Penningtvätt och straffrätten
EN HANDBOK
Marie Wallin
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 44847 ISBN 978-91-44-15574-6 Upplaga 1:1
©Författaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund
Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Anna Åström Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com
Printed by Latgales Druka, Latvia 2022
Förord 13 Vanliga förkortningar och begrepp 17 Boken är till dig 23
1 Bokens upplägg 29
Del I PTL och penningtvättsbrottslagen –två lagar i samverkan
2 Penningtvätt – vad är det? 35 Teoretiska modeller 36 Den praktiska innebörden 37 Omvänd penningtvätt 38 Självtvätt 38 Två regelverk – två sidor av samma mynt 39 Penningtvätt handlar inte bara om pengar 39 Att komma ihåg 39
3 Syftet med och grunderna i penningtvättsbrottslagen 41
Syftet med penningtvättsbrottslagen kan brytas ner i två punkter 41 Lagen ska träffa många gärningar och beteenden 42 Att komma ihåg 43
4 Syftet med och grunderna i penningtvättslagen 45
Syftet med penningtvättslagen kan brytas ner i två punkter 45 Verksamhetsutövare och de olika sektorerna 46 Samordningsfunktionen 48
Det riskbaserade förhållningssättet enligt penningtvättslagen 49
Kravet på allmän riskbedömning 50 Kravet på kundkännedom (”KYC ”) 51 Kravet på övervakning och rapportering till Fipo 53 Vad innebär kravet på ett riskbaserat förhållningssätt i praktiken? 58 Polismyndighetens olika roller 59 Att komma ihåg 61
5 Brister i det riskbaserade förhållningssättet kan få straffrättsliga konsekvenser 63
Det straffrättsliga ansvaret 63 Från praxis om hur lagarna hänger ihop 66 Grovt penningtvättsbrott och grovt näringspenningtvättsbrott 68 Att komma ihåg 71
6 Det straff- och processrättsliga flödet 73 Hur kommer penningtvättsbrott till polis och åklagares kännedom? 74 Förbrottssituationen 75 Självständiga situationen 77 Nästa steg: när inleds en förundersökning? 83 Varför är Polismyndigheten förundersökningsledare i vissa penningtvättsbrottsärenden och en åklagare förundersökningsledare i andra? 86 Att komma ihåg 88
7
Att återta brottsvinsterna genom förverkande 91
Förverkande – ett effektivt verktyg för att återta brottsvinster 91 Allmänt om förverkande 93 Förverkande enligt penningtvättsbrottslagen 99 Att komma ihåg 106
8
Att återta brottsvinsterna vid
näringspenningtvätt 109 Stöldgodslagen 110 Förfarandelagen 111
Domstolspraxis avseende förvar enligt stöldgodslagen 111 Att komma ihåg 113
9
Dispositionsförbud 115
Beslut om dispositionsförbud 116 Beviskrav 119
Proportionalitet 120 Egendom 125 Att komma i håg 128
10
Penningbeslag i 12–13 §§ 129
Egendom 130 Syfte 130 Beviskrav 131 Proportionalitet 132 Beslut om penningbeslag 132 Att komma ihåg 133
11
Tre exempel 135
Exempel 1 med start hos en verksamhetsutövare 135 Exempel 2 med start hos en privat aktör 136
Exempel 3 med start hos Polismyndigheten 138
Att komma ihåg 139
II Straffrätten – i teorin och i praktiken
12 Lagens användning i 1–2 §§ 143
De straffrättsliga bestämmelserna om penningtvätt 145 Även försök, förberedelse och stämpling är kriminaliserat 145 Även medverkan är kriminaliserat – till alla brott i penningtvättsbrottslagen 146
Många beteenden är kriminaliserade 147 Vilka brott kan vara förbrott? 148
Att komma ihåg 149
13
Uppsåt och oaktsamhet 151
Huvudregeln är uppsåt 151
Uppsåt finns i tre former: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt 152
Oaktsamhet finns i två former: medveten oaktsamhet och omedveten oaktsamhet 156
Näringspenningtvätt enligt 7 § kräver alltid uppsåt 159 Att komma ihåg 160
14
Penningtvättsbrott med penningtvättssyfte i 3 § 161
Rekvisit 1: Egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet 162
Rekvisit 2: Penningtvättsåtgärder har vidtagits med egendomen 169 Rekvisit 3: Åtgärderna har syftat till att tvätta egendomen 172
Uppsåt 174 Att komma ihåg 176
15
Penningtvättsbrott utan penningtvättssyfte i 4 § 177
Utan penningtvättssyfte 178
Rekvisit 1: Egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet 178
Rekvisit 2: Ett otillbörligt främjande har skett 184
Det kan annars vara fråga om 7 § 186
Två fall från hovrätten om 3 och 4 §§ 186
Uppsåt 189
Att komma ihåg 190
16 Grovt penningtvättsbrott i 5 § 191
Betydande värde 192
Led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning 193 Särskilt farlig art 193
Att komma ihåg 198
17
Penningtvättsförseelse i 6 § 199
Två varianter: en uppsåtlig och en oaktsam 199
Att komma ihåg 204
18
Näringspenningtvätt i 7 § 205
Bakgrund 205
Normalgraden, grovt och ringa i samma paragraf 207 Namnet näringspenningtvätt är till viss del missvisande 213
De tre olika situationerna i bestämmelsen om näringspenningtvätt 214 Åtgärderna som är kriminaliserade 214 Kriminaliseringen tar sikte på ett ”klandervärt risktagande” 215
Grovt brott enligt andra stycket 219
Uppsåt krävs 224
Att komma ihåg 225
19 Försök, förberedelse och stämpling i 8 § 227 Även förstadierna till brott är straffbelagda 227
Penningtvättsbrottslagen behöver läsas tillsammans med 23 kap. BrB 228
Att komma ihåg 235
20 Företagsbot – med ett maximibelopp om 500 miljoner kronor 237
Vad är en företagsbot? 238 När är det aktuellt med en företagsbot? 239 Åtal och företagsbot 239
Vad säger lagen? 240
Syftet med företagsbot är att avskräcka 241 ”Större företag” riskerar 500 miljoner kronor i företagsbot 241
Vad är större företag? 241 Svea hovrätts dom i mål B 2519-19 (”Företagsboten”) 242 Att komma ihåg 244
i praktiken
21
Utredningsarbetet vid penningtvättsbrott 247
Beviskravet i brottmål 247
NJA 2015 s. 702 (”Balkongmålet”) 248
Den tilltalades förklaringsbörda i brottmål 251 Att komma ihåg 253
22
Framgångsfaktorer 255
Vikten av att tidigt kartlägga finansiella tillgångar 256
Vikten av att förhör genomförs rättssäkert och med kvalitet 258
Vikten av alternativa brottsrubriceringar 261
Att komma ihåg 262
Del III PTL och straffrätten23 Kontanthantering 263
Vad utgör en normal hantering av pengar? 263
Riksbankens kartläggning 265
Från Samordningsfunktionens nationella riskbedömning 266
Att komma ihåg 267
24 Högsta domstolens roll 269
Svår gränsdragning mellan lagtextens paragrafer 269
Behov av praxis och klargöranden 270
Ett beviljat prövningstillstånd för 7 § 270
Att komma ihåg 271
25
Från penningtvättsrapporter till
Fipo till fällande domar 273
Rättsfall 1: ”480 000 kronor in och 321 000 kronor ut” 273
Rättsfall 2: ”Det uppdiktade förmedlingsuppdraget” 274
Rättsfall 3: ”De två stoppade betalningarna” 276
Rättsfall 4: ”De utländska insättningarna” 277
26
Praxis 3 § – generella iakttagelser 279
Generella iakttagelser från domstolspraxis för 3 § 280
De vanligaste penningtvättsåtgärderna 280
Penningtvättssyfte 280
De tilltalades invändningar 281 Bevisning mot de tilltalades invändningar 283
27
Praxis 7 § – generella iakttagelser 287
Generella iakttagelser från domstolspraxis 288
De vanligaste penningtvättsåtgärderna 288
Klandervärt risktagande 288
De tilltalades invändningar 290
Bevisning mot de tilltalades invändningar 291
28 Sektorer och risker 293
Nationell riskbedömning från Samordningsfunktionen 295 Riskbedömning avseende penningtvätt 295 Att komma ihåg 298
29 När risk möter risk 299
När det riskbaserade förhållningssättet möter det klandervärda risktagandet 299 Det riskbaserade förhållningssättet och den allmänna riskbedömningen enligt penningtvättslagen 300
Klandervärt risktagande enligt brottet näringspenningtvätt enligt penningtvättsbrottslagen 302 Vad kan en näringsidkare riskera? 304
Litteraturlista 309
Rättsfallsförteckning – egna beteckningarna 315 Register 317
I Sverige motverkas penningtvätt genom två olika regelverk. Det första är en administrativ lagstiftning som, mycket förenklat, ställer krav på verksamhetsutövare inom vissa branscher att arbeta med ett riskbaserat förhållningssätt. I praktiken handlar det om att dessa måste vidta vissa åtgärder för att försöka motverka penningtvätt och att de också har en skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen (Fipo). Här är den så kallade penningtvättslagen (lag [2017:630] om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism) från 2017 central – den som brukar kallas PTL.
Det andra är en straffrättslig lagstiftning som tar sikte på den som tvättar pengar. Här kommer bland annat penningtvättsbrottslagen (lag [2014:307] om straff för penningtvättsbrott) in, med ett uttalat syfte att återta brottsvinster från de kriminella. Penningtvättsbrottslagen är i huvudfokus i denna bok.
Vad menas då med ”penningtvätt”? Det finns faktiskt ingen allmänt vedertagen definition, men något förenklat handlar det om åtgärder som syftar till att ”sopa igen” spåren av brottslig verksamhet. För egen del anser jag att det är mer relevant att ställa sig frågan ”Hur tänker en penningtvättare?”. I verkligheten handlar det om så många olika upplägg och varianter att endast fantasin sätter gränserna för vad penningtvätt kan vara.
Grundidén till den här boken fick jag under hösten 2020, då jag precis tackat ja till ett uppdrag från Polismyndigheten att undervisa
drygt 120 polisanställda om penningtvätt utifrån det straffrättsliga regelverket.
Kompetensutvecklingen var riktad till polisanställda som inte hade någon tidigare erfarenhet av att utreda just dessa brott. Det var i sig inget konstigt; jag är van att utbilda under sådana förutsättningar. Skillnaden den här gången var att jag visste att penningtvättsbrottslagen uppfattades som lite svår att använda. Inte minst hade det visat sig i den utvärdering av lagens tillämpning som Brottsförebyggande rådet (Brå) hade gjort och presenterat i en rapport i december 2019. Jag visste också att de regler som penningtvättsbrottslagen hänger samman med – reglerna om beslag, förvar, kvarstad och förverkanden – inte heller alltid är så enkla att använda.
Jag stod inför utmaningen att försöka göra min undervisning om det här viktiga rättsområdet så rolig och pedagogisk som möjligt. Jag stod också inför frågan om hur jag på bästa sätt skulle kunna ge deltagarna inspiration att börja använda lagen mer och på ett bättre sätt?
Som den jurist jag är började jag såklart inventera vad som fanns skrivet om lagen av andra jurister. Jag sökte efter en lärobok. Jag sökte efter något ”lättuggat” som jag kunde använda och hänvisa till. Jag hittade en mängd information om penningtvättslagen, men inget enklare om penningtvättsbrottslagen. Jag fann såklart förarbetena och de kortfattade lagkommentarerna i rättsdatabaserna och jag tog del av dokumenten från Brå och Åklagarmyndigheten. Jag hittade något kapitel här och var i böcker om penningtvättslagen, men i dessa enstaka kapitel kom de straffrättsliga delarna inte helt till sin rätt. Sammantaget hittade jag med andra ord en rad utmärkta skrifter av kompetenta författare, men jag sökte som sagt något mer heltäckande och med en praktisk vinkel.
När jag inte fann det jag sökte väcktes tanken om att ta tag i saken själv och skriva den där boken jag behövde men inte hittade. Då var tanken att skriva en lärobok endast om det straffrättsliga regelverket, eftersom det var tomt där, men som du märker kom den tanken att utvecklas vidare.
I samband med att jag satte i gång att undervisa utredarna och förundersökningsledarna inom Polismyndigheten hösten 2020, såg jag nämligen även nyttan med att de också hade kunskaper om penningtvättslagen och hur arbetet med risker bör ske enligt den. Denna bild förstärktes ytterligare när jag i början av 2021 fick fortsatt förtroende att kompetensutveckla ännu fler inom Polismyndigheten. Denna gång inkluderandes anställda inom Fipo, representanter från Samordningsfunktionen mot penningtvätt inom Polisen (jag kommer att återkomma till den) och olika sektioner inom den Nationella operativa avdelningen (Noa) dit Fipo också hör. Jag nådde då ut till ytterligare drygt 550 polisanställda och efter att ha fått ta emot så mycket energi och engagemang från deltagarna under de där dagarna bestämde jag mig för att jag måste skriva den där boken, det vill säga den här boken. Jag bestämde då att den också borde innehålla en del om penningtvättslagen och att den inte bara borde rikta sig till anställda inom Polismyndigheten och studerande på Polishögskolan. Målgruppen borde även omfatta anställda på andra myndigheter samt privata aktörer, både sådana som omfattas av penningtvättslagen och de som inte gör det. Målgruppen borde också vara studenter på yrkesutbildningar, universitet och högskolor i Sverige – inte ”bara” Polishögskolan.
Till slut växte helheten fram: det stod klart att boken behövde innehålla båda delarna. Fokus i boken är det straffrättsliga regelverket, men snarare än att hamna i det ena av två stuprör är boken tänkt att vara en bro mellan straffrätten och penningtvättslagen.
Boken har med domstolspraxis från tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen (HD) fram till och med mars 2022, även om boken kommer i tryck lite senare än så. Avgöranden i domstol som jag hänvisar till kan också senare ha överklagats och kan då ha fått en annan utgång i den högre instansen. Jag har också gjort ett starkt begränsat urval i redogörelsen för domstolspraxis och valt ut vissa domar för att jag vill belysa vissa delar av regelverket.
Med andra ord: se denna lärobok som den lättillgängliga handbok och guide den är tänkt att vara. Det har varit min ambition att inte göra den för tung eller för juridiskt komplicerad.
Arbetet mot penningtvätt är så oerhört viktigt och kan verkligen göra skillnad. Att alla – både i verksamheter som lyder under penningtvättslagen och de som inte gör det – arbetar i effektiv samverkan med myndigheterna både i det förebyggande skedet och i det lagförande. Att se vinsterna i att alla är med i detta. Att se att det är en förutsättning att alla är med för att det ska finnas en chans att komma till bukt med denna brottslighet. Att privata aktörer, både sådana som lyder under penningtvättslagen och de som inte gör det, fortsätter att arbeta ”störande” – det vill säga med att se till att de kriminella inte får tillgång till de verktyg de vill ha för att begå brotten. Att rättsväsendet efteråt, om de kriminella ändå lyckas begå brott, arbetar ”störande” med sina verktyg – det vill säga med att se till att de kriminella både döms för brott och blir av med vinsterna av brotten.
Jag hoppas att den här boken kan verka värdeskapande i alla dessa delar. Om vi gör det här arbetet tillsammans kommer det även få tydliga brottsförebyggande effekter – inte minst kommer det innebära att vi på sikt kan stoppa nyrekryteringen av barn till kriminella gäng och nätverk. Om vi arbetar rätt i det här tillsammans kommer vi att kunna ta bort många av de statussymboler – rena utbyten av brott – som just nu ägs och visas upp av kriminella. De fungerar som en stark drivkraft för framför allt unga män och pojkar att välja en kriminell livsstil. Vi kan göra mycket redan i dag med de regler som redan finns i Sverige för att motverka detta.
Ni är viktiga i detta gemensamma arbete. Ni kan göra skillnad. Tack för att ni orkar!
Författaren i mars 2022
5. Brister i det riskbaserade förhållningssättet kan få straffrättsliga konsekvenser
Innan vi går in i kapitel 5 och vad det handlar om: låt oss stanna upp lite och fundera över vad vi hittills har gått igenom i boken. Jag har beskrivit att det är tydligt från lagstiftarens sida att penningtvättsbrottslagen ska verka offensivt och därmed träffa många handlingar och beteenden. Att till och med hanteringen av lagligt åtkomna pengar kan vara straffbar om hanteringen skett med ett så kallat ”klandervärt risktagande”. Jag har även gått igenom de höga krav som ställs på en verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen att hantera sina risker för penningtvätt. Jag hoppas att jag med det jag skrivit fram till nu har tydliggjort hur dessa två lagar hänger ihop. Det är i alla fall det jag bygger vidare på nu i kapitel 5. Nu kommer jag nämligen in lite mer konkret på att brister i det riskbaserade förhållningssättet kan få straffrättsliga konsekvenser.
Det straffrättsliga ansvaret
Ett specifikt brott i penningtvättsbrottslagen visar tydligt på hur de båda lagarna hänger samman: brottet näringspenningtvätt i 7 §. Jag har redan varit inne på det brottet och då berättat att lagstiftaren genom det infört ett straffansvar för ett så kallat ” klandervärt risktagande”. Där har riskfyllt agerande med pengar och transaktioner gjorts straffbart och lagstiftaren har varit tydlig med att det inte är egendomen
eller pengarnas ursprung som är i fokus, utan det riskfyllda beteendet med egendomen.
Jag kommer att gå in i detalj på innebörden av detta brott längre fram (framför allt i kapitel 18) men vill ändå ge en beskrivning av brottet redan nu, så att du ser hur det är uppbyggt.
7 § penningtvättsbrottslagen
Den som, i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i sådant syfte som anges i 3 §, döms för näringspenningtvätt till fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms den som i annat fall än som anges i första stycket medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i sådant syfte som anges i 3 §.
Jag har full förståelse om det ännu inte är så tydligt för dig vilka handlingar som är straffbara enligt detta lagrum och jag kommer som sagt att gå igenom brottet noggrannare längre fram. Att det är ett ”klandervärt risktagande” som är straffbelagt står till exempel inte i paragrafen, men det framgår av förarbetena till bestämmelsen att det är det beteendet som är tänkt att straffas genom detta brott. Klandervärt risktagande är också det begrepp som blir intressant i sammanhanget riskbaserat förhållningssätt, som vi ju vet är det förhållningssätt som en verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen måste ha. Det är också därför jag väljer att lyfta in detta brott redan nu och börja resonemanget om det tidigt: jag vill visa på att det klandervärda risktagande, som är straffbart som näringspenning tvätt, är att agera i motsats till att agera korrekt enligt det riskbaserade förhållningssättet i penningtvättslagen. Jag vill visa hur regelverken hänger ihop. Om vi ska tala i
matematiktermer är ett straffbart klandervärt risktagande skiljt från att ha ett riskbaserat förhållningssätt.
Klandervärt risktagande ≠ Riskbaserat förhållningssätt
Vad innebär det här mer konkret?
Om du är en verksamhetsutövare och därmed omfattas av penningtvättslagens regler och inte agerar enligt ett riskbaserat förhållningssätt i din verksamhet, kan det innebära inte bara att du agerar i strid mot penningtvättslagens regler, utan också att du agerar brottsligt enligt 7 § penningtvättsbrottslagen. Ditt agerande, det vill säga din avsaknad av ett riskbaserat förhållningssätt enligt penningtvättslagen, kan således vara att se som ett straffbart klandervärt risktagande enligt penningtvättsbrottslagen .
Även om du inte omfattas av penningtvättslagen i din verksamhet , och därmed inte står under några formella krav enligt penningtvättslagen att ha ett riskbaserat förhållningssätt i din verksamhet, kan du givetvis ändå agera brottsligt enligt 7 § penningtvättsbrottslagen. Det gäller för övrigt alla och envar i Sverige. Straffrätten avseende penningtvätt träffar väldigt brett och ett riskfyllt agerande med pengar och vid transaktioner kan även i dessa fall vara att se som ett straffbart klandervärt risktagande enligt penningtvättsbrottslagen.
Detta skriver jag inte för att skrämmas utan för att det ska vara till hjälp. Jag vill att både du som är verksamhetsutövare och du som verkar inom en annan form av organisation eller verksamhet, som inte träffas av penningtvättslagen, ska kunna ta höjd – även straffrättsligt – i ditt riskarbete för att på så sätt kunna säkerställa tre saker utifrån de straffrättsliga reglerna:
Brister i det riskbaserade förhållningssättet … | 65
1 att ditt företag inte används som hjälpmedel vid penningtvätt,
2 att du och dina medarbetare inte själva begår brott, till exempel näringspenningtvätt enligt 7 §, och
3 att ditt företag inte riskerar att drabbas av en företagsbot enligt brottsbalkens regler om det. (I kapitel 20 går jag igenom vad en företagsbot är.)
Från praxis om hur lagarna hänger ihop
Högsta domstolen har i mål B 531-21 från den 17 februari 2022 (”Styrelseledamoten med kontantuttagen”), vilket är en fällande dom för grovt näringspenningtvättsbrott, också tydligt uttalat att de båda regelverken hänger samman. Högsta domstolen skriver bland annat följande i sina domskäl:
”Det finns näringsverksamhet, t.ex. finansiell verksamhet och handel med vissa varor och tjänster, där risken för penningtvätt är särskilt stor. Straffbestämmelsen om näringspenningtvätt motiverades med att den skulle motverka verksamheter som inom sådana branscher mer eller mindre öppet låter sig utnyttjas för penningtvätt (se a. prop. s. 60 f.). Denna typ av verksamhetsutövare omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som ställer särskilda krav på kundkännedom, rutiner och granskning vid genomförandet av transaktioner. Vid bedömningen av om någon i en sådan näringsverksamhet har medverkat till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte, kan därför vad som föreskrivs i den lagen vara av betydelse vid prövningen av om det varit fråga om ett klandervärt risktagande.”
Jag kommer att återkomma till denna dom längre fram då den också innehåller resonemang och vägledning kring vad som är att se som ett klandervärt risktagande och vad som kan göra näringspenningtvättsbrottet grovt.
En annan intressant dom med domskäl som knyter samman de båda regelverken är en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge i mål B 1360-21 från den 9 november 2021 (”Advokaten och klientmedelskontot”). Det är en fällande dom för både näringspenningtvätt och grovt penningtvättsbrott som den dömde advokaten överklagat till Högsta domstolen. Jag kommer att återkomma även till denna dom längre fram då den innehåller mycket intressanta uttalanden kring att de straffrättsliga reglerna har ett större tillämpningsområde än de administrativa och att en advokat kan följa de advokatetiska reglerna men samtidigt begå brott. Avseende kopplingen mellan de båda regelverken skriver hovrätten följande:
”Lagen om straff för penningtvättsbrott knyter an till lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som innehåller bestämmelser om åtgärder som den som bedriver finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet är skyldig att vidta för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller terrorism finansiering. För advokaters vidkommande faller i allmänhet de flesta typer av humanjuridiska uppdrag liksom rent processrättsliga uppdrag utanför lagens tillämpningsområde under förutsättning att dessa inte dessutom innefattar åtgärder som explicit anges utgöra sådana tjänster som omfattas av lagstiftningen. En sådan typ av tjänst är handlande i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner. En annan är hjälp vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton.”
I målet fann hovrätten att två överföringar som advokaten gjort från klientmedelskontot, på uppdrag av advokatens klient (en konstaterat kriminell person), saknade koppling till advokatens uppdrag som offentlig försvarare för den kriminelle. Genom detta fann hovrätten
Brister i det riskbaserade förhållningssättet … | 67
att de två gjorda överföringarna till sin karaktär var sådana att de utgjorde en sådan typ av tjänst som omfattas av penningtvättslagen. Hovrätten fann det även klarlagt att de pengar (den egendom) som åklagaren byggde åtalet på härrörde från den här kriminelle klientens brottsliga verksamhet och att syftet med de två överföringarna – som advokaten genomförde – för den kriminelle var att såväl dölja att pengarna härrörde från brottslig verksamhet som att främja möjligheterna för honom själv eller för någon annan att tillgodogöra sig dem.
Grovt penningtvättsbrott och grovt näringspenningtvättsbrott
Jag ska nu gå ännu närmare in på hur lagarna hänger samman genom att ge exempel på när brotten enligt penningtvättsbrottslagen kan komma att bedömas som grova. Reglerna i penningtvättslagen kan nämligen få en inverkan på denna bedömning.
För att förenkla förståelsen har jag infogat figur 5.1. De två varianterna av penningtvättsbrotten. Jag kommer att återkomma fler gånger till figuren men titta gärna på den redan nu samtidigt som du läser det här.
Brotten i penningtvättsbrottslagen kan, mycket förenklat, delas in i två varianter:
• Variant 1 är penningtvättsbrott som finns i 3 och 4 §§ (med grovt brott i 5 § och ringa brott i 6 §) där det behöver bevisas någon form av brottslig koppling till egendomens ursprung.
• Variant 2 är den särskilda brottstyp som heter näringspenningtvätt och finns i 7 §. Det är denna variant av penningtvättsbrott som inte fokuserar på om det finns någon brottslig koppling till egendomens ursprung. Någon sådan behöver inte bevisas. I stäl-
Variant 1
Krav på någon form av brottslig koppling Möjlighet att förverka egendomen enlig t 9 §
Ej krav på ett styrkt ”förbrott” men krav på att ”härrör från brott eller brottslig verksamhet”
3 § Penningtvättsbrott med penning tvättssyfte
4 § Penningtvättsbrott utan penning tvättssyfte
Variant 2
För både 3 § och 4 §:
Ej krav på brottslig koppling
Grovt brott i 5 § Ringa brott i 6 § Penning tvättsförseelse (Kom ihåg 6 § andra stycket och att omedveten oaktsamhet räcker!)
Hanteringen/klandervärda risktagandet är i fokus Förvar enlig t stöldgodslagen Uppsåt krävs – räcker med likgiltighetsuppsåt
7 § Näringspenningtvätt
Grovt brott i andra stycket Ringa brott i tredje stycket (Kom ihåg andra meningen: det behöver inte vara i näringsverksamhet!)
FOKUS på egendomens ursprung
Inte fokus på egendomens ursprung FOKUS på riskfylld hantering
Figur 5.1 De två varianterna: variant 1 penningtvättsbrott och variant 2 näringspenningtvätt.
let är det att gärningspersonen agerat uppsåtligt på ett riskfyllt sätt, med ett klandervärt risktagande, som måste bevisas. Här finns det grova brottet i samma paragraf, 7 § andra stycket.
För variant 1 har vi alltså en särskild paragraf, 5 §, som handlar om grovt brott. För variant 2 – näringspenningtvätt – finns det grova brottet i andra stycket i samma 7 §.
Vad gör ett penningtvättsbrott grovt?
Lite förenklat kan sägas att för alla penningtvättsbrott – både brott av variant 1 och brott av variant 2 – finns det tre typer av situationer som kan göra penningtvättsbrottet grovt.
Brister i det riskbaserade förhållningssättet … | 69
Exempel 1: Betydande värden
Enligt den vedertagna rättspraxis om värdegränser vid så kallade förmögenhetsbrott (stölder, bedrägerier och förskingringsbrott för att nämna tre exempel) som redan finns i Sverige i och med Högsta domstolens avgörande i NJA 2013 s. 654 är sådana brott att betrakta som grova om värdet av egendomen det handlar om motsvarar minst fem prisbasbelopp. (Prisbasbeloppet räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken och prisbasbeloppets värde avser det år då brottet begicks.) År 2022 motsvarar fem prisbasbelopp 241 500 kronor. Enligt förarbetena och enligt NJA 2018 s. 1010 I–III (”Penningtvättshjälpen”) ska även brott enligt penningtvättsbrottslagen som grundprincip följa detta. Om egendomen som penningtvättsbrottet handlar om är på nivån fem prisbasbelopp eller över kan vi således presumera att det kommer att handla om ett grovt brott –både för variant 1 enligt 5 § och för variant 2 enligt 7 § andra stycket.
Exempel 2: Led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning
I denna situation har ett visst tillvägagångssätt upprepats ett flertal gånger, antingen av en ensam gärningsperson eller av flera personer i samförstånd. Här har beloppet i sig således ingen avgörande betydelse för att brottet blir grovt. Om det rör sig om egendom för endast, låt säga, 100 000 kronor kan det bli fråga om grovt brott för både variant 1 enligt 5 § och variant 2 enligt 7 § andra stycket.
Exempel 3: Särskilt farlig art
I förarbetena till penningtvättsbrottslagen står det att penningtvättsbrott av särskilt farlig art omfattar bland annat brott som utnyttjar befintliga luckor i de system som finns för att förhindra penningtvätt, alltså det regelverk som finns i penningtvättslagen. Detta utvecklas vidare genom att det står att penningtvättsbrott, både enligt 5 § och
enligt 7 § andra stycket, som begås av någon med en förtroendeställning eller av annan anställd hos en verksamhetsutövare (enligt definitionen i penningtvättslagen) som utnyttjar sin position för att genomföra penningtvättsåtgärder, anses vara av särskilt farlig art. Även den som genomför penningtvättsåtgärder med utnyttjande av sådana personer kan dömas för grovt brott.
Lagstiftaren knyter genom de här uttalandena i förarbetena tydligt samman penningtvättslagens regelverk med det straffrättsliga. Här är det återigen inte summan eller värdet som avgör om det blir grovt, utan vem som agerar och i vilken miljö och situation som brottet sker i. Vi kan konstatera att lagstiftaren vill markera mot brott i näringsverksamhet och att det ställs höga krav på företagare – särskilt sådana som är verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen.
Här har således beloppet i sig återigen ingen avgörande betydelse för att brottet blir grovt; om vi befinner oss i den situation som beskrivs här och det rör sig om egendom för ett lägre belopp än motsvarande fem prisbasbelopp kan det bli fråga om grovt brott för både variant 1 enligt 5 § och variant 2 enligt 7 § andra stycket.
Att komma ihåg
ŕ Brotten i penningtvättsbrottslagen kan, mycket förenklat, delas in i två varianter: Variant 1 är penningtvättsbrott som finns i 3 och 4 §§ (med grovt brott i 5 § och ringa brott i 6 §) där det behöver bevisas någon form av koppling till något brottsligt. Variant 2 är den särskilda brottstypen näringspenningtvätt som finns i 7 §. Denna variant av penningtvättsbrott fokuserar inte på om det finns någon brottslig koppling till egendomens ursprung. Här finns det grova brottet i samma paragraf, 7 § andra stycket.
Brister i det riskbaserade förhållningssättet … | 71
ŕ Ett klandervärt risktagande enligt brottet i 7 § om näringspenningtvätt är att betrakta som motsatsen till att arbeta med ett riskbaserat förhållningssätt.
ŕ Om fysiska personer inom en verksamhetsutövare inte agerar korrekt och i enlighet med det lagstadgade kravet på ett riskbaserat förhållningssätt i penningtvättslagen, bryter de inte bara mot den lagen, utan riskerar samtidigt att begå penningtvättsbrott.
ŕ Om fysiska personer i andra organisationer än de som omfattas av penningtvättslagens regler agerar riskfyllt och i strid med vad som gäller enligt penningtvättsbrottslagen kan givetvis även dessa riskera att straffas för brott enligt till exempel 7 § i penningtvättsbrottslagen om näringspenningtvätt.
ŕ Brott som sker i näringsverksamhet, och särskilt av personer i ledande befattning hos en verksamhetsutövare, ska i de flesta fall anses vara av särskilt farlig art och typiskt bedömas som grova brott enligt både 5 § och 7 § andra stycket.
