9789144153933

Page 1

SUPERHJÄRNAN

De bästa inlärningsstrategierna

l. OLAV SCHEWE

BARBARA OAKLEY


Originalets titel: Superhjernen. De beste strategiene for læring © Barbara Oakley & Olav Schewe 2020 Denna svenska utgåva publiceras enligt överenskommelse med Stilton Literary Agency

Kopieringsförbud

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art. nr 44441 ISBN 978-91-44-15393-3 Upplaga 1:1 © För den svenska upplagan Studentlitteratur studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Karin Ruthman och Mia Ruthman Illustratör: Oliver Young Ombrytning inlaga: Werner Schmidt Formgivning omslag: Jens Martin, Signalera Omslagsillustration: Shutterstock Printed by Graphy Cems, Spain 2021

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisnings­ ändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.


Innehåll

Inledning 9

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

1. Öka koncentrationen, undvik att skjuta upp 11 Pomodoro 12 Därför fungerar pomodoro  13 Lägg undan mobilen  15 Undvik multitasking  15 Skapa en arbetsplats fri från distraktioner  16 Ta paus ofta  17 Musik då, och ”binaural beats”?  18 Hur många timmar bör jag studera per dag?  19 Meditation 20 Det viktigaste från kapitel 1 Öka koncentrationen, undvik att skjuta upp  21

2. Kom vidare när du har kört fast 23 Använd både koncentrerat och avslappnat läge vid inlärning 24 Hur du kommer in i avslappnat läge  27 Tuff start för tentor och uppgiftslösning  28 Använd avslappnat läge när du skriver ett första utkast  30 Låt hjärnan jobba i avslappnat läge, gå på kafé  31 Hur fick Olav ner drönaren från trädet?  31 Det viktigaste från kapitel 2 Ta dig vidare när du har kört fast  32

Innehåll 5


3. Lär dig så att du förstår och inte glömmer 33

4. Använd arbetsminnet optimalt 51 Arbetsminnet – hjärnans hårt arbetande bläckfisk  52 Arbetsminnets oumbärliga hjälp – kedjorna  53 Hur du får ut så mycket som möjligt av arbetsminnet  55 Hur du antecknar  58 Hoppa över föreläsningar  62 Det viktigaste från kapitel 4 Använd arbetsminnet optimalt  63

5. Memorera fakta, internalisera processer 65 Värdet i att kunna något utantill  66 Hur du memorerar med minnestekniker  67 Muntliga minnestekniker  68 Visuella minnestekniker  69 Hur du utvecklar intuition med internalisering  71 Det viktigaste från kapitel 5 Memorera fakta, internalisera processer  77

6 Innehåll

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

När du lär dig skapas länkar av nervceller  34 Studera aktivt, inte passivt  36 De viktigaste teknikerna för aktivt lärande  38 Du måste utmana dig själv  39 Hur du utvecklar djup förståelse  39 Förklara för dig själv  40 Blanda uppgifter och ämnen  40 Värdet av fysisk aktivitet  42 Effekten av dieter och kosttillskott  43 Du lär dig medan du sover  45 Hur du somnar snabbare  46 Prokrastinera inte  47 Det viktigaste från kapitel 3 Lär dig så att du förstår och inte glömmer  48


6. Få bättre självdisciplin 79 Utmaningen med självdisciplin  80 Gör svåra beslut enkla  81 Etablera goda vanor  82 Planera hur du ska nå dina mål  83 Glöm inte bort fritiden  84 Involvera andra  84 Det viktigaste från kapitel 6 Få bättre självdisciplin  85

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

7. Motivera dig själv 87 Det handlar om insats  88 Motivation är summan av flera delar  89 Värde – what’s in it for you?  89 Kontroll – känn att du gör framsteg  91 Mål – sikta mot det du vill uppnå  92 Hitta någon du kan arbeta tillsammans med  95 Det viktigaste från kapitel 7 Motivera dig själv  96

8. Läs effektivt 97 Hur du läser snabbare och varför tekniker för snabbläsning inte fungerar  98 Effektiv lästeknik handlar om förståelse, inte hastighet  100 Skaffa dig överblick  100 Undvik passiv läsning  101 Testa (förhör) dig själv  102 Tänk igenom texten  103 Ett utmärkt sätt att läsa aktivt på att kommentera  103 Hur du hanterar stora mängder text  104 Det viktigaste från kapitel 8 Läs effektivt  105

Innehåll 7


9. Prestera bra på tentor och prov 107 Att lyckas på tentamen  108 Öva på tidigare tentamensuppgifter  109 Planera din tid  110 Läs noga igenom instruktioner och frågor  112 Håll ett öga på tiden  113 Gå igenom dina svar  114 Hantering av tentaångest  115 Det viktigaste från kapitel 9 Prestera bra på tentor och prov  117

Betydelsen av metakognition  121 Ställ metakognitiva frågor till dig själv  122 En modell för att bli en metakognitiv student  122 Lär från tidigare tentamensuppgifter  125 Lycka till i fortsättningen!  126 Det viktigaste från kapitel 10 Bli metakognitiv  127

11. Checklista 129 Författarnas tack  133 Slutnoter 135 Litteraturförteckning 141

8 Innehåll

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

10. Bli metakognitiv 119


Inledning

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

Lägger du ner mycket tid på att studera utan att uppnå de resultat du vill ha? Skjuter du hela tiden upp det du ska göra? Har du koncentrationssvårigheter och tycker att det är svårt att minnas det du har läst? Då är den här boken för dig. Vi är Olav Schewe från Norge och teknologie doktor Barbara Oakley från USA. Vi har skrivit den här boken tillsammans för att hjälpa dig att lyckas med studierna – oavsett om du studerar matematik, språk, statsvetenskap, programme­ ring, matlagning eller något helt annat. Du kommer att få kunskap om hjärnan och de tekniker som gör att hjärnan lär sig på bästa sätt. Våra egna bakgrunder har visat oss hur viktigt det är att använda bra studietekniker. Olav var motiverad och jobbade hårt för att få bra betyg. Men oavsett hur mycket tid han lade ner lyckades han ändå inte få goda resultat. Han höll på att ge upp. Han tänkte att han inte var tillräckligt intelligent. Men så började han lära sig studieteknik. Från att ha haft betyget 4 i snitt på högstadiet fick Olav 5,7 i slutbetyg från gymnasiet, det högsta betygssnittet i elev­ kullen det året. Efter det studerade han ekonomi vid Norges Handelshögskola, NHH, och vid University of California, Berkeley. Efter att ha arbetat några år som ekonom i Oslo blev han antagen till det prestigefyllda universitetet i Oxford där han tog en masterexamen med ett av årskursens bästa vitsord. Hans förra bok, Superstudent: effektivare inlärning, för bättre betyg, är Norges hittills mest sålda bok om studieteknik och en internationell bästsäljare som är översatt till 18 språk. Barbara fick underkänt i matematik och naturkunskap flera gånger på det som i USA motsvarar högstadiet och gym­ nasiet. Hon var övertygad om att hon inte var tillräckligt 9


Nu sätter vi i gång!

10 Inledning

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

intelligent för att ”fatta matte”. Sedan bestämde hon sig för att försöka igen och började studera praktisk matematik på gymnasienivå. Sakta men säkert förbättrade hon sina resultat i matematik och naturvetenskap, tack vare de studietekniker hon hade lärt sig under sina språkstudier i det amerikanska försvaret. Hon fortsatte oförtrutet med naturvetenskap och tog till slut en kandidatexamen, en masterexamen och en teknologie doktorsexamen. Nu är hon professor i systemtek­ nik vid Oakland University. Hennes historia visar att det är fullt möjligt att lyckas, även på de områden eller i de ämnen som man tycker är allra svårast. De senaste åren har Barbara arbetat heltid med att hjälpa andra att lyckas med studierna. Hennes första bok om lärande låg på New York Times prestige­ fyllda bästsäljarlista i flera månader och hon har undervisat flera miljoner studenter på världens populäraste digitala kurs, ”Learning How to Learn”. Vår fascination för hjärnan och lärande har fört oss båda djupt in i forskningsvärlden. Vi har gått igenom tusentals forskningsartiklar som andra har skrivit. Och vi har själva forskat. Vi har deltagit på konferenser och seminarier och har regelbunden kontakt med några av världens främsta exper­ ter inom olika fackområden. Alla insikter som vi har samlat på oss under de senaste åren har vi sammanfattat i den här boken, som kommer att ge dig de bästa och mest relevanta råden. Den kunskap vi presenterar bygger på etablerad forsk­ ning, men även på helt färska studier. Efter många års undervisningsarbete har vi förstått en sak: vi är alla utrustade med en superhjärna. Människohjär­ nan lär sig snabbare än någonting annat som vi känner till. Hjärnan är mycket kraftfullare än den bästa och mest avan­ cerade dator som finns. Men alla använder inte sin hjärna på ett optimalt sätt. För att göra det måste man förstå hur inlärningen går till och vilka tekniker som passar i olika situ­ ationer. Den här boken kommer att lära dig det.


KAPITEL 1

ÖKA KONCENTRATIONEN, UNDVIK ATT SKJUTA UPP


Musik innebär för de flesta att lärandeprocessen går lång­ sammare än annars, i synnerhet när man arbetar med siffror.19 Det kanske känns bra att studera till musik och det kan hända att du kan hålla på längre. Men det beror på att musiken engagerar delar av din uppmärksamhet så att du inte arbetar lika hårt. Musiklyssnande kan även leda till multitaskande om du ofta tittar i telefonen för att syssla med spellistan. Du bör fundera en extra gång innan du lyssnar på musik medan du studerar, förutom om du är på en plats där du använder musiken för att stänga ute störande ljud. Om du känner att du måste lyssna på musik för att överhuvudtaget orka studera är det bäst att lyssna på instrumental musik eftersom den tar mindre uppmärk­ samhet. Radioprogram och podcaster bör undvikas. Något annat du kan lyssna på medan du studerar är ”binau­ ral beats”, eller binaurala rytmer, det vill säga monotona och sorlande ljud. Genom att använda stereohörlurar får höger och vänster öra höra olika frekvenser av detta monotona ljud, till exempel 300 Hz och 320 Hz. Överraskande nog hör hjärnan inte bara de båda frekvenserna, utan även en tredje: skillnaden mellan de två frekvenserna. I det här exemplet är det skillnaden på 20 Hz som utgör ”beat”-frekvensen. Forskare blev först uppmärksamma på binaural beats när de undersökte var i hjärnan som ljud bearbetas.20 I början av 1970-talet började forskare experimentera med förändringar i människors medvetande när beatsen ändrade sig. I dag används binaural beats ofta av vanliga människor som vill fokusera bättre, slappna av eller meditera. De laddar oftast ner rytmerna från nätet. Eftersom rena binaural beats bara är ett monotont och tråkigt ljud blandas det ofta med musik eller andra ljud.

18 Kapitel 1. Öka koncentrationen, undvik att skjuta upp

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

Musik då, och ”binaural beats”?


H U R M ÅNGA T JAG S T U D E R A PIM M A R B Ö R E R DA G ? Om du studerar vid ett

universitet el ler högskola rekomm en enderar vi två till åtta tim­ mars studier per dag (utöver före läsningar) måndag ti ll fred ag. Hur myc ket tid du bör lägga ner beror på hur krävande dina studier är. Det beror give tvis även på din ambitions­ nivå. Enligt norska Studiebarometeret för 2019 studerade norska studenter i genom snitt 34,2 timmar i veckan, eller sju timmar per vecko­ dag. Detta inklud erade både förelä sningar och egna studier. Men 34,2 timmar är bara ett genomsnitt och de t var stora skillna der mellan olika ty per av stud ier. Studenterna vi d Bergen Arkitekthøgskole uppgav till exempe l att de i genomsnitt stud erade 59,8 timm ar i veckan medan studentern a vid Atlantis Med isinske Høgskole i Oslo bara studerade 15 ,5 timmar pe r ve ck a. 21 Sa mti d ig t är va ri at io ner n a mellan olika män niskor stora, även inom ett studieprogram. I USA visade till ex empel en studie av medicin studerande att de flesta med A i betygssnitt la de ner mellan se x och åtta timmar per veck odag på egna stud ier, alltså tid utöver förelä sningar. Att stud er a mer än åtta timmar ökad e inte möjligheter na att få bättre betyg. Med icinstuderande m ed B och C i betygssnitt stud erade oftast mella n tre och fem timmar per da 22,23 g.


En av de största svårigheterna när du skriver en rapport, en uppsats eller ett kapitel till en bok är att få färdigt ett första utkast. Du kanske är så missnöjd med det du skri­ ver att du omformulerar varje mening innan du börjar på nästa. Eller så kanske du censurerar meningarna direkt i huvudet innan du ens har sett hur de ser ut på papperet. När du petar i arbetet på det sättet är det som om du skulle stanna innan du tar ett nytt steg för att knyta skosnörena på ett prydligare sätt. Du kommer inte långt på det viset. Problemet är att du använder de två lägena på ett ineffek­ tivt sätt. Du lägger nästan all tid på att vara i koncentrerat läge genom att tänka intensivt på det bästa sättet att säga något på. Det gör att du skriver om och skriver om och skriver om. Du bör i stället låta hjärnan arbeta mer i avslappnat läge och få ner en massa tankar på papperet. Skriv på utan att tänka på vad du skriver. Stäng av skär­ men eller häng en handduk över den så att du inte ser vad du själv har skrivit. Ja, det kommer att kännas konstigt. Men snart är du inne i ett flyt där du skriver en massa utan att stanna upp för att skriva om. Fördelen med den här metoden är att du snabbt har ett första utkast. Hela poängen med ett första utkast är att få ner idéerna på papperet. Du kan redi­ gera dig själv senare: skriva om och förbättra.

Write or D ie

En bra skriva pp är ”Wri te or Die” a ord du vill sk v dr. Wicke riva i minute d. Du defin n. Därefter att du ska n ierar hur m utsätts du å det mål d å nga för appens u h a r satt upp. och visar st metoder fö Den spelar örande sake r upp irritera r på skärm den det du nde ljud en om du lig skriver när ger ef ter, el du skriver fö snabbt för ler så radera r långsamt att orden sk r så att du måst a få st upplever det å kvar på sk e skriva ärmen. Låte så, andra ty r det larvig cker att skri t? Vissa vandet blir roligare.

30 Kapitel 2. Kom vidare när du har kört fast

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

Använd avslappnat läge när du skriver ett första utkast


Låt hjärnan jobba i avslappnat läge, gå på kafé

© S T U DE N T L I T T E R AT U R

Ibland måste man plugga in något för att lära sig. Till exem­ pel när man ska lära sig begrepp eller glosor utantill. Då är det bra att sitta på en tyst och lugn plats. Men inlärning handlar även om att förstå komplicerade sammanhang, till exempel trender i historien, brokonstruktioner eller integralberäkning i matematik. Då kan det fungera bättre att studera på en plats där du dras ut ur koncentrationen och glider in i avslappnat läge. Det kan hjälpa dig att se sammanhang och utveckla djupare kunskap.31 Ett kafé, med mumlande samtal och porslinsklirr i bak­ grunden, kan ge hjärnan många tillfällen att hamna i avslappnat läge. Det finns faktiskt appar nuförtiden som spelar upp det bakgrundssorl som finns på kaféer. På så sätt behöver du inte besöka ett fysiskt kafé utan kan återskapa atmosfären oavsett var du befinner dig.

p pa r o c h Populära a er för webbplats d slju bakgrund • Coffitivity oise • SimplyN • Noisli .net • myNoise

Hur fick Olav ner drönaren från trädet? Hur lyckades Olav få ner drönaren från trädet? Han slutade fokusera på den. Det gjorde att hans hjärna i det avslappnade läget kunde börja arbeta med problemet i bakgrunden. Plötsligt kom han på att han kunde fästa en fiskelina på en pil och skjuta den över grenen. När snöret lade sig över den tunna gren som drönaren satt fast i kunde han stå på marken och skaka så pass hårt i snöret att drö­ naren lossnade och föll till marken.

I det här kapitlet har vi undersökt hur samspelet mellan koncentrerat läge och avslappnat läge kan användas för att lösa svåra problem på ett effektivt sätt. I nästa kapitel ska vi se på vilken roll nervcellerna spelar vid inlärning. Därefter presenterar vi några av de bästa teknikerna för att överföra information till långtidsminnet.

Kapitel 2. Kom vidare när du har kört fast 31


Olav Schewe har en mastersexamen i företagsekonomi från Oxford University. Han föreläser inom pedagogisk utveckling och är en av rådgivarna för den spelifierade utbildningsplattformen Kahoot. Barbara Oakley är professor i systemteknik vid Oakland University. Hennes forskning behandlar det komplexa förhållandet mellan neurovetenskap, socialt beteende och inlärningsmetoder.

SUPERHJÄRNAN De bästa inlärningsstrategierna Vill du lära dig snabbare, med bättre resultat och med mindre frustration? Vill du undvika att ständigt skjuta upp det du ska göra? Vill du hamatnyttiga tips om hur du lättare kommer ihåg det du läser? På ett enkelt och engagerande sätt visar författarna till denna bok hur inlärning kan göras mer effektiv. Norges främsta expert på studietekniker och en av världens ledande experter på lärande ger här dig de mest effektiva strategierna för inlärning, baserat på den senaste forskningen. Strategierna fungerar eftersom de samspelar med hjärnans sätt att lära sig, komma ihåg och förstå. Att ha en superhjärna handlar inte om vilken hjärna du föddes med, utan om hur du använder den du har fått. Alla kan lyckas med inlärning, den här boken visar hur. I boken lär du dig hur du bland annat kan • öka koncentrationen och undvika att ständigt skjuta upp • använda arbetsminnet optimalt och bearbeta stora mängder information • motivera dig själv • överföra kunskap till långtidsminnet så att du kommer ihåg den • använda pauser strategiskt så att du både får tillräckligt med vila och lär dig mer effektivt ”En lättläst bok om hur man utnyttjar de små grå cellerna ännu bättre.” Kaja Nordengen, författare till The Brain is the Star.

Art.nr 44441

2

studentlitteratur.se