9789144152622 by Smakprov Media AB

PEDAGOGENS INRE RUM Känslor och förnuft i lärarprofessionen Margareta Normell

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31780 ISBN 978-91-44-15262-2 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2004, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Christina Rosén Printed by Eurographic Group 2021

Innehåll

Förord 9 Inledning 13

1. Värdegrunden 17 2. Utan känslor inget förnuft 23 Emotionell kompetens och framgång i yrkeslivet hör ihop 24 Den dualistiska människosynen håller på att förändras 24 Emotionell kompetens och demokrati 27 Emotionell kompetens och etik 29 Emotionell kompetens hos pedagogen 31

3. Affektteori – om känslorna i kroppen 37 De nio basaffekterna 39 Affekt–känsla–emotion 49 Affektiva förmågor 50 Sinnesstämning 54 Försvar mot svåra känslor 55 Lågaffektivt bemötande 57

4. Den viktiga anknytningen 59 Om tidiga separationer 60 Olika anknytningsmönster 64 Vad behövs för att anknytningen ska bli trygg? 69 När blir anknytningen otrygg? 71 Undervisningsrelationen 72

5. Människan tolkar världen 77 Schema och skript 77 Inre arbetsmodeller 81 Mentalisering 84

6. Att bli en egen person 91 Teorier förändras 92 Känslan av ett uppvaknande själv 95 Känslan av ett kärnsjälv 96 Känslan av ett kärnsjälv – tillsammans med annan 98 Känslan av ett intersubjektivt själv 98 Det verbala självet 102 Det berättande självet 105 Pedagogens känslor av själv i arbetet 106 Pedagogens bidrag till elevens livsberättelse 109

7. Skamkänslor – ett hinder för inlärning 111 Den interpersonella bron 112 Att se sig själv inifrån och utifrån 114 Jag-idealet – en potentiell källa till skam 117 Skambeläggande i uppfostran och utbildning 120 Skamlösheten som försvar 123

8. Att utveckla sin emotionella kompetens 127 Orienterande samtal 129 Reflektionsgrupp 130 Teoretisk kunskap 133 En organisation som främjar emotionell kompetens 135 Empatiutbildning med hjälp av rollspel 141 Egna reflektioner 142

9. Sju situationer att reflektera över 145 Situation 1. Obehagligt besked 146 Situation 2. Svårt att nå fram 147 Situation 3. Telefonsamtal på kvällen 149 Situation 4. Den inre monologen 150 Situation 5. Att skiljas och att mötas igen 150 Situation 6. Sjal, keps och kippa 151 Situation 7. Känslor smittar 152 Slutord 153 Litteratur 155 Person- och sakregister 159

Värdegrunden

Termen värdegrund började användas mera allmänt i Sverige under 1990-talet, och i läroplanen Lpo 94 dyker begreppet upp första gången under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag”. I skollagens (2010:800) 1 kapitel 4 § står: ”Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” De genomgripande förändringar som skett i samhället under 2000-talets första decennier har gjort att värderingar som rör demokrati och mänskliga rättigheter alltmer kommit i fokus. Ett exempel på detta är att FN:s barnkonvention (Swärd 2020) upphöjts till svensk lag, ett annat att det uppstått omfattande proteströrelser mot kränkningar av kvinnor (#metoo) och mot människor med en viss könsidentitet (hbtq) eller en viss hudfärg (Black Lives Matter). Starka krav på förändring har i Sverige liksom i många andra länder skapat en existentiell ångest som handlar om att förlora det man har av vanor, status och självklar rätt att leva som man alltid har gjort. Detta har för skolans lärare gjort värdegrundsuppdraget extra viktigt. I ett betänkande från Jämlikhetskommissionen (2020 s. 334 f.) med titeln En gemensam angelägenhet beskrivs en undersökning, International civic and citizenship education study (ICCS), från 2016 där elevers kunskaper och attityder i demokrati- och samhällsfrågor studerats. Det visar sig att svenska elever gene17

18 � 1. Värdegrunden

rellt har goda kunskaper på området men en del resultat stämmer inte med målen i värdegrunden. Till exempel ansåg var tionde svensk elev att män är mer lämpade än kvinnor att vara politiker, och 18 procent av eleverna tyckte inte att invandrare ska kunna fortsätta med sina egna seder och bruk. I samma utredning beskrivs en annan undersökning som gjordes på uppdrag av studieförbunden. Den visade att 40 procent av eleverna ansåg att politiska beslut skulle bli bättre om de överläts till experter medan 9 procent ansåg att det vore bra med en stark ledare som inte behövde bry sig om varken riksdag eller allmänna val. Jämlikhetskommissionens utredning (2020) visar också att ju högre utbildningsnivån är hos dem som deltar, desto större är respekten för demokratiska värden. Även den ökande skol segregationen tas upp och man efterlyser större möjligheter för elever och personal med olika bakgrund, språk och religion att inte bara få del av demokratins principer utan också praktisera dessa genom att i skolan tillsammans lösa vardagliga problem och konflikter. Hur mycket olikhet kan man acceptera och hur mycket anpassning kan man kräva elever emellan, lärare emellan och lärare elever emellan? Trots betoningen av mänskliga rättigheter, respekt för olikhet och större jämställdhet i samhället har den psykiska ohälsan ökat kraftigt i Sverige och i andra västländer under 2000-talets första decennier. Detta gäller både barn och vuxna. Orsakerna kan vara flera. I skolan ställer elever allt högre krav på sig själva när det gäller hur de ser ut, hur de lyckas med studierna, hur populära de är – inte bara bland sina kamrater utan också på olika nätforum. Behovet av erkännande i filosofen Axel Honneths mening ser ut att vara omättligt. Honneth (2003) menar att för att kunna utveckla en egen identitet och en positiv självkänsla måste man först erkännas som en värdefull person av andra. Den som är uppvuxen med trygga anknytningsrelationer (se vidare kapitel 4) klarar sig ofta bra, men behovet av erkännande finns hos alla. Eftersom digitaliseringen har gjort att inte bara

erkännande utan också underkännande i dag kan fås av så många och från så olika håll, blir kampen och konflikterna större. Den allt snabbare förändringstakten i samhället driver på konkurrensen om status och resurser på ett sätt som den tyske filosofen Hartmut Rosa (2014) liknar vid ett totalitärt samhälle där frihet och självbestämmande blir omöjligt. Den som inte följer med i förändringarna hamnar utanför och det är något som de flesta av oss är rädda för. Rosa (2014) skriver i boken Acceleration, modernitet och identitet om hur den utbredda känslan av att ha ont om tid hänger ihop med de accelererande förändringarna på de tekniska och sociala områdena. Det går att hinna mycket mer på allt kortare tid, vilket i teorin borde leda till att livstempot kunde sakta ner men i stället har det paradoxalt nog blivit tvärt om. Tempot har blivit allt högre. Förr talade man om överansträngning när det blev för mycket, ett tillstånd som den enskilde kunde klara genom att ta det lite lugnare ett tag. Nu handlar det om något mycket allvarligare som fått beteckningen utmattningssyndrom. Berättelserna liknar varandra och beskriver en känsla av att hela kroppen stänger ner både fysiskt och mentalt. Det kan ta mycket lång tid, ibland flera år, att återfå krafterna, vilket leder till långvariga sjukskrivningar och stort lidande för de drabbade och deras familjer. Ett extremt, men inte unikt, exempel på allvaret i den här utvecklingen är en ung kvinna i karriären som jag hörde talas om. Hon satte sig en morgon med datorn vid frukostbordet, men innan hon hunnit börja arbeta föll hon ihop på golvet och dog. Att folk kan arbeta ihjäl sig har vi hört talas om från Japan, men hos oss i Sverige är det nytt och förknippas just med samhällets ökande krav på den enskilda individen. Min upplevelse är att utbudet av möjligheter och förväntningar har mångfaldigats på bara en generation. Det leder till en ökande rädsla för att inte välja rätt eller att inte hålla måttet och därmed bli utan det erkännande som är så viktigt. Hetsen och pressen att hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt har fått många att börja fundera över 1. Värdegrunden � 19

Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.

Eftersom värdegrundsarbetet är en hörnsten i allt pedagogiskt arbete angår det inte bara eleverna utan också lärarna. I mitt arbete som gruppledare för skolans personal har jag upplevt att behovet att samtala om värdekonflikter är stort. Alla gör olika bedömningar av vad som är viktigt att tänka på i en lärares arbete. Kan man säga nej till en elev som skriver långa sms om sitt liv och vill ha svar? Hur hanterar man överdrivet krävande föräldrar eller rasistiska kommentarer elever emellan i klassrummet? Vilken typ av träning behövs för att man ska 20 � 1. Värdegrunden

hur vi lever och om tempot kanske skulle kunna bromsas upp. Böcker som Långsamhetens lov: Eller vådan av att åka moped genom Louvren (Wikström 2014) och Gör det nu: Om effektivitet och inre lugn (Sjödin 2019) har tillsammans med olika hälsoprojekt och andra åtgärder bidragit till ett ökat intresse för hur man på olika sätt kan hantera livets krav och möjligheter. Men det är svårt. En ung lärare berättar att hon är orolig för negativa kommentarer när hon deltar i ett diskussionsforum om skolfrågor på nätet, men eftersom hon anser att hennes synpunkter är viktiga deltar hon. Hon får mycket uppskattning för sina inlägg men även en del negativa kommentarer och det är dessa som stannar kvar inom henne och får henne att tvivla på sitt värde. Kampen och konkurrensen om andras gillande gör att hon hela tiden ser sig själv med andras ögon, det vill säga utifrån och in, i stället för att samtidigt göra tvärt om, det vill säga se sig själv inifrån och ut. Detta skulle betyda att hon först känner efter och tänker på vad hon själv anser, vill och behöver och sedan låter det få minst lika stor betydelse som andras åsikter och värderingar. I sin dikt samling Mörkerseende fångar poeten Tomas Tranströmer just detta när han skriver (1970 s. 147):

känna sig trygg som samtalsledare när man bedömer att klassen behöver diskutera den praktiska innebörden av demokratiska värderingar? (I en intervju (Normell 2015) med Skolvärlden den 14 september 2015, som går att se på nätet, talar jag om detta under rubriken ”Så pratar du om svåra händelser i klass rummet”.) Lika viktigt som att reflektera över hur man handlar i svåra situationer är att fundera över alla de känslor som föregår själva agerandet. Om man kan identifiera, acceptera och – åtminstone ibland – uttrycka det man känner, blir det egna agerandet tyd ligare och därmed blir det också lättare att klara samtalen på ett professionellt sätt. I den 2019 reviderade läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns värdegrunden beskriven på de tio första sidorna medan resten av det 299 sidor långa dokumentet behandlar kunskapsuppdraget. Där får lärarna veta inte bara vad eleverna ska lära sig i ett ämne utan också hur de ska lära sig det. När det gäller värdegrundsuppdraget står också tydligt vilka värden som ska förmedlas, men ingenting om hur det ska gå till. Det kan man i stället hitta i ett omfattande stödmaterial som Skolverket givit ut, till exempel Förskolans och skolans värdegrund (Skolverket 2013a). Där ingår detaljerade beskrivningar av ett bra värdegrundsarbete med eleverna. Endast en liten del av det materialet handlar dock om lärarna själva, men i antologin Kränkningar i skolan (Skolverket 2013b) kan man läsa: ”Det är lika viktigt att skolans vuxna arbetar med de värderingar som kommer till uttryck i deras egna handlingar, både som enskilda personer och som kollektiv” (Skolverket 2013b s. 46). Den höga arbetsbelastningen verkar dock göra att förslag till gemensam reflektion ofta avvisas med hänvisning till tidsbrist. Inte heller på lärarutbildningarna prioriteras samtal om de känslor och reaktioner som väcks under exempelvis studiet av värdegrundsuppdraget. Den övergripande emotionella och relationella kompetens som behövs tas ofta för given, vilket gör 1. Värdegrunden � 21

22 � 1. Värdegrunden

arbetet med eleverna extra svårt. Det är inte säkert att skollagens värdegrundsord betyder så mycket i praktiken. Vad menas exempelvis med människolivets okränkbarhet, individens frihet och alla människors lika värde? Erfarenheten är att de allra flesta håller med om att orden behövs som en naturlig utgångspunkt i undervisningen, men man har helt olika tolkningar av vad de betyder i det praktiska vardagsarbetet. Vad kan man tänka om elever som i stället för att gå till skolan sitter utanför riksdagshuset och demonstrerar mot trögheten i politikernas agerande när det gäller jordens allt varmare klimat? Hur hävdar jag min professionella auktoritet gentemot en klagande förälder? Ska verkligen alla elever behandlas lika? Om det skulle bli lärarstrejk för högre löner, skulle jag då vara solidarisk med en kollega som beslutat att inte delta i strejken? Alla vill vi göra rätt och alla vill vi bli respekterade, men vad det innebär att göra rätt och att bli respekterad kan betyda helt olika saker för olika människor. Både lärare och elever vill bli sedda och bemötta som värdefulla personer med förmåga att inte bara söka kunskap utan också att bidra till den sociala gemenskapen på ett positivt sätt. Att avsätta tid till reflektion är särskilt viktigt när det gäller värdegrundsfrågor som inte har några enkla svar men ändå stor betydelse.

Margareta Normell är gymnasielärare, psykoterapeut och författare. Exempel på tidigare böcker är: Pedagog i en förändrad tid – om grupphandledning och relationer i skolan och Kunskap, fantasi och föreställning – om mentalisering i lärarprofessionen, båda utgivna av Studentlitteratur.

PEDAGOGENS INRE RUM Känslor och förnuft i lärarprofessionen Att duktiga pedagoger måste ha något mer än goda ämneskunskaper och lämplig pedagogik blir tydligt när individualiseringen ökar och det ställs större krav på läraren som person. Vad säger lärare till en arg förälder, en missnöjd elev eller en kollega som är svår att samarbeta med? Och vad gör de med alla de känslor som väcks i sådana situationer? Hur kommer det sig att en del pedagoger verkar klara svåra samtal och konflikter mycket bättre än andra? Undervisning är både en intellektuell och en emotionell process. Den här boken beskriver vad emotionell och relationell kompetens innebär och hur den kan påverka sättet att hantera olika vardags situationer i skolan. Möjligheten att dela sina erfarenheter med kollegor och reflektera över det som händer i lärarens vardagsarbete underlättar utvecklingen av ett professionellt omdöme och bidrar till att öka undervisningens kvalitet. Ämnet är ännu mer aktuellt i dag än när boken kom ut 2004 och den ges därför nu ut i en reviderad och uppdaterad utgåva. Boken är avsedd för lärarutbildningen och fortbildning av olika yrkesgrupper inom skola och omsorg.

Andra upplagan

Art.nr 31780

studentlitteratur.se