BYGGA HUS Illustrerad bygglära
Bengt Strandberg Fredrik Lavén
Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med andra upplagan av Studentlitteratur AB.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38735 ISBN 978-91-44-15112-0 Upplaga 4:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Fackgranskare: Leif Rydén, Magnus Nordberg, Göran Gunnarsson, Ingemar Samuelson, Ingemar Segerholm, Bijan Adl-Zarrabi, Markus Aerni, Mia Kumm och Björn Tunemalm Tekniska illustrationer: David Richloow Teckningar: Linnéa Hagbjörk Foto: Frida Ovland Grafisk form: Bokform Majbritt Hagdahl Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: David Richloow (ritning), Frida Ovland (foto) Printed by Interak, Poland 2021
INNEHÅLL 1 Introduktion
15
Fukt 16 Fukttillstånd 17 Fukt i luften 19 Hygroskopi 19 Fukttransport 19 Diffusion 20 Fuktkonvektion 20 Köldbryggor 28 Värmeisolering 28
Brandskydd 31 Verksamhetsklasser 32 Byggnadsklasser 33 Byggnadsdelar 33 Material 34 Brandcell 36 Ytterväggar 37 Brandskyddsdokumentation 38 Övrigt brandskydd 38
2 Byggplatsen Markföroreningar
71 73
Lod 75 Planering 76
Byggarbetsplatsen 78
Fakta om ljud 39 Ljuddämpning 41 Luftljudsisolering 42 Stegljudsisolering 44 Rumsakustik 44 Boverkets byggregler 45
47
Betong 47 Stål 48 Livscykelanalyser 48 Olika sätt att minska klimatpåverkan från byggnader 49
50
Energi 50 Lågenergihus 51 Byggmaterial 53 Energi- och miljöcertifiering 55 Klimatdeklarationer 58
Massa – värmelagring
Plan- och bygglagen (PBL) 67 Plan- och byggförordningen (PBF) 68 Boverkets byggregler (BBR) 68
Byggplatsen 72
Ljud 39
Miljö- och energiaspekter
61
Krav på utsortering 62 Förebyggande åtgärder 63 Återanvändning 64 Återvinning 65 Vidareanvändning 65 Deponi 66
Byggregelpyramiden 67
Värmegenomgång 26
Byggandets klimatpåverkan
Rivning, återbruk
Byggarbetsplatsens energianvändning 79
Fuktsäkert byggande
80
3 Grundläggning
83
Geoteknisk undersökning
84
Undersökningsmetoder 86 Geotekniskt utlåtande 87
Jordarter 88 Friktionsjord 89 Kohesionsjord 89 Lera 90 Silt 90 Sand och grus 91 Morän 91
Grundläggningsmetoder 92
59
Grundsulor och grundplatta 92 Plintar (grävpålar) 93 Grundmur 94 Pålar 95
Stål 155
Stödpålar 96 Mantelbärande pålar 97 Kompensationsgrundläggning 98 Spontning 98
Stålstomme 156 Pelar-balk-system 156 Lättbyggnad 158
4 Grunder och golvbjälklag
101
Fukt 102 Dagvatten 103 Dränering 104 Fuktskydd 105
Värmeisolering 108 Lufttäthet 109 Markradon 109 Radonsäkring 109
Plintgrund 111 Platta på mark
112
Krypgrund 114 Uteluftsventilerad 114 Inneluftsventilerad 117
Stomme av murverk 159 Lättbetong 160
6 Ytterväggar
163
Ytterväggens funktioner
164
Bärförmåga 164 Regnskydd 165 Värmeisolering 167 Vindskydd 169 Lufttäthet 170 Fuktskydd 170 Ljudisolering 174 Brandskydd 175 Utvändigt ytskikt 176
Träregelväggar 177
Källare 119
5 Stomsystem
Murverk 159
123
Stomsystem 124 Statik 125 Normalkraft och normalspänning 126 Tvärkraft och skjuvspänning 127 Böj- och vridmoment 127 Elasticitet 129
Laster 131 Dimensionering 134 Brottgräns och bruksgräns 135 Bärande och stabiliserande enheter 136
Träregelvägg med stående panel 178 Träregelvägg med liggande panel 180 Yttervägg av korslimmat trä – KL-trä 181 Lågenergihus med träregelvägg 182
Tegelväggar
184
Kanalmur 184 Skalmur mot blockmur 188 Skalmur mot betongvägg 190 Skalmur mot regelstomme 192
Betongväggar
194
Prefabricerad betongvägg 194
Lättbetongväggar
197
Puts 197
Lättklinkervägg 200
Val av stomsystem
138
Naturstensvägg 202
Stomsystemets klimatpåverkan
140
Stålregelväggar 205
Trä 144 Träregelstomme 144 Korslimmat trä, KL-trä 146
Betong 148 Betongstomme 149 Platsgjutet 149 Plattbärlag – skalväggar 150 Håldäck 152 TT-kassetter 153
Stålregelvägg med infällda bärande stålpelare 205 Stålregelvägg – passivhus med träpanel 208 Stålregelvägg med ventilerad fasadputs 210 Stålregelvägg med dränerande fasadsystem 212 Sandwichelement med stålplåt 214
7 Yttertak
219
Takformer 220 Taklutning 221 Bärverk 222 Fackverkstakstolar 222 Ramverkstakstolar 223 Uppstolpade tak 223 Balkar 224 Fackverksbalkar 227 Båg- och ramkonstruktioner 229
Tekniska bedömningar
232
Varma och kalla tak 232 Fuktskydd 233 Värmeisolering 235 Brandskydd 236 Takavvattning 237 Taksäkerhet 239
Typtak – konstruktioner
241
8 Bjälklag
261
Bjälklagets uppgift
262
Träbjälklag 263 265
KL-bjälklag med övergolv 268 KL-bjälklag med golv och undertak 269 KL-bjälklag med samverkande pågjutning av betong 270 KL-bjälklag – kassetter 271
Betong 273 Platsgjutet 273 Plattbärlag 274 Håldäck 275 TT-kassetter 276
Stål 277 Lättbyggnad med stål 277
Lättbetong 279
281
Innerväggar 282 Rumsbildning 282 Bärande förmåga 282 Ljud 283 Brand 283 Värmeisolering 284 Fukt 285 Underlag 286 Byggdelarnas brukstider 287
Regelväggar 289 Träregelväggar 289 Stålregelväggar 292
Massiva väggar
Tegeltak 241 Tak med plan plåt, trätakstolar 244 Uppstolpat tak på betongbjälklag – tätskiktsduk/tätskiktsmatta (papp) 247 Sedumtak 249 Industritak – isolerat plåttak 251 Terrasstak/omvända tak 255 Kompakttak 257
Korslimmat trä – KL-bjälklag
9 Innerväggar
296
Betong 296 Lättbetong 297 Lättklinker 297 Tegel 298 KL-trä 298
10 Fönster
301
Dagsljus 302 Fönstrets olika delar
305
Olika typer av fönster
306
Fönsterdörr 309
Fönstermått 310 Krav
311
Brandkrav 313 Ljudklass 314 Lufttäthet 315 Regntäthet 316 Hållfasthet 317 Kondens 318 Värmemotstånd 320 Beslagning 321 Glaspartier och glasfasader
322
Glas 324 Värmeisolering 324 Solskydd 325 Säkerhetsglas 326 Nya glasprodukter 328
Exempel på fönster
329
Utåtgående fönster av trä 329 Inåtgående fönster av trä 330 Fast fönster av trä 331 Glasparti av metall 332 Glasfasad (curtain wall) 333
372
Lägenhetsdörr 372 Innerdörr – bostad 372 Innerdörr – kontor 373 Ståldörr 374 Glasparti av stål 374 Glasparti av trä 375
11 Dörrar
337
Olika typer av dörrar
338
Dörrens olika delar
339
Dörrmått 340 Krav och märkning
Exempel på dörrar
341
CE-märkning 341
Tillgänglighet 343 Brandklass 345 Ljudklass 347 Inbrottsklass 349 Material 350 Trädörrar 350 Ståldörrar 350 Glasfiberdörrar 350
Dörrblad 351 Trädörrar 351 Ståldörrar 354
Karm 355 Trädörrar 355 Ståldörrar 355
Tröskel 357 Trädörrar 358 Ståldörrar 360
Foder 363 Trädörrar 363 Ståldörrar 363
Beslagning 364 Gångjärn 364 Lås 364 Elektrisk låsning 366 Trycke och draghandtag 367 Dörrstängare 367 Automatisk dörröppnare 369
Glaspartier 370
12 Trappor
377
Inledning 378 Terminologi/vokabulär 378 Trappformer 381 Raka trappor 381 Spiraltrappor 382 L-formade trappor 382 Öppen och tät trappa 382
Bärning 383 Vangstycken 383 Spindelpelare 383 Trappkupa 384
Måttförhållanden 385 Trapplan 388 Kontrastmarkeringar 390 Trappräcken 391 Ledstång 392 Ljud 393 Brand 394 Betongtrappa 395 Trätrappa 397 Ståltrappa 399 Ståltrappa med betongsteg
400
13 Infästningar och möten
403
Skarvar – möten
404
Infästningar 405 Skruv 406 Spik 408 Plugg 409 Dymling 409 Nit 409
14 Kök och badrum
Spikplåt 410 Limfog 410 Svetsning 410 Armering 410
Fönster i vägg
Vattenskador 450 Boverkets byggregler – BBR 411
Fönster i träregelvägg 411 Fönster i skalmursvägg 413 Fönster i lättbetongvägg 416 Fönster i prefabricerad betongvägg 417
Vägg blir tak
420
Takfotsdetalj – träregelvägg 420 Takfotsdetalj – skalmursvägg 422 Takfotsdetalj – lättbetong/ lättklinkervägg 424 Takfotsdetalj – KL-trästomme med terrass 426
Vägg blir mark
429
435
Trösklar 443 Entrédörr 444 Lägenhetsdörr 445 Balkongdörr 446 Badrumsdörr 447
Branschregler
453
Kakel och klinker 453 Plastmatta 453 Målning 453 Övriga ytskikt 453 Säker vatteninstallation 454
455
Golvkonstruktioner 455 Väggkonstruktioner 456 Tätskikt 459 Ytskikt 460
Kök och badrum – utformning
Mineralullsskivor 437 Gipsskivor 438 Träullsplattor 439 Träpanel 440 Plåt 441
451
Vattentäta skikt 451 Vattenavvisande skikt 452 Skadeförebyggande regler 452
Materialval för våtrum
Sockeldetalj – träregelvägg 429 Sockeldetalj – skalmursvägg 431 Sockeldetalj – lättbetongvägg 433
Undertak
449
461
Badrum 461 WC 464 Kök 464
Vattensäkert kök
467
Epilog: Det som inte är
471
Register 474
4 GRUNDER OCH GOLVBJÄLKLAG När man färdas genom det svenska jordbrukslandskapet kan man iaktta att de flesta gårdarna är placerade så i terrängen att de ligger lite högre än den omgivande marken. Det är ingen slumpmässig placering. Byggnationerna har föregåtts av noggranna val av den bästa platsen. Gärna en fast och stabil grund, helst i form av berg i dagen, men framför allt skulle marken luta från huset så att vatten leds bort. Vetskapen att fukt skadar en byggnad är inte ny.
Innehåll: Fukt 102
Plintgrund 111
Dagvatten 103
Platta på mark
Dränering
104
Krypgrund 114
Fuktskydd 105
Uteluftsventilerad 114
Värmeisolering 108
Inneluftsventilerad 117
Lufttäthet 109
Källare 119
Markradon 109 Radonsäkring
109
112
102
4 G runder och golvbj ä lklag
FUKT Fukt kan finnas som vatten, is eller vattenånga. Fukt i vätskefas kan man se, till exempel i form droppar. Fukt i ångfas går dock oftast inte att se eftersom det är vattenmolekyler fördelade i luften. För att ange hur fuktig luften är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF), som mäts i procent, där absolut torr luft motsvarar 0 procent och vattenmättad luft 100 procent. Luften kan inte innehålla mer fukt än 100 procent. Däröver faller fukten ut i form av vattendroppar – kondensation. Ju varmare det är, desto mer fukt kan luften innehålla. Inomhusluften är nästan alltid fuktigare än utomhusluften. Det beror på att den kommer utifrån och tillförs fukt genom de aktiviteter som pågår i byggnaden. Skillnaden mellan inom- och utomhusluftens fuktinnehåll kallas fukttillskottet och varierar beroende på fuktalstrande aktiviteter, som ökar fukttillskottet, och byggnadens ventilation, som minskar det. ”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa” (Boverkets byggregler BBR 6:51). Vattenånga, vatten i eller på mark samt byggfukt får alltså inte påverka byggnaden och dess funktion. Grundmurar, socklar och källarytterväggar måste därför skyddas så att de inte tar upp vatten genom kapillärsugning eller genom att vatten som rinner ner i marken längs grundkonstruktionen sugs in i den. Grundkonstruktionen måste förses med ett utvändigt fuktskydd och ett dränerande skikt. En uppvärmd och inredd källare är från fuktsynpunkt en känslig konstruktion. Källarytterväggen utsätts för fuktbelastning utifrån (i marknivå), från själva marken (från jorden) och inifrån huset. Det är ur fuktsynpunkt alltid bra att värmeisolera en konstruktion utvändigt. Detta gäller även källarväggar och bottenbjälklag. Värmeisoleringen bör därför ligga under betongplattan och utanpå källarväggen.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
F ukt
103
Dagvatten Att marken ska luta från ett hus är egentligen en självklarhet. Ändå är det inte alltid så. Men man måste se till att vattnet tas om hand och leds bort samt att marken dräneras närmast huset. Regn- och smältvatten kring en grundkonstruktion måste kunna ledas bort så att inte olägenheter uppstår. I Boverkets byggregler (BBR 6:5321) står det: ”För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara vattentryck.”
Oberoende av hur en byggnad grundläggs måste marken intill en byggnad anläggas så att dagvattnet avleds från huset. Marken bör luta minst 1:20 inom 3 meter från huset, det vill säga marknivån ska vara 15 cm lägre tre meter från huset. Även om huset ligger i en sluttning ska marken planeras så att dagvattnet inte kan rinna mot huset. Om det inte går att lösa på annat sätt kan det vara nödvändigt att gräva ett avskärande dike ovanför huset. Byggnader bör förses med en ordentlig sockel, särskilt om de har en fasadbeklädnad av trä, så att inte regn kan stänka upp på fasaden och orsaka fuktskador eller nedsmutsning. Sockelhöjden får dock inte komma i konflikt med kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga, som ofta medför låg sockelhöjd vid tillgängliga entréer.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
104
4 G runder och golvbj ä lklag
Dränering Materialet under och intill huset ska vara både dränerande och kapillärbrytande för att säkra att smältvatten och ytvatten inte kan rinna mot väggen och ge vattentryck på väggen. Dräneringen samlar upp och avleder vattnet under markytan så att det inte uppstår översvämningar eller andra olägenheter.
Kring dräneringsröret fyller man med dränerande material. Detta material ska skyddas med fiberduk för att inte jord och annat finmaterial ska täppa igen dräneringsröret. Dräneringsrören måste ligga så djupt ner att inte huset står i vatten eller så att vatten kan sugas upp i grunden. Därför ska dräneringsrörets högsta punkt ligga under eller i nivå med dräneringslagret under byggnaden. Det vanligaste materialet i kapillärbrytande skikt under en golvkonstruktion under mark är tvättat singel eller makadam. Ur miljösynpunkt är det senare att föredra eftersom naturgrus är en ändlig resurs. Skiktets tjocklek bör vara minst 150 mm. Ett alternativ är lös lättklinker (lecakulor) som är såväl kapillärbrytande som dränerande och värme isolerande.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
F ukt
105
Fuktskydd På äldre hus är källarväggarna ofta utförda av betong, antingen gjuten eller murad av betonghålsten. Fuktskyddet består oftast av en utvändig asfaltsstrykning, som hindrar vatten och fukt att tränga in i väggen, men samtidigt försvårar uttorkning av byggfukt. Ett sådant tätskikt blir förr eller senare otätt om huset sätter sig, vilket kan leda till fuktgenomslag och fuktfläckar på insidan av väggen.
Ett vanligt fuktskydd på källarväggar är ett luftspaltsbildande skikt, till exempel Platonmatta. Bulor i mattan skapar en luftspalt där fukt från väggen kan kondensera och rinna ner. I botten måste luftspalten vara
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
106
4 G runder och golvbj ä lklag
öppen så att vatten kan rinna ut och ner till dräneringsröret. Detta medför dock att denna konstruktion inte tål högt vattentryck i marken. Ett annat sätt är att värmeisolera källarväggens utsida antingen med en markskiva eller med en dränerande och värmeisolerande skiva, till exempel Pordrän. UTVÄNDIG DRÄNERANDE VÄRMEISOLERING
Ytterligare en variant är värmeisolering av cellplast som placeras mot en luftspaltbildande skiva. Om cellplastisoleringen är av dränerande typ har dock den luftspaltbildande skivan liten betydelse.
VÄRMEISOLERING MOT LUFTSPALTSBILDANDE SKIVA
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
F ukt
107
Underliggande isolering, även under bärande delar, är en förutsättning för att ett betonggolv ska bli torrt. Det tar dock lång tid efter gjutningen att torka ut betongplattan innan golvbeläggning kan läggas på. Innan man lägger på golvbeläggningen måste golvet ha torkat tillräckligt. Hur mycket beror på de olika golvmaterialens krav och egenskaper. Ett bra riktvärde är att betonggolvet inte får ha högre relativ fuktighet än 85 procent när golvbeläggningen läggs på. För läggning av parkett eller andra trägolv på ett betongbjälklag får betonggolvets relativa fuktighet inte överstiga 60 procent om det inte täcks med en fuktspärr, exempelvis i form av en plastfolie.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
108
4 G runder och golvbj ä lklag
VÄRMEISOLERING Oavsett om man värmeisolerar under en platta på mark, i golvbjälklag, i en krypgrund eller utvändigt på en källarvägg ska isoleringen minska energiförbrukningen, skapa förutsättningarna för ett bra inomhusklimat och förhindra att fukt- och mögelproblem uppstår. Grundkonstruktionen måste kunna stå emot markens skiftningar i fukt och temperatur. Dessutom ska den bära lasten av byggnaden och tåla eventuellt jordtryck under hela husets brukstid. En utvändig obruten isolering är det mest effektiva sättet att bryta köldbryggor och fukttransportvägar. Om värmeisoleringen ligger utan för de bärande delarna hamnar dessa på den varma sidan, vilket gör att den relativa fuktigheten hålls låg och att risken för fukt- och mögel skador minskar. Grundisoleringen är särskilt viktig eftersom det är där byggnaden står i direkt kontakt med marken. Vid grundläggning med platta på mark där det finns risk för tjällyftning bör markisolering läggas utanför huset i en bredd av cirka 1,2 meter, runt hela huset enligt figuren.
VÄRMEISOLERING
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
L uftt ä thet
109
LUFTTÄTHET Otäta byggnadsdelar ger ökat energibehov för uppvärmningen och förorsakar drag. Detta gäller även för golvbjälklag, men blir då särskilt betydelsefullt för att även begränsa inträngningen av markradon (se nedan).
Markradon Naturligt förekommande radon kan utgöra en hälsorisk i otillräckligt tätade eller otillräckligt vädrade byggnader. Radon finns i större eller mindre mängder i alla byggnader. Radonhalten bestäms av bygg materialen, radonavgången från marken, hur mycket lägre lufttrycket är inomhus än i markluften samt husets otätheter mot marken. Radon från marken kan ge höga radonhalter inomhus. Risken för markradon i inneluften varierar med typ av grundläggning. För att undvika att markradon tränger in i byggnaden måste såväl golvbjälklaget som källarytterväggarna vara lufttäta. Detta är särskilt viktigt om väggen består av murade lättklinkerblock (lecablock). En sådan vägg bör putsas både invändigt och utvändigt för att bli tät.
Radonsäkring En vanligt förekommande säkerhetsåtgärd är att lägga ut en så kallad radonslang under huset. Radonslangen är en vanlig dräneringsslang som läggs i det dränerande och kapillärbrytande skiktet och ringlas ut så att den täcker så stor yta som möjligt. Slangen får sedan mynna ut i något sekundärt utrymme i byggnaden, till exempel ett förråd eller driftutrymme, där slangen avslutas med ett tätt lock. Om radonhalten sedan visar sig vara för hög i byggnaden är det enkelt att koppla på en radonsug för att evakuera gasen under plattan.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
110
4 G runder och golvbj ä lklag
För att säkerställa att radon inte tränger in i huset måste bottenbjälklaget och källarväggarna vara täta, eftersom eventuella sprickor och andra otätheter kan försämra radonskyddet. Ett radontätt bottenbjälklag åstadkoms med tillräckligt tät sprickarmering och med tillräckligt hög betongkvalitet. Rörgenomföringar genom bottenplattan, för till exempel avloppsrör, vattenrör och elkablar, måste tätas. För ändamålet finns särskilda tätningsringar som träs över ledningarna och gjuts in. Det är även viktigt att täta inuti skyddsrör. Även andra håltagningar i konstruktioner mot mark, det vill säga källarväggar och bottenplatta, måste utföras på sådant sätt och med sådant material att tätningen är intakt under husets livslängd.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
P lintgrund
111
PLINTGRUND
Stående träpanel
Bjälklag
Spikläkt Snedsågad för vattenavrinning
Syllisolering (fuktspärr)
Bärlina av konstruktionsvirke, alt. limträ, som bär upp bjälklaget och överför lasten till plinten Plint av betong
Förankring i form av plattstål eller byggbeslag
Mark
SKALA 1:10 Bärning
Plintarna överför laster från byggnaden punktvis till undergrunden. De kan stå direkt på berg eller på grundplattor. Bjälklaget läggs på bärlinor eller grundbalkar, vilka i sin tur är upplagda på plintarna.
Material
Plintar av platsgjuten armerad betong. Bärlinorna utförs av konstruktionsvirke men kan också vara limträbalkar eller prefabricerade betongbalkar.
Fuktskydd
Dagvatten ska hindras att rinna in under huset. Marken i en öppen plintgrund bör därför ligga på högre nivå än omgivande mark. Lufttemperatur och fuktförhållanden i en öppen plintgrund blir ungefär desamma som uteluftens. Bjälklaget utsätts därför inte för någon speciell fuktpåverkan. Om en öppen plintgrund byggs in minskar luftomsättningen med risk för påväxt av mögel.
Värmeisolering
Bjälklaget ingår i byggnadens klimatskal och måste uppfylla samma krav som för övriga delar avseende värmeisoleringen och lufttäthet.
Radonskydd
Med plintgrundens öppna konstruktion ventileras eventuell markradon bort.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
112
4 G runder och golvbj ä lklag
PLATTA PÅ MARK Vindtät värmeisolering Värmeisolering Fasadtegel Luftspalt för avledning av fukt
Ångspärr (plastfolie) Värmeisolering Invändigt ytskikt Syll av konstruktionsvirke Syllisolering
Dräneringsöppningar i var tredje stötfog Fuktspärr och glidskikt för teglet, till exempel butylgummiduk eller plåt Prefabricerad sockel av betong
Golvbeläggning Ev. fuktspärr
Köldbryggebrytande isolering
Marken ska luta från huset
Dränerande isolering
Dränerande och kapillärbrytande skikt Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden
Betongplatta Värmeisolering i två skikt med förskjutna skarvar SKALA 1:10
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
P latta på mark
113
Platta på mark kan användas i alla typer av mark. Bärning
Platta på mark består av en platta och förstyvande balkar under bärande väggar. Plattorna och balkarna vilar direkt på undergrunden.
Material
Plattan görs av platsgjuten armerad betong.
Jordtryck
Jordtrycket mot yttergrundmurarna är normalt inget problem eftersom höjden är liten.
Utvändigt fuktskydd Dräneringsledning och dagvattenledning läggs utanför grundplattan. Marken bör luta minst 1:20 inom tre meter från byggnaden. Invändigt fuktskydd Efter gjutningen finns stora mängder byggfukt i betongplattan. Fukt kan sedan tillföras plattan genom kapillärsugning och genom fuktdiffusion från marken. Ett minst 150 mm tjockt skikt av makadam under isoleringen ger normalt tillräcklig kapillärbrytning. Värmeisoleringen under betongplattan är också kapillärbrytande. De kapillärbrytande skikten ska även finnas under kantbalkar och förstyvningar. Syllen i träregelväggen ska skyddas med en fuktspärr mellan syllen och betongplattan. På sockeln läggs en fuktspärr som samtidigt fungerar som glidskikt för teglet, till exempel ett membranskikt av butylgummiduk eller ett plåtbeslag. Värmeisolering
Värmeisoleringen placeras längs kanterna och under betongplattan, som då hålls varm och torr. Vanligast är cellplastisolering, typ EPS (se sidan 28). Relativt ångtät värmeisolering, som cellplast, medför långsammare uttorkning av byggfukt än hård mineralull, men skyddar samtidigt överliggande konstruktioner från ångtryck från den under liggande marken. Värmeisolering behövs under hela plattan, i de yttre delarna främst för energihushållning och komfort, i mitten av huset framför allt för att undvika fuktskador.
Lufttäthet
Betongplattan är en del av byggnadens omslutande tätande system. Anslutningar mot ytterväggar, fogar och genomföringar ska vara lufttäta.
Radonskydd
Grundläggning med platta på mark är gynnsam vad gäller radon, förutsatt att konstruktionen inklusive genomföringar utförs lufttät och sprickfri.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
114
4 G runder och golvbj ä lklag
KRYPGRUND Uteluftsventilerad
Syll av konstruktionsvirke Syllisolering (fuktspärr) Ventiler i grundmuren
Värmeisolering på bjälklagets undersida för att skydda mot kondens
Puts Värmeisolering Grundmur av betong- eller lättklinkerblock Marken ska luta från huset Markplastfolie som avdunstningsskydd Dränerande material
Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden
Grundsula av betong fördelar lasten till undergrunden SKALA 1:10 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K rypgrund
115
Uteluftsventilerad krypgrund är vanlig på gamla hus. Krypgrunden blev då relativt väl ventilerad och uppvärmd genom att murstockarna till eldstäderna gick ner i krypgrunden. I moderna hus är den en riskkonstruktion eftersom varm och fuktig utomhusluft sommartid kan kondensera när den kommer in i kryprummet. Anticimex har besiktigat uteluftsventilerade krypgrunder i hela landet i samband med ägarbyten. En rapport över besiktningarna 2018 och 2019 visar att 43 procent av krypgrundshusen var fukt- eller mögelskadade. Fuktig luft tillsammans med hög lufttemperatur under längre perioder bidrar till fukt- och mögelskador i krypgrunder, vilket medför att risken för skador är störst i sydvästra delen av landet. Det vanligaste sättet att lösa problem med fukt i krypgrunden är att sätta in en avfuktare. Det mesta av värmeisoleringen finns i bjälklaget över krypgrunden. Krypgrunden ventileras vanligen genom att uteluft får blåsa genom öppningar (ventiler) i grundmurarna på husets motstående sidor. Den fria höjden i krypgrunden ska vara minst 50 cm för att den ska kunna inspekteras. Om utrymmet fungerar som kulvert för installationer ska den fria höjden vara 2,1 meter för att medge arbete med dessa installationer. Bärning
Grunden byggs med grundmurar på längsgående sulor. Antalet bärlinjer bestäms av husets bredd, men vanligt på mindre byggnader är en bärlinje längs var långfasad och en i mitten.
Material
Grundmurar av betong- eller lättklinkerblock. Grundsulor av armerad betong. Grundmuren förses med en dränerande isolering på murverkets utsida. Det ger ett bra klimat för grundmuren och minskar köldbryggan upp mot väggen. Isoleringen kan putsas på utsidan. Markytan jämnas av så att den får fall ut mot grundmurarna. Ett lager av minst 150 mm makadam bör läggas ut på marken. Inga trärester eller något organiskt material får lämnas kvar under byggnaden, eftersom de kan börja ruttna och ge upphov till dålig lukt. En plastfolie (markplastfilm) läggs ut som ett avdunstningsskydd.
Jordtryck
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Jordtrycket mot yttergrundmurarna är normalt inget problem eftersom höjden är liten.
Bengt Strandberg är arkitekt (SAR/MSA) med mångårig erfarenhet som projekterande arkitekt och som kontrollansvarig enligt PBL. Fredrik Lavén är civilingenjör och arbetar som uppdragsledande byggnadskonstruktör.
BYGGA HUS – illustrerad bygglära Husbyggandet står i dag inför nya utmaningar och en framtid med förändrade miljö- och klimatförutsättningar. Det räcker inte längre att ”bara” bygga konstruktionsmässigt hållbart – så att husen inte rasar ihop – utan man måste även bygga såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt hållbart. Bygga hus – illustrerad bygglära är en konkret och praktisk guide till ett hållbart byggande, med fokus på de metoder som är fuktsäkra, energieffektiva, klimatbalanserade och håller hög kvalitet. Boken är ett fundament för god arkitektur och hållbara byggnader. I denna fjärde upplaga har boken utökats med nya avsnitt om byggandets klimatpåverkan. Nya byggdelar av korslimmat trä har tillkommit, avsnittet om rivning och återbruk har utökats och kapitlet om stomsystem har fått nya illustrationer. Ett nytt avsnitt med olika typer av infästningar har tillkommit. Dessutom har boken uppdaterats med aktuella uppgifter. Bygga hus – illustrerad bygglära kan användas i såväl undervisning som dagligt projekteringsarbete. Den vänder sig till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter som snabbt och enkelt behöver information, men även till andra yrkesgrupper som behöver kunna kommunicera med byggfolk. Boken riktar sig också till studenter inom alla de ämnen där en modern bygglära ingår i utbildningen. Fjärde upplagan
Art.nr 38735
studentlitteratur.se