9789144152271 by Smakprov Media AB

ANIA

omvårdnadTeorierWILLMANför

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. 43209 ISBN ©FörfattarenUpplaga978-91-44-15227-11:1ochStudentlitteratur Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild:

PrintedFörfattarfoto:shutterstock.comTomasSödergrenbyInterak,Poland2022

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

2022 Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB, Lund

Formgivning

Art.nr

Studentlitteratur

INNEHÅLL FÖRTECKNING ÖVER TEORETIKER SOM PRESENTERAS 11 FÖRORD 15FÖRFATTARPRESENTATION 13 Del I Utgångspunkter 01 / Professionell omvårdnad och de teoretiska idéernas ursprung 19 Omvårdnad – sjuksköterskans unika kunskap 22 Den ”moderna” sjuksköterskan skapas 23 Kunskapsområdet utvecklas 27 FrågorNyckelord 35förreflektion och diskussion 35 Referenser 35 02 / Den vetenskapliga disciplinens uppbyggnad 39 Tankemönster och teoretiska strukturer 42 Metaparadigm – ett övergripande tankemönster 44 Begrepp och teorier utgör disciplinens byggstenar 48 Teori – ett verktyg i vardagen 53 FrågorNyckelord 57förreflektion och diskussion 57 Referenser 58 03 / Omvårdnadsteoretiska utgångspunkter 59 Caring och Metaparadigmnursing 62–likheter och skillnader 64 Några exempel på teorier på hög nivå, mellan- och mikronivå 65 Den underförstådda kontexten – omvårdnadsprocessen 69

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 6 Dagens kritiska synpunkter 70 FrågorNyckelord 72förreflektion och diskussion 73 Referenser 73 Del II Omvårdnadsteorier – pionjärerna 04 / Teorier med historisk betydelse 79 Tillämpad teori – ett exempel 90 FrågorNyckelord 91förreflektion och diskussion 91 Referenser 91 05 / Florence Nightingale – fokus på patientens omgivning 93 Stort reformbehov även i den civila sjukvården 98 En filosofi för omvårdnad 101 I spåren av Nightingale 105 Tillämpad teori – ett exempel 109 FrågorNyckelord 110förreflektion och diskussion 111 Referenser 111 06 / Hildegard Peplau – fokus på interpersonell relation 113 Den första läroboken i omvårdnadsteori 117 Professionell omvårdnad kräver mer än en relation 121 I spåren av Peplau 123 Tillämpad teori – ett exempel 127 FrågorNyckelord 128förreflektion och diskussion 128 Referenser 129 07 / Virginia Henderson – fokus på patientens behov 131 Mänskliga behov modifierar omvårdnaden 137 I spåren av Henderson 144 Tillämpad teori – ett exempel 147 FrågorNyckelord 149förreflektion och diskussion 149 Referenser 149

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 7 08 / Ida Orlando – den reflektiva omvårdnadsprocessen 151 Professionell omvårdnad handlar om att förstå patienten som person 155 I spåren av Orlando 158 Tillämpad teori – ett exempel 161 FrågorNyckelord 162förreflektion och diskussion 162 Referenser 162 Del III Omvårdnadsteorier – omsorgstraditionen 09 / Jean Watson – omvårdnad som etiskt förhållningssätt 167 Caring – ett moraliskt och etiskt ideal 172 Empiriska indikatorer för caring 178 I spåren av Watson 180 Tillämpad teori – ett exempel 181 FrågorNyckelord 182förreflektion och diskussion 182 Referenser 183 10 / Patricia Benner – ’caring’ är omvårdnadens väsen 185 En modell för sjuksköterskors yrkesskicklighet 189 Omsorg är grunden i mänskligt liv 193 I spåren av Benner 195 Tillämpad teori – två exempel 197 FrågorNyckelord 199förreflektion och diskussion 199 Referenser 199 11 / Katie Eriksson – vårdandets idé och substans 201 Vårdandets utgångspunkter 207 I spåren av Eriksson 210 Tillämpad teori – två exempel 211 FrågorNyckelord 212förreflektion och diskussion 213 Referenser 213

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 8 12 / Kari Martinsen och Vassiliki Lanara – fokus på solidaritet och hjältemod 215 I spåren av Referenser 225FrågorNyckelord 224föregångarna 222förreflektionochdiskussion 224 Del IV Omvårdnadsteorier – begreppsmodeller 13 / Omvårdnad som system 229 FrågorNyckelord 244förreflektion och diskussion 245 Referenser 245 14 / Martha Rogers – omvårdnad som vetenskap och konst 247 Människan och hennes omgivning – öppna fält av energi 254 I spåren av Rogers 260 Tillämpad teori – ett exempel 262 FrågorNyckelord 264förreflektion och diskussion 264 Referenser 264 15 / Imogene King – omvårdnad som måluppfyllelse 267 Systemteoretisk begreppsram med teorin om måluppfyllelse 273 I spåren av King 278 Tillämpad teori – ett exempel 279 FrågorNyckelord 280förreflektion och diskussion 281 Referenser 281 Del V Omvårdnadsteorier – teorier på hög nivå 16 / Madeleine Leininger – fokus på kulturkongruent omvårdnad 285 Transkulturell omvårdnad – ett eget forskningsområde 291 TillämpadISoluppgångsmodellen 296spårenavLeininger 300teori–ettexempel 303

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 9 FrågorNyckelord 304förreflektion och diskussion 305 Referenser 305 17 / Rosemarie Rizzo Parse – kvalitet i livet är att leva sina värderingar 307 Humanbecoming -paradigmet – i kontinuerlig utveckling 312 Sann och äkta närvaro 318 I spåren av Parse 320 Tillämpad teori – ett exempel 321 FrågorNyckelord 323förreflektion och diskussion 323 Referenser 324 18 / Margaret Newman – hälsa som växande medvetenhet 327 Smärta och sjukdom är informationsbärare 331 I spåren av Newman 336 Tillämpad teori – ett exempel 337 FrågorNyckelord 338förreflektion och diskussion 339 Referenser 339 Del VI Omvårdnadsteorier – teorier på mellannivå 19 / Afaf Meleis – övergångar är utveckling till hälsa 343 Övergångar – ett centralt begrepp inom omvårdnad 349 Tillämpad teori – ett exempel 354 FrågorNyckelord 357förreflektion och diskussion 357 Referenser 358 20 / Katharine Kolcaba – fokus på lindring, tillfredsställelse och välbehag 359 Komfort – ett historiskt viktigt begrepp 362 FrågorNyckelord 367förreflektion och diskussion 367 Referenser 368

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 10 21 / Barbro Gustafsson – fokus på bekräftelse 369 BILAGAReferenser 385FrågorNyckelord 384TillämpadSAUK-modellen 374teori–ettexempel 381förreflektionochdiskussion 3841 EXEMPELPÅOMVÅRDNADSTEORETIKER OCH DERAS VIKTIGASTE SAKREGISTER 403PERSONREGISTER 401REFERENSLISTA,PUBLIKATIONER 387SAMMANLAGD 389

FÖRTECKNING ÖVER TEORETIKER SOM PRESENTERAS

Abdellah, Faye (1919–2017) 83 Adam, Evelyn (1929–2022) 83 Barnard, Kathryn (1938–2015) 84 Barrett, Elizabeth M. (1934–2021) 261 Benner, Patricia (1942–) 185 Eriksson, Katie (1943–2019) 201 Gustafsson, Barbro (1943–2012) 369 Hall, Lydia E. (1906–1969) 83 Henderson, Virginia (1897–1996) 131 King, Imogene M. (1923–2007) 267 Kolcaba, Katharine (1944–) 359 Lanara, Vassiliki A. (1929–) 221 Leininger, Madeleine M. (1927–2012) 285 Levine, Myra (1921–1996) 232 Logan, Winifred (1931–2010) 87 Martinsen, Kari Marie (1943–) 215 Meleis, Afaf Ibrahim (1942–) 343 Neuman, Betty (1924–) 237 Newman, Margaret (1933–2018) 327 Nightingale, Florence (1820–1910) 93 Orem, Dorothea E. (1914–2007) 234 Orlando Pelletier, Ida Jean (1926–2007) 151 Parse, Rosemarie Rizzo (1938–) 307 Peplau, Hildegard E. (1909–1999) 113 Rogers, Martha E. (1914–1994) 247 Roper, Nancy (1918–2004) 87 Roy, Sister Callista (1939–) 241 Tierney, Alison J. (1948–) 87 Travelbee, Joyce (1926–1973) 85

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 11

Watson, Jean Harman (1940–) 167 Wiedenbach, Ernestine (1900–1996) 84

Flera av de pre-paradigmatiska, ”historiska” omvårdnads teoretikernas 1 bidrag till teoriutvecklingen är både betydande och viktiga men det är sparsamt med referenser till dem i litteraturen. Orsaker till detta kan vara att deras publikationer är svåråtkomliga, böckerna har getts ut i små upplagor, de 1 För läsbarhetens skull benämns alla i de följande avsnitten som ”omvårdnadsteoretiker” antingen de hör hemma i caring- eller nursing-traditionen. I linje härmed används även termen ”omvårdnadsteori” för alla här refererade teorier oavsett om de karaktäriseras som filosofi, modell, teori eller annat i föregående kapitel.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 81 04

Teorier historiskmedbetydelse

”Theory is not a luxury in the discipline of nursing […] but an integral part of the nursing lexicon in education, administration, and practice.” Meleis, 2007/1985, s. 4

MÅL FÖR INLÄRNING Efter att ha avslutat inlärning av innehållet i detta kapitel ska du kunna: Ǵ namnge några av de ”historiska” omvårdnadsteoretikerna Ǵ beskriva och förklara innebörden av dessa teoretikers viktiga begrepp.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR D EL II / Omvå RDNADSTEORIER – p ION jä RERNA 82 ursprungliga idéerna finns i guider till läroplansarbeten och i rapporter som kanske endast finns vid till exempel de amerikanska universitetsbiblioteken. Det kan också vara så att när kunskapen växer glömmer vi bort att hedra personen som lade fram de ursprungliga idéerna eftersom de tankar som var revolutionerande då verkar fullkomligt självklara och allmängiltiga i dag. Men av både historiska och intellektuella skäl är det viktigt att ära den som äras bör och att utvärdera de teoretiska bidragen från omvårdnadsvetenskapens pionjärer. De omvårdnadsteoretiker som bedöms ha haft historisk betydelse presenteras i tabell 4.1 (Fawcett, 2000; Alligood, 2018). I bilaga 1 ges exempel på en rad omvårdnadsteoretiker och deras viktigaste verk. Några av dessa ”historiska” omvårdnads teoretiker, de som antas vara mest kända för en skandinavisk publik såsom Nightingale, Peplau, Henderson och Orlando, får TABELL 4.1 Omvårdnadsteoretiker av historisk betydelse (modifierad efter Alligood, 2018). Florence Nightingale 1820–1910 Hildegard E. Peplau 1909–1999 Virginia Henderson 1897–1996 Faye Glenn Abdellah 1919–2017 Earnestine Wiedenbach 1900–1996 Lydia Hall 1906–1969 Joyce Travelbee 1926–1973 Kathryn E. Barnard 1938–2015 Evelyn Adam 1929–2022 Nancy Roper* 1918–2004 Winifred Logan* 1931–2010 Alison J. Tierney* 1948–Ida Jean Orlando Pelletier 1926–2007 *Roper, Logan och Tierney samarbetade och skapade Roper, Logan och Tierney-modellen.

Alligood, 2018, s. 15

den med omvårdnadsproblem som sjuksköterskan måste inven tera och känna igen för att kunna ställa en omvårdnadsdiagnos. Det övergripande målet är individuell omvårdnad och att patienten återgår till bästa möjliga funktion. Abdellahs problem områden har vissa likheter med Hendersons beskrivningar av behov, men kan kanske beskrivas som mer utbildningsinriktade (→). Abdellah har erhållit flera betydelsefulla utmärkelser, framför allt för att hon arbetat för omvårdnadsforskningens och professionens utveckling (Alligood, 2018). Evelyn Adam (1929–2022) var sjuksköterska och professor från Montreal, Kanada, och började publicera sina arbeten i mitten av 1970-talet. I sin bok To Be a Nurse integrerade hon Hendersons definition av omvårdnad med Dorothy Johnsons omvårdnadsmodell. I andra utgåvan av boken, som publicerades 1991, utvidgade hon sina tankar och idéer (Adam, 1991). Adams arbete räknas som en omvårdnadsteori och hennes bidrag är att hon tydligt och konsekvent byggde vidare på tidigare teoreti kers arbeten (Alligood, 2018). Lydia E. Hall (1906–1969) var intresserad av ”rehabiliterande omvårdnad” (rehabilitative nursing ) och den roll sjuksköterskan spelade i patientens återhämtning. Tidigt i karriären var hon anställd av ett försäkringsbolag i Pennsylvania och i New York för att arbeta med förebyggande hälsovård. Hon arbetade också med förebyggande hjärtsjukvård, vård på kommunnivå och med folkhälsofrågor. Hon blev professor vid Teacher’s College at Columbia år 1950. Hall, som publicerade sin teori a philosophy of nursing 1959, har fokus på patientens behov och interpersonella relationer. Enligt Hall är patienten en enhet av följande tre delar, delar som alla överlappar varandra: ”Abdellah views nursing as an art and a science that mold the attitude, intellectual competencies, and technical skills of the individual nurse into the desire and ability to help individuals cope with their health needs, whether they are ill or well. She formulated 21 nursing problems based on a review of nursing research studies. She used Henderson’s 14 basic human needs and nursing research to establish the classification of nursing problems.”

Teorin lyfter fram 21 områ

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 04 / T EORIER m ED HISTORIS k b ET y DELSE 83 en utförligare presentation i kommande kapitel (kapitel 5–8), medan några av de övriga presenteras kort här. Faye Abdellah (1919–2017) handleddes av Peplau inför sin doktorsexamen. Abdellah publicerade sin teori patient-centered approaches to nursing 1960, en teori skapad utifrån den tänkta ordningen i omvårdnadsprocessen.

Faye Abdellah. Foto: Frankenburg/WikimediaCynthiacommons.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR D EL II / Omvå RDNADSTEORIER – p ION jä RERNA 84 Ǵ personen (the core aspect), Ǵ det patologiska tillståndet och behandlingen (the cure aspect) och Ǵ en kropp (the care aspect).

Under vårdtiden förändras cirklarna i storlek, och det sätt på vilket de överlappar varandra, hela tiden i förhållande till faserna i patientens sjukdoms- och rehabiliteringsprocess.

Sjuksköterskan utövar kroppslig omvårdnad i care -cirkeln och därigenom ”tillåts” sjuksköterskan att trösta och göra det bekvämt för patienten samtidigt som hen iakttar patientens patologiska tillstånd, behandlingsaspekterna (cure -aspekten) och personen i sig (core -aspekten). Förståelsen som erhålls utifrån integreringen av de tre delarna gör sjuksköterskan till en effektiv undervisare och fostrare, vilket leder till en effektiv rehabilitering för patienten med högre nivåer av självkänsla och självuppskattning (Alligood, 2018). Hall anger själv att hon var influerad av Peplaus och Hendersons arbeten (Hall, 1963). Lydia Hall utvecklade sina idéer från 1959 och implementerade dessa vid Loeb Center of Nursing and Rehabilitation där hon var chef (Hall, 1966; 1969; Pearson, m.fl.,1989). Ernestine Wiedenbach (1900–1996) var sjuksköterska och barnmorska och är känd för att ha utvecklat teori inom området mödra- och spädbarnsvård. Wiedenbach arbetade vid School of Nursing vid Yale University från 1952 tillsammans med Ida Orlando, och i nära samarbete med de två filosoferna Patricia James och James Dickoff som också de undervisade sjuksköterskestudenter. Wiedenbach skrev ett klassiskt arbete tillsammans med Dickoff och James om teori och teoriutveck ling i en praktisk disciplin (Dickoff m.fl., 1968a; 1968b). Hon har också skrivit läroböcker som är väl kända inom sjuksköterske utbildningen i WiedenbachUSA.anammade Orlandos teori om den reflektiva omvårdnadsprocessen och inkorporerade flera av hennes antaganden i sin egen teori. Wiedenbach är särskilt inspirerad av Orlandos begrepp, som hon använde för pedagogisk reflektion: Kropp ”the care aspect”

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder förekommer i alla tre cirklarna, men i olika omfattning och med olika fokus.

”thePersonen”theochSjukdombehandlingcureaspect”coreaspect”carecurecore

FIGUR 4.1 Core, care och cure modellen. Cirklarna överlappar varandra och kan variera i storlek (modifierad efter Alligood, 2018 som citerat Hall, 1964). Ernestine Wiedenbach. Foto: Wikimedia commons.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 04 / T EORIER m ED HISTORIS k b ET y DELSE 85

perception, tanke, känsla och handling. Begreppen i Wiedenbachs teori är konkreta och tydliga som till exempel komfort, valide ring och behov av hjälp (Meleis, 2007/1985). Wiedenbachs bok Clinical Nursing: A Helping Art publicerades 1964, och i en artikel från 1970 föreslår hon att omvårdnad ska vägledas av föreskri vande (normativ) teori eftersom detta gör att omvårdnaden förbättras (Wiedenbach 1964; 1970).

Enligt Wiedenbach ska omvårdnaden vara patientcentrerad, det vill säga att sjuksköterskan ska handla målinriktat på ett medvetet sätt. Målet är att möta patientens upplevelse av behov av hjälp och bekräfta behovet tillsammans med patienten, till fredsställa behovet och utvärdera den givna hjälpen. Wiedenbach utgår från att omvårdnad består av de fyra delarna filosofisk grund, avsikt eller mål, klinisk verksamhet och omvårdnad som konst (→). Omvårdnadens filosofiska grund såsom Wiedenbach beskriver den innehåller en vördnad för livet samt respekt för varje människas värdighet, värde, självständighet och individua litet. Hon lyfter också fram människans rätt att handla i enlighet med sin tro och sina värderingar. Omvårdnad som konst är indi viduellt för varje sjuksköterska, det är en kännande och tänkande process inom sjuksköterskan. Processen vägleds av den filosofiska grunden och av målet för omvårdnaden. Ett konstfullt utövande innebär att sjuksköterskan frågar sig hur hen bäst använder sin kunskap och skicklighet för att tillgodose patientens behov (Wiedenbach, 1964; 1970; Alligood, 2018). Joyce Travelbee (1926–1973) arbetade som sjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad och mental hälsa. Det mesta av vad hon skrivit är från slutet av 1960-talet eftersom hon dog ganska ung. Hon arbetade som biträdande professor vid Department of Nursing vid Louisiana State University i New Orleans och senare vid Department of Nursing Education vid New York University. Hon avslutade sin karriär som professor vid Hotel Dieu School of Nursing i New Orleans. Hennes teori publicerades första gången 1966 i boken Interpersonal Aspects of Nursing. Andra upplagan kom 1971. Teorins fokus är på interaktion, på omvårdnadens mellanmänskliga aspekter, och själv beskriver hon detta som ”a human-to-human relationship” (Travelbee, 1964). Travelbee var inspirerad av Ida Orlando, som var hennes

”Wiedenbach’s orientation is a philosophy of nursing that guides the nurse’s action in the art of nursing. She specified four elements of clinical nursing: philosophy, purpose, practice, and art.”

Alligood, 2018, s. 16

Existentialismen är en individin riktad humanism, en livsåskåd ning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. En existentialist betonar att människan är fri i sina val och därför ansvarig för sina beslut och sitt liv, men med friheten att välja följer också ångesten.

Viktor Frankl (1905–1997) var en österrikisk neurolog och psykiatriker. Hans förfat tarskap omfattar mer än 40 böcker men i dag är han mest känd för boken Man’s Search for Meaning ( Livet måste ha mening ) som publicerades första gången 1946. Frankl beskrivs som praktisk exis tentialist och han skapade logoterapin, som är en form av samtalsterapi. Rollo May (1909–1994) var en amerikansk psykolog. Han ses som en förgrundsgestalt inom existentiell psykoterapi. Hans viktigaste verk Love and Will ( Kärlek och vilja) publ icerades 1969. ”Travelbee’s major concepts that later evolved into her theory were introduced in the article: ’What do we mean by rapport?’ published in the American Journal of Nursing in 1963.” Meleis, 2007/1985

lärare vid Yale University. Hon var också inspirerad av existen tialistisk filosofi (←) och diskuterade sin teori med Victor Frankl (1963) (←) och Rollo May (1953) (←). Travelbees teori utvidgar Peplaus och Orlandos teorier om interpersonella relationer

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR D EL II / Omvå RDNADSTEORIER – p ION jä RERNA 86

genom att ha särskilt fokus på caring och på begrepp som empati, sympati, samförstånd och känslomässiga aspekter av omvårdnad (Meleis, 2007/1985; Alligood, 2018). År 1969 publice

rade Travelbee även boken Interventions in Psychiatric Nursing, en bok som också den kommit i flera upplagor. Bland Travelbees viktigaste begrepp finns perception eller varseblivning, smärta, lidande, hopp, meningsupplevelse och kommunikation (←). Enligt Travelbee är lidandet en del av mänskligt liv, alla upplever lidandet någon gång och då speciellt vid sjukdom. Mänskliga relationer hjälper till att hantera lidandet och motpolen till lidandet är hopp. Sjukdom handlar om lidande och smärta och därför är det sjuksköterskans uppgift att arbeta med lidande och smärta. Sjuksköterskan är bättre rustad för detta om hen själv upplevt lidande. Sjuk sköterskan ska tillåta sig att bli berörd eller involverad med patienten eftersom detta leder till empati, sympati och ibland till samförstånd. Det är sjuksköterskans uppgift att ge stöd till patienten och hens familj så att de kan hantera lidandet, genom att finna hopp och kanske uppleva mening. En professionell sjuksköterska använder sig själv för att skapa en relation till patienten. För detta krävs det självkännedom och förmåga att tolka de egna och patientens beteenden. Uppgiften är att skapa terapeutisk närhet och för detta krävs ett reflekterande och medvetet tänkande (jämför Orlando). Sjuksköterskans viktigaste verktyg är kommunikation (→) (Travelbee, 1963; 1971/1966; Meleis, 2007/1985).

Travelbees teori innehåller många värderingar och filosofiska ståndpunkter liknande dem som finns hos Eriksson, Martinsen samt Benner och Wrubel. Travelbee bör därför ses som en tidig representant för den omsorgstradition (caring ) som dessa teo retiker representerar. Travelbee är noga med att omvårdnaden måste bygga på patientens upplevelse av sin situation och skiljer sig från de andra genom att vara extremt individorienterad medan de övriga framställer människan som en kulturellt för ankrad och kollektiv varelse (Kirkevold, 2000). Enligt Travelbee

Travelbee, 1971/1966, s. 93

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 04 / T EORIER m ED HISTORIS k b ET y DELSE 87 beror omvårdnadens kvalitet på sjuksköterskans kunskap och på hens insikt om sitt förhållningssätt till patienten och patien tens problem och behov. Nancy Roper (1918–2004), Winifred Logan (1931–2010) och Alison J. Tierney (1948–), alla tre från Storbritannien, skapade en omvårdnadsmodell som haft stor betydelse för den brittiska hälso- och sjukvården. Nancy Roper arbetade som lärare i 15 år vid sjuksköterskeutbildningen i England. Från 1960 och framåt publicerade hon ett flertal läroböcker i omvårdnad, bland annat Principles of Nursing (1967). Hennes akademiska arbete Clinical Experience in Nurse Education låg till grund för och inledde hennes samarbete med teoretikerna Winifred Logan och Alison Tierney. Roper har också bidragit till utvecklingen av European Standards for Nursing. Roper skrev boken The Elements of Nursing 1980 och i den fjärde upplagan, som publicerades 1996, samarbe tade hon med Logan och Tierney och boken fick tillägget A Model of Nursing Based on a Model of Living (Roper m.fl., 1996; 1985; Alligood, 2018). Modellen innehåller de fem huvudbegreppen: Ǵ aktiviteter i livet Ǵ livslinje Ǵ linjen för beroende och oberoende Ǵ faktorer som påverkar aktiviteter i livet Ǵ individens unika liv. Roper och hennes medarbetare (1986) har valt begreppet aktivi teter i livet, inte aktiviteter i dagligt liv eftersom de anser att det senare begreppet är mer begränsande. Livslinjen illustrerar människans rörelse i tiden och därmed förändras människans behov, till exempel från nyfödd till vuxen och därefter till åldring. Beroende/oberoende-linjen illustrerar varje persons upplevelse av beroende och oberoende i förhållande till var i livet hen befinner sig. De aktiviteter en person utför i livet påverkas av faktorer som är fysiska, psykiska, sociokulturella, miljömässiga samt politiskt-ekonomiska. Individens unika liv visar sig i hur aktiviteterna utförs och var, när och varför de utförs samt vad personen vet om aktiviteterna. Andra faktorer som spelar roll för individens unika liv är personens värderingar ”Communication is a process that can enable the nurse to establish a nursepatient relationship and thereby fulfill the purpose of nursing – namely to assist individuals and families, to prevent and cope with the experience of illness and suffering and, if necessary, to assist them to find meaning in these experiences.”

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR D EL II / Omvå RDNADSTEORIER – p ION jä RERNA 88 och attityder till aktiviteterna i livet. Utifrån begreppsmodellen har de utvecklat en målorienterad teori om ett personligt präglat liv, ett liv av aktiviteter där de flesta individer erfar signifikanta händelser som kan orsaka aktuella eller kommande problem. Detta i sin tur påverkar linjen beroende/oberoende, vilken är dubbelriktad (Roper m.fl., 1996; Alligood, 2018). Målet för omvårdnaden är att utifrån individens livslinje främja hälsa och rehabilitering, förebygga sjukdom och med verka i omvårdnadsåtgärder relaterade till symtom, undersök ning och behandling. Omvårdnadens fokus är på livets tolv aktivitetsområden:1.attupprätthålla en säker miljö och omgivning 2. att kommunicera 3. att andas 4. att äta och dricka 5. att sköta sina uttömningar 6. att sköta personlig hygien och klädsel

7. att kontrollera kroppstemperaturen 8. att kunna röra sig 9. att arbeta och förströ sig 10. att uttrycka sin sexualitet 11. att sova 12. att Omvårdnadendö. stödjer personen att bevara individualitet genom att förebygga problem och lösa aktuella problem. Individualise rad omvårdnad åstadkoms genom att sjuksköterskan använder sig av omvårdnadsprocessens olika faser. Omvårdnadsprocessen ses som en logisk arbetsmodell som ska användas tillsammans med en tydlig teoretisk modell som har fokus på patientens/ eller personens unika liv (Roper m.fl., 1996; Alligood, 2018). Pearson och medarbetare (1989) redovisar en liten studie där patienter vid ett akutsjukhus, patienter som är medicinskt färdigbehandlade men har kvarstående omvårdnadsbehov, vårdas vid en ”experimentavdelning” där man arbetade efter Roper, Logan och Tierneys modell. Kathryn Barnard (1938–2015) föddes i Omaha, Nebraska. Efter att ha avlagt sina akademiska examina undervisade hon vid

Inledningsvis handlade Barnards teoretiska modell om barnet upp till 1 års ålder och faktorer i barnets omgivning som påverkar tillväxt och utveckling. Numera är modellen utvidgad till att handla om barn upp till 3 års ålder. Begreppet omgivning är centralt i Barnards modell och i detta inkluderas alla barnets upplevelser av till exempel vårdgivaren (modern), andra perso ner, objekt, platser, ljud-, syn- och känselintryck samt sociala och ekonomiska resurser i hemmet och omgivande samhälle (Masters, 2015; Alligood, 2018). Barnard (1966) beskriver omvårdnad som: a process by which the patient is assisted in maintenance and promotion of his independence. This process may be educational, therapeutic, or restorative; it involves facilitation of change, most preferably a change in the environment. [Barnard, 1966, s. 629, cit. i Masters, 2015]

University of Washington, i Seattle där hon några år senare blev professor i omvårdnad (nursing ) av mor och barn. Från 1971 och framåt var hon projektledare och huvudansvarig forskare för mer än 22 stora forskningsprojekt med avsikt att utveckla metoder för att identifiera barns behov av omvårdnad. Hon inledde sin forskning med att studera funktionshindrade barn och vuxna för att sedan övergå till att studera friska barn med avsikt att utveckla metoder för att undersöka och utvärdera relationen mellan mor och barn samt barnets tillväxt och utveckling. Därefter studerade hon omgivningens påverkan på barnets och familjens utveckling. Med sina longitudinella studier lade Barnard grunden till sin ”child health assessment interaction theory” samtidigt som hon lånade begrepp och idéer från psykologiska teorier och utvecklingsteorier.

Barnards teori har skapats induktivt där teoretiska antagan den bekräftats med empirisk forskning. Enligt teorin är det de individuella faktorerna och beteendeförändringarna hos inter aktionens medlemmar som påverkar och anpassar föräldrabarn-systemet. Den teoretiska modellen ” föräldra-barn-interak tionen” har fokus på mor-barn-interaktionen och åskådliggörs i form av tre överlappande cirklar (se figur 4.2).

Sjuksköterskans uppgift är att bistå familjen och verka för förhållanden som befrämjar tillväxt och utveckling av familjens Barn aktionInterOmgivning Resurser Förälder Vårdgivare FIGUR 4.2 Föräldra-barn-system enligt Barnard (modifierad efter Alligood, 2018).

Kathryn Bernard. Foto: University of Washington.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR D EL II / Omvå RDNADSTEORIER – p ION jä RERNA 90 medlemmar (←). Målsättningen vid inventeringen av barnets behov är att identifiera problem, helst innan de utvecklas, och intervenera när detta är som mest effektivt. För att förutse barnets hälsoutveckling är det viktigt att inventera sociala, och genetiska, styrkor och begränsningar.

Kommentar: Cornelia är född för tidigt, med kejsarsnitt, och väger 770 gram. Sin första tid tillbringar hon i kuvös och mamman beskriver hur Cornelia avancerar i sin utveckling. Den första tiden är det kuvösen som utgör Cornelias omgivning, ”Nursing therapeutics is defined as all nursing activities and actions deliberately designed to care for nursing clients.”

Barnard grundade

För att illustrera mor-barn-interaktionen, enligt Barnards modell med fokus på barnets omgivning, följer ett kort avsnitt ur Hindemiths (2021) bok om Cornelia, en flicka som är för tidigt född. Nedan citeras mammans dagboksanteckning från cirka en vecka efter kejsarsnittet: Cornelia har fått en ny napp, den andra gjorde så att hennes slemhinnor i näsan svullnade. Hon var mycket snorig i dag så dom fick suga hennes lilla näsa, men det fungerade inte utan droppet så de fick sätta in henne igen igår kväll, samt att hon får mindre mat, endast 10 ml per gång. Dom gör detta för att hon gått ner sig ofta i sin andning i helgen. De ska även kolla hennes ryckningar, som hon har i sin lilla kropp. Vikt i dag 770 g. Cornelia andas bättre i dag, en läkare erkände att de kanske gått lite väl hårt fram med matökningen för att kunna ta bort droppet. Dom ville ta bort droppet så fort som möjligt på grund av infektionsrisk, det är inte bra med nålar när man är så liten. Hon var även ute idag (ur kuvösen), mycket lugn och fin när hon andades själv hela tiden. […]

Tillämpad teori – ett exempel

The Barnard Center on Infant Mental Health and Development vid University of Washington. Hennes modell räknas som en omvårdnadsteori på mellannivå även om hon själv inte hade för avsikt att skapa en teori (Masters, 2015; Alligood, 2018).

Barnard, 1980

Cornelia har skött sig hela natten och morgonen med sin andning. Hon klarar sig bättre för var dag som går utan syrgas. Nu behöver hon bara växa till sig så blir andningen också bättre. Cornelia fick ligga vid mitt bröst i dag för första gången. Hon sög lite grann och i dag tog dom bort droppet igen, för andra gången, men det ska nog bli bättre. Hon slutade andas två gånger i dag medan vi var där, det är som att hon glömmer att andas ibland. [a.a., s. 10, 13]

NYCKELORD ŕ pre-paradigmatisk ŕ Halls tre aspekter: core, cure och care ŕ omsorgstraditionen

ŕ Förklara vad Barnard avsåg med sin beskrivning av barnets ”omgivning”.

ŕ individens unika liv FRÅGOR FÖR REFLEKTION OCH DISKUSSION

ŕ Ge konkreta exempel på hur du skulle kunna använda den teoretiska kunskapen från detta kapitel i ditt kliniska arbete.

Barnets tillväxt och utveckling stimuleras av anknytningen till modern, och i ett något senare skede även till fadern.

Referenser Adam E. (1991). To be a nurse (2 uppl.). Montreal: Saunders. Alliggod, M.R. (2018). Nursing theorists and their work (9 uppl.). St. Louis, Missouri: Elsevier. Barnard, K. (1980). Knowledge for practice: Directions for the future. Nursing Research, 29, 208–212. Dickoff, J., James, S. & Wiedenbach, E. (1968a). Theory in a practice discipline, part I: Practice oriented research. Nursing Research, 17, 415–444.

ŕ Roper, Logan och Tierney har valt aktiviteter i livet som ett teoretiskt begrepp. På vilket sätt tycker du att det skiljer sig från det ADL-begrepp, aktiviteter i dagligt liv, som vi vanligen använder?

sedan kommer mamman in i bilden och får beröra och assistera med matningen. Cornelia kan tas ur kuvösen och banden till mamman stärks genom att mamman får hålla i och bära henne.

ŕ Wiedenbach ansåg att omvårdnad är en konst som vilar på en filosofisk grund. Instämmer du i detta synsätt eller inte? Motivera ditt svar.

ŕ Travelbee menade att sjuksköterskans viktigaste verktyg är kommunikation. Instämmer du i detta synsätt eller inte? Motivera ditt svar.

ŕ omvårdnad som konst ŕ lidande och hopp ŕ föräldra-barn-interaktionen

Boken vänder sig främst till studenter i sjuksköterskeutbildningen på både grund och avancerad nivå, men den kan med fördel följa med även efter avslutad utbildning för ett livslångt lärande. Teorier för omvårdnad ”Äntligen en bok som beskriver relevanta omvårdnadsteorier och ger konkreta exempel på hur dessa kan stödja sjuksköterskor i det kliniska arbetet. Boken visar på styrkan med olika teorier och hur de kan bidra till god omvårdnad. Teorier för omvårdnad förtjänar att bli ett standardverk inom sjuksköterskeutbildningen.” Åsa Andersson, leg. sjuksköterska, med. lic., tidigare strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening studentlitteratur.se

Ania Willman är leg. sjuksköterska, filosofie doktor, professor emerita och tidigare ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. Den här boken lyfter fram teoriernas betydelse för den dagliga patient nära omvårdnaden och kunskapsområdets utveckling. De teoretiska beskrivningarna i boken illustreras med praktiska exempel hämtade från skönlitteratur, forskningsartiklar och erfarenhet. Avsikten är att illustrera hur en enskild teori kan vara ett stöd för att beskriva, förklara eller förutsäga en specifik omvårdnadssituation där sjuksköterskans kompetens behövs.

Art.nr 43209