9789144151403 by Smakprov Media AB

CEDER GUNNARSSON PLANTING-BERGLOO ÖHMAN ARVOLA ORLANDER

Sexualitet och relationer Att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan

| Sexualitet och relationer SIMON CEDER KARIN GUNNARSSON SARA PLANTING-BERGLOO LISA ÖHMAN AULI ARVOLA ORLANDER

:a uppl.

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 1

2021-07-05 09:45

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44109 ISBN 978-91-44-15140-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Eva Bolander Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock Printed by Graphy Cems, Spain 2021

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 2

2021-07-05 09:45

INNEHÅLL

FÖRORD

OM FÖRFAT TARNA

Del I UPPDRAG 1 Vad är sexualitet och relationer?

SIMON CEDER

Sexualitet och relationer i dagens samhälle  Sexualitet och relationer som kunskapsområde i skolan  Kunskapsområdets tre sidor  Risk- och friskperspektiv  Elevdelaktighet  Inkludering och ett normmedvetet förhållningssätt  Vem avgör vad undervisningen om sexualitet och relationer ska innehålla?  Hur ser dagens undervisning om sexualitet och relationer ut?  Om boken  Sammanfattning

13  14  15  16  17  17  18  18  19  21

2 Sexualitet och relationer i skolans styrdokument

K ARIN GUNNARSSON

Läroplanen – värden och kunskap  Värdegrunden: demokrati, jämställdhet och normer  Kunskapsuppdraget: kurs- och ämnesplaner  Att integrera kunskapsuppdraget och värdegrundsarbetet  Förändrade benämningar och begrepp  Att motverka diskriminering och kränkande behandling  Främjande, förebyggande och åtgärdande  Juridifiering: styrning genom juridiska principer  Skolans hälsofrämjande arbete  Elevhälsans roll  Sammanfattning

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 3

23  25  26  26  27  29  30  31  32  33  34

2021-07-05 09:45

I nne h å l l

Del II KONTEXT 3 Kunskapssyn

SIMON CEDER & K ARIN GUNNARSSON

Ett tvärvetenskapligt kunskapsområde  Objektivism  Konstruktionism  Posthumanism  Kunskapssynernas inverkan på skolans jämställdhetsarbete  Genuspedagogik  Normkritisk pedagogik  Posthumanistisk pedagogik  Sammanfattning

37  38  41  44  47  47  48  49  50

4 Historisk tillbakablick och internationell utblick

K ARIN GUNNARSSON & SIMON CEDER

Historisk tillbakablick  1940–1950-talen: viktigt men känsligt fostransuppdrag  1960–1970-talen: sexuella rörelser och frigörelse  1980–1990-talen: hiv/aids, självkänsla och värdegrund  2000-talet: identitet, normkritik o ch likabehandlingsarbete  Kontinuitet och förändring  Internationell utblick  Internationella föreningars arbete med sexuell hälsa  Generella likheter och skillnader  Politik och policy  Sexualundervisning i pluralistiska samhällen  Mest likheter i Norden  Sammanfattning

51  52  53  55  57  58  58  59  60  60  62  62  63

5 Sexualitet och relationer bland unga

SIMON CEDER & K ARIN GUNNARSSON

Sexualitet  Sexuella värdehierarkier  Ungas sexualitet  Lagar om sex  Samtycke  Bilder av sex

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 4

65  66  66  67  68  70

2021-07-05 09:45

I nne h å l l

Pornografi  Ungas egna bilder  Relationer  Förändringar i synen på relationer  Vänskap och tvåsamhet  Identitet, kön och kropp  Digitala relationer och sexualiserat språk  Våld och utsatthet i barns och ungas tillvaro  Utsatthet bland minoritetsgrupper  Hedersnormer och hedersrelaterat våld  Sammanfattning

71  72  73  74  75  76  77  80  81  83  85

Del III UNDERVISNING 6 Skolgemensamma strategier

LISA ÖHMAN

Att organisera för en helhet  Rektor som pedagogisk ledare  En skolgemensam plan  Ämnesövergripande strategier  Elevers delaktighet och inflytande  Utvecklingen av ett kunskapsområde  Arbets- och utvecklingsorganisation  Kompetensutveckling  Förändringsaktörer  Sammanfattning

7 Undervisning om och med normer

89  90  91  92  93  95  95  97  98  99

101

AU L I A R VO L A O R L A N D E R

Vad är och vad gör normer?  Normkritisk pedagogik  Intersektionalitet – bortom enkla förklaringar  Undervisning med normkritiskt perspektiv  Ett reflekterande förhållningssätt  Representation i undervisningsmaterial  Metoder och normkritik  Normer och språk  Sammanfattning

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 5

101  103  103  105  107  109  109  111  112

2021-07-05 09:45

I nne h å l l

8 Didaktiska val och villkor

115

S A R A P L A N T I N G - B E R G LO O

Hur skapas delaktighet och inkludering?  Delaktighet i klassrummet  Inkludering, exkludering, diskriminering  I spänningsfältet mellan trygghet och obehag  Skilja mellan personligt och privat  Kunskapsinnehåll som tryggt eller obehagligt  Göra rum för känslor  Tyst i klassen?  Aktörer i undervisning om sexualitet och relationer  Film och rörlig bild  Externa aktörer i skolan  Sammanfattning

115  115  118  120  121  121  123  125  126  126  127  128

9 Ämnesdidaktiska ingångar

131

K A R I N G U N N A R S S O N , S A R A P L A N T I N G - B E R G LO O, S I M O N C E D E R , L I S A Ö H M A N & AU L I A R VO L A O R L A N D E R

Ämnesdidaktik: att utforma undervisning  Ämnesintegrerat och ämnesövergripande  Ämnesspecifika ingångar  Bild och estetiska ämnen  Svenska och språkämnen  Samhällskunskap och samhällsorienterande ämnen  Biologi och naturvetenskapliga ämnen  Sammanfattning

131  132  134  135  140  145  149  154

10 Slutord – att möta sexualitet och relationer i skolan

155

S I M O N C E D E R , K A R I N G U N N A R S S O N , S A R A P L A N T I N G - B E R G LO O, L I S A Ö H M A N & AU L I A R VO L A O R L A N D E R

Föränderlighet  Engagemang  Spänningar  Att mötas

155  157  158  159

REFERENSER

161

PERSON - OCH SAKREGISTER

173

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 6

2021-07-05 09:45

VAD ÄR SEXUALITET OCH RELATIONER? SIMON CEDER

I detta bokens första kapitel kommer vi att ge en inblick i kunskapsområdet sexualitet och relationer som samhällsfenomen och i hur det kommer till uttryck i svensk skola. För att läsaren ska ha en grund att stå på inför läsandet av bokens övriga kapitel, introduceras här perspektiv, begrepp och modeller som återkommer i texten. Till sist diskuteras områdets olika aktörer och hur undervisningen om sexualitet och relationer ser ut i svenska skolor i dag.

SEXUALITET OCH RELATIONER I DAGENS SAMHÄLLE Sexualitet och relationer är ständigt närvarande fenomen i människors liv. Vi ser det på tv, på sociala medier, i pornografi och i reklam. Vi hör det i musik, på radio och i samtal som vi råkar höra i lokaltrafiken. Vi befinner oss hela tiden i relationer med vänner, partner, familj, husdjur, smarta telefoner och naturen. Vi fantiserar om, betraktar, utövar, längtar efter eller är ointresserade av sex. Och vi känner. Sexualitet och relationer gör att vi känner lust, vilja, orättvisa, uppgivenhet, frihet, engagemang, trygghet, attraktion och förvirring. Alla dessa aspekter kan beröras i skolan inom ramen för undervisning om sexualitet och relationer. Vad fick plats i din egen skolgångs sex- och samlevnadsundervisning och hur genomfördes den? Kanske bestod den av utdaterade informationsfilmer, fnissiga diskussioner, biologiprov om anatomi, besök från RFSL, värderingsövningar om homosexuella och lärare som delade med sig av för mycket – eller av för lite. De senaste åren har frågor om sexualitet och relationer varit högst aktuella i samhälls debatten, vilket fått till följd att fler efterfrågat en förstärkning inom skolans undervisning om området. Vi ska inledningsvis göra ett nedslag i dagens samhälle för att förstå den kontext som undervisningen om sexualitet och relationer befinner sig i. Samhället har förändrats mot att bli alltmer inkluderande när det gäller © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 13

2021-07-05 09:45

D e l I U ppdrag

hbtq-personer genom till exempel en könsneutral äktenskapsbalk, möjlighet att adoptera barn och möjlighet till inseminering. Queer har utvecklats som både teori och aktivism genom ett ifrågasättande av heteronormer och av samhällets tvåkönsmodell samt genom att belysa olika aspekter av transfrågor. Hbtq-personer1 med särskilt fokus på transpersoner har fått ökad synlighet i samhället, men drabbas fortfarande av diskriminering och psykisk ohälsa i större utsträckning jämfört med cis-personer.2 #Metoo- rörelsen ledde till ökade diskussioner om sexuella trakasserier som bidrog till en ny samtyckeslagstiftning och en stärkt sexualbrottslagstiftning. Många unga lever en stor del av sina liv genom digitala plattformar, vilket skapar nya gränssnitt för formande av relationer och nya diskussioner om gränsdragningar beträffande vad som är, och känns, okej. Allteftersom Sverige fortsatt utvecklas mot ett mer mångkulturellt samhälle, har frågor om hedersproblematik och sexualundervisning för nyanlända debatterats. En ständigt aktuell fråga är pornografin och hur den påverkar ungas syn på sex och kroppsideal samt huruvida denna påverkan är till nytta eller skada för de unga. Den normkritiska pedagogiken har fått ett brett genomslag i metodmaterial och hos de perspektiv som tar upp diskriminering och likabehandling. Det finns en ökad medvetenhet om heteronormativitet på många skolor, och allt fler unga kan vara öppna med sin sexualitet.

SEXUALITET OCH RELATIONER SOM KUNSKAPSOMRÅDE I SKOLAN Efter att det i 40 år har hetat sex- och samlevnadsundervisning ska kun skapsområdet från och med höstterminen 2022 heta sexualitet, samtycke och relationer. Denna ändring sker genom revideringar av läroplanerna där kunskapsområdet tydligare skrivits fram och innehållsliga och begreppsliga förändringar gjorts. I samband med detta har svenska lärarutbildningar också fått ett nytt examensmål med fokus på ”identitet, sexualitet och relationer”. Syftet med den här boken är att möta dessa förändringar och introducera kunskapsområdet för lärarstudenter, lärare, skolledare och andra intresserade. 1 Hbtq är ett samlingsnamn för personer vars sexuella identitet och könsidentitet ofta står utanför normen: homosexella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Inom ramen för queer-begreppet ryms en mängd av normbrytande identiteter. Ibland används dock även hbtqia+ där intersexuella och asexuella är inräknade. Plustecknet symboliserar den mångfald som finns bland sexuella identiteter och könsidentiteter. Vi kommer att använda begreppet hbtq då detta används av myndigheter, såsom Skolverket. 2 En cis-person är en person vars kropp, juridiska kön och könsidentitet är i samklang med samhällets förväntade könsnormer. Umo.se skriver lite mer vardagligt ”trivs du med det kön du har och inte vill förändra det kan du kallas cis-person”. Begreppet används som motsats till transperson.

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 14

2021-07-05 09:45

1 V ad ä r se x ua l itet oc h re l ationer ?

I dag används alltså ett flertal olika begrepp och benämningar (en utförligare diskussion om detta finns i kapitel 2). För bokens titel har vi tagit fasta på dessa olika begrepps gemensamma nämnare, nämligen sexualitet och relationer. I boken används begreppet ”sex- och samlevnadsundervisning” när vi refererar till studier eller dokument som använder detta begrepp. I övrigt kommer vi främst att hålla oss till ”undervisning om sexualitet och relationer”, men även använda ”sexualundervisning” för att få språklig variation. Sexualitet och relationer är ett obligatoriskt och komplext uppdrag i svensk skola. Till skillnad från vissa andra länder är inte sexualitet och relationer ett enskilt ämne i den svenska skolan. I stället ses det som ett kunskapsområde som innehåller fakta och förmågor som behandlas i olika skolämnen. Skolverket (2018a) beskriver det som ett ämnesövergripande och ämnesintegrerat uppdrag som berör sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, identitet och normer. Det utgör därtill en del av skolans värdegrund. I revideringarna av läroplanerna finns följande formulering (SKOLFS 2021:9, s. 6, kursivering i original): Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och r elationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och väl befinnande samt stärka deras förutsättningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke.

Vi ska härnäst beskriva några för kunskapsområdet specifika perspektiv och aspekter.

KUNSK APSOMRÅDETS TRE SIDOR För att åskådliggöra mångsidigheten i sexualitet och relationer beskriver Skolverket (2019c) det med hjälp av en triangel (se figur 1.1). Undervisningen i sex och samlevnad utgör triangelns tre sidor och synliggör uppdragets bredd. De tre delarna är: ämnesintegrering och ämnesövergripande arbeten, enskilda lektioner, dagar eller insatser och att fånga frågan i flykten. Med hjälp av triangeln går det att skapa en förståelse för vad sex och samlevnad är i Sverige i dag. Triangelns bas är ämnes integrering och ämnesövergripande arbete, vilket belyser att uppdraget att undervisa i sexualitet och relationer är framskrivet i en rad skolämnens kurs- och ämnesplaner. Uppdraget kan också genomföras i samarbete över ämnesgränserna. Därtill kommer enskilda lektioner, dagar eller insat© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 15

2021-07-05 09:45

D e l I U ppdrag

Enskilda lektioner, dagar eller insatser

Fånga frågan i flykten

Sex och samlevnad Ämnesintegrering och ämnesövergripande arbeten

FIGUR 1.1 Tre delar av under visningen i sexualitet och relatio ner, illustrerade som en triangel (Skolverket, 2019c).

ser, vilket i skolornas verksamhet till exempel kan vara temadagar som ibland innehåller besök på ungdomsmottagning eller besök från frivilligorganisationer, såsom RFSU/RFSL. Den tredje delen av skolans sex- och samlevnadsundervisning kallas ”att fånga frågan i flykten”. Frågor om sexualitet, identitet med mera är aspekter som kan dyka upp oplanerat baserat på diskussioner i klassrum, incidenter på raster eller aktuella händelser i samhället. Därför behöver alla lärare ha en generell kompetens på kunskapsområdet, kunna reflektera över didaktiska förhållningssätt och ha en grundläggande medvetenhet om normer.

RISK- OCH FRISKPERSPEKTIV När sexualitet och relationer diskuteras ur ett folkhälsoperspektiv, görs det nästan alltid från två olika perspektiv, ett riskperspektiv och ett friskperspektiv. Med ett riskperspektiv menas att det är de risker som sexuali teten bär med sig som står i fokus (exempelvis könssjukdomar, oönskad graviditet, sexuella trakasserier), medan ett friskperspektiv utgår ifrån sexualitetens positiva aspekter (exempelvis njutning, kärlek, känsla av tillhörighet). Denna indelning återkommer i skrivningar från Skolverket, Skolinspektionen och frivilligorganisationer. Olika aktörer fokuserar på olika aspekter när det gäller att balansera de två perspektiven, men i Sverige i dag verkar de flesta aktörer inom sexuell folkhälsa hantera och betona båda perspektiven. Båda perspektiven har alltid funnits i sexualundervisningens historia, men vilket som dominerat har skiftat. Hur pendeln har svängt har bland annat påverkats av vilka samhällsfrågor som varit aktuella. Till exempel ledde 1980-talets hiv/aids-epidemi till att resurser styrdes om till att fokusera på riskerna med oskyddat sex, medan friskperspektivet då i stället gällde användandet av kondom. Ett liknande exempel på balansering av risk- och friskperspektivet finns även mer nära i tiden. När Skolverket 2018 av regeringen fick uppdraget att uppdatera läroplanerna med utgångspunkt

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 16

2021-07-05 09:45

1 V ad ä r se x ua l itet oc h re l ationer ?

i bland annat sex och samlevnad skulle detta särskilt beröra områdena hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi. Eftersom dessa främst berör risk och problematik lyfte Skolverket i sin rapport även fram mer främjande perspektiv för att, som det uttrycks, ”skapa en balans” gentemot dessa tre områden (SKOLFS 2021:9 s. 8). Det kan vara värt att notera att kursplaner även tidigare uppdaterats med fokus på sex och samlevnad. Den gången var fokusområdena digitalisering och jämställdhet, vilka båda rymmer såväl ett riskperspektiv som ett främjande friskperspektiv. Det ska också läggas till att ett förhållningssätt till undervisning om sexualitet och relationer baserad på ett hälsofrämjande friskperspektiv även syftar till att förbereda eleverna inför eventuella riskfaktorer.

ELEVDELAKTIGHET Elevers delaktighet är en viktig aspekt av skolans verksamhet i vanliga fall, men i fråga om sexualitet och relationer kanske den är ännu viktigare. Olika elevgrupper skiljer sig ofta mycket åt sinsemellan, och en undervisning baserad på delaktighet kan göra att elevernas behov och önskemål lättare kan tillgodoses. Skolinspektionens granskning visar att en undervisning som är baserad på elevernas önskemål eller frågor också upplevs som mer relevant av eleverna (Skolinspektionen, 2018). Delaktighet ska dock inte enbart ses som ett redskap för att uppnå kunskapsmål, utan som en del av skolans demokratiska uppdrag. En del av arbetet med sexualitet och relationer berör nämligen elevernas identitetsskapande, varför delaktighet även kan ses som ett mål i sig. Mer ingående diskussioner om delaktighet finns i kapitel 6 och 8.

INKLUDERING OCH ETT NORMMEDVETET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ett genomgående drag för undervisning om sexualitet och relationer på 2020-talet är ett genomtänkt inkluderingsperspektiv. Detta har som utgångspunkt att alla elever ska oberoende av etnicitet, sexuell läggning, könstillhörighet, klasstillhörighet, funktionsförmåga med mera känna sig inkluderade i undervisningen. Det betyder att undervisningen genomförs med en medvetenhet inför de normsystem som finns i samhället och hur de kan påverka i klassrummet. Ett normmedvetet förhållningssätt skrivs i dag fram som ett centralt perspektiv för undervisning om sexualitet och relationer och kommer diskuteras mer i detalj i kapitel 3 och kapitel 7.

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 17

2021-07-05 09:45

D e l I U ppdrag

VEM AVGÖR VAD UNDERVISNINGEN OM SEXUALITET OCH RELATIONER SKA INNEHÅLLA? Förutom lärare och elever finns det också andra aktörer som är delaktiga i att påverka vilka frågor och perspektiv som ska ingå i skolans undervisning om sexualitet och relationer. I skolan är rektor, lärare och diverse arbetsgrupper centrala i arbetet. Fritidshemspersonal spelar en viktig roll, då de ska främja situationsstyrt och upplevelsebaserat lärande baserat på elevernas behov, intressen och initiativ (Lgr 11, 2019). Därtill ingår att eleverna i fritidsverksamhet ska ges möjligheter att utveckla goda kamrat relationer. Det är också värt att nämna att skolans elevhälsa har en viktig roll att spela (se kapitel 2). Förutom skolpersonal är några av de mest centrala aktörerna Skolverket, lärarutbildningen och elevdrivna intressegrupper. Det finns även en rad folkbildande frivilligorganisationer som har ett intresse i skolans undervisning om sexualitet och relationer varav de mest framträdande är RFSU och RFSL. En aktör som många unga uppvisar förtroende för är den kommunala ungdomsmottagningen. Denna är en hälsomottagning för unga (12–25 år) med personal av olika slag men främst barnmorskor, kuratorer och läkare. De frågor som unga kan få hjälp med handlar om kroppen, psykisk hälsa, mat och ätande, utsatthet samt sex och relationer. Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion när det gäller att ta prov beträffande könssjukdomar eller graviditet, dela ut kondomer och hjälpa unga med andra preventivmedel. Ungdomsmottagningen finns även på nätet, www.umo.se. Två aktörer som har större tyngd angående fördelning av ekonomiska resurser och möjlighet att föreslå lagar är regering och riksdag. Baserat på detta ansvar ger de uppdrag åt den centrala förvaltningsmyndigheten för det svenska skolväsendet, Skolverket. Härifrån sköts arbetet med att föreslå revideringar av läroplanerna för den svenska skolan, och en del av detta arbete omfattar kunskapsområdet sexualitet och relationer.

HUR SER DAGENS UNDERVISNING OM SEXUALITET OCH RELATIONER UT? Vilken undervisning om sexualitet och relationer bedrivs på skolor i dag och vilka utvecklingsområden finns? Enligt UngKAB15 (Folkhälsomyndig heten, 2017), en undersökning av kunskap, attityder och beteenden hos ungdomar i åldern 16–29 år, är skolan en viktig källa för information om sexualitet och relationer. Undersökningen visar att 49 procent av ung

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 18

2021-07-05 09:45

1 V ad ä r se x ua l itet oc h re l ationer ?

domarna är nöjda med skolans undervisning och anser att skolan ger trovärdiga kunskaper. Killar har högre förtroende än tjejer, och i gruppen som valt att inte definiera sitt kön i undersökningen är procentsatsen betydligt lägre (32 procent). Unga anser att de får för lite undervisning om genus, relationer och jämställdhet, hiv, samt normer och hbtq-perspektiv, och framför allt intresserar frågan om hur man får välfungerande relationer. 2018 publicerade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av den svenska sex- och samlevnadsundervisningen. Granskningen visar bland annat en bristande likvärdighet i undervisningen, både mellan olika skolor och inom en enskild skola, och att eleverna i större utsträckning behöver inkluderas i planeringen och genomförandet av undervisningen. Resultatet visar också ett behov av kompetensutveckling bland lärare om kön, normer och hbtq, om hedersrelaterat våld och om sexualundervisning för nyanlända elever. Många lärare ansåg sig inte vara uppdaterade om rådande samhällstrender och kände sig obekväma att undervisa om kontroversiella frågor inom ämnesområdet (Skolinspektionen, 2018). Det pågår redan både mycket och bra undervisning om sexualitet och relationer på skolor runt om i Sverige, men ofta är denna kopplad till enskilda lärare, kanske eldsjälar, och saknar ofta samordning och systematik bortom enskilda insatser. Störst kontinuitet finns i biologi undervisningen med sina tydliga mål om människans kropp, sexualitet och reproduktion. Ett flertal kommuner har genomfört insatser för att stärka organisering och fortbildning i frågor om jämställdhet, normkritik samt undervisning om sexualitet och relationer. Det finns dock fortfarande ett stort fortbildnings- och organisationsbehov på kunskapsområdet sexualitet och relationer.

OM BOKEN Bokens disposition bygger på tre delar och totalt tio kapitel. Beroende på intresse och behov kan läsaren ta sig an de kapitel som känns mest relevanta. Notera dock att begrepp och perspektiv som etableras i del I och II återkommer i del III. Den inledande delen har vi kallat Uppdrag, då den redogör för de förväntningar som finns på kunskapsområdet sexualitet och relationer. Kapitel 1 har introducerat kunskapsområdet och dess centrala aspekter och perspektiv. Kapitel 2 redogör för och diskuterar skrivningar i styrdokumenten med fokus på läroplanens skrivningar om värdegrundsuppdraget. Bokens andra del heter Kontext och innehåller kapitel som på olika sätt presenterar sexualitet och relationer i ett bredare sammanhang. Kapitel 3 är ett teoretiskt kapitel och redogör för tre kunskapssyner som

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 19

2021-07-05 09:45

D e l I U ppdrag

kunskapsområdet kan förstås genom: objektivism, konstruktionism och posthumanism. Dessutom introduceras några pedagogiska riktningar som tagit form i mötet mellan kunskapssyn, skolans jämställdhetsarbete och sexualundervisning. Kapitel 4 kontextualiserar kunskapsområdet i för hållande till ett historiskt och internationellt perspektiv. Kapitel 5 visar på den samhälleliga kontext som frågor om sexualitet och relationer med fokus på unga befinner sig i. Bokens tredje del har vi gett namnet Undervisning och diskuterar olika aspekter och nivåer som berör undervisning. Kapitel 6 tar upp skolgemensamma strategier, det vill säga rektors ansvar, kollegialt utvecklingsarbete, ämnesövergripande arbete med mera. Kapitel 7 handlar om perspektiv på undervisning, här kopplade till normer och normkritik. Kapitel 8 diskuterar didaktiska val och villkor med särskilt fokus på samtal och på elevers delaktighet. Kapitel 9 är ett något längre kapitel där vi tar upp olika ämnesdidaktiska diskussioner om sexualitet och relationer. Följande ämnen och områden berörs: bild och estetiska ämnen, svenska och språk ämnen, samhällskunskap och samhällsorienterade ämnen samt biologi och naturvetenskapliga ämnen. Kapitel 10 avslutar med en sammanfattande diskussion om vad det innebär att möta ett kunskapsområde som präglas av föränderlighet och engagemang. Syftet med dessa tio kapitel är att visa på möjligheter att mötas i ett just föränderligt och engagerande kunskapsområde. Det finns en stark tendens inom kritiska studier att skärskåda strukturer och normer som kan definieras och kritiseras. Vi menar att en kritisk analys måste kompletteras med en kreativ hållning till didaktiska möjligheter. Lika mycket tid som lärare, lärarstudenter och forskare lägger på att synliggöra ett problem bör också läggas på att hantera problemet kreativt. Detta känner lärare igen eftersom deras vardag består av ständig problemlösning. Vi kallar detta en kritisk-kreativ hållning. Är slutsatsen att en pedagogisk verksamhet har problem med sin undervisning om sexualitet och relationer, kan detta såklart problematiseras och kritiskt granskas. Men därefter måste man tänka kreativt: Vad kan förändras? Hur kan synlighet skapas? Vad kan jag som lärare göra? Vilka skolgemensamma strategier finns eller kan utvecklas? Det är i denna framåtriktade, kritisk-kreativa, didaktiska process som vi hoppas att boken kan ge ett viktigt bidrag. Vi vill vara samtalspartner i er utveckling till att bli lärare med god kompetens i att undervisa inom sexualitet och relationer. Och om du är lärare ute i verksamhet och läser detta – vi vill ge stöd och uppmuntran i utvecklingen av din verksamhets undervisning om sexualitet och relationer.

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 20

2021-07-05 09:45

1 V ad ä r se x ua l itet oc h re l ationer ?

SAMMANFATTNING Så vad innebär undervisning om sexualitet och relationer? Detta kapitel har introducerat kunskapsområdet sexualitet och relationer som både samhällsfenomen och hur det tar sig i uttryck i svensk skola. Vi har i korthet berört några frekvent återkommande perspektiv. Kunskapsområdets mångsidighet presenterades som tre sidor på en triangel. Risk- och friskperspektivet presenterades som en spänning som genomsyrar kunskapsområdet. Inkludering, delaktighet och normkritik presenterades som centrala perspektiv inom undervisningen i sexualitet och relationer. Dessa perspektiv kommer vi att återvända till genomgående i boken. Till sist diskuterades olika centrala aktörer på området och några undersökningar av hur undervisningen ser ut i dag.

REFLEKTIONSFRÅGOR

■ Hur kan de tre sidorna i sex- och samlevnadsundervisningens triangel förstås som både separata och samverkande sidor?

■ Vilka är de mest framträdande aktörerna inom undervisning om sexualitet och relationer?

■ Vilka är de centrala perspektiven inom undervisning om sexualitet och relationer?

■ Varför är elevdelaktighet centralt för kunskapsområdet sexualitet och relationer?

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 21

2021-07-05 09:45

CEDER GUNNARSSON PLANTING-BERGLOO ÖHMAN ARVOLA ORLANDER

Författarna Simon Ceder, Karin Gunnarsson, Sara Planting-Bergloo, Lisa Öhman och Auli Arvola Orlander är utbildningsforskare och har alla en bakgrund som lärare. Samtliga har erfarenhet av undervisning om frågor om sexualitet och relationer.

Sexualitet och relationer Att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan

| Sexualitet och relationer

Kunskapsområdet sexualitet och relationer skapar engagemang, både i skolan och i samhället. Det är också ett område som ständigt är aktuellt – inte minst då både skola och lärarutbildningar har fått stärkta mål. Denna bok syftar till att stödja lärarna i detta uppdrag. Boken beskriver sexualitet och relationer i ett samhälleligt sammanhang och kunskapsområdets historiska utveckling fram till nutid. Dessutom diskuteras både skolövergripande och mer undervisningsnära aspekter samt hur sexualitet och relationer ingår i skolans värdegrunds- och kunskapsuppdrag. Med utgångspunkt i didaktiska frågor om vad, hur och varför undersöks hur kunskapsområdet kan behandlas i den praktiska undervisningen och hur utmaningar kan bemötas. Vidare betonas hur samarbete mellan lärare, elever, elevhälsa och skolledning kan bidra till ett produktivt utforskande av kunskapsområdet. Boken riktar sig främst till lärarstudenter men också till verksamma lärare och skolledare inom samtliga årskurser men med tyngdpunkt på grundskolans senare år.

Art.nr 44109 ISBN 978-91-44-15140-3

studentlitteratur.se

978-91-44-15140-3_01_book_SMAKPROV.indd 176

9 789144 151403

2021-07-05 09:45

2:a upp