9789144154527 by Smakprov Media AB

Kritiskt tänkande PETER SVENSSON ALEXANDER STYHR E

KOPI E R I NG SFÖR BU D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44639 ISBN 978-91-44-15452-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Jens Martin Printed by Eurographic Group 2021

Innehåll

Förord 9 1

Om betydelsen av kritiskt tänkande 11

Den här boken och andra böcker 15 Kritik och negativitet 19 Felfinneri 22 Kvalitetsgranskningar 23 Kulturkritik 24 Stor och liten kritik 25 Avslutning 27 2

Den kritiska attityden 29

Frustration 33 Mod 34 Politiskt ställningstagande 36 Avslutning 44 3

Källkritik och argumentationsanalys 45

Källkritik 47 Argumentationsanalys 56 Avslutning 76

Att tänka på djupet 77

Intuitivt tänkande 81 Att skilja mellan fakta och värderingar 83 Avslutning 88 5

Att tänka politiskt 91

Ideologikritik 95 Kunskap och makt 100 Det bortglömdas politik 104 Språkets makt 107 Tystnad och makt 113 Makten över livet 120 Identitet och politik 124 Avslutning 129 6

Att tänka annorlunda 131

Att se det andra inte ser 134 Att tänka tvärtom 136 Att tänka kontraintuitivt 139 Normkritiskt tänkande 143 Avslutning 146 7

Att tänka kring det obekväma eller obehagliga 147

Obehagets kritiska tänkande 150 Humor som uttryck för kritiskt tänkande 160 Avslutning 166 8

Kritik och empiri 167

Kritisk tolkning – att komma under ytan 172 Kritisk fantasi 177 Övertolkningar 179 Att tolka tystnad 182 Avslutning 187

Kritik, motstånd och paranoia 189

Pessimism och optimism 192 Kritik och motstånd 195 Konspirationsteorier och paranoia 196 Kritik som mode 197 Kan man lära sig att tänka kritiskt? 200 Referenser 203 Register 215

1. Om betydelsen av kritiskt tänkande

Critical thinking is the only weapon and defense which man has against the dangers in life. If I do not think critically, then indeed I am subject to all influences, to all suggestions, to all errors, to all lies which are spread out, with which I am indoctrinated from the first day on. One cannot be free, one cannot be one’s own, one cannot have one’s center in oneself unless one is able to think critically and – if you like – cynically. Fromm 1994 s. 168

Det sägs att kritiskt tänkande är viktigt. Ofta liknar argumentet för kritiskt tänkande den tysk-amerikanske psykoanalytikern Erich Fromms tanke i citatet ovan. Det kritiska tänkandet ska förebygga indoktrinering och möjliggöra ett slags frihet som handlar om att tänka fritt och bilda sig egna uppfattningar. Grundtanken är att lära oss att tänka självständigt och inte blint och utan eftertanke acceptera kunskapsanspråk och sanningsutsagor. Att kunna tänka kritiskt gör det möjligt för oss att, som Fromm skriver, bli en självständig individ. I den svenska skolan har det kritiska tänkandet fått en central position. I den läroplan som reglerar grundskolan i Sverige slås det fast att utvecklandet av elevers kritiska tänkande är ett viktigt mål i sig (Larsson 2013 s. 14). En elev ska efter genomgången grundskola kunna ”använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden”

(Lgr 11). Betydelsen av kritik kopplas i läroplanen samman med förmågan att granska information och sanningsanspråk: Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr 11)

Enligt Skolverket (2020) är det kritiska tänkandet en förutsättning för ett demokratiskt samhälle:

är tydligt framskrivet som mål i hela det svenska skolsystemet. Ett kritiskt tänkande som kan ses som själva grundbulten i en fungerande och utvecklande demokrati.

Det kritiska tänkandet sammanlänkas här med en medborgares förmåga att granska makten och de beslut som fattas av de folkvalda. En fungerande granskning av makten förutsätter att medborgare har förmågan att förhålla sig prövande till maktens olika institutioner, till exempel riksdag, regering, myndigheter, skola och företag. Även inom högre utbildning på högskolor och universitet ses utvecklingen av kritiskt tänkande som en central målsättning (Bexell & Kalm 2017). I högskolelagen går det exempelvis att läsa: Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas – förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, – förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och – beredskap att möta förändringar i arbetslivet. (SFS 1992:1434 1 kap. 8 §)

I den värld vi arbetar inom, den akademiska, är det i det närmaste självklart att forskning ska inrymma kritik (Alvesson & Deetz 2000 s. 12). Forskningsresultat ska aldrig accepteras helt utan vidare, och all forskning ska genomgå kritisk granskning (så kallad peer review) för

1 4 | K apitel 1

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande, det

att godkännas som kunskapsbidrag av forskarsamhället. På forskar seminarier utsätts texter för kritisk granskning i syfte att pröva de argument som förs fram. Tanken är att endast de idéer som överlever forskarsamhällets kritiska prövningar förtjänar att överleva. Även om många myndigheter och institutioner i samhället verkar vara överens om att kritiskt tänkande är en betydelsefull aktivitet råder det desto större oenighet om vad kritiskt tänkande egentligen betyder. Det är inte lätt att finna någon mer precis formulering eller utvecklad diskussion om vad ”kritiskt tänkande” skulle kunna innebära i de olika styrdokument som reglerar svensk utbildning (Bexell & Kalm 2017, Larsson 2013). ”Kritiskt tänkande” riskerar på så vis att reduceras till en kliché. Möjligen har detta redan hänt, åtminstone enligt Merete Mazzarella (2018 s. 41), som skriver: ”kritiskt tänkande är i dag ett begrepp som, inte helt okritiskt, vill jag påstå, skrivs in i snart alla utbildningars måldokument”. Det verkar med andra ord antas att det existerar en vedertagen definition av kritiskt tänkande som alla kan och bör ansluta sig till. Vi kan meddela – troligen inte till de flestas förvåning – att en sådan allmänt accepterad definition inte finns. Och om den ändå skulle ha existerat så borde den aldrig ha accepterats utan kritisk granskning. Allt annat vore djupt okritiskt. Men om kritiskt tänkande nu är något eftersträvansvärt så finns det goda skäl att försöka reda ut vad denna typ av tänkande kan innebära. Vad gör man egentligen när man tänker kritiskt? Vad är det kritiska tänkandet för slags aktivitet? Hur skiljer sig kritiskt tänkande från okritiskt tänkande? Den här boken är ett försök att besvara dessa frågor.

Den här boken och andra böcker Den här boken är ett försök att utveckla några idéer om hur man skulle kunna tänka om ett tänkande som gör anspråk på att vara ”kritiskt”. Vår bok är långt ifrån den första i sitt slag.

Om be t y de l s e n av k r i t i s k t tä n k a n de |

Det finns flera tänkvärda guider till hur man bör tänka för att tänka just kritiskt (t.ex. Ivory 2021, Paul & Elder 2020). Lars Torsten Eriksson och Jens Hultman (2014) diskuterar i sin bok Kritiskt tänkande på ett förtjänstfullt sätt det kritiska tänkande som handlar om prövning av forskning och andra typer av utredningar. De definierar kritiskt tänkande som en individs självständiga förmåga att göra prövningar i utredningsoch forskningsprocesser och utifrån dessa dra relevanta slutsatser kring alternativ, korrekthet, konsekvenser och mångfald. (Eriksson

De prövningar som här åsyftas är onekligen en viktig uppgift för det kritiska tänkandet, men vi kommer i den här boken att argumentera för att kritiskt tänkande inbegriper även andra former av tänkande. William Hughes lyfter i sin bok Critical thinking (1996) fram en annan innebörd av det kritiska tänkandet, nämligen granskningen av argument med avseende på deras logiska styrka. Vi återkommer till argumentationsanalys i kapitel 3. John McPeck diskuterar i sin bok Critical thinking and education (2016) betydelsen av en skarpare definition av vad kritiskt tänkande kan tänkas innebära och presenterar flera intressanta idéer om hur kritiskt tänkande kan bli meningsfullt inom skolan. Även Alec Fisher (2001) menar att det kritiska tänkandet är något som man kan och bör arbeta med i skolan. Fisher liknar kritiskt tänkande vid grundläggande färdigheter som att läsa och skriva och menar att det därför bör hanteras pedagogiskt på samma sätt. Det kritiska tänkandet bör enligt Fisher få en egen ställning i skolundervisningen snarare än att underordnas traditionella grundämnen som språk, historia, naturvetenskap, fysik, kemi och samhällsvetenskap. Det finns även en del litteratur för barn och unga som diskuterar kritiskt tänkande och betydelsen av det. Ett exempel är Att tänka noga: En filosofibok (Haglund 2014), som på ett pedagogiskt sätt avhandlar

16 | K apitel 1

& Hultman 2014 s. 14)

mycket av det vi kommer att täcka i denna bok. En annan bok som riktar sig till yngre barn är Tänk själv: En inspirationsbok för unga filosofer (Ekberg & Nordqvist 2009), som på ett lekfullt vis introducerar flera idéer om skepsis och kritik. En bok vars argument i flera stycken liknar det vi lanserar i den här boken är Mats Alvessons och Stanley Deetz (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. De menar att så kallad kritisk samhällsvetenskap gör något mer än att endast granska argument, sanningsanspråk och logiska strukturer (även om dessa aktiviteter också är betydelsefulla):

Den kritiska samhällsvetenskapen intresserar sig alltså för hur kulturella traditioner och mäktiga aktörers handlande bidrar till att förstena den sociala verkligheten till förmån för vissa särintressen och till nackdel för andra. Den bryter alltså upp den låsta sociala verkligheten och gör den tillgänglig för nya politiska överväganden och beslut. Kritisk samhällsforskning är alltså inriktad på att mer ifrågasätta än bekräfta det etablerade, mer rubba än fortplanta kulturella traditioner. (Alvesson & Deetz 2000 s. 13)

Vi hoppas att vår bok kan bidra till den digra floran av texter om kritik och kritiskt tänkande genom att lyfta fram betydelsen av att försöka överskrida vedertagna sanningar och etablerade självklarheter. Man skulle kunna tänka sig det kritiska tänkandet som ett slags blick – en kritisk blick – som söker sig bortom det vi omedelbart kan observera. Möjligen skulle man även kunna prata om en viss typ av attityd, ett kritiskt förhållningssätt till världen, till kunskap och till sanning som möjliggör vissa typer av skeptiska frågor och tvivel.

Bokens disposition Boken är upplagd på följande vis. I detta första kapitel presenterar vi några vanliga föreställningar om kritikutövning. Vad brukar folk egentligen mena när de i vardagslivet pratar om att utöva ”kritik”?

Om be t y de l s e n av k r i t i s k t tä n k a n de |

18 | K apitel 1

Dessa vardagsbetydelser av kritiskt tänkande är ett bra avstamp för att reda ut och utveckla olika innebörder av kritiskt tänkande. I kapitel 2 presenterar vi några tankar om vad som kännetecknar ett kritiskt förhållningssätt till livet, en kritisk attityd, som vi kallar det. I kapitel 3 avhandlar vi en typ av kritiskt tänkande som siktar in sig på kunskapsanspråk genom att värdera källor och granska argument, med andra ord det som brukar kallas för källkritik och argumentations analys. Den kritiska granskningen av kunskapsanspråk är en bra utgångspunkt för att förstå vad kritiskt tänkande kan innebära, men vi argumenterar i resten av boken för att kritiskt tänkande innebär så mycket mer än detta. I de följande fyra kapitlen, som ska ses som huvuddelen av boken, ger vi förslag på fyra ytterligare sätt att tänka kritiskt: att tänka på djupet, att tänka politiskt, att tänka annorlunda och att tänka kring det obekväma eller obehagliga. Dessa fyra typer av kritiskt tänkande har alla som mål att överskrida förgivettagna och dominerande föreställningar och ”sanningar” i samhället. Att tänka djupt (kapitel 4) innebär att sträva efter att gräva under ytan av verklighetsbeskrivningar och sanningsanspråk för att exempelvis bli varse de antaganden vi ofta tar för givna men som är grundläggande för hur vi upplever och förstår världen. Att tänka politiskt (kapitel 5) bygger på ambitionen att uppmärksamma maktutövning, i synnerhet i situationer där denna är osynlig. Den osynliga maktutövningen kommer till uttryck i bland annat ideologi, ”sunt förnuft” och det som i ett samhälle ses som accepterade sanningar. Att tänka annorlunda (kapitel 6) är ett försök att se sådant som andra inte ser eller att se sådant som det inte är meningen att man ska kunna se. Normkritik och kontraintuitiva resonemang är exempel på annorlunda tänkande. Att tänka kring sådant i samhället som anses vara obekvämt eller obehagligt (kapitel 7) innebär slutligen att inte väja för fenomen i samhället som är moraliskt svåra och känslo mässigt utmanande. Plastikkirurgi och organhandel är exempel på sådana obekväma samtalsämnen. I kapitel 8 diskuterar vi de olika utmaningar som ambitionen att

tänka kritiskt kan ge upphov till när vi bedriver empiriska studier. Kan man till exempel tala om en speciell kritisk metod? Och vad innebär en kritisk tolkning och hur skiljer sig en sådan från andra tolkningar? I bokens avslutande kapitel reflekterar vi över det kritiska tänk andets roll och några av de faror som kritiskt tänkande kan hänga samman med. Behöver en kritisk tänkare alltid vara pessimistisk och hopplös? Vad sker när det kritiska tänkandet slår över i paranoia eller utvecklas till politisk korrekthet? Boken riktar sig främst till forskare och studenter inom samhällsvetenskaperna men kan även bidra till en utveckling av kritiskt tänkande hos personer inom andra discipliner, exempelvis journalister, kommunikatörer och utredare. I resten av detta första kapitel diskuterar vi några vanliga föreställningar om kritik, nämligen idén att kritik hänger samman med ett slags allmän negativitet och föreställningen om att kritik handlar om att finna fel. Vi diskuterar även olika former av kritik som inte äger rum inom forskarsamhället utan utförs av myndigheter och journalister. Avslutningsvis reflekterar vi över några skillnader mellan ”stor” och ”liten” kritik, det vill säga kritik som riktar sig mot de stora systemen respektive kritik som riktar sig mot enskilda aktörer och handlingar inom dessa samhällssystem.

Kritik och negativitet Den kanske mest omedelbara association som dyker upp är att kritik är någon form av negativ bedömning. Att vara kritisk innebär då att surögt vara emot något, att ogilla en handling, ett beteende eller kanske till och med en person. ”Jag fick kritik för mitt uppförande under föreläsningen”, innebär troligen att någon har haft anmärkningar på hur en viss lärare har betett sig i klassrummet eller föreläsningssalen. Läraren har kanske sagt något olämpligt eller betett sig på ett sätt som anses opassande, och studentens kritik syftar då till att uppmärksamma och på sikt kanske korrigera detta oönskade beteende. Att vara kritisk mot

Om be t y de l s e n av k r i t i s k t tä n k a n de |

20 | K apitel 1

regeringens hantering av covid-19-pandemin innebär att motsätta sig de beslut som fattats av regeringens ministrar. Ibland är denna kritik informerad, till exempel baserad på en undersökning eller en personlig upplevelse. Andra gånger är k ritiken ett uttryck för principiellt eller kanske strukturellt motstånd, till exempel i relationen mellan chef och anställd eller i förhållandet mellan förälder och barn. Kritiska bedömningar hänger då ihop med att man innehar en viss roll eller position i samhället och de spännings förhållanden som finns mellan denna position och andra. Relationen mellan en chef och en anställd är i en strukturell mening asymmetrisk, detta även om chefen vill arbeta för en mer jämlik relation. Chefen har övergripande verksamhets- och personalansvar och bestämmer dessutom den anställdes lön. Den anställde har primärt ansvar för sin egen arbetsinsats. Denna relationsspänning kan även leda till att kritik av chefer är något som sker nästan vanemässigt, ibland på goda grunder, ibland inte. Att vara kritisk mot sina föräldrar, deras livsval, smak och ideologiska inställning, kan i vissa fall vara ett uttryck för kritik som inte bara baseras på konkreta sakfrågor, utan även på den spänning som är inbyggd i relationen mellan två generationer och i synnerhet mellan en förälder och ett barn. Frigörelsen från sina föräldrar – det som inom socialpsykologin ibland benämns individualisering – kan kräva att det skapas en kritisk distans till föräldrarna, ibland även ett förnekande av dem och deras livsval. I sådana situationer är kritiken inbyggd i själva relationen mellan förälder och barn, en del av hur förälder och barn förhåller sig till varandra under frigörelseprocessen. En av de huvudsakliga uppgifterna för ett oppositionsparti är att vara kritisk mot regeringens budgetar och lagförslag. Man kan förvisso irritera sig över förutsägbarheten i oppositionens kritik av regeringsbeslut, men spänningen mellan regeringens handlingar och oppositionens kritik därav är en central beståndsdel i ett öppet demokratiskt samtal. Det är i denna spänning som väljarna (i bästa fall) kan få en bild av var olika partier faktiskt står i enskilda politiska frågor, något

som många gånger kan vara mycket mer informativt än att exempelvis läsa partiprogram och vallöften. Det är dock viktigt att inte förväxla kritiskt tänkande med negativt tänkande i allmänhet. Fisher (2001) lyfter fram detta genom uttrycket critico-creative thinking. Genom kritisk granskning och reflektion över de rådande omständigheterna och sådana kunskaper vi tenderar att hålla för givna kan vi skapa förutsättningar för att upptäcka alternativa sätt att se på världen, nya lösningar och nya perspektiv. Det kritiska tänkandet inrymmer således en kreativ aspekt i den meningen att kritiken, om den hanteras väl, kan leda till nyskapande – nya sätt att se, tänka, föreställa sig och drömma om framtiden. I stället för att koppla samman kritik med negativitet är det möjligen bättre att tala om ett skeptiskt förhållningssätt till alla de olika sannings- och kunskapsanspråk som florerar i samhället. I sitt inträdestal till Svenska Akademien beskrev filosofen Åsa Wikforss denna skeptiska hållning på ett fint sätt: För att förstå den moderna människan behöver vi också förstå en annan revolution, den vetenskapliga. En vanlig karaktärisering av denna är att människan insåg två avgörande saker: att hon var okunnig och att hon själv ägde förmågan att bota sin okunnighet. Dessa tankar hör upplysningens tid till, där en central idé är just att vi ska släppa de föreskrivna dogmerna och tänka själva. Vi människor kan inte bara tänka, vi kan också tänka på tänkandet, och ställa oss det kritiska tänkandets grundläggande fråga: har jag goda skäl att tro detta? (Wikforss 2019)

Har jag goda skäl att tro detta? Detta är en fråga som kanske borde ställas oftare, gärna innan Twitter- och Facebookinlägg delas och rykten sprids utan närmare eftertanke. En skeptisk inställning till kunskapsanspråk av olika slag inbegriper även att värdera källor som kunskapsanspråk bygger på. Den här typen av kritik kallas för källkritik och innebär att man alltid k ontrollerar

Om be t y de l s e n av k r i t i s k t tä n k a n de |

källan till ett visst påstående eller sanningsanspråk innan man accepterar påståenden och kunskapsanspråk. Källkritik kommer att diskuteras mer ingående i kapitel 3.

En annan vanlig föreställning om kritik är att man letar efter och anmärker på fel. Kritikern tänks då leta efter misstag och felaktigheter som är någorlunda lätta att finna, åtminstone om man har ett tränat öga. Felfinneri är långt ifrån en oviktig aktivitet, som när den fungerar kan bidra till utveckling och förbättring av individer och organisa tioner. Att lära sig av sina fel och misstag för att vidareutvecklas är en välkänd pedagogisk idé, och ibland kan man behöva hjälp på traven för att upptäcka alla de misstag man har gjort. En viktig arbetsuppgift för en lärare är just felfinneri. Att hitta fel låter kanske inte lika romantiskt som exempelvis att utveckla studenters intellektuella kapacitet, men det är svårt att tänka sig en lärargärning utan felfinneri. Genom ihärdiga påpekanden om stavfel, grammatiska felaktigheter och räknemisstag lär sig elever och studenter vikten av noggrannhet med detaljer. Felfinneri är här en form av kritik som inte handlar om att granska och ifrågasätta tolkningar av kunskap, litteratur och teori utan om att träna elever och studenter i det praktiska akademiska hantverket: att skriva och räkna. Ett annat exempel på felfinneri är redigering och korrekturläsning av texter. Alla som någon gång har nyttjat en redaktörs eller korrektur läsares tjänster förstår betydelsen av detta arbete. Kvaliteten på en text – en artikel i tidningen, ett examensarbete, en inbjudan till fotbolls föreningens årsmöte – höjs avsevärt av en bra granskning. Det kan förvisso vara smärtsamt att inse att man inte är så språkligt skicklig som man kanske vill inbilla sig. Att få tillbaka granskade texter fyllda av rödmarkeringar kan innebära plågsamma upptäckter av ens språkliga svagheter. Men om man kan förhålla sig till en textgranskare på det sätt man som icke-hantverkare bör betrakta en elektriker eller snickare

22 | K apitel 1

Felfinneri

– som någon som genom sin expertkunskap hjälper en med något man inte är expert på – ja, då kanske redigeringen eller korrekturläsningen kan visa sig vara en mer behaglig upplevelse.

Kvalitetsgranskningar Att granska och bedöma kvalitet är en typ av kritikutövning som är betydelsefull för exempelvis den löpande granskningen av offentlig verksamhet. Ett skol- eller sjukvårdssystem som finansieras genom skattemedel kräver till exempel kontinuerlig uppföljning och kritiska bedömningar av det som faktiskt åstadkoms i dessa verksamheter. Inom skolvärlden är det Skolverket som har i uppgift att övervaka och granska kvaliteten på det arbete som utförs på enskilda skolor. Om kvaliteten inte uppnår den nivå som krävs har Skolverket mandat att stänga skolor. Högskolor och universitet granskas och övervakas av Universitetskanslersämbetet, vilket innebär att det med jämna mellanrum utförs granskningar av grund- och forskarutbildningar på landets alla högre lärosäten. De lärosäten som inte uppnår tillräcklig kvalitetsnivå riskerar att få stänga ner utbildningsprogram och kurser. Ett för oss närliggande exempel på kvalitetsgranskningar är det som inom forskarvärlden kallas för peer review. Det innebär att forskningsresultat granskas, bedöms och kritiseras anonymt av andra forskare. Det finnas alltså ingen högre instans som exempelvis Socialstyrelsen eller Arbetsmiljöverket som granskar kvaliteten på forskarnas arbete, utan kvalitetsgranskningen sker kollegor emellan. När en forskare känner sig färdig med en forskningsartikel skickar hen in sin text till en vetenskaplig tidskrift. Tidskriftens redaktör skickar sedan ut texten till ett antal (oftast två eller tre) forskare som anses besitta rätt kompetens för att granska texten. Granskarna läser texten och gör en bedömning av dess kvalitet. Granskarnas uppgift är att leta efter styrkor och svagheter i texten, ge förslag på förbättringar och föreslå ett beslut för redaktören. Ska texten refuseras, accepteras eller accepteras med revideringar?

Om be t y de l s e n av k r i t i s k t tä n k a n de |

Kulturkritik En annan form av kvalitetsbedömning är kulturkritik. Kulturkritik är de bedömningar och recensioner som görs i media av böcker, filmer, musik, konst och andra kulturella uttrycksmedel. En kritiker i detta sammanhang är en person som anses särskilt skickad att bedöma litteratur eller vad det nu handlar om, och en av kritikens funktioner är att erbjuda stöd till konsumenter att välja inom det stora utbudet av kultur (Scott 2016). En annan funktion som brukar framhållas är att kulturkritiken ska bidra till den ständigt pågående definitionen av kvalitet. Kulturkritiken deltar på så vis i arbetet med att kalibrera gränserna mellan ”dålig” och ”bra” kultur. För förespråkare för en kulturell kanon, det vill säga en uppsättning kulturverk, till exempel böcker, som anses speciellt betydelsefulla och kulturbärande (se t.ex. Bloom 1995), är denna kulturkritikerns väktarroll av stor betydelse. Kritik av litteratur, teater, konst och så vidare blir då ett sätt att motverka den förflackning av kulturen som man menar kommer att ske om kvalitetsbedömningar lämnas fritt åt kulturkonsumenter eller kulturpolitiker. Tanken bakom denna syn på kulturkritiken är att lång erfarenhet av och kunskap om en viss kulturform förfinar bedömningsförmågan. Ju mer en människa kan om musik eller konst, desto bättre blir hen på

2 4 | K apitel 1

Tanken med detta utövande av kritik är alltså inte att angripa de grundläggande teoretiska idéer som vetenskapen bygger på. Det handlar inte heller om att utmana de rådande värderingarna och ideologierna inom universitetsvärlden. Peer review utövas inom det akademiska systemet och syftar till att säkra kvaliteten på och förbättra den forskning som produceras inom detta system. Peer review kan även användas när studenters examensarbeten ska diskuteras. Studenter läser, granskar och kommenterar varandras texter och delger sina synpunkter på seminarier. Även om studenter inte formellt sätter betyg på varandra så kan dessa diskussioner och seminarier bidra till studenternas lärande.

att göra kvalificerade kvalitetsvärderingar. En filmkritiker, exempelvis, är en person som kan mycket om film. Hen har sett mycket film, tänkt mycket kring film, kanske studerat filmvetenskap och dessutom i sin roll som filmrecensent skrivit mycket om film. Denne kritiker har då utvecklat en särskilt känslig blick för just filmskapande – åtminstone jämfört med en genomsnittlig filmkonsument som kanske går på bio för att låta sig underhållas, möjligen för att undfly vardagens tröttsamma regelbundenhet. En filmkritiker arbetar när hen är på bio. Målet med biobesöket är inte verklighetsflykt utan kritisk granskning. Detta innebär inte att en filmrecensent har rätt i en objektiv mening. Biobesökare uppskattar inte sällan sådana filmer som ratas av filmkritiker. Möjligen skulle man kunna se det som att själva poängen med filmkritikerns arbete är att, utifrån sin speciella erfarenhet och kompetens, förmedla en förhållandevis genomtänkt om än subjektiv bild av en film, snarare än att beskriva filmens inneboende kvalitet. Det finns en mängd olika professioner och samhälleliga verksamheter som bygger på kvalitetsgranskning och som fastställer tumregler för vad som är god eller godtagbar kvalitet inom olika områden. Även om kulturkritik på så vis har en konserverande funktion, såtillvida att tidigare producerade verk blir normen för samtida bidrag, kan framåtseende och progressiva kritiker aktivt bidra till att skapa förutsättningar för nya litterära och konstnärliga uttryck genom att framhålla värdet av nytänkande även inom konstnärliga verksamheter. Professio nell kritik kan därmed bidra till att både upprätthålla gemensamma normer och uppmuntra till nya idéer och uttryck.

Stor och liten kritik En distinktion som kan vara klargörande för att förstå skillnaderna mellan olika typer av kritik är den mellan den ”stora” kritiken och den ”lilla”. Den lilla kritiken har som syfte att granska, utvärdera och förbättra den rådande ordningen eller de befintliga systemen – detta utan att ifrågasätta systemets grundläggande moraliska och politiska

Om be t y de l s e n av k r i t i s k t tä n k a n de |

26 | K apitel 1

premisser. Genom att finna felaktigheter och svagheter i ett visst socialt sammanhang – ett samhälle, en organisation eller en grupp – hoppas man kunna bidra till att få något att fungera bättre, till exempel bli mer effektivt, rättvist eller harmoniskt (eller vilka mål som nu anses vara eftersträvansvärda). Att kritiskt utvärdera kvaliteten på en skola i syfte att formulera utvecklingsmöjligheter och krav är ett exempel på ett sådant projekt. Ett annat exempel kan vara att granska och utvärdera det rådande skattesystemets fördelningseffektivitet. Fördelar det rådande skattesystemet välfärd på ett effektivt och rättvist sätt? Även försök att förbättra management- eller ledarskapsmetoder av olika slag kan utgöra exempel på denna lilla kritik. Den lilla kritiken påminner om det som av den brittiske sociologen Alex Callinicos (2006 s. 67) benämns corrective critique. Detta är en kritik som korrigerar det rådande systemet, inom ramarna för detta system, och utan att utmana de grundläggande principer som underbygger och legitimerar systemet. Den stora kritiken har ett annorlunda uppdrag. Den har som ambition att utifrån – eller kanske ovanifrån – analysera och utmana det större systemet. Den stora kritiken riktas mot den rådande sociala ordningen, ett normsystem eller en dominerande ideologi (Boltanski 2011 s. 6). Den stora kritiken kan skjuta in sig på kapitalismen, socia lismen, marknadssamhället, konsumtionssamhället, kristendomen eller rasistiska och könsdiskriminerande strukturer och normsystem. Syftet är inte att förbättra det rådande systemet inifrån, utan att möjlig göra tänkande om alternativa system. Den stora kritiken söker sig utanför det rådande systemet för att utifrån kunna utvärdera, granska och blottlägga systemet och dess svagheter. Den går till roten av det system som utsätts för kritiskt tänkande, och påminner om det som Callinicos kallar för radical critique, en kritik som ”operates in the name of other principles” (Callinicos 2006 s. 67). Det vore emellertid ett misstag att betrakta den lilla kritiken som mindre viktig än den stora, radikala kritiken. Den lilla kritiken har en funktion i vissa sammanhang, medan den stora kritiken har stor

betydelse i andra situationer (i båda fallen under förutsättning att kritiken utförs på ett bra sätt). Den lilla och stora kritiken arbetar enligt två olika logiker: den förra inifrån det rådande systemet och den senare utifrån. Medan den stora kritiken riktar in sig på spelet fokuserar den lilla kritiken på spelets spelare. Man kan i detta sammanhang även göra en åtskillnad mellan ut övandet av kritik och kritiskt tänkande. Medan det kritiska tänkandet gräver på djupet handlar utövandet av kritik om granskningar, bedömningar och förslag på korrigeringar av prestationer, argument och artefakter. Utövandet av kritik syftar inte – åtminstone inte uttryck ligen – till att utmana grundläggande föreställningar och kunskap om världen, utan till att identifiera svaga länkar och sprickor i argument, böcker, politiska beslut och så vidare. Denna kritik kan, om den fungerar, bidra till korrigering av felaktigheter och förbättringar av vad som har identifierats som dysfunktioner. Även om det möjligen kan framstå på det viset innebär inte skillnaden mellan kritiskt tänkande och utövandet av kritik att man inte tänker när man utövar den lilla kritiken. I alla exempel som nämnts ovan krävs en hel del förkunskaper och vad man kanske skulle kunna kalla för analytisk förmåga och kognitiv kapacitet för att åstadkomma det man strävar efter. Vår poäng är emellertid att de fyra former av kritiskt tänkande som vi kommer att behandla i kapitlen 4–7 inbegriper en annan typ av tänkande som söker sig bortom det rådande, det uppenbara och det ytliga.

Avslutning En av våra utgångspunkter i den här boken är att det är främst tänkandet som skiljer kritiskt tänkande från andra former av kritik. För det första ska kritiskt tänkande inte blandas samman med att tycka något om någon eller något. Det kritiska tänkandet handlar om mer än att endast ha och yttra en åsikt – det förutsätter någon form av utvecklat resonemang som är mer än det omedelbara uttrycket av gillande eller

Om be t y de l s e n av k r i t i s k t tä n k a n de |

2 8 | K apitel 1

ogillande. En stor del av det raseri som då och då kan översvämma sociala medier rör inte sig självklart om kritiskt tänkande. Det är tveksamt om raseriutbrott inbegriper tänkande över huvud taget. Det sker onekligen saker i hjärnan när man känner ilska, men det är ytterst tveksamt om detta ska klassificeras som kvalificerad tankeverksamhet. Ilskna upprop, nätmobbning och drev är onekligen uttryck för motvilja och ogillande, ibland till och med motstånd och civil olydnad, men det är inte bra exempel på kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande uppstår sällan spontant eller intuitivt – exempelvis som en flyktig association eller tanke som dyker upp från ingenstans, av sig själv – utan det är ett medvetet och systematiskt ifrågasättande av sådant som tycks tas för givet i samhället. Kritiskt tänkande är ett aktivt arbete som kräver träning (Fisher 2001 s. 2). Detta innebär inte att allmänt tyckande och vrede är oviktiga förhållningssätt till omvärlden. Så länge åsiktsyttringar och ilska inte slår över i kränkningar är de centrala aspekter av yttrandefriheten. Vad som dessvärre ofta tycks fattas är eftertänksamhet – ja, helt enkelt tänkande – innan kritiska åsikter och vredesutbrott sprids och delas i bloggosfärer och sociala nätverk. I den mån vi har en åsikt i frågan om kritik så är det att det vore önskvärt med mer kritiskt tänkande i den kritiska debatten. Det är vår förhoppning att den här boken kan bidra i detta avseende.

Kritiskt tänkande I den här boken presenteras fyra olika sätt att tänka om kritiskt tänkande: att tänka på djupet, att tänka politiskt, att tänka annorlunda, och att tänka kring det som är obekvämt och obehagligt. Dessa fyra kritiska tänkesätt lyfter fram olika ambitioner med kritik, men som alla är viktiga för att kunna tänka bortom det givna och självklara. Det brukar ofta framhållas att ett kritiskt förhållningssätt är viktigt inom forskning, inte minst samhällsvetenskaplig sådan. Men vad innebär egentligen ”kritik” och ”kritiskt tänkande”? På vilket sätt skiljer sig kritiskt tänkande från det som är ”okritiskt”? Och kan man över huvud taget lära sig att ”tänka kritiskt”?

Art.nr 44639

studentlitteratur.se