9789144150888

Metodbok för förändringshjältar Hållbart och värdeskapande lärande i den framtidsorienterade skolan

I N G R I D R E M VA L L

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43981 ISBN 978-91-44-15088-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning och ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock Bilder av post-it-lappar och spiralblock: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2021

INNEHÅLL

1 Om den här boken Elever som förändringshjältar Bokens upplägg Hur boken kan användas Om mig som författare

11 12 14 15 15

Del I PLATTFORM FÖR VÄRDERINGAR OCH LÄRANDE 2 Skapa en positiv förändring Få fler elever att må bra Mobbning Stress Från klimatoro till framtidshopp Barns och ungas rättigheter Lära för livet Motivation att lära Lära sig att lära Kunskapskrav Rätt förutsättningar för lärare Boken, en kompass för nya farvatten Organisation, resurser och struktur Det förändringsbaserade lärandets betydelse

19 19 20 21 21 23 24 24 25 26 26 27 28 29

3 Eleven som aktiv samhälls­medborgare Pedagogiska metoder Entreprenörskap i skolan Tydliggör begreppen Entreprenöriellt lärande Resultat av entreprenöriellt lärande Värdeskapande lärande Utmaningsbaserat lärande Ämnesövergripande undervisning

31 31 32 33 34 34 36 37 38

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3

Innehåll

Kunskapsområden Fördelar med ämnesövergripande undervisning Att tänka på Samarbete utanför skolan Studiebesök Lokala uppdrag Bjud in en föreläsare Delaktiga elever Motivation och meningsfullhet Vad innebär delaktighet?

Tänk som ett dataspel

38 39 39 40 41 42 43 44 44 45 47

4 Förmågor vi vill stärka hos eleverna Entreprenöriella förmågor Framtidsförmågor EU:s nyckelkompetenser Icke-kognitiva förmågor Studier om icke-kognitiva förmågor Förhållningssätt till digital teknik Källkritik Informationssökning

49 49 50 52 53 54 56 57 58

5 Förändrings­baserat lärande Olika metoder, samma mål Förändringsförmågor Olika behov En långsiktig plan Förändringsbaserat lärande i praktiken Utmaningar att arbeta på ett nytt sätt Organisationer som erbjuder stöd Ung Företagsamhet Framtidsfrön E-kampen Finn upp Svenskt näringsliv Svensk näringslivshistoria

61 61 62 64 64 65 66 69 69 72 72 72 73 73

4

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

6 Lärande för hållbar utveckling Hållbarhet Byta framtidsoro till framtidstro Hållbarhetens olika dimensioner Donut-modellen De globala målen för hållbar utveckling Sveriges miljömål Övning: Ett mål, flera utmaningar Förhållningssätt i undervisningen Metod: Olika perspektiv Dagsläget i svensk skola Lärande för hållbar utveckling och entreprenörskap Socialt entreprenörskap Social innovation Idéer för att förbättra världen

75 75 76 77 79 81 85 86 87 88 90 90 91 92 92

7 Stöd och resurser för att arbeta med hållbarhet Lärarresurser Kunskapsmoduler från Skolverket om hållbar utveckling Den globala skolan Tävlingar och initiativ kring hållbarhet för skolan Innocarnival Unga reportrar Future city Skola för hållbar utveckling Spelbaserat lärande om hållbarhet Digitala resurser Appar Organisationer som erbjuder stöd till skolan Ashoka Naturskyddsföreningen Håll Sverige rent Bonden i skolan Sveriges Konsumenter Konsumentverket Brevvännerna Världsnaturfonden Sveriges riksdag Europeiska unionen Svenska FN-förbundet

95 95 95 96 96 97 97 97 97 97 98 98 99 99 99 99

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

100 100 101 101 101 101 102 102

5

Innehåll

Del II HÅLLBARHETS­U PPDRAG 8 Hållbarhets­­uppdrag för förändrings­hjältar Minitest: Har du det som krävs för att bli en förändringshjälte?

Hållbarhetsteman Uppdrag: Hållbarhetsreporter Uppdrag: Skriv digitala faktaböcker Uppdrag: Skriv novellböcker Uppdrag: Digitala hållbarhets­berättelser med flera slut Uppdrag: Den hållbara staden Uppdrag: Naturen ger Uppdrag: Hållbarhetsutställning Uppdrag: Arrangera en temadag Uppdrag: Välgörenhetsinsamling Uppdrag: Brev till politiker Uppdrag: Dagstidning från 2030 Uppdrag: Förändringspodden Uppdrag: Återskapa Uppdrag: Filmfestival Uppdrag: Poetry slam Uppdrag: Hållbarhetsspel Uppdrag: Hållbarhetsquiz Uppdrag: Kom på en social innovation

105 105 106 109 110 110 112 113 114 115 115 116 116 117 117 118 118 119 120 120 121

Del III JAGET 9 Hitta elevers drivkrafter Titta inåt Övning: Vad brinner du för? Övning: Egenskapskarta Övning: Vad kan du och vad vill du bli bättre på?

Värderingar Kategorier av värderingar Om att förändra värderingar Övning: Värderingslista Övning: Var ställer du dig?

Aktivt lärande Självreglering Grit

6

125 125 126 127 128 129 130 131 132 133 133 134 135

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

Våga misslyckas Komfortzon, sträckzon och skräckzon Övning: Zonkarta

10 Må bättre och tro på sig själv Självkänsla och självförtroende Förmågan att tro på sig själv Personligt ledarskap Uppskattning och beröm Verktyg för att må bättre Stresshantering Meditation och mindfulness Prata om psykisk ohälsa Övning: Livspussel Positiv psykologi

136 137 138

139 139 139 141 142 142 142 143 145 145 147

Del IV GRUPPEN 11 Skapa ett powerteam Grupparbete Roller Sparv, eller papegoja med örnblick?

Metod: Olika är bra Kommunikation och samarbete Metod: Diskussionsringarna Metod: Mikrofonen Metod: Pratprylar Metod: Klassrumsmanifest Metod: Tysta handen Metod: Parhästarna Metod: Röd, grön eller gul?

151 151 152 153 156 157 158 159 160 161 162 162 163

12 En grupp att trivas i Konsten att lyssna Konflikthantering Olika konfliktstilar Medling

165 165 166 167 168

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

7

Innehåll

Ge och ta feedback Ge feedback Få feedback Resultat av feedback Feedback mellan lärare och elev Övning: Rollspel Övning: Byggstenar Övning: Färg eller familj Övning: Jag-kollage Övning: Spagetti- och marshmallowbygget Övning: Ljudlöst samarbete Övning: Två sanningar och en påhittad sak Övning: Vem är jag?

Handskas med mobbning och utanförskap En inkluderande och trygg skolmiljö

169 169 170 171 171 172 173 174 175 175 176 177 177 178 178

Del V IDÉSKAPANDE 13 Verktygslåda för innovation och kreativitet Kreativitet Varför är det viktigt att vara kreativ?

Rätt miljö för idéer Öppna kranen Skapa en kreativ miljö Uppnå Flow Checklista för idéskapande Kreativ uppvärmning Övning: Vad kan man göra med ett gem? Övning: Pappersutställning Övning: Slumpordsgenerator Innovationsprocessen Övning: Hitta problemets rötter Övning: Idédragspelet Övning: Kombinera mera Övning: Association Övning: Baklänges-brainstorming Övning: Idékartan Metod: Tio frågor Metod: Ta en powernap

8

183 183 184 185 185 185 186 187 188 188 189 189 190 192 193 194 195 196 197 198 199

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

Del VI GENOM­F ÖRANDE 14 Omsätta idéer i verklighet Välj ut, testa och vidareutveckla Metod: Idématris Idétest Metod: SWOT-analys Patent Initiativförmåga Metod: Scenarier Planering Samsyn Definiera mål och delmål Mäta och följa upp Digital kompetens Visualisera en idé Skapa en bra presentation Digitala verktyg för kreativa elever Film Podcast Prototyper Wireframes, mockups och digitala prototyper Programmering och spelutveckling

203 203 204 205 206 207 207 208 209 209 210 211 211 213 213 215 217 219 223 223 224

15 Presentationsteknik och andra sociala färdigheter Presentationsteknik Hantera nervositeten Spännande inledning och koll på avslutet Tala från hjärtat men var väl förberedd Använd hela kroppen Ögonkontakt Ett tydligt mål och frågor som bara kan besvaras med ett ja Rekvisita Storytelling Övning: Elevator pitch Social kompetens Att tänka på kring social kompetens Olika handslag Mingla

231 231 231 233 233 234 234 235 236 236 237 239 239 240 241

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

9

Innehåll

Övning: Vad har vi gemensamt? Övning: Improvisations-mingel Övning: Ta rummet

242 243 244

SLUTORD

247

BIL AGA PROCESS OCH K APITELFÖRSL AG

249

REFERENSER

251

SAKREGISTER

257

10

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

LÄR ANDE FÖR HÅLLBAR UT VECKLING

6

I detta kapitel pratar vi om hållbarhet och de globala målen – varför det är viktigt och framför allt hur det kan användas i undervisningen. Du får ta del av övningar, metoder och tips på var du som lärare hittar inspirerande material till dina lektioner. Vi resonerar även kring hur dagsläget är kring undervisning inom hållbarhet och hur kopplingen mellan entreprenörskap och hållbarhet ser ut. Vi avslutar med idéer som vill förändra världen – sociala innovationer som kan inspirera dina elever. Det kan handla om smarta idéer som en dammsugare för havet, en app som ger eftertanke vid kränkningar och miljövänliga sugrör av råghalm.

Lärande för hållbar utveckling är en viktig del av undervisningen i dagens skola. Vid varje tillfälle då vi tänker nytt, som vid entreprenöriellt och inno­ vativt arbete, bör vi enligt min mening förhålla oss till hållbarhetstemat.

Detta ska sitta i ryggraden på oss: tänker vi nytt, då tänker vi rätt. Att skapa ett hållbart samhälle med allt vad det innefattar är vår tids största utmaning – en utmaning vi alla måste hjälpas åt att lösa.

HÅLLBARHET Att skapa ett hållbart samhälle innebär att vår planet, med begränsade resurser, ska räcka både till att vi har det bra och till att framtida generationer kan ha det lika bra. Begreppet hållbar utveckling, på engelska sustainable development, introducerades 1981 av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester R. Brown1. Det fick en internationell spridning 1987 i samband med att FN:s världskommission för miljö och utveckling publicerade rapporten Our common future, i svensk översättning Vår gemensamma framtid. Där finns en definition av hållbar utveckling som blivit vedertagen:

1 Svenska FN-förbundet (2012).

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

75

D e l I P l at t f o r m f ö r v ä r d e r i n g a r o c h l ä r a n d e

Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser nutidens behov utan att kompromissa med kommande generationers förmåga att tillgodose sina egna behov.2

För att det som beskrivs i definitionen ska kunna ske behöver vi hela tiden arbeta med hållbarhet, inte minst i skolan och undervisningen. Det handlar om att skapa en förståelse för hur viktigt det är med hållbarhet, att ge en insikt i att vi alla kan påverka genom de val vi gör i vårt dagliga liv och att fundera över hur vi kan förbättra världen i såväl stort som smått.

Boken Hållbar utveckling av Per Sund och Lovise Sund är en ämnes­ didaktisk tematisering för grundskola. Den ger grundläggande ämneskunskap inom hållbar utveckling på teman som tillväxt, kretslopp, energi och livsstil. Boken är även fylld av övningar där eleverna får experimentera, värdera, diskutera och göra uppdrag.

BYTA FRAMTIDSORO TILL FRAMTIDSTRO Jag nämnde i kapitel 2 Maria Ojalas forskning om hur barn och unga hanterar sin klimatoro och vill än en gång lyfta fram hennes resonemang. Här följer en sammanfattning av hennes tips kring vad vuxenvärlden kan göra för att hantera barns och ungas oro:3

Ǵ Prata med unga om deras oro och ta den på allvar. Ǵ Visa på ett konkret sätt vad vi som både individer och kollektiv kan göra för att påverka samhället till det bättre.

Ǵ Öka förtroendet för vuxenvärlden – och inspirera unga – genom att bjuda in personer som arbetar för klimatet och låta dem berätta vad de gör.

Det som ger mig framtidstro är alla de barn och unga jag mött. Jag brukar säga att de har superkrafter. De har en kreativitet och ett sätt att tänka nytt som förundrar mig varje gång jag arbetar med en ny klass kring sociala innovationer. Ofta är problemet för dem att de inte vet hur de ska skapa förändring, och det är där vi vuxna kommer in i bilden. Genom att använda förändringsbaserat lärande får eleverna de verktyg de behöver för att släppa loss sina superkrafter för att förändra världen – i det lilla och i det stora.

2 WCED (1988). Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland ledde den strategiska grupp som tog fram rapporten och den kallas därför i dagligt tal Brundtlandrapporten.

3 SVT (2019).

76

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

6 L ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g

I filmen Unga och klimatångest samtalar bland andra den legitimerade psykologen Malin Bergström och Helene Grantz från Världsnaturfonden om hur barn uppfattar klimathotet och klimatångest. Det handlar även om hur vuxna kan hantera sin egen och barnens klimatoro och ge hopp för framtiden.4

HÅLLBARHETENS OLIK A DIMENSIONER För att göra hållbarhet mer konkret går det att dela upp det i tre olika dimensioner som alla hänger ihop och är nödvändiga (se figur 6.1). Här kommer en kort beskrivning av de tre. För en mer uttömlig beskrivning, besök till exempel Kungliga Tekniska högskolans webbsida Verktygslådan – lärande för hållbar utveckling.

Ekologisk hållbarhet

Social hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet

FIGUR 6.1 Hållbarhetens dimensioner.

4 UR (2015b).

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

77

D e l I P l at t f o r m f ö r v ä r d e r i n g a r o c h l ä r a n d e

Ǵ Ekologisk hållbarhet. Denna dimension handlar om jordens

ekosystem. För att skapa ekologisk hållbarhet måste naturen hinna återskapa resurserna vi använder. Ǵ Social hållbarhet. Denna dimension handlar om vårt samhälle och dess invånare. För att skapa social hållbarhet behövs ett stabilt och rättvist samhälle där grundläggande mänskliga behov blir uppfyllda. Ǵ Ekonomisk hållbarhet. Denna dimension handlar om balansen mellan ekonomiskt kapital, natur och socialt kapital. Om vi ska uppnå ekonomisk hållbarhet får inte ekonomiskt kapital öka på bekostnad av de övriga två.

Ibland talas det även om en kulturell dimension, som handlar om att områden som kulturarv, kunskapstraditioner, språk och historia ska bibehållas och utvecklas.5

DISKUSSIONSFRÅGOR

■ Är någon dimension mer viktig, i så fall vilken och varför?

■ På vilket sätt påverkar de varandra?

■ Är någon av dem nödvändig för att de andra ska fungera, och i så fall varför? Se vidare resonemang om detta i avsnittet om de globala målen nedan.

Vill ni arbeta mer kring ämnet så kan ni exempelvis låta eleverna göra ett kollage med text och bild som beskriver de olika dimensionerna av hållbarhet.

Leva som man lär De olika delarna av hållbarhet berör centralt innehåll inom olika ämnen i läroplanen, något som bland annat lyfts fram i kapitel 8 med tips på olika hållbarhetsteman. Vi talar mycket om att lära våra elever om hållbarhet och vad de kan göra. I detta sammanhang är det även viktigt att fundera över vad skolan gör så att eleverna känner att deras skola ”lever som den lär”. Det kan handla om att skolan

5 Bränberg m.fl. (2020).

78

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

6 L ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g

Ǵ använder miljömärkta och hållbara produkter och tjänster, till

exempel ser till att skolmaterial är giftfritt och sopsorteras på rätt sätt (ekologisk hållbarhet) Ǵ är inkluderande, arbetar aktivt för jämställdhet och trygghet och ser till att elevens röst hörs, till exempel genom att ha en jämställdhetsplan som eleverna får arbeta med (social hållbarhet) Ǵ hushållar med, återvinner och återanvänder resurser, till exempel arbetar för att minska matsvinn (ekonomisk hållbarhet).

Låt eleverna vara delaktiga i skolans hållbarhetsarbete. Dels genom att de får komma med förslag på förbättring, dels genom att de får delta i genomförandet.

Boken Vad håller ni på med?6 är en antologi med texter av bland andra Greta Thunberg, Annika Norlin och Björn Wiman. Den är full av tänkvärda reflektioner, noveller, dikter och serier kring världen vi lever i. Boken kan användas som diskussionsunderlag kring hållbarhet på ett inspirerande sätt. Låt eleverna ta del av texter från författare, musiker, poeter, serietecknare, psykologer och aktivister.

DONUT-MODELLEN Ett annat sätt att förklara hållbarhet för eleverna är att utgå från en donut (se figur 6.2). Modellen är en översättning och tolkning av ekonomen Kate Raworths modell. Jag har även inspirerats av materialet ”Omskaparna” från Sveriges Konsumenter (se kapitel 7).

Donut-modellen bygger på de globala målen för hållbar utveckling (mer om dem i nästa avsnitt) och konceptet ”Planetens gränser”, som är utvecklat av en grupp internationella forskare under ledning av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Modellen visar på att vi behöver en ekonomi som ser till att alla har sina behov och rättigheter tillgodosedda utan att vi ”pressar ut” planetens gränser. Kate Raworth skriver i sin bok: The essence for the Donut: a social foundation of well-being that no one should fall below, and an ecological ceiling of planetary pressure that we should not go beyond. Between the two lies a safe and just space for all.7 6 Vad håller ni på med? (2019).

7 Raworth (2017 s. 22).

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

79

D e l I P l at t f o r m f ö r v ä r d e r i n g a r o c h l ä r a n d e

Klimatförändring

gi

ing dn bil t U Ink och arobmst ete

erk

Bostad

Fr

ti

okra

ed

Ma

rk o

m va

R VIL

n d li n g

L VI V A R

A

Färskv

nu atte

Öv

HÄ

e rg öd n

log

v ld t a gfa lus ån För isk m

bio

Soci rättv al isa

Dem

Jäm

et

ldh

l stä

in g

er

Nätv

Vatten Mat Hä lsa

En

iska Kem gar renin föro

Luftförore ning

Ut oz tu o

R VILL VI VARA HÄ

Ha vsf ör su rn g in

av ng et i nn agr nl

tta

g

FIGUR 6.2 Donut-modellen. Tolkning av Raworth 2017. Inspirerad av Erika Granstrands illustration från Omskaparna

Vi behöver alltså se till att målen inne i ringen är uppfyllda utan att någon av de ekologiska gränserna som finns utanför ringen överskrids. Vi vill därför befinna oss på området mellan de två ringarna, på själva donuten.

Mänskligheten har redan gått över vissa av de gränser som ligger utanför ringen. Dessa områden, där ”glasyren” runnit över, är klimatförändring, övergödning, markomvandling och förlust av biologisk mångfald. När vi går över dessa gränser får det konsekvenser såväl för mänskligheten som för planeten.

80

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

6 L ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g

Ett sätt att få eleverna att komma ihåg resonemanget är att ha en riktig donut i klassrummet. Att bryta av olika delar från ett bakverk och äta upp dem kan även användas för att illustrera hur mycket eller lite av jordens resurser som används av de rika respektive fattiga delarna av mänskligheten.

DISKUSSIONSFRÅGOR

■ Vad kan vi göra för att försöka få tillbaka glasyren på donuten

på de ställen där den runnit över?

■ Vad händer när vi överskrider våra planetära gränser?

Vilka konsekvenser får det för mänskligheten och för vår planet?

■ Finns det behov och rättigheter i donuten som är mer viktiga för dig än andra, och i så fall varför?

■ Vissa länder uppfyller fler av behoven och rättigheterna än andra.

Hur bra är Sverige på det?

DE GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING År 2030 ska världen vara en bättre plats. Det är något som världens ledare har förbundit sig till genom att enas om sjutton globala mål (se figur 6.3). Dessa mål har sedan 169 delmål. Målen ska leda till att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, lösa klimatkrisen i världen samt skapa fredliga och inkluderande samhällen. De globala målen ingår i en större agenda för hållbar utveckling som kallas Agenda 2030.

Målen arbetades fram under tre år av flera olika aktörer som civilsam­ hällesorganisationer, forskare, akademiker och företag. Dessa mål ska gälla för alla människor och alla länder i hela världen.

Flera av målen är beroende av varandra, vilket betyder att effekter i ett mål kan påverka även ett annat. Ansvaret för att målen ska bli genomförda ligger på olika länders regeringar. Att uppfylla målen är inte juridiskt bindande utan ett frivilligt åtagande.8 Dessa mål är att bra sätt att introducera hållbarhet för elever. De är ibland svåra att förstå, men det finns flera olika sätt att arbeta med dem. Genom att använda inspirerande material som film, spel och olika övningar får eleverna 8 Svenska FN-förbundet (2018).

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

81

D e l I P l at t f o r m f ö r v ä r d e r i n g a r o c h l ä r a n d e

lättare att såväl ta till sig kunskap som själva reflektera över vad målen innebär och varför de behövs. Denna förståelse ligger sedan till grund för hur eleverna själva kan påverka att de globala målen uppfylls, i handlingar i sitt dagliga liv och/eller genom att ta fram idéer för förändring.

Filmen Globala målen, som finns på Youtube, beskriver kort alla målen och finns tillgänglig på olika språk samt teckentolkad. Den är fram­ tagen av MyRight med medel från Sida.

FilmCentrum gjorde tillsammans med UHR/Den globala skolan en filmfestival som under sjutton veckor turnerade i sjutton svenska städer.

Syftet var att använda film som metod för att arbeta med de globala målen. På webbplatsen finns filmer och lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet. Där kan du även ladda ner foldern Films for future, som ger inspiration för alla åldrar kring hållbarhet. Läs mer på fokusfilm.se/ globalamalen.

FIGUR 6.3 De globala målen för hållbar utveckling. (https://www.un.org/sustainabledevelopment/) Publiceras med tillstånd av FN med tillägget: “The content of this publication has not been approved by the United Nations and does not reflect the views of the United Nations or its officials or Member States”.

82

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

6 L ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g

Sjutton mål och tre hållbarhetsdelar Tidigare i detta kapitel talade vi om de tre olika dimensionerna av hållbarhet.

Ett sätt att förtydliga dessa tre – och att göra de globala målen tydligare – är att kombinera de två modellerna.

Detta har forskarna Johan Rockström och Pavan Sukhdev gjort i en modell (se figur 6.4). Modellen är baserad på en figur utvecklad av Carl Folke, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, med flera. Grundtanken är att den ekonomiska och sociala dimensionen kan ses som inbäddad av de miljömässiga. Detta ger en tydligare bild av hur utvecklingen av ekonomin och samhället sker inom de gränser vår planet har.9

FIGUR 6.4 Hållbarhetsdimensioner och de globala målen. Figuren är en översatt version av den ursprungliga illustrationen. Källa: Azote for Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet 9 Stockholm Resilience Centre (2016). © F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

83

D e l I P l at t f o r m f ö r v ä r d e r i n g a r o c h l ä r a n d e

Modellen kan göra det enklare för eleverna att se hur de olika målen är beroende av varandra och hur alla delar av hållbarhet passar ihop som ett pussel.

Det är även intressant att låta eleverna reflektera över balansen mellan de tre dimensionerna och hur de påverkar varandra.

Detta resonemang är relaterat till det vi talade om tidigare i kapitlet gällande Kate Raworths Donut-modell.

Globalamalen.se Webbplatsen globalamalen.se drivs av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) med stöd från Sida. På sajten finns mängder av information om hur skolan kan arbeta med de globala målen för hållbar utveckling. Där finns också filmer och posters att skriva ut samt en sida med övningar som går att filtrera utifrån ålder på elever, mål och tidsåtgång. Här är några av de övningar som finns för grundskolan:

Ǵ Korten på bordet – sjutton globala mål. Eleverna får bekanta sig

med de globala målen genom en kortlek (skrivs ut från en pdf) som illustrerar samtliga sjutton mål. Tidsåtgång: 30–60 minuter. Ǵ Att dela mitt mål. Eleverna skriver berättelser utifrån egna erfarenheter relaterade till ett av de sjutton globala målen. Berättelserna läses sedan upp i grupper. Tidsåtgång: 60 plus 60 minuter. Ǵ Lätt svenska – illustrera målen. Eleverna får rita sin beskrivning av utvalda mål, vilket gör det lättare att förstå målen och komma ihåg dem. Efter att eleverna är klara visar alla sina bilder och berättar för klassen hur de tänkte när de ritade. Tidsåtgång: 80 minuter.

DISKUSSIONSFRÅGOR

■ Vilka mål tycker du är mest viktiga och varför?

■ Vilka av målen hänger ihop och på vilket sätt?

■ Finns det några intressekonflikter mellan olika mål? Om ja, på

vilket sätt ska vi hantera dessa konflikter, nu och i framtiden? Ett exempel är hur målet om tillväxt har förhållit sig till målet om hälsa under covid-19-pandemin, där verksamheter fått restriktioner som påverkat deras tillväxt negativt för att smittspridningen ska kunna minskas. Ett annat exempel är hur vi balanserar tillväxt och minskning av koldioxid.

84

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

6 L ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g

Lyssna på podden Kjellkoll via UR. Där intervjuar journalisten Kjell Eriksson olika människor som verkar för en hållbar miljö. I varje avsnitt förklarar också Ida Texell, från delegationen för Agenda 2030, ett av målen. Det finns även pedagogiskt material att ladda ner.

Materialet passar såväl grundskolan som gymnasiet. Detta är ett bra sätt att förklara och ge en första bild av målen. Låt eleverna lyssna på olika mål och låt dem sedan skriva en egen sammanfattning och berätta för sina klasskamrater. Eller låt dem arbeta parvis och göra en egen intervju för varje mål.

Låt eleverna pröva ”Bli målmedveten”, som är ett webbtest som tagits fram av UNDP. Där får man först svara på frågor om sitt liv och sina värderingar, och utifrån vad man svarat får man sedan en att-göra-lista med tips på vad man själv kan göra för att bidra till en bättre värld.

Eller pröva appen SDGs in Action. SDG står för Sustainable Develop­ment Goals (de globala målen för hållbar utveckling). I denna app kan du få mer information om de olika målen samt ansluta dig till, eller skapa egna, uppdrag med ambition att uppnå målen. Läs mer på sdgsinaction.com.

SVERIGES MILJÖMÅL Det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen i de globala målen har samlats i ”Sveriges miljömål”. Det handlar om ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och ett antal etappmål som ska hjälpa till att nå målen. Generationsmålets syfte är att peka i den riktning som vårt samhälle bör ställa om till för att lösa de stora miljöproblemen i samhället till nästa generation. Detta mål är vägledande för miljöarbetet på olika nivåer i samhället. De sexton miljökvalitetsmålen visar på det tillstånd som arbetet ska leda till. Detta handlar exempelvis om frisk luft, ingen övergödning, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv.10 Läs mer och ta del av alla målen på sverigesmiljomal.se.

10 Persson & Persson (2020 s. 13).

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

85

D e l I P l at t f o r m f ö r v ä r d e r i n g a r o c h l ä r a n d e

Testa Håll Sverige rents digitala miljökalender. Där får eleverna delta i arbetet kring Sveriges miljömål genom att öppna olika luckor med uppdrag och aktiviteter. Miljökalendern är utvecklad för årskurs 1–6.

Kan robotbin ersätta vanliga bin? Kan vi skapa en dammsugare som suger ut koldioxid ur atmosfären? Detta är frågor som lyfts i UR-serien Briljanta forskare. Serien behandlar olika samhällsproblem i tio korta avsnitt. Ett spännande sätt att lyfta olika samhällsutmaningar och skapa både diskussion om och insikt i vad forskning och idéer kan göra för att förändra världen. Det finns även pedagogiskt material att ladda ner. Filmerna passar elever i årskurs 7–9 och berör områden inom biologi, fysik och kemi.

UR har även tagit fram serien Härifrån till hållbarheten med korta filmer i hållbarhetens tecken för årskurs 7–9. Där berättar personer och företag om allt från matsvinn och boende till prylar och rättvisa.

Filmerna har även tillhörande pedagogiskt material och berör bland annat samhällskunskap.

ÖVNING: ETT MÅL, FLERA UTMANINGAR

Ett sätt att arbeta med de globala målen är att bryta ner dem i konkreta utmaningar som behöver lösas. Vad behöver vi faktiskt förändra i samhället för att målet ska uppnås? Detta kan göras genom tankekartor där ett mål skrivs in i mitten och eleverna uppmanas att komma på saker som skrivs i mindre bubblor runt omkring det stora målet (se figur 6.5).

På detta sätt blir målen mer konkreta för eleverna och de får själva fundera över vad som kan ingå i varje mål. Som inspiration kan de även titta på varje måls delmål.

Dessa utmaningar kan sedan användas som grund till uppdraget att ta fram en social innovation i kapitel 8.

86

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

6 L ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g

… se till att det huggs ner färre träd

… minska bilkörandet

MÅL 13 BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

… minska energiförbrukningen

… få fler att äta vegetarisk mat

FIGUR 6.5 Exempel på tankekarta.

Efter att eleverna har lärt sig mer om hållbar utveckling och de globala målen kan de gå in och pröva olika quiz på webbplatsen Världskoll.

Frågorna handlar om läget i världen, utvecklingen i världen och de globala målen. Quizen är framtagna av Svenska FN-förbundet. Läs mer på varldskoll.se.

FÖRHÅLLNINGSSÄTT I UNDERVISNINGEN Hållbar utveckling kan ses som en samhällsprocess där vi tar vårt samhälle mot en bättre framtid. Detta kan handla om samhällsprocesser på såväl lokal som nationell och internationell nivå.11 Eleverna ska inte bara ta till sig kunskap om hållbarhet utan också lära sig att tänka kritiskt och analytiskt, vara delaktiga och sätta kunskapen i ett sammanhang. Skolverket lyfter på sin webbplats, på sidan om utmärkelsen

11 Sund & Sund (2017).

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

87

D e l I P l at t f o r m f ö r v ä r d e r i n g a r o c h l ä r a n d e

Skola för hållbar utveckling (se kapitel 7), att lärande för hållbar utveckling karakteriseras av

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande från eleverna.12

Att använda lärande för hållbar utveckling i sin undervisning handlar självklart om att berätta vad hållbar utveckling är, men även att belysa varför saker händer och hur eleverna själv kan påverka genom hur de lever sitt liv i dag – och i framtiden. För att på bästa sätt lyckas med det behöver eleverna själva vara delaktiga i hur undervisningen läggs upp, och tematiken ska vara förankrad i verkligheten såväl som ämnesövergripande.

Först får eleverna fakta, och sedan får de en möjlighet att reflektera, diskutera och utveckla sitt eget förhållningssätt och sina värderingar. I detta arbete blir det även viktigt med respekt för andras åsikter, kollektiva och demokratiska förmågor och att alla känner en trygghet i gruppen.

METOD: OLIKA PERSPEKTIV

I läroplanen (Lgr 11) sägs att skolan har en viktig uppgift i att ge eleverna överblick och ett sammanhang genom olika perspektiv:

■ Ett historiskt perspektiv ger förståelse för samtiden, förberedelse för framtiden och utveckling av elevernas dynamiska tänkande.

■ Ett miljöperspektiv ger såväl ett eget ansvar som ett förhållningssätt

till miljöfrågor i övriga världen.

■ Ett internationellt perspektiv ger eleverna ett globalt sammanhang, solidaritet med övriga världen och lägger grunden för kontakter över kultur- och nationsgränser.

■ Ett etiskt perspektiv tränar eleverna i ett ansvarsfullt agerande, såväl mot sig själva som mot andra.

Att låta eleverna vända och vrida på olika hållbarhetsaspekter med hjälp av olika perspektiv kan öka såväl kreativiteten som deras kritiska tänkande. Låt eleverna diskutera samhällsutmaningar och globala mål utifrån olika perspektiv. Några exempel:

12 Skolverket (2021a).

88

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

6 L ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g

■ Mål 1, Ingen fattigdom. Vad finns det för skillnader och likheter när

det gäller att arbeta med detta lokalt där eleven bor, nationellt i Sverige eller i ett utvecklingsland?

■ Mål 4, God utbildning. Hur såg det ut för hundra år sedan i Sverige?

Hur kan den digitala utvecklingen påverka och främja framtidens utbildning? Hur ser elevernas klassrum ut om hundra år?

■ Mål 5, Jämställdhet. Resonera kring hur målet kan tolkas och uppnås beroende på om vi utgår från det egna jaget, en särskild grupp eller hela samhället.

■ Mål 14, Hav och marina resurser. Hur kan detta mål påverkas av de tre olika aspekterna av hållbarhet? Finns det olika aspekter av hållbarhet som kan hjälpas åt att uppnå målet och/eller finns det aspekter som motverkar varandra?

Förslag på olika perspektiv:

■ ■ ■ ■

historiskt – nutid – framtid lokalt – nationellt – internationellt ekologisk hållbarhet – social hållbarhet – ekonomisk hållbarhet individ – grupp – samhälle.

Titta på filmen Jag är en siffra att räkna med, som är producerad av UNDP. Den finns på Youtube och visar unga personer som på ett poetiskt och musikaliskt sätt berättar hur unga är ”att räkna med” – att alla kan hjälpas åt att göra världen till en bättre plats.

Pröva övningen ”Fast på ön” från Barnfonden och Bibliotekstjänst. Det är en övning som i flera steg får eleverna att tänka på skillnaden mellan vad som är nödvändigt, önskvärt och onödigt att ha. Vad är det vi behöver för att överleva: Snapchat, en tandborste eller möjligheten att få utöva vår religion? Olika saker är olika viktiga för oss. Hur kan vi samarbeta och resonera för att välja det som gruppen tycker är mest viktigt? Övningen är även en bra grund i diskussionen kring att människor i vissa delar av världen inte har det som faktiskt är nöd­ vändigt för att överleva. Du hittar den (i pdf-format) genom att exempelvis googla på ”Barnfonden Fast på ön”. Där finns instruktioner och kort att skriva ut.

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

89

Ingrid Remvall har under många år arbetat i skolor med workshops och föreläsningar kring idéskapande, entreprenörskap och hållbar utveckling. Hon är också skönlitterär författare för såväl barn och unga som vuxna. Hennes akademiska utbildningsbakgrund är inom psykologi och kommunikation. Hon har under många år varit verksam i reklamvärlden där hon arbetat med kreativa processer, förändrings­ kommunikation och som art director.

Metodbok för förändringshjältar Hållbart och värdeskapande lärande i den framtidsorienterade skolan Barn och unga har superkrafter att utveckla såväl sig själva som samhället till det bättre. För att frigöra dessa krafter behöver de kunskap, verktyg och inspiration. Den här boken ger en grund för att arbeta med hållbar utveckling med utgångspunkt i kunskaps­ kraven i läroplanen. Arbetssättet är värdebaserat, ämnesöver­ gripande och elevinkluderande. Genom konkreta övningar och uppdrag visar boken på en undervisning som stärker elevers självkänsla, kreativitet, samarbetsförmåga och digitala kompetens.

Metodbok för förändringshjältar är till för lärare, skolledare och annan pedagogisk personal som tillsammans med sina elever vill skapa en positiv förändring för elever, skolan och samhället i stort. Studier visar att barn och unga oroar sig för framtiden.

Det bästa sättet att bemöta elevers oro är att lyssna på dem och låta dem själva ta fram lösningar. Elever som inkluderas i sin undervisning och får skapa ett värde utanför skolan blir dessutom mer motiverade, och ett entreprenöriellt arbetssätt stärker viktiga egenskaper som kreativitet och mod. Kort sagt: Vi slår flera flugor i en smäll genom att låta eleverna bli en del av lösningen på samhällets utmaningar!

Art.nr 43981

studentlitteratur.se