9789144151045 by Smakprov Media AB

Akademiskt läsande och skrivande Vendela Blomström Jeanna Wennerberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37782 ISBN 978-91-44-15104-5 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Kapitelinledande bilder: Shutterstock.com Illustrerade symboler vid övningsuppgifter: Frida Nilsson/Illustraform Printed by Interak, Poland 2021

INNEHÅLL

Förord till andra upplagan 11 K api t el 1

Utbildning på högskolan 13

Studera på högskolenivå 15 Akademiska studier – en språklig utmaning 15 Läsa och skriva på högskolan 17 Hur är utbildningen uppbyggd? 19 Hur ser undervisningen ut? 20 Vilka undervisar på högskolan? 21 Vilken är högskolelärarens roll i relation till en enskild student? 21 Vad är syftet med en föreläsning? 22 Hur regleras kurser? 24 Vad är kunskap? 26 Vad är ett kritisk-analytiskt förhållningssätt? 29 Examination 31 Vad är plagiat och fusk? 32 Hur undviker man att plagiera? 32 Läs- och skrivsituationer på högskolan 33 Uppgifter Uppgift 1.1 Sammanfatta ett kapitel 36 Uppgift 1.2 Vad är kunskap? 37 Uppgift 1.3 Skriva med stöd i källor utan att plagiera dem 38 K a p i t e l 2

Studieteknik – att läsa och skriva för att lära 41

Vad krävs för att lyckas med studierna? 43 Bilda studiegrupp med kurskamrater 43 Anteckna på föreläsningar 44 Skaffa kurslitteraturen i god tid innan kursen börjar 45 Självstudier och eget ansvar 46

På vilket sätt lär du dig bäst? 47 Läsa för att lära 48 Olika sätt att läsa 48 Skriva för att lära 50 Språkets betydelse för dina studier 51 Effektivisera din språkutveckling 51 Utöka ditt ordförråd 52 Använd andra texter som förebilder 53 Vad motiverar dig? 53 Reflektera över din studiesituation 54 Skapa egna mål 54 Anteckna på föreläsningar 55 Det viktiga arbetsminnet 56 Anteckna på dator eller med papper och penna? 57 Att tänka på när man ska föra anteckningar 58 Räcker inte lärarens powerpoint som anteckningar? 59 Vilken anteckningsteknik passar bäst på föreläsningar? 59 Hur vet man vad som är viktigt att anteckna? 60 Cornellmetoden 60 Anteckna vid läsning 61 Stryka under i texten – sparsamt och strategiskt 62 Anteckna nyckelord 63 Anteckna kärnmeningar 63 Skapa tankekarta 64 Skriva rubriker på stycken 65 Skriva sammanfattningar 66 Schematiska bilder 66 Dokumentera och reflektera i loggbok 67 Använda anteckningar 68 Planera självstudietiden 69 Undvik att prokrastinera 69 Pomodorometoden 70 Planera hela kursens självstudier 72 Planera veckans självstudier 73 Uppgifter Uppgift 2.1 Uppgift 2.2 Uppgift 2.3 Uppgift 2.4 Uppgift 2.5

Innehåll

Diskutera inlärning 76 Hur är du själv som inlärare? 77 Översiktsläsning 78 Sökläsning och djupläsning 79 Djupläsning 80

Uppgift 2.6 Anteckna på föreläsning 81 Uppgift 2.7 Sammanfatta en föreläsning 82 Uppgift 2.8 Från text till tankekarta 83 Uppgift 2.9 Bekanta dig med kurslitteraturen 84 Uppgift 2.10 Gör en övergripande planering för en kurs/delkurs 86 Uppgift 2.11 Veckoplanera dina studier 87 Uppgift 2.12 Utvärdera din planering 88 K api t el 3

Att läsa texter på högskolan 89

Vad läser man på högskolan? 91 Läsprocessen 93 1. Översiktsläsning 95 2. Fördjupning 95 3. Bearbetning 96 Lästekniker 96 Anpassa lässtrategi efter syftet med läsningen 96 Börja läsa i tid 97 Öka läshastigheten 98 Anpassa och variera läshastigheten 99 Fokusera på det grafiskt markerade 100 Läsa kursböcker 100 Bekanta dig med kursboken 101 Orientera dig i kursboken 101 Översiktsläs kursboken 102 Djupläs kursboken 102 Läsa vetenskapliga artiklar 103 Förbered läsningen av artikeln 103 Bekanta dig med artikeln 104 Orientera dig i artikeln 104 Översiktsläs artikeln 105 Djupläs artikeln 106 Att förstå sambandsmarkörerna 107 Referenser till andra texter 109 Referatverben 111 a) Hänvisa till hela texten eller forskaren 112 b) Hänvisa till forskningen eller dess resultat 113 c) Hänvisa till tolkningen av vad forskaren framhåller 113 d) Hänvisa till forskarens ståndpunkter 114 Läsa och kommentera icke-löpande text 115

Innehåll

Uppgifter Uppgift 3.1 Uppgift 3.2 Uppgift 3.3 Uppgift 3.4 Uppgift 3.5 Uppgift 3.6 Uppgift 3.7 Uppgift 3.8 Uppgift 3.9

Se och förstå strukturen i en text 118 Öva upp läshastigheten 119 Identifiera kärnmening 120 Textförståelse som kollektiv process 121 Göra styckeindelning av text 122 Läsa och förstå en forskningsartikel 124 Läsa och förstå en kursbok 126 Identifiera sambandsmarkörer 128 Vad signalerar referatverben? 129

K api t el 4

Att skriva texter på högskolan 131

Skrivande på högskolan 133 Examinerande skrivuppgifter 133 Kursmål, betyg och uppgiftsformulering 134 Verb motsvarar olika textaktiviteter 137 Beskriva och redogöra 138 Utreda och jämföra 138 Diskutera och resonera 140 Argumentera 142 Motivera och värdera 143 Analysera, tolka och dra slutsatser 143 Reflektera 144 Sammanfatta 145 Kvaliteten på textaktiviteten 148 Utmärkande drag i akademisk text 150 Objektivt 150 Opersonligt 151 Precision 152 Koncentration 154 Den svåra mellannivån 155 Hjälp finns att få 156 Stycket 157 Meningarna 168 Orden och fraserna 174 Använda referenser som stöd 180 Vilka påståenden i texten behöver jag ange referenser till? 180 Alla referenser väger inte lika tungt 181 Hur refererar man till andra i sin hemtenta? 182

Innehåll

Hur citerar man andra i sin text? 186 Läsa och skriva referenslista 187 Skriva hemtenta 189 Arbetsgång 190 Fixa layouten 192 Checklista för inlämning av hemtentamen 194 Respons och granskning 195 Uppgifter Uppgift 4.1 Uppgift 4.2 Uppgift 4.3 Uppgift 4.4 Uppgift 4.5

Identifiera textaktiviteten 197 Analysera det utmärkande draget objektivt i akademisk text 198 Analysera det utmärkande draget opersonligt i akademisk text 199 Analysera det utmärkande draget precision i akademisk text 200 Analysera det utmärkande draget koncentration i akademisk text 201 Uppgift 4.6 Revidera text i enlighet med råd och regler i Svenska skrivregler 202 Uppgift 4.7 Analys av ett stycke 203 Uppgift 4.8 Analys av styckestruktur i akademisk text 204 Uppgift 4.9 Analysera inledande meningen i examinationsuppgifter 206 Uppgift 4.10 Analysera avslutande stycken 207 Uppgift 4.11 Analysera meningar 208 Uppgift 4.12 Skriva utan tillkrånglade ord 209 Uppgift 4.13 Avgöra var referenser behövs 210 Uppgift 4.14 Läsa och förstå en referenslista 211 Uppgift 4.15 Finn fem fel i referenslista 212 Uppgift 4.16 Citera och referera 213 Uppgift 4.17 Från tankekarta till text 214 K api t el 5

Den vetenskapliga texten 215

Dokumentera forskning 217 Den vetenskapliga textens uppbyggnad 219 Textaktiviteter i vetenskaplig text 223 Skriva uppsats 234 Redovisa inte hela arbetsprocessen 234 Uppgifter Uppgift 5.1 Uppgift 5.2 Uppgift 5.3 Uppgift 5.4

Analysera strukturen med hjälp av en innehållsförteckning 239 Struktur i vetenskaplig text 240 Struktur i abstract 241 Metatext i vetenskaplig text 242

Innehåll

K a p i t e l 6

Utveckla språket, läsandet och skrivandet 243

Språkets betydelse för högre studier 245 Utveckla språkfärdigheten 245 Observera, analysera och använda språket 246 Bygg ut ditt ordförråd 246 Utveckla läsförståelsen 247 Lässtrategier 248 Olika sätt att läsa 248 Hur läser man en faktatext? 249 Tabeller och diagram 250 Utveckla skrivandet 253 Kommunikation i skrift 253 Skrivprocessen 254 Hur bygger man upp en text? 255 Skriva i grupp 260 Skrivande som utvecklar olika färdigheter 261 Skriva referat 262 Referatannonsering 263 Skriva argumenterande text 263 Skriva utredande text 265 Ange källa, citera och referera 266 Kommentera tabeller och diagram 268 Skapa sammanhang i text 269 Förkortningar i text 270 Meningar, stycken och rubriker 271 Undvik vanliga misstag 271 Uppgifter Uppgift 6.1 Du själv som läsare och skribent 275 Uppgift 6.2 Ordövning 276 Uppgift 6.3 Synonymer 277 Uppgift 6.4 Vanligt förekommande ord i akademiska texter 278 Uppgift 6.5 Läsa och förstå en text 281 Uppgift 6.6 Sammanfatta en populärvetenskaplig text 283 Uppgift 6.7 Från tankekarta till text och från text till tankekarta 284 Uppgift 6.8 Den retoriska arbetsprocessen som verktyg för skrivande 285 Uppgift 6.9 Redogöra för och motivera innehållet i en kurs 286 Uppgift 6.10 Analysera ett referat 287 Uppgift 6.11 Skriva referatannonsering 289 Uppgift 6.12 Skriva referat 290 Uppgift 6.13 Analys av en insändare 291

Innehåll

Uppgift 6.14 Analys av argumenterande text 292 Uppgift 6.15 Skriva en argumenterande text 294 Uppgift 6.16 Beskriva, jämföra, utreda och diskutera 296 Uppgift 6.17 Utreda orsakssammanhang 298 Uppgift 6.18 Skriva utredande text 300 Uppgift 6.19 Läsa och analysera statistik – samspel mellan löpande och icke-löpande text 301 Uppgift 6.20 Tolka och kommentera statistik skriftligt 302 Uppgift 6.21 Tolka, reflektera och dra slutsatser kring statistik 303 Uppgift 6.22 Referera skriftligt till publicerad statistik 304 Uppgift 6.23 Logiskt uppbyggda stycken 310 Uppgift 6.24 Identifiera sambandsmarkörer i autentiska texter 311 Uppgift 6.25 Sammanfatta en föreläsning 312 Uppgift 6.26 Undvik vanliga misstag 314 K api t el 7

Utveckla skrivandet genom respons från andra 317

Fördelar med att ge och ta emot respons 319 Olika typer av respons 320 Strategier för responsarbete 321 1. Förbereda respons 322 2. Ge och ta emot respons 323 3. Bearbeta respons 325 Reflektera över mottagen respons 326 Arbeta i responsgrupper 326 Verktyg för respons 327 Kritisk granskning 330 Uppgifter Uppgift 7.1 Reflektera över mottagen respons 333 Uppgift 7.2 Reflektera över responsarbete 334 Uppgift 7.3 Responssamtal i grupp 335 Avslutande ord 336

Litteraturförteckning 337 Lösningsförslag 339 Sakregister 355

Innehåll

3. Att läsa texter på högskolan

Som student på högskolan möter man olika typer av texter som ställer olika krav på läsaren. Gemensamt för alla typer av studier på högskolan är att man måste vänja sig vid att kunna läsa och ta till sig innehållet i stora mängder text. Om du läser kurslitteraturen inte enbart för dess innehåll utan också för dess textuella utformning (struktur, stil och språk) kommer du att lyckas bättre med det egna skrivandet på högskolan. I detta kapitel får du läsa om läsprocessen och olika lästekniker. Du får också läsa om hur man kan läsa kursböcker och forskningsartiklar samt hur texter kommunicerar med andra texter genom referenser.

Vad läser man på högskolan? Bland det första du som student läser i samband med en ny kurs eller utbildning är den lista över kurslitteratur som hör till varje delkurs. Den är ofta tillgänglig redan före kursstart för att studenterna ska ha tid på sig att få tag i den litteratur som behövs. Som student förutsätts man ha införskaffat kurslitteraturen men man avgör förstås själv om man köper den i bokhandel, i andra hand (av tidigare studenter) eller lånar den på bibliotek. En del titlar kan också vara tillgängliga gratis på nätet. Kurslitteraturen kan vanligen delas in i två huvudkategorier: kursböcker skrivna med högskolestudenter som målgrupp och vetenskapliga artiklar. Lite förenklat kan man beskriva skillnaden mellan dem som att det som står i läroböcker hör till det som är allmänt vedertaget, och som av forskare inom området betraktas som okontroversiellt. Innehållet i läroböcker är med andra ord sådant som genom forskning blivit kunskap och som författaren därför inte behöver argumentera för så grundligt. I stället ligger fokus i läroböcker på att förklara sådant som har blivit kunskap på ett så pedagogiskt sätt som möjligt. En lärobok är med andra ord en text som är anpassad för målgruppen studenter och utgår från deras kunskapsnivå i ämnet. Det som presenteras i vetenskapliga artiklar är däremot oftast något nytt. När artikeln skrivs är undersökningen vanligtvis precis avslutad och artikeln innehåller en dokumentation av hur undersökningen genomförts tillsammans med en presentation av vilka nya resultat den har visat, och inte minst hur dessa resultat ska tolkas inom ramen för den aktuella teoribildningen. Man skulle kunna säga att en artikel är ett första steg i det akademiska kunskapsbygge som försiggår på högskolan. I artikeln försöker man övertyga andra forskare inom fältet om att de egna resultaten håller och eventuellt visa på vilket sätt tolkningen av dem bidrar till utvecklingen av aktuell teori. Artikelskrivandet är på så sätt ett slags skriftligt samtal mellan forskare där de genom publicering av artiklar med olika resultat tillsammans mejslar ut vad som ska betraktas som hållbara och därmed, efter en tid, kan få ta plats i nya läroböcker om ämnet. En del nya resultat är dock så kontroversiella att det dröjer länge innan de anses vara bekräftade, eller blir kanske rentav motbevisade genom nyare forskning.

3. At t läsa texter på högskolan

Läraren utgår från att studenterna läser angivna delar av kurslitteraturen inför varje kursträff. Vad som ska läsas till varje gång framgår av lärarens kursplanering och motsvarar innehållet i seminariet eller föreläsningen. En del lärare håller sig till kurslitteraturen och går kanske igenom innehållet i den på ett lite mer ingående och förklarande vis och sätter in det i ett visst sammanhang, medan andra lärare väljer att presentera ett innehåll som i och för sig har en relevant koppling till kurslitteraturen men som kanske inte direkt utgår från den. Det är en god strategi att läsa igenom den angivna litteraturen både före och efter ett seminarium eller en föreläsning för att optimera sin inlärning, men då kanske man använder lite olika lästekniker. Andra texter som du kommer att läsa på högskolan är instruktioner till uppgifter och övningar, kursplaner, andra studenters texter, powerpoint presentationer och anteckningar av olika slag. Några personer som studerar på grundnivå fick svara på frågan ”Har ditt läsande förändrats sedan du började studera på högskolan och i så fall på vilket sätt?”. Här följer deras svar:

I början läste jag böckerna från pärm till pärm, alltså från början till slut. Då var det svårt att veta hur man skulle göra. Det kändes så stort och svårt att läsa en hel bok. Nu är det lättare när man vet hur man ska strukturera själva läsandet. Man har lärt sig att hitta det viktigaste. Student på Juristprogrammet

Jag har lärt mig att snabbläsa och på så sätt få ut det viktigaste ur en text. Student på Lärarutbildningen

För mig var kurslitteratur i form av läromedel inte så svårt att läsa, men i början kämpade jag rätt mycket för att förstå de vetenskapliga artiklarna. Även om de var mycket kortare insåg jag snabbt att de tog längre tid att läsa än läromedelsböckerna. Student som läser statsvetenskap

3. At t läsa texter på högskolan

De texter du läser på högskolan i form av böcker och artiklar som ingår i kurslitteraturen kan mycket väl fungera som förebild för dig när du skriver hemtentamen och inlämningsuppgifter. Grundstrukturen i en vetenskaplig artikel är till exempel densamma som den man som student ska ha i examensuppsatsen. Genom läsningen kan du även utöka ditt ordförråd och din språkkänsla. Det akademiska språket innehåller många ord som återkommer och dessa centrala ord är det bra att du dels lär dig förstå när du läser, dels lär dig använda själv när du skriver. Utbyggnaden av ordförrådet är den del av språkutvecklingen som aldrig slutar, inte för någon – ordförrådet fylls ständigt på i takt med att vi stöter på nya texter, företeelser och sammanhang i livet.

Läsprocessen Hur gör man då rent praktiskt när man läser kurslitteratur? Hur man läser beror till stor del på vad syftet med läsandet är. Men gemensamt för alla typer av studier på högskolan är att man måste vänja sig vid att kunna läsa stora textmassor. Det är viktigt att förstå att all litteratur inte kan eller bör läsas på samma sätt. En kursbok läses sällan från början till slut, och om du som läsare kan vara lite flexibel i din läsning och använda dig av olika lässtrategier har du mycket vunnet. När man läser akademisk litteratur är ett kritiskt förhållningssätt grundläggande. Några frågor du alltid bör ställa dig när du får en ny text i din hand är: Vilken typ av text är det – en lärobok eller en vetenskaplig artikel? Vem har författat texten? När är texten skriven? Hur förhåller sig texten till övriga texter som ingår i kursen? Är det en grundbok för kursen, en vetenskaplig artikel som rör ett delområde, en vetenskaplig artikel vars innehåll ska kontrasteras till någon annan vetenskaplig artikel och så vidare? Tänk också lite strategiskt: Vad ska jag ha det lästa till? Varför är det här viktigt? Även senare under läsningen bör du reflektera kring texten på olika sätt. Att läsa inför eller efter en föreläsning kräver vissa strategier medan läsning inför en tentamen kan se helt annorlunda ut. Inför en föreläsning kan läsningen fungera som en förberedelse för att lättare kunna ta till sig undervisningen och efter en föreläsning kan det handla om att repetera, fördjupa sig i innehållet eller ta avstamp i det lästa inför en skriftlig uppgift. Läser man i stället inför en tentamen krävs andra strategier. Att läsa texter på högskolan kan liknas vid en process i tre steg där man läser på olika sätt i olika skeden. Därför bör man vara medveten om vilka strategier och tekniker som är lämpliga att använda i olika skeden i läsningen. Man kan dela in läsprocessen i följande tre grundläggande steg:

3. At t läsa texter på högskolan

1 Översiktsläsning 2 Fördjupning 3 Bearbetning I det första steget börjar man med att överblicka helheten. Det gör man genom att arbeta med översiktsläsning för att orientera sig i texten innan man går vidare till de olika avsnitten i boken eller texten. Det handlar då om att överblicka texten genom att skaffa sig en uppfattning om textens tema, olika delar och eventuella sammanfattningar. Genom att överblicka helheten underlättas läsförståelsen – det blir enklare att djupläsa sedan. Genom att aktivera sina förkunskaper om ämnet går det också lättare att ta in ny information som länkas till den gamla. Översiktsläsningen är dessutom särskilt viktig för den som har lässvårigheter. Sedan går man vidare till det andra steget som innebär en fördjupning i de olika delarna (djupläsning). Här tar man ut centrala budskap och resultat. Man bör dessutom försöka koppla tillbaka delar och detaljer till helheten för att få en samlad bild av det man läst. Utöver detta bör man genom hela läsningen sätta det lästa i relation till den omvärldskunskap man sedan tidigare har. Detta kan du göra i det tredje steget genom bearbetning av det lästa, vilket kan ske genom att du sammanfattar och reflekterar över texten och dina anteckningar. Det handlar alltså om att kunna ta fasta på det väsentliga, reflektera över det lästa, sätta det i relation till tidigare kunskap och andra lästa texter samt värdera informationen. Reflektion är således ett viktigt inslag under hela läsprocessen.

LÄSPROCESSEN

1. Översikt

• Vilken information ger bokens baksida? Innehållsförteckning? • Vilken information ger rubriker, inledning och sammanfattningar? • Vad verkar vara bokens huvudtema? VIlka frågor verkar texten ge svar på?

2. Fördjupning

•V ilka svar ger texten på frågor från översiktsläsningen? Vad är syftet med texten? • Vilka är huvudpunkterna? Finns det centrala begrepp i texten? • Hur hänger de olika delarna ihop? Vilket fokus har författarna?

3. Bearbetning

• Vilken information ger nyckelord och anteckningar? • Hur kan hela texten och olika avsnitt sammanfattas? • Hur hänger innehållet ihop med tidigare kunskap/andra områden?

3. At t läsa texter på högskolan

Att arbeta i dessa tre steg ger en god grund för förståelse och inlärning. Man bör dock se denna process som cyklisk. Med andra ord kan man efter att ha gått igenom alla tre stegen återgå till steg ett och gå igenom samtliga delar igen.

1. Översiktsläsning Det första steget blir alltså att skaffa dig en förförståelse och översiktsläsa boken för att hitta svaren på de frågor du ställer dig. Titeln på framsidan av boken säger dig ju vanligtvis vilket ämne eller tema boken har, och där står även författarnamnet. Vänder du på boken och läser det som står på baksidan får du ofta en kort sammanfattning av innehållet i verket och kanske en liten presentation av författaren. Vilken position författaren har inom ämnet brukar i så fall framgå. Det kan vara intressant att ögna igenom innehållsförteckningen. Av rubrikerna framgår vilka delområden eller delaspekter som behandlas i boken och i vilken ordning de kommer. Det underlättar läsningen att veta var i ordningen man är så att säga. Bokens ”handling” bör inte komma som en överraskning för dig vartefter du läser. För att få lite mer förståelse för vad som presenteras under varje rubrik kan läsning av kapitelinledningar och kapitelsammanfattningar, om sådana finns, vara bra. Sedan kan man översiktsläsa hela boken. Det innebär att man läser de inledande meningarna i början och i slutet av varje kapitel, den inledande och avslutande meningen i varje stycke samt bekantar sig med språket och layouten. Kanske har boken grafiska illustrationer, ordförklaringar i marginalen eller checklistor och punktuppställningar med mera. 2. Fördjupning Först i det andra steget fördjupar man sig i olika avsnitt i boken för att förstå den på djupet och hur olika delar hänger samman – man djupläser, det vill säga läser aktivt. Tänk på att inte läsa för långa stunder åt gången. Stanna upp i läsningen och reflektera över innehållet. Använd dig gärna av pomodoro stunder för att verkligen hålla koncentrationen uppe under djupläsningen. I detta skede är det en god idé att markera nyckelord och föra anteckningar under läsningen. Vad är nytt? Vad är bekant sedan tidigare? Vilka nya frågor väcker läsningen? Förvänta dig inte att det räcker att läsa en gång. Om det är något du inte förstår när du läser går du bara tillbaka i texten och läser om. Repetition är alltid bra, och språket är till hjälp för tanken, så tänk aktivt igenom tyst för dig själv vad du har läst eller prata om innehållet med till exempel en kurskamrat.

3. At t läsa texter på högskolan

3. Bearbetning Det tredje och sista steget handlar om att bearbeta det man har läst genom att exempelvis sammanfatta och reflektera ytterligare kring innehållet. Bearbetningen är viktig eftersom den fördjupar lärandet. För varje avsnitt du läser (det kan vara ett kapitel eller ett kortare avsnitt) är det bra att skriva en kort sammanfattning med egna ord. När du har läst klart de avsnitt som du ska läsa i boken kommer du på så sätt att ha ett litet häfte som sammanfattar allting. Sådana sammanfattningar är till stor hjälp när du ska läsa på extra inför tentamen, för ofta hinner du inte läsa om all litteratur utan måste koncentrera dig på särskilda delar av kursinnehållet som är extra krävande att lära sig och förstå. Det kan även vara bra att leta upp viktiga nyckelord genom att söka efter dem i bokens index eller register där författaren har listat det som hen anser höra till det centrala. Ofta ingår det på grundnivå att man ska kunna redogöra för grundläggande begrepp. Förståelsen för dessa är en förutsättning för den fortsatta kunskapsinhämtningen. Bearbetningen bör också länkas till kursmålen – vad är det viktigaste i det du läst utifrån kursmålen? Om du ska examineras på en salstenta kanske det är bra att göra ordlistor och plugga på dem. Att skapa en tankekarta över en hel kursbok eller ett helt kursinnehåll kan vara ytterligare ett sätt att bearbeta.

Lästekniker Den litteratur man ska läsa på högskolan brukar i allmänhet vara lite mer kognitivt krävande än den man har läst på tidigare nivåer i utbildningssystemet. Och att det är så stor mängd litteratur som ska läsas på varje delkurs blir en chock för vissa nybörjarstudenter. På högskolan kan en kurs motsvarande fem veckors heltidsstudier ha en litteraturlista på totalt 1 000 sidor text. Med tanke på hur mycket som ska läsas är det en stor fördel om man redan är bra på att läsa. Ju mer man läser, desto bättre blir man på att läsa. Läsförmågan utvecklas genom övning.

Anpassa lässtrategi efter syftet med läsningen Att läsa är en aktivitet som kan utföras på olika sätt. Naturligtvis läser man skönlitteratur i rekreationssyfte på ett annat sätt än man läser instruktionsmanualen till en ny spis. Men också en och samma text kan och bör läsas på olika sätt. Studenter med god läsförmåga anpassar valet av lässtrategi beroende på vilket syfte de har med läsningen. Om syftet inledningsvis är att skaffa sig en bild av vad som presenteras i texten så översiktsläser de. För

3. At t läsa texter på högskolan

att därefter skaffa sig en djupare kunskap och förstå resonemang i texten så djupläser och antecknar de. Om de senare läser på nytt för att hitta stöd för ett resonemang som de skriver som svar på en hemtentafråga så snabbläser de förmodligen tills de hittar ett avsnitt som ger det stöd de letar efter, och djupläser det.

Börja läsa i tid Alldeles för många skjuter upp läsandet av kurslitteraturen till slutet av kursen när examinationen närmar sig. Eftersom förståelse ofta kräver tid för reflektion och eftersom befästande ofta kräver tid för repetition, är det helt avgörande att du börjar läsa så fort kursen är igång eller ännu tidigare. Kurslitteraturlistorna är vanligen tillgängliga minst en månad innan kursen börjar för att alla ska hinna få tag i den. Studier på högskolan innebär mycket tid för självstudier, och det mesta av den bör man ägna åt läsning. Om man till exempel läser en femveckorskurs som avslutas med en salstentamen och undervisningen består av en föreläsning och två seminarier per vecka, kan fördelningen av den tid man bör ägna åt de olika aktiviteterna läsa, lyssna, tala och skriva se ut ungefär så här:

lyssna lyssna tala och lyssna tala och lyssna läsa läsa skriva skriva

Om samma kurs i stället avslutas med en hemtentamen kan fördelningen av den tid man bör ägna åt att läsa, lyssna, tala respektive skriva se ut ungefär så här: lyssna lyssna tala och lyssna tala och lyssna läsa läsa skriva skriva

Använd veckoplaneringen och studieteknikerna som presenterades i kapitel 2 för att komma igång och fördela läsningen jämnt över kurstiden.

3. At t läsa texter på högskolan

Öka läshastigheten Många studenter oroar sig för att inte hinna läsa igenom all litteratur, än mindre hinna förstå den. Eftersom läsningen ger en djupare förståelse för det ämne man studerar, är det helt avgörande att man är strategisk och arbetar på att utveckla sin läsförmåga. Ofta blir man bättre på det man tränar på, men denna utveckling kan gå snabbare om man har en medveten plan för hur man ska gå till väga. För att utveckla sin läsförståelse, som är en del av läsförmågan, kan man till exempel jämföra sina anteckningar kring det lästa med kurskamraternas. Att diskutera hur man har tolkat det lästa bidrar också till en bättre förståelse av texten. En annan del av läsförmågan är läshastigheten. Även denna kan utvecklas, så att man kan läsa stora mängder text snabbt. Snabbläsning är särskilt användbart när man genom läsningen vill skaffa sig kännedom om innehållet i en text på ett mer övergripande plan. Om man däremot vill lära sig detaljer i texten är denna lässtrategi inte så lämplig. Ju mer informationstät en text är, desto svårare är den att snabbläsa. Vanligtvis kan och bör man kombinera snabbläsning med djupläsning när man läser kurslitteratur. Teknikerna kan också kombineras i läsningen av en och samma text, för allt man läser har förmodligen inte samma tyngd utan varierar beroende på vilket syfte man har med läsningen. Tekniker för att lära sig att läsa snabbare Vanliga tekniker för att utveckla sin läshastighet är dels att låta bli att ljuda fram orden i texten, dels att klumpa ihop flera ord och tolka dem tillsammans som en bild, dels att använda ett finger eller en penna för ögonen att följa i texten. Dessa tekniker kan vara enklare att utveckla när man läser skönlitteratur och först när man har övat upp läshastigheten använda den vid läsning av facklitteratur, såsom kurslitteratur. Använd inte alls läpparna när du läser, varken till att ljuda fram orden eller till att forma orden tyst. Det drar ner lästempot. Ofta gör man detta när man läser på ett språk man inte behärskar lika väl som sitt starkaste språk, eller när texten innehåller kognitivt krävande information som man verkligen måste läsa noga för att förstå. Ibland är det bara en vana man har lagt sig till med. I så fall får man träna bort den. Försök att låta läsningen ske helt tyst inne i huvudet utan att fokusera på de ljud som bygger upp de enskilda orden. Genom att klumpa ihop flera ord och läsa dem som en enhet blir det möjligt att tolka orden som symboler eller bilder. Denna förmåga kan du utveckla genom att till exempel bläddra igenom en bok lite snabbt och försöka uppfatta så många av orden som möjligt på varje sida. Om man fixerar ögat vid större grupper av ord än man normalt gör när man läser som vanligt tränar man upp förmågan att uppfatta fler ord. När man tränar på detta ska

3. At t läsa texter på högskolan

man inte stanna upp för att man har missat något. Om det finns ord man inte förstår bör man strunta i dem. Det handlar om att bli riktigt bra på att snabbläsa, vilket innebär att man får en god uppfattning om innehållet i stort men inte kan redogöra för några detaljer. Ögonen har en tendens att automatiskt fokusera på det som rör sig. Om du rör ditt finger eller en penna framåt i texten kommer ögonen att fixera den texten som du på så sätt pekar ut. Rörelsen av pennan genom texten på detta sätt ökar din förmåga att fokusera på läsningen.

Anpassa och variera läshastigheten I början på en ny kurs bör du systematiskt gå igenom all kurslitteratur genom att bläddra igenom den och fundera över på vilket sätt innehållet relaterar till lärandemålen på kursen. Om din lärare kommenterar kurslitteraturens olika delar och specificerar vad var och en av dem bidrar med, kan din uppfattning om litteraturen bli ännu tydligare. Denna information kommer att ge dig vägledning om hur intensivt och noggrant du kommer att behöva läsa varje del i kurslitteraturen. Om du också gör en uppskattning om vad du kanske redan kan om kursinnehållet och om hur svårt du tycker att ämnet och litteraturen verkar vara, får du ännu mer vägledning om hur noggrann läsningen bör vara. De delar i kurslitteraturen som inte är så centrala, eller som innehåller mycket information som du redan känner till, kan du välja att först snabbläsa. Du skaffar dig då en överblick av innehållet, vilket eventuellt kan leda till att du gör en ny bedömning som säger att innehållet kräver en mer noggrann djupläsning. Men om snabbläsningen bara bekräftar att du redan kan mycket om just detta, överlappar med annan kurslitteratur eller verkligen innehåller sådant som du inte uppfattar som det viktigaste på kursen så kanske denna läsning räcker. I varje del av kurslitteraturen kan det också finnas partier som det kanske vore bortkastad tid att göra något annat än att snabbläsa. Vilka dessa partier är beror delvis på syftet med läsningen. Om en forskningsartikel finns med på litteraturlistan främst på grund av att den innehåller en beskrivning av en forskningsmetod som du ska förväntas lära dig så kanske de avsnitt som beskriver resultaten och diskussionen inte är lika viktiga att läsa. Och om du läser en kursbok om ett visst ämne är texten med allra största sannolikhet inte lika informationstät som i en forskningsartikel. I en kursbok finns det helt enkelt mer redundant information. Det beror på att kursböcker är skrivna i ett pedagogiskt syfte att lära läsaren om ett ämne. Och en pedagogisk text är ofta full med exempel, omformuleringar och upprepningar för att underlätta för läsaren att förstå. Samma sak sägs alltså flera gånger, på olika sätt och förklaras dessutom ofta genom enskilda exempel.

3. At t läsa texter på högskolan

Även om du läser sådana delar eller avsnitt i kurslitteraturen som du bedömer att du måste djupläsa och föra anteckningar om, finns det vissa ord och meningar som är viktigare än övriga. Den inledande kärnmeningen är ofta mycket informationstät och innehåller mer information än resten av meningarna i stycket. De övriga meningarna innehåller kanske exempel eller omformuleringar eller annan information som bygger vidare på kärnmeningen. De kan vara viktiga, men kanske inte lika viktiga som kärnmeningen. Vana och duktiga läsare anpassar sin läshastighet även på styckenivån.

Fokusera på det grafiskt markerade En text innehåller ofta nycklar till vad som är viktigt eller sådant som signalerar den övergripande kopplingen mellan innehållet. Och sådant är ofta grafiskt markerat i texten för att underlätta för läsaren. Det är dock inte alltid studenter uppmärksammar sådant som sticker ut i texten. I synnerhet inte studenter som inte är så vana vid läsning eller särskilt bra på det. Rubriker, punktlistor och indragna partier i texten innehåller ofta kondenserad och viktig information. Hoppa inte över dem när du läser utan läs dem tvärtom extra noga. Tack vare rubriker får du hjälp att organisera lagringen av informationen i texten, och punktlistor sammanfattar ofta det viktigaste. Likaså är kursiverade eller understrukna ord och ord i fetstil sådana som du bör stanna upp vid. Textförfattaren har genom markeringarna signalerat tydligt att just dessa ord är värda att uppmärksamma i texten. Det betyder inte per automatik att de orden är viktiga i kursen också. Du bör därför jämföra dem med kursmålen för att avgöra om de är till hjälp för dig. Läshastigheten sjunker automatiskt när ett ord i texten är grafiskt markerat på detta sätt. Som läsare kan man helt enkelt inte låta bli att registrera att just det markerade ordet sticker ut i texten, och vår uppmärksamhet fokuseras på detta faktum. Fetstilta ord är mer störande för läshastigheten än kursiverade ord. Om alltför många ord i texten är markerade på dessa sätt tappar de sin effekt.

Läsa kursböcker När lärare skapar nya kurser är det först och främst ett tänkt innehåll och vissa kursmål som preciseras, därefter väljs litteratur ut som på olika sätt behandlar det tänkta innehållet. Det är inte ofta en kurs skapas utifrån en viss bok. Därför är det ganska sällan så att man läser alla kursböcker från pärm till pärm. Ofta täcker en bok mer än det som är relevant för kursen. Många nybörjarstudenter kan bli avskräckta inför läsningen av kurslitteraturen, till stor del beroende på mängden sidor de förväntas läsa. Därför är det bra att utveckla effektiva lässtrategier. I detta avsnitt presenteras ett

100

3. At t läsa texter på högskolan

tillvägagångssätt för läsning av läroböcker. Det är vanligt att läroböcker har studenter på grundnivå som tänkta mottagare. I nästa avsnitt presenteras ett tillvägagångssätt för läsning av vetenskapliga artiklar, vilka vanligen har andra forskare som tänkta mottagare.

Bekanta dig med kursboken Att bara sätta sig med en kursbok eller lägga sig i soffan och slå upp första sidan och läsa sida efter sida i flera timmar är ett ineffektivt sätt att utnyttja lästiden. Innan du börjar läsa bör du reflektera lite över vad det är du ska läsa. Ställ gärna lite nyfikna frågor: Vem har skrivit den här boken och varför? Sök gärna information på nätet om vilka ämnesområden författaren intresserar sig för samt information om författarens tidigare publikationer och så vidare. Vad handlar boken om? Vilka aspekter på innehållet tar den upp? Med dessa frågor skapar du dig en förförståelse av innehållet och en uppfattning om vad som utgör det centrala i boken. Svaren kan du hitta genom att läsa baksidestexten på boken. Bläddra igenom boken för att se hur den är formgiven. Är det bara brödtext sida upp och sida ner eller är texten kompletterad med rubriker, punktlistor, figurer, bilder, tabeller, marginaltext, inledande kapitelsammanfattningar, instuderingsfrågor och så vidare? Orientera dig i kursboken Titta igenom innehållsförteckningen för att se vad de olika kapitlen har för teman. Nästa rubriknivå, det vill säga de delar som finns inom ett och samma kapitel, ger dig information om vilka aspekter av kapitlets tema som behandlas i boken. Utgå från vad du sedan tidigare kände till om temat som boken handlar om och fundera lite extra på kapitelindelningen med hjälp av dessa frågor: • Är uppdelningen i de olika temana i kapitlen en uppdelning som du

är bekant med? • Visste du att alla dessa teman rymdes inom det ämnesinnehåll som boken presenterar? • Hade du förväntat dig en annan uppdelning? Varför då? • Saknar du någon aspekt som du tycker borde passa som ett kapiteltema? Finns det temat med i något av de existerande kapitlen? • Vilken ordning kommer kapitlen i? Är ordningen kronologisk? Är ordningen hierarkisk? Går den från helhet till mindre aspekter eller tvärtom? Kan du se en progression i svårighetsgrad mellan kapitlen?

3. At t läsa texter på högskolan

101

Lägg också märke till hur långa de olika kapitlen är och om de i sin tur är indelade i tydligt avgränsade delar. Många kursböcker har också ett sakregister eller index i slutet av boken över viktiga begrepp som kan ge en uppfattning om vad boken behandlar och dessutom var i boken det finns information om dessa. Det möjliggör en systematisk sökläsning för att bekanta sig med olika centrala begrepp. I inledningen till boken finns ibland en beskrivning av hur författarna har tänkt att boken ska läsas och en kortfattad redogörelse för vad kapitlen innehåller (bokens disposition).

Översiktsläs kursboken Man bör inte hoppa över steget att översiktsläsa hela boken (eller alla kapitel som läraren har anvisat). Det är en bra strategi att dagen innan man har planerat att djupläsa boken ägna 15–30 minuter åt att bekanta sig med boken, orientera sig i den och översiktsläsa den. Det motsvarar i tid en pomodoro stund (se avsnittet ”Pomodorometoden” i kapitel 2) och arbetsinsatsen är inte alltför krävande. Därför kan detta utgöra ett bra första steg på uppgiften att läsa och förstå boken. Det är ofta just det att komma igång som kan vara svårt för många. Att redan ha börjat på uppgiften kommer därför att underlätta när man sedan ska djupläsa. Man är förberedd på vad man ska läsa om, på vilket sätt det är presenterat och hur svår man uppskattar att läsningen av texten kommer att bli. Och att låta det gå en natt mellan dessa två steg kan vara bra för att väcka nyfikenheten på innehållet. Översiktsläs genom att läsa inledande eller avslutande kapitelsammanfattningar om det finns sådana. Läs instuderingsfrågorna till kapitlet om det finns sådana. Gå vidare till att läsa den inledande meningen i varje stycke. Är dessa informationstäta? Verkar de fungera som kärnmeningar i texten? Läs i så fall dessa. Gör en uppskattning av ungefär hur lång tid du tror att det kommer att ta dig att läsa för att förstå innehållet i kursboken. Hur många pomodorostunder kommer du att behöva planera in för just denna bok? Djupläs kursboken När du börjar läsa boken på allvar, det vill säga djupläsa den, är det en viktig strategi att bestämma sig för att försöka förstå. Det är inte säkert att du förstår allting bara för att du bestämmer dig för det och har det som mål. Men sannolikheten är större än om du har som mål att bara ta dig igenom boken så att du blir klar med läsningen. Bestäm i förväg vilken anteckningsteknik du ska använda dig av, och kom ihåg att stanna upp efter 10–20 minuter beroende på svårighetsgrad, dagsform och koncentrationsförmåga för att reflektera över det du har läst. Var aktiv också genom att ställa frågor till dig själv: Hur hänger det jag läser nu ihop med det jag har läst tidigare? Vad kunde jag om detta innan? Vad är

102

3. At t läsa texter på högskolan

nytt för mig i denna artikel? Är det svårt? Förstår jag vad jag läser? Var noga med att ta pauser och sammanfatta dina anteckningar vartefter du läser. Kombinera gärna flera olika anteckningstekniker. Gör gärna en särskild lista med de centrala begreppen. Dessa kan man sedan anteckna på så kallade gloskort i A6-format eller mindre. Skriv begreppet på ena sidan och förklaringen på den motsatta. Börja med att läsa på förklaringssidan och se om du kan ange vilket begrepp förklaringen motsvarar. Övergå sedan till att läsa begreppssidan och försök att berätta högt för dig själv vad begreppet innebär. Att faktiskt formulera dig på riktigt prövar din kunskap bättre än om du bara passivt tänker på ett ungefär vad begreppet innebär. Du förstärker också minnet genom att höra dig själv prata om begreppet. Avsluta djupläsningen med att bearbeta vad du har läst och koppla innehållet till kursmålen. Utvärdera först hur det gick med läsningen. Har du förstått vad du har läst? Diskutera innehållet med din studiegrupp (se avsnittet ”Bilda studiegrupp med kurskamrater” i kapitel 2). Revidera och utveckla dina anteckningar och jämför dem med din studiegrupps. Har ni gjort samma tolkning av vad som är viktigast i texten? Upprepa sedan djupläsningen av boken, eller valda delar, om du tror att du behöver nå en djupare förståelse.

Läsa vetenskapliga artiklar Som student kommer du inte endast att läsa läroböcker som kurslitteratur. Redan på den allra första delkursen är det vanligt att vetenskapliga artiklar finns med som kurslitteratur. Vetenskapliga artiklar är i allmänhet inte skrivna med nybörjarstudenter, eller ens några studenter, som tänkta mottagare. De är vanligtvis skrivna för andra forskare inom ämnet. Detta gör att de kan uppfattas som svåra, både språkligt och innehållsmässigt. En del av de begrepp som används kanske inte förklaras eftersom de hör till de vedertagna inom ämnesområdet. Det innebär att man är mer eller mindre överens om begreppens betydelse. För att lättare förstå en vetenskaplig artikel kan det vara bra att läsa den kritiskt och systematiskt. Med kritisk läsning menas inte att kritisera utan att ha ett kritisk–analytiskt förhållningssätt.

Förbered läsningen av artikeln Det allra första man bör göra innan man ens börjar läsa artikeln är att ta reda på lite bakgrundsfakta. Kontrollera först och främst vem som är författare till artikeln och även vilken bakgrund hen har. Förespråkar författaren en viss teori? Är artikeln skriven som svar på eller kritik av tidigare studier inom

3. At t läsa texter på högskolan

103

Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg är lärare vid Stockholms universitet. De har mångårig erfarenhet av att föreläsa och undervisa på teoretiska och praktiska kurser i svenska och svenska som andraspråk samt inom lärarutbildningen.

Akademiskt läsande och skrivande Studier på universitet och högskola innebär en utmaning för de allra flesta studenter, inte minst vad gäller de höga kraven på läs- och skrivförmåga. Texterna uppfattas ofta som svårtillgängliga och de skriftliga uppgifterna som komplicerade. Så hur gör man då för att ta sig an de högt ställda förväntningarna och planera studierna på ett effektivt sätt? Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån? Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang. Författarna beskriver högskolan som studiemiljö, ger konkreta råd om studieteknik och beskriver hur läsningen kan anpassas efter olika syften. De förklarar också hur man utvecklar sitt akademiska skrivande och sin språkfärdighet genom respons från andra samt lyfter fram utmärkande drag i den vetenskapliga texten och i det akademiska språkbruket. I denna andra upplaga av boken har innehållet utvecklats och blivit mer omfattande. Nya övningsuppgifter har tillkommit och till flera finns även lösningsförslag, vilket gör det möjligt att använda boken vid självstudier. Akademiskt läsande och skrivande passar lika väl för kurser vid universitet och högskola som för avancerade kurser i svenska och svenska som andraspråk på gymnasium och i vuxenutbildning. Den kan med fördel kompletteras med boken Muntlig interaktion i akademiska sammanhang. Andra upplagan

Art.nr 37782

studentlitteratur.se