KOOPERATIVT LÄRANDE I PRAKTIKEN Resurspaket – Digitalt + Tryckt
LÄS OCH PROVA RESURSPAKETETS SAMTLIGA DELAR
KOOPERATIVT LÄRANDE I PRAKTIKEN Resurspaket – Digitalt + Tryckt Handboken är ett praktiskt stöd för dig som vill ta nya steg i kooperativt lärande och utveckla en demokratisk undervisning, där elever får flera verktyg för att lyckas i sitt lärande. Boken fokuserar på lärarens pedagogiska uppdrag att utveckla sina elever att bli mer effektiva i sina samarbeten med andra. Boken fördjupar dina kunskaper i att kunna använda kooperativt lärande i varierande situationer för att stärka elevernas lärande.
BOK Den tryckta handboken är tänkt att ge lärare som kommit i gång med kooperativt lärande praktiskt stöd att ta nästa steg.
DIGITALT LÄROMEDEL Resurserna består av förklarande filmer och mallar av olika slag. I filmerna berättar författarna till boken till exempel om att skapa grupper för lärande, att använda elevers frågor i undervisningen och att fördjupa lärandet genom samtal. Läraren sparar också tid genom att allt material som behövs, utöver själva stoffet till arbetet, finns att ladda ner och skriva ut, till exempel mallar för planering, reflektion, utvärdering och strukturkort.
Filmer, mallar etc.
Fungerar på d ator, surfplatta och mobiltelefon
klicka på bilden och prova
Kooperativt lärande i praktiken Grupputveckling och ledarskap
Niclas Fohlin & Jennie Wilson
D I G I TA L A R E S U R S E R
Filmer
Stöd i arbetet med kooperativt lärande • • • • • • • • • • • •
Grundprinciper för kooperativt lärande Skapa grupper för lärande Bygg en positiv gruppidentitet Lärarens roll i kooperativt lärande Utveckla elevernas samarbete Hantera konflikter Bedömning av grupparbete Använda elevers frågor i undervisningen Fördjupa lärandet genom samtal Vad behövs för att lyckas i implementeringsarbetet? Arbeta med uppdrag i undervisningen Tala till hjärtat!
Den här symbolen hänvisar till filmer i de digitala resurserna.
Lärarens mallar
Elevens mallar
• • • • • • • • • •
• Gruppens plan 1 • Gruppens plan 2
Lärarens planering
Grundprinciper Lektionsplanering Elevaktivt samtal Planera en paruppgift Samarbetsfärdigheter Skyltar Bildstöd Rollkort Strukturkort Grundprinciper – bilder
Lärarens auskultation • • • •
Observation – Samarbetsmoment Observation – Syfte Observation – Grundprinciper Klassrumsobservation
Uppdrag
• Uppdragsmall • Uppdragspaket
Utvärdering
Elevens planering Utvärdering • • • • • • •
Enskild utvärdering 1 Enskild utvärdering 2 Enskild utvärdering 3 Gruppens utvärdering Gruppreflektion 1 Gruppreflektion 2 Tack-kort
Bedömning
• Bedömning – individuella bidrag • Kamratfeedback 1 • Kamratfeedback 2 • Kamratfeedback 3
Affisch
• Grundprinciper
• Intervjufrågor – Elever • Utvärderingsfrågor – Lärare • Reflektion – Kooperativt moment
Struktur
• Mina ord, dina ord • Parpussel • Pussel
978-91-44-15185-4_01_book.indd 2
Den här symbolen hänvisar till material i de digitala resurserna.
2021-08-19 15:30
Vad är kooperativt lärande? Grupper i kooperativt lärande Gruppidentitet Arbeta med grupper Lärarens planering Använda samarbete Utveckla samarbete Grupputveckling – ett exempel Bedömning av grupparbete
4 5 8
10 11 14 17 20 22
Strukturer 28
GRUPP: EPK – Enskilt, par, kvadrat, Visa!, Talkort,
36
KLASS:
52
Mina ord, dina ord, Speed-dejting, Kontraster, Hörnsamtal, Ställ en fråga, Se och lär, Galleri-redovisning, Kooperativ redovisning
Kooperativ skola Skapa intresse Strukturera förändringen Arbeta med uppdrag Samplanera lektioner Besöka varandras klassrum Dela erfarenheter Synliggöra förändringar Sammanfattning
69 70 71 74 75 78 80 82
BOKEN
Bygga en triangel, Vad undrar jag?, Skicka ett problem, Pussel, Konstruktiv debatt
I
Ping-pong-prat, Byt och sortera, Kommunicera, Stationssamtal
PAR:
INNEHÅLL
Om kooperativt lärande
Gruppidentitet En viktig del i långvariga grupper är formandet av en positiv gruppidentitet. När elever ska samverka med varandra i en mindre grupp över tid är det viktigt att bygga upp en tillit och tilltro till varandra. Som lärare behöver man därför på flera sätt få elever att känna en tillhörighet och gruppidentitet med sina gruppmedlemmar.
A
B
Läraren kan kombinera stärkt gruppidentitet med det innehåll som eleverna arbetar med. Exempelvis kan varje grupp skapa ett gruppnamn med koppling till ett tema eller fenomen som är i fokus. Gruppen kan också skapa en hälsning eller rörelse som blir gruppens egen. Denna rörelse kan eleverna göra för att fira gott samarbete och för att peppa varandra inför en uppgift. Att uppmuntra eleverna att tacka varandra efter ett samarbete stärker gruppidentiteten. I en långvarig grupp kan eleverna få formulera ett förhållningssätt, kontrakt eller en plan kring hur de ska arbeta tillsammans. De kan också skapa ett motto eller en slogan såsom ”Vi är gruppen som …”, och därmed stärka vi-känslan, att gruppen gör en gemensam resa tillsammans. I de digitala resurserna finns två mallar, Gruppens plan 1 (A) samt Gruppens plan 2 (B). Även i tillfälliga par/grupper, som ska arbeta tillsammans en kortare stund, kan eleverna få göra något innan de ska arbeta gemensamt. Detta för att se till att de är vända mot varandra och redo för samarbetet. De kan till exempel: • hälsa och berätta något för varandra • göra high five eller annan hälsning • jämföra någonting för att rikta sig mot varandra, till exempel ögonfärg eller strumpor • samtala kring en fråga innan själva uppgiften, till exempel ”Vad åt du till frukost?” eller ”Vilken färg gillar du?” • ta reda på vem som ska börja med uppgiften, genom att läraren ger en instruktion, till exempel ”Den med längst hår börjar prata.” eller ”Den som är född först på året börjar vara sekreterare.”. I de digitala resurserna finns en film om att bygga en positiv gruppidentitet.
8
G RU P P IDE NT IT E T
TIPS!
GRUPPIDENTITET
• Låt eleverna skapa ett namn, en bild, rörelse, maskot eller slogan för sin grupp. • Se till att eleverna uppmärksammar varandra i grupperna. • Få eleverna att lära känna sina medlemmar, genom att ställa personliga frågor som de diskuterar, eller låt eleverna intervjua varandra. • Använd gruppstärkande aktiviteter, där grupperna får lösa utmaningar och hinder tillsammans. • Beröm både grupper och individer för det som de gör för varandra. • Be eleverna tacka varandra för stöd, uppmuntran och deras gemensamma arbete. Se till att grupperna får tacka varandra efter samarbetsmoment och när de ska byta grupper. • Grupperna kan skriva en plan för sitt gemensamma arbete. Planen kan sedan läsas igenom inför lektioner och uppgifter för att sätta ramen för samarbetet. • Be grupperna identifiera sina egna bästa tips, som de får berätta för andra grupper, för att sprida goda exempel på samarbeten.
EXEMPEL FRÅN PRAKTIKEN
Eleverna ska strax få diskutera vad de tror kommer att hända i nästa kapitel. Efter att eleverna fått tänka enskilt en stund säger läraren: ”Vänd er mot personen bredvid och hälsa på varandra. Den som har flest bokstäver i sitt namn börjar dela sina tankar. Varsågoda!” Inför ett temaarbete om livet på stenåldern får lärgrupperna ge sig ut för att hitta en sten till gruppen. På stenen målar de en grupp symbol, som de gemensamt kommit fram till. Stenen ligger i mitten på gruppens bord under hela tiden som de arbetar tillsammans.
9
Byt och sortera Grundprinciper (FÖRSLAG) GEMENSAMT MÅL: Alla ska kunna förklara hur vi har sorterat och varför. SOCIALT MÅL: Turas om. Reagera positivt. Lyssna aktivt. EGET ANSVAR: Jämföra med ett annat par. Frågan slumpas till några elever. UTVÄRDERING: Vad har vi lärt oss? Hur gjorde vi för att turas om och göra båda delaktiga? MÖJLIGA ROLLER: Sekreterare och uppmuntrare.
Användningsförslag MATEMATIK: Storleksordna tal. Para ihop former och figurer med tillhörande namn. Para ihop matematiska begrepp med respektive bild. Matcha matematiska problem med lösningsförslag. SPRÅK: Sekvensbilder eller bilder från en berättelse. Karaktärers namn och personbeskrivning. Bilder och matchande meningar. ALLA: Begrepp och förklaring.
Material och förberedelser • Dela in eleverna i grupper om 2–5. • Gruppen får ett tema. Utifrån temat skapar den en sekvens eller något som hör samman.
30
Arbetsgång
BYT O C H S O RT E RA
1. Grupperna skapar en sekvens eller gruppering av text, bilder eller föremål. De skapar ett facit genom att markera på till exempel baksidan hur det är tänkt och blandar sedan runt. 2. Grupperna roterar bord. De tittar på materialet, som en annan grupp har skapat, och diskuterar hur de tror att det ska sorteras. 3. Gruppen sorterar och tittar sedan i facit. De roterar sedan till ett nytt bord.
Gå vidare/ Variation Allt innehåll som kan sorteras eller matchas i par eller grupper kan användas. Det kan handla om att storleksordna tal, placera sekvenser, bilder från en bok eller händelsekedjor i rätt ordning. Det kan också innebära att para ihop begrepp, förklaringar alternativt föremål med beskrivningar. VARIANT: Gruppen skapar en gruppering eller sekvens som de b yter med en annan grupp. De diskuterar i gruppen hur de tror att den andra gruppens material ska sorteras. Avslutningsvis visar grupperna varandra hur de löst uppgiften.
31
Visa! Grundprinciper (FÖRSLAG) GEMENSAMT MÅL: Vi ska alla kunna återberätta vad vi har lärt oss i gruppen. SOCIALT MÅL: Reagera positivt på varandra. Ställa frågor. Använda varandras namn. EGET ANSVAR: Frågan slumpas till en elev per grupp. Enskild uppgift. UTVÄRDERING: Hur gör vi för att lära oss av varandra? Vad är viktigt att göra så att alla trivs i gruppen? MÖJLIGA ROLLER: Ordfördelare och sekreterare.
Användningsförslag ALLA: Alla frågor där svar kan visas, ritas eller skrivas. MATEMATIK: Matematiska problem eller uppgifter. SO/NO: Faktafrågor eller sammanfattande frågor. SPRÅK: Frågor kopplade till teman, texter eller grammatik.
Material och förberedelser • Dela in elever i grupper. • Förbered frågor och svarsmedium, till exempel muntliga ord, miniwhiteboardar, tumme upp/tumme ner, papper eller grön/gul/röd lapp.
38
Arbetsgång 1. Eleverna får en fråga, ställer en fråga eller drar ett frågekort.
VIS A !
2. Eleverna tänker enskilt och förbereder ett svar. 3. Läraren eller en elev i gruppen säger ”1, 2, 3, Visa!”, varpå eleverna visar sina svar för varandra i sin grupp. 4. Om alla svarat likadant går de vidare till nästa fråga. Om eleverna har olika svar får de diskutera och jämföra hur de har tänkt.
Gå vidare/ Variation Öppna eller stängda frågor kan användas med anknytning till lektionens teman. En öppen fråga bjuder in till att eleven delar med sig av sina tankar och funderingar till skillnad från en stängd fråga som har antingen ett rätt eller fel svar. Varje elev ska få tänka enskilt, förbereda ett svar och r edovisa samtidigt för varandra i en grupp. Det svarsmedium som används kan vara muntliga ord, miniwhiteboardar, tumme upp/ ner, grön/gul/röd lapp, papper eller lärplatta. Genom att använda olika svarsmedium kan alla elever ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga, då allas svar direkt syns i gruppen. När eleverna visat sina svar kan de få diskutera vad de tänker och jämföra sina svar. Kring vissa frågor kan g rupperna få formulera ett gemensamt svar som alla i gruppen kan ställa sig bakom och eventuellt redovisa det i den stora gruppen. VARIANT: Gruppen får själv ansvara för strukturen. Varje grupp får en hög med frågor i mitten av sitt bord. En elev läser upp en fråga och ger tanketid. En annan i gruppen får ansvaret att säga ”1, 2, 3, Visa!”. Vid samma svar – gå vidare till nästa fråga. Vid olika svar – diskutera.
39
Speed-dejting Grundprinciper (FÖRSLAG) GEMENSAMT MÅL: Vi ska båda förstå det som vi har pratat om. Vi ska båda kunna sammanfatta vårt samtal. SOCIALT MÅL: Lyssna aktivt. Ställa frågor. Reagera positivt. EGET ANSVAR: Slumpmässigt vald elev får delge svaret på en fråga. Enskild uppgift där information från strukturen kan användas. UTVÄRDERING: Hur gjorde jag för att förklara hur jag tänkte? Hur gjorde vi för att lyssna på varandra? Vilka nya tankar har jag fått?
Användningsförslag MATEMATIK: Problemlösningsuppgifter, rutinuppgifter där man ska välja strategi och förklara hur man tänker. SPRÅK: Boksamtal, frågor kring olika teman att samtala om. ALLA: Repetitionsfrågor, förklara begrepp, utvärderingsfrågor, f rågor kopplade till teman och texter. GRUPPSTÄRKANDE: Frågor för att lära känna varandra, värderingsfrågor och dilemman.
Material och förberedelser • Uppgifter som skrivs på tavlan, alternativt uppgiftspapper eller annat material som eleverna har. • Placering där eleverna enkelt kan byta plats och få en ny samarbetspartner, exempelvis långbord där eleverna sitter mitt emot varandra. • Anteckningsmaterial, exempelvis miniwhiteboardar.
54
Arbetsgång 1. Läraren ställer en fråga eller visar en uppgift på tavlan.
S P E E D-DE JT ING
2. Eleverna tänker enskilt och eventuellt skriver/ritar sina tankar. 3. Eleverna berättar om sin lösning eller sitt svar för personen mitt emot och jämför hur de har tänkt. 4. Läraren ber hälften av eleverna att flytta ett steg åt höger, så att de får en ny samarbetspartner. 5. Upprepa stegen med en ny fråga.
Gå vidare/ Variation Istället för att läraren ställer en fråga kan eleverna ha ett uppgifts papper, där de gör en uppgift/fråga med varje samarbetspartner. Det kan antingen vara en uppgift som de gemensamt väljer eller en som slumpmässigt väljs, till exempel med hjälp av en t ärning. Efteråt kan läraren be några elever delge något intressant som de hörde från sin samarbetspartner eller jämföra svar med n ågon annan. B eroende på vilket innehåll som bearbetats kan en helklassdiskussion hållas, enskilda reflekterande texter skrivas eller så kan eleverna arbeta med fortsättningsuppgifter.
55
Synliggöra förändringar En viktig del när en skola arbetar med utvecklingsprojekt är att synliggöra de ansträngningar och förändringar som sker. Genom att lyfta fram positiva förändringar kan lärare hålla motivationen uppe och fortsätta sprida goda exempel till varandra. Det gör också att det synliggörs om skolan är på rätt kurs eller om något behöver justeras. Förändringar kan synliggöras på många olika sätt. I de digitala resurserna finns en film om att synliggöra och sprida goda exempel.
Intervjua elever
Genom att intervjua elever om deras upplevelse av sin skolgång kan man identifiera om det har skett förändringar. Det kan vara att innan, under och efter ett förändringsarbete undersöka hur elever ser på sin roll och på varandra. Frågor kan exempelvis handla om klassrumsklimatet, hur mycket eleverna kommer till tals i klassrummet, om de känner sig hörda, vad de tycker om att arbeta med andra, vad som k ännetecknar en bra elev och hur många i klassen som de känner att de kan arbeta med. Om frågorna ställs både innan arbetet med kooperativt lärande börjar och en tid in i projektet kan förändringar synliggöras ännu tydligare. Förslag på elevfrågor finns i de digitala resurserna.
Samla information från lärare
Genom att använda enkäter eller intervjua lärarna kan man få fram information om hur väl projektet faller ut. Frågorna kan utformas utifrån det syfte och de mål som skolan har med arbetet. Det kan exempelvis handla om huruvida de känner att de har fler verktyg för att designa undervisning, hur arbetet med KL har påverkat dem, hur det har påverkat deras elever, vad de har lärt sig och vad de vill fortsätta att utveckla. I de digitala resurserna finns förslag på lärarfrågor.
Observationer och klassrumsbesök
80
A
B
C
D
Rektorer, specialpedagoger, förstelärare eller annan utvald personal kan göra observationer av lektioner där samarbete används för att identifiera framgångsfaktorer och upptäcka förändringar som har skett. Det är bra att också vara uppmärksam på effekter som märks utanför klassrummet och dokumentera dessa. Att lärare får observera varandra gör att goda exempel kan spridas och lärarna kan stödja varandras lärande. Med hjälp av observationerna kan de ansvariga sammanställa goda effekter som de har sett och dela detta med kollegiet. De kan även identifiera utvecklingsområden och sätta in insatser där det behövs. I de digitala resurserna finns mallar för auskultation: Samarbetsmoment (A), Syfte (B), Grundprinciper (C) och Klassrumsobservation (D).
Utvärdera tillsammans
Det är bra att då och då samla ihop kollegiet för att reflektera och utvärdera tillsammans. Rektor kan exempelvis presentera information från eventuella observationer och intervjuer. Kooperativa strukturer kan också användas för att samla in information om lärarnas tankar om effekterna av ett skolutvecklingsprojekt. Strukturerna ”Karusellen”, ”Talkort” och ”Mötas på mitten” kan användas så att alla kommer till tals. Små inslag av reflektion kan även läggas in på APT eller andra lärarmöten, där lärarna genom exempelvis strukturen ”Berätta mera” får dela något kooperativt med varandra. Det kan även vara bra att utvärdera det som sker på en skola med elever via elevråd och med vårdnadshavare via vårdnadshavarmöten. I de digitala resurserna finns en mall för reflektion kring ett kooperativt moment.
Skapa en delakultur
Att ha en plats där lärarna kan lägga upp tips, dela planeringar och material, ställa frågor och få stöd av andra kan underlätta förändringsarbetet. Denna plattform kan vara digital eller fysisk och användas för att inspirera och peppa varandra. Det kan även vara ett sätt att samla gemensamma resurser och dela med sig av exempel.
Uppmuntra lärare
Genom små inslag av uppmuntran kan motivationen öka och lärarna kan få stöd att fortsätta utvecklas. Det kan vara ett uppmuntrande mejl eller sms från rektorn eller en kollega som sett läraren våga göra något nytt. Det kan också vara ett mejl till hela kollegiet om en effekt som har märkts alternativt en förändring som har skett, eller att det gemensamma arbetet firas med god fika och uppmuntrande ord från rektor.
EFFEKTER 1. Lärarna funderar enskilt över vilka effekter som de har sett av det kooperativa lärandet, utifrån tre aspekter: ”Hur har det påverkat eleverna?”, ”Hur har det påverkat dem själva?” och ”Hur har det påverkat skolan?” 2. I grupper om 3–5 diskuterar lärare de effekter som de har sett och skriver ner dessa på post-it-lappar, en färg för effekter på elever, en färg för lärare och en färg för skolan. 3. Lapparna från alla grupperna hängs upp på väggen, för att synliggöra de effekter som arbetet givit i de tre kategorierna – elever, lärare och skola.
81
Sammanfattning Att arbeta med förändring i skolan är både utmanande och s pännande. En sak som är tydligt i den implementeringsforskning som finns är att vi behöver göra det tillsammans. Lärare kan inte lämnas ensamma i förändringsarbetet, utan behöver få möjlighet att stötta och hjälpa varandra. Här kan kooperativt lärande vara ett stöd, oavsett om det är KL som ska implementeras eller något annat. Med hjälp av verktyg från KL kan man skapa en samarbetande kultur i kollegiet och utvecklas tillsammans. Vill man se en samarbetande kultur hos eleverna är det viktigt att även kollegor samarbetar när de lär sig. Den som leder ett skolutvecklingsprojekt bör tänka på följande:
Tänk långsiktigt och hållbart!
Vill man se förändring som varar, så ska man inte stressa.
Ta små steg!
Det är bättre med små förändringar som består än stora projekt som snabbt försvinner.
Testa tillsammans!
Genom gemensamma uppdrag och reflektioner kan man effektivisera lärandet.
Skapa mötesplatser och gemensamma ytor!
Se till att lärarna får chans att mötas på olika sätt för att dela erfarenheter, bearbeta utmaningar och fira framgångar.
Uppmuntra och peppa!
Lyft det positiva som syns och uppmuntra kollegor när de vågar testa något nytt.
Var ärliga och sårbara kring det som är svårt!
Dela motgångar, bekräfta känslor och stötta varandra att hitta lösningar och ta steg framåt.
Fira och dela glädje tillsammans!
Peppa varandra och synliggör när ni tar steg, små som stora, mot er vision.
82
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Maria Heimer Illustrationer: Maria Borgelöv Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form Art.nr 44157 ISBN 978-91-44-15185-4 © Författaren och Studentlitteratur AB 2021 Upplaga 1:1 Printed by Dimograf, Polen 2021
Kooperativt lärande i praktiken Grupputveckling och ledarskap Denna handbok är ett praktiskt stöd för dig som vill ta nya steg i kooperativt lärande och utveckla en demokratisk undervisning där elever får flera verktyg för att lyckas i sitt lärande. Boken fokuserar på lärarens pedagogiska uppdrag att utveckla sina elever att bli mer effektiva i s ina samarbeten med andra. Boken fördjupar dina kunskaper i att k unna använda kooperativt lärande i varierande situationer för att stärka elevernas lärande. Kooperativt lärande görs bäst tillsammans med kollegor – därför får du i boken även ta del av tips och strategier för att tillsammans med dina kollegor göra metodiken till er egen. Handboken riktar sig till grundskolans alla lärare som är intresserade av grupputveckling och ledarskap. Boken består av tre delar samt digitala resurser. Första delen handlar om hur du som ledare kan arbeta gruppstärkande. I den andra delen presenteras 20 praktiska strukturer som kan användas för att stärka lärandet i par, grupp och klass. I den avslutande delen finns stöd och resurser för att implementera k ooperativt lärande på din skola. I de digitala resurserna finns filmer, mallar och illustrationer som kan användas i undervisningen och på skolan.
Syftet med denna bok är att ge lärare som kommit igång med kooperativt lärande stöd att ta nästa steg, fördjupa lärandet och utveckla grupper.” Niclas Fohlin och Jennie Wilson
Art.nr 44157
studentlitteratur.se