9789144152035 by Smakprov Media AB

Förskollärarens pedagogiska ledarskap

Bim Riddersporre & Jonas Stier

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44165 ISBN 978-91-44-15203-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Förord 9 1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen? 11 Läroplanen – en stadig men krävande vän 12 Övergång och samverkan 14 Uppföljning, utvärdering och utveckling 15 Förskolläraren och styrkedjan 17 Sammanfattning 19 2 Förskolans värdegrund och uppdrag 21 Samhällsuppdraget 21 Mål och riktlinjer 24 Normer och värden 25 Samvaron i barngruppen 28 Omsorg, utveckling och lärande 29 Barns delaktighet och medinflytande 30 Barnkonventionen 31 Sammanfattning 32 3 Förskola och hem 33 Vad säger läroplanen? 33 Delaktiga vårdnadshavare 33 Olika fokus, olika synsätt 35 Utvecklingssamtal 37 Ibland kan det gå fel 38 Ditt eget mindset i utvecklingssamtalet 39 Digitaliserad kontakt mellan förskola och hem 43 Sammanfattning 47

4 Att leda undervisningen 49 Läroplanen om undervisning 49 Undervisning – ofta i backspegeln 52 Att planera och leda undervisningen 53 En didaktisk modell för planering 56 Vad – undervisningens innehåll 56 Hur – undervisningens arbetsformer i relation till utfallet 56 Varför – undervisningens syfte och barnens lärande 57 Sammanfattning 57 5 Att leda arbetslaget 59 Ett lärande arbetslag 59 Olika sätt att lära – och att enas om vad som är fakta 61 Kollegiala samtal kräver ett gemensamt yrkesspråk 63 Inventera och förstå behovet av kompetensutveckling i arbetslaget 66 Kompetensguiden – ett sätt att lära känna arbetslaget 67 Att lära känna personerna i arbetslaget 70 Sammanfattning 74 6 Att leda språkmedvetet 75 Ett exempel 75 Språkets många ansikten 77 Barn–vuxenkommunikation 79 Språket är både mål och medel 81 Vi måste helt enkelt kommunicera 81 Ibland räcker inte kroppen för det vi vill berätta 83 Vi behöver prata 83 Språket som verktyg 84 Att tala själv och att förstå 84 Språkutveckling i barngrupp och arbetslag 85 Språklig medvetenhet och pedagogisk planering 86 Praktisk språkplanering – gör ordlistor 87 Ordlistor för förskolans egen miljö 89 Medarbetares (svenska) språkutveckling 90

Leda andra – med språkets hjälp 91 Språk, tanke och planering 92 Välj sammanhang (kontext) 93 Sätt ord på ”läget” 93 Planera för gensvaret 94 Sammanfattning 96 7 Att leda kulturarvsmedvetet 97 Vad är ett kulturarv? 97 Vad är kultur? 99 Förskolan som kulturarv – i stort och smått 100 Kulturarvet är både gemensamt och individuellt 101 Visa intresse för andra(s) kulturarv 103 Arbetslagets arbete med sin egen kultur 103 Att introducera nya kollegor i förskolans kultur 107 Kulturen syns när det gnisslar 108 Rektors ansvar 108 Sammanfattning 109 8 Att leda interkulturmedvetet 111 Det handlar om variation 111 Kläder, kroppar och kön 113 Tiden 114 Högtider, dans, sång och musik 116 Mat och måltider 117 Att kommunicera interkulturellt 119 Icke-verbal kommunikation 122 Om vi ändå (miss)förstår varandra 123 Interkulturell kompetens 124 Sammanfattning 126 9 En pedagogisk ledare i samtiden, för framtiden 127 Samtiden och framtiden 130 Referenser 133

Förord

ela den bok du just har börjat läsa, handlar om det pedagogiska ledarskapet i din roll som förskollärare. Bokens syfte är att bidra till ditt arbete med att klara uppdraget och kunna fortsätta att utveckla det tillsammans med arbetslaget och i samarbete med rektor. För att hjälpa dig närmar vi oss det pedagogiska ledarskapet ur en rad olika synvinklar. Begreppet pedagogiskt ledarskap används i en rad olika betydelser och med olika syften. Den betydelse begreppet har i denna bok, utgår från det ansvar förskolläraren ges i läroplanen (SKOLFS 2018:50). Den samlade beskrivningen av det ansvar som en legitimerad förskollärare har – det kallar vi förskollärarens pedagogiska ledarskap. Vi vänder oss både till dig som studerar till förskollärare och till dig som redan är verksam inom yrket. Båda grupperna är lika viktiga för oss. Vi hoppas dessutom att rektorer i förskolan ska ha nytta av boken för att kunna ge förskolläraren stöd i det pedagogiska ledarskapet. Och vi rekommenderar hela arbetslaget att läsa boken som utgångspunkt för ett kollegialt samtal och som en del av ett gemensamt engagemang i att utveckla verksamheten. Vi har båda skrivit många artiklar för förskoleforum.se, en mycket innehållsrik, digital plattform för kompetensutveckling, vilken drivs av Studentlitteratur. En stor del av landets förskolor är prenumeranter och har tillgång till hela utbudet. Boken utvidgar och fördjupar bland annat en rad av dessa artiklar. Under läsningen kommer säkert var och en av er att fylla på med egna erfarenheter, idéer eller alternativ – och det är det bästa som kan hända. Varmt välkomna som medskapare! Bim Riddersporre & Jonas Stier

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen?

Den svenska förskolan är som ett samhälle i miniatyr. Mer än fyra av fem barn i Sverige deltar i förskolans verksamhet (Skolverket, 2019). Det samhälle vi har i dag, präglat av mångfald och globalisering, återspeglas i förskolan (Stier & Sandström, 2018; 2019). Mer än vart femte barn i förskolan har så kallad utländsk härkomst. Det betyder att de är födda i ett annat land än Sverige eller att båda deras föräldrar är det (Statistiska Centralbyrån, 2018). En ännu större andel av barnen använder mer än ett språk dagligen och många har en förälder som inte är född i Sverige. Det är i denna verklighet du som förskollärare ska ta ett stort pedagogiskt ansvar för att leda verksamheten mot läroplanens intentioner och mål. En legitimerad förskollärare kan beskrivas som ”spindeln i nätet” i förskolans verksamhet. I uppdraget som läroplanen ger dig som förskollärare (SKOLFS 2018:50) finns en tydlig roll framskriven. Rollen medför ett ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen och att verksamheten bedrivs i enlighet med läroplanens intentioner, normer och värden. För att detta ska vara möjligt behöver en förskollärare både fungerande relationer till alla sina kollegor i arbetslaget och en god och kontinuerlig kommunikation med rektor. Förskollärares uppdrag har på så sätt mycket gemensamt med mellanchefens (Riddersporre, 2019a). Det är detta uppdrag du just nu utbildar dig för eller som du redan har. En aspekt av uppdraget som redan är viktig men som sannolikt kommer att få ökad tyngd framöver, är den interkulturella

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen? (Stier & Riddersporre, 2019). Genom hela boken löper därför det interkulturella perspektivet jämsides med andra centrala delar av uppdraget som förskollärare. I det vardagliga arbetet på många förskolor genomsyrar de interkulturella frågorna allt arbete inklusive möten mellan förskollärare, barn och vårdnadshavare. För att klara av ditt uppdrag i dag och framöver krävs därför gedigna kunskaper om hur du kan leda det pedagogiska arbetet i en förskola där barn och vårdnadshavare kommer från olika länder och talar olika språk. Du behöver även kunna leda ett arbetslag där dina kollegor avspeglar mångfalden i Sverige – kanske har du själv erfarenheter som nyanländ eller som första eller andra generationens invandrare. Mot bakgrund av det sagda är bokens syfte att bidra till ditt arbete med att klara uppdraget och att kunna fortsätta att utveckla det. Vi börjar i läroplanen. Vad säger den om förskollärarens ansvar och uppdrag, och vilka reflektioner kan behöva göras för att förstå intentionerna bakom den innehållstäta texten i läroplanen?

Läroplanen – en stadig men krävande vän Läroplanen (SKOLFS 2018:50) är inte en text vilken som helst. Den är ganska kortfattad, men desto mer mättad med innehåll och betydelser. Bakom varje ord som står i läroplanen finns en djup avsikt. För dig som är förskollärare är det speciellt viktigt att förstå läroplanens syften, eftersom du har ett pedagogiskt ledarskap för arbetslaget och läroplanen är er guide. Det är du som i någon mening står som garant för att läroplanen blir verklighet! Det finns mycket som skiljer den tidigare läroplanen från den nu gällande – annars hade den nya inte behövts. Några exempel på sådant som i denna version (SKOLFS 2018:50) är nytt eller förstärkt och som ni därför alla behöver kompetens att arbeta med är • transspråkande, interkulturellt arbete, kommunikation och språkutveckling i barngrupper med flera språk • utveckling av kulturell identitet

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen? • det lokala kulturlivet • hållbarhetsfrågor och hälsofrågor • barnkonventionen • föräldrasamverkan i en förskola präglad av mångfald • ämnesdidaktisk kompetens inom ett antal områden • digitalisering. Läroplanens krav på vad förskolläraren och arbetslaget ska kunna göra i verksamheten är stora och spänner över breda kunskapsfält. Det är till exempel språkutvecklingsfrågor i ett komplext samhälle, en nationell handlingsplan för digitalisering, liksom hållbarhetsfrågor, interkulturalitet, genus och personlig integritet. Läroplanstexten behöver därför läsas om och om igen, både av var och en av er och tillsammans i hela arbetslaget och med rektor. Detta är en text som måste tolkas för att kunna gestaltas. För att förskolans verksamhet ska bli sammanhållen och tydlig behöver alla som arbetar tillsammans där prata sig samman om hur de olika målen och riktlinjerna ska tolkas. Ni behöver sikta mot en gemensam förståelse av uppdraget. Det är ett aktivt och omfattande arbete att omsätta läroplanens text i pedagogisk handling. Det leds i vardagen av dig som förskollärare. En noggrann läsning av läroplanen, där den appliceras på den förskola du arbetar i, kan ge indikationer på hur ni klarar av att arbeta med de olika målen – och därmed visa vägen mot sådant ni kan behöva lära mer om. Syftet med att alla förskolor ska arbeta efter samma läroplan är ju att kunna erbjuda en likvärdig förskola till alla barn och deras vårdnadshavare. Läroplanen är ett viktigt verktyg men det är du och dina kollegor i arbetslaget som varje dag behöver vara skickliga på att använda det verktyget i ert arbete. Varje dag och hela tiden. Det är inom denna viktiga och krävande ram du som förskollärare ska utöva ditt yrke, leda arbetslaget och axla det ansvar som följer med din legitimation.

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen?

Övergång och samverkan Vi går tillbaka till läroplanen. Där står att läsa: Förskollärare ska ansvara för att – i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och – vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Skolstarten är viktig som en del av arbetet med att skapa likvärdighet genom utbildningssystemet. Därför är övergångar, särskilt från förskola till skola (förskoleklass), händelser med stor betydelse för varje barns fortsatta utbildning. Du har som förskol lärare ett uppdrag att genomföra övergången till skolan på det sätt som rektor valt att organisera denna. Det tycks vanligt att rektor framför allt fokuserar på att främja barns sociala och relationella trygghet i samband med övergången (Ackesjö, 2015). Vad gäller sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande skriver Ackesjö och Persson (2021) i en forskningsöversikt att om lärare för barn skolstartå ldern kan överbrygga den föreställda dikotomin mellan undervisning och lek genom att undervisa lekbaserat, kan barnens lärande expanderas och stödjas. Det betyder att dina erfarenheter att, som förskollärare, leda ett arbete med undervisning av detta slag är värdefulla i övergången. Du har en viktig roll att kommunicera med skolans lärare om detta sätt att undervisa, så att övergången blir bra för barnen och kontinuiteten värnas. Vad gäller barn i behov av särskilt stöd är det ofta en balansgång mellan å ena sidan sekretess och barnens (och vårdnadshavarnas) integritet och å andra sidan behovet av att föra över relevant och tillräcklig information för att bibehålla ett kontinuerligt stöd för

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen? barnen. Du bör som förskollärare alltid låta rektor sätta agendan i dessa frågor. Det du däremot behöver informera rektor om är de aktuella barnens behov av fortsatt stöd efter övergången.

Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolan är det både ett krav och en självklarhet att verksamheten ständigt ska utvecklas, förfinas och förbättras. Det är ju egentligen en grundbult i allt kvalitetsarbete. För att uppnå dessa målsättningar måste arbetet i förskolan följas upp och utvärderas kontinuerligt. Förskollärare ska ansvara för att – varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål, – dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen, – k ritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen, – resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och – a nalysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.

Dokumentation, analys och uppföljning av hela utbildningen, kanske i synnerhet av undervisningen, anses av många förskol lärare vara en av de svårare delarna av uppdraget. I vilket syfte görs dokumentationen och hur används den? Och var kommer

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen? barnen in i dokumentationsprocessen – som medskapande subjekt eller som objekt för pedagogernas ”blick”? Förskolan har en lång historia av att utvecklas genom observation och dokumentation. Redan på 1930- och 1940-talen blev barnträdgårdslärarinnorna rekommenderade att göra detta för att lära sig hur de skulle arbeta pedagogiskt med barnen (Lenz Taguchi, 2000). Mycket har hänt sedan dess. Vi går nu till vår egen tid som är starkt påverkad av barndomssociologin, vilken sedan 1990-talet präglat vår så kallade barnsyn. Barn började då att betraktas som mer kompetenta och aktivt medskapande än tidigare (Corsaro, 2011). Observation och dokumentation är nu även ett sätt att synliggöra och följa barnens lärande. Och i detta ska barnen och även deras vårdnadshavare vara delaktiga. Det finns spännande forskning som visar hur nya berättelser uppstår när barn och pedagoger tillsammans arbetar med dokumentation (Alnervik, 2013; Elfström Pettersson, 2014). En aspekt av dokumentation som uppmärksammas alltmer är den etiska. Frågan om barns samtycke till att bli dokumenterade – ofta visuellt – har satts på agendan. Detta har bland annat resulterat i att bilder av barns aktiviteter i förskolan endast visar barnens händer, fötter och de materiella ting barnet arbetar med. I en alltmer digitaliserad förskolekultur är barnen såväl producenter som konsumenter av innehåll. När tekniken används för dokumentation anses barnen bli mer delaktiga, vilket vissa forskare menar att vi behöver förhålla oss kritiskt till (Lindgren, 2016; 2019). Tekniken är aldrig neutral, så vems verklighet låter vi den fånga? De etiska aspekterna på att dokumentera barn behöver genomsyra planeringen och inte läggas på i efterskott. Det är du som förskollärare som behöver driva dessa frågor i arbetslaget. För att dokumentationen ska ge dig möjlighet att överblicka frågan om hur läroplansmålen integreras i hela utbildningen, måste läroplanen ständigt vara med i arbetslagets planering, arbete och kollegiala samtal. Detta är en svår och långsiktig uppgift. Den startar i att alla som arbetar med barnen behöver sätta sig in i läroplanens normer och värden liksom dess mål och riktlinjer.

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen? Det svåraste av allt är enligt många själva analysen av det dokumentationen kan visa. Det finns en risk att dokumentationen används som en checklista, där läroplansmålen i efterskott identifieras och bockas av. Detta är absolut inte syftet enligt läroplanen. Så förutom att förstå den verksamhet och det lärande som visas, behöver de pedagogiska handlingarna och de mönster de bildar identifieras. Det är i högsta grad även pedagoger och pedagogik som dokumenteras. Inklusive de pedagogiska relationerna. Analysen handlar om att ta ett ”helikopterperspektiv” på verksamheten med hjälp av dokumentationen, för att kunna se olika slags mönster träda fram. Därefter följer reflektion och kollegiala samtal om varför dessa mönster uppstår och om de är önskvärda eller inte. Analysen leder fram till planering och handling, det vill säga den är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det är detta som är ditt pedagogiska ledarskap, att samla arbetslaget till samtal för att tillsammans kunna planera, genomföra och utvärdera verksamheten speglad genom den dokumentation som görs. Och att förstå innebörden av det som synliggörs så att verksamheten kan utvecklas vidare.

Förskolläraren och styrkedjan Förskolläraren är inte en del av den formella styrkedjan, detta är viktigt att slå fast. Det formella ledarskapet utövas av skolchef och rektor, ibland även av en biträdande rektor. I dessa chefsbefattningar ligger det formella ledningsansvaret. Rektor ansvarar för att det finns så goda förutsättningar som möjligt för att du som förskollärare ska kunna utföra att gott arbete. Förskollärare kan ibland få ett ansvar eller en uppgift delegerade till sig av rektor. Exempelvis kan rektor delegera en del av (genomförandet av) sina olika ledningsfunktioner till dig som förskollärare. Detta är särskilt vanligt i större förskolor. Då är det viktigt att du förstår innebörden och syftet med delegation. En sådan delegering tar inte bort rektors ansvar. Den rektor som delegerar en del av sina uppgifter ska helst göra detta skriftligt,

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen? så att den som tar emot delegationen (exempelvis du själv) vet vad som förväntas. Be därför om skriftlig information, ställ kontrollfrågor och efterfråga en tidpunkt för uppföljning och en eventuell förlängning (eller avslutning) av delegationen. Du ska också själv acceptera delegationen. Om allt visar sig fungera bra, kan delegationen i regel förlängas. I annat fall bör rektor återkalla den. Om du som förskollärare inte tycker att den extra arbetsuppgift du fått delegerad till dig ryms på ett bra sätt i din arbetssituation, bör du meddela rektor detta, kanske med en önskan om att avsluta delegationen. Du är alltså inte en formell ledare, du är ingen chef. Men enligt läroplanen ska du i allra högsta grad utöva ett ledarskap, nämligen det pedagogiska. Det är inte din uppgift att bestämma över kollegorna i arbetslaget (det kan bara en person med ett formellt chefsmandat göra), men det är ditt ansvar att tillsammans med dem arbeta enligt läroplanens intentioner. Denna situation kan emellanåt vara riktigt utmanande. Dina verktyg för att leda är främst kommunikativa, professionella och relationella. Som förskollärare behöver du kunna tillräckligt inom en lång rad områden, allt från språkutveckling till matematiska begrepp och hållbar utveckling, och behärska olika metoder för att undervisa barn om allt detta. Du behöver kunskaperna för att kunna bedriva din egen undervisning. Du behöver dessutom en bred kunskap för att kunna leda arbetslaget – det vill säga dina kollegor – i arbetet mot läroplansmålen. Detta arbete ingår i ditt ansvar som förskollärare enligt läroplanen.

1 Uppdrag förskollärare – vad säger läroplanen?

Sammanfattning I detta kapitel har vi gjort en första inringning av ditt uppdrag som förskollärare. Vi inledde med att prata om hur läroplanen ger dig ett specifikt ansvar och hur den kan vara till hjälp i ditt arbete. Därefter berörde vi övergång till förskoleklass och samverkan samt uppföljning, utvärdering och utveckling; förskolläraren i styrkedjan och förskollärarens ansvar i undervisning, uppföljning, utvärdering och utveckling. I nästa kapitel ger vi oss i kast med det som kan kallas förskolans värdegrund och uppdrag.

Bim Riddersporre, leg. psykolog, leg. logoped och fil.dr i psykologi. Tidigare universitetslektor i Malmö, nu aktiv som föreläsare, konsult, forskare och författare. Bim har forskat och skrivit många böcker för förskolan och inom ledarskap. Jonas Stier, sociolog och professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola. Jonas forskar om och har skrivit ett antal böcker med fokus på interkulturellt samspel i förskola och skola. Han har tidigare varit professor i interkulturella studier vid Malmö universitet.

Förskollärarens pedagogiska ledarskap En legitimerad förskollärare är ”spindeln i nätet” i förskolan och ansvarar för att undervisningen och verksamheten bedrivs enligt läroplanen. Därför behöver förskolläraren bra relationer och välfungerande kommunikation både med sina kollegor i arbets laget och rektor. På så sätt har förskollärarens uppdrag mycket gemensamt med mellanchefens, men här handlar det om att leda utan att vara chef. Språkmedvetet pedagogiskt ledarskap, liksom begrepp i läroplanen som kultur och kulturarv är några saker som tas upp. Förskol lärarens kommunikativa och interkulturella kompetens diskuteras även – mot en fond av relevanta kunskaper och belysande exempel. Förskollärarens pedagogiska ledarskap vänder sig både till studenter på förskollärarprogrammet och till redan yrkesverksamma förskol lärare. För att kunna ge förskolläraren stöd i sitt pedagogiska ledarskap har även rektorer i förskolan nytta av boken.

Art.nr 44165

studentlitteratur.se