Ny grammatik – det svenska språkets struktur
Elsie Wijk-Andersson
– det svenska språkets struktur
Hallgren & Fallgren
ELSIE WIJK-ANDERSSON
Denna titel har tidigare givits ut av Hallgren & Fallgren Studieförlag AB och utges från och med denna tredje upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller inga innehållsmässiga förändringar jämfört med den andra upplagan.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 40074 ISBN 978-91-44-14909-7 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Layout och omslag: Lotta Lind Printed by Eurographic Group, 2020
Förord till första upplagan av Ny grammatik Denna bok gör inte anspråk på att vara en uttömmande beskrivning av svenska språkets struktur. Den har vuxit fram under arbetet med grammatikundervisning för utländska studerande och blivande tolkar vid institutionerna för nordiska språk och slaviska språk vid Uppsala universitet, och syftet med den har varit att åstadkomma en praktiskt tillämpbar språkbeskrivning snarare än en teoretiskt fullständig och strikt konsekvent grammatik. Den har under flera terminer existerat och använts i kompendieform vid kurser såväl för utländska studerande av olika kategorier som för invandrarlärare vid flera av landets högskolor, och jag vill gärna passa på tillfället att varmt tacka alla studenter och lärare som kommit med värdefulla kommentarer och uppmuntrande ord under arbetets gång.
Elsie Wijk-Andersson
Förord till den bearbetade upplagan av Ny grammatik med övningar I mer än 25 år har Ny grammatik använts i undervisningen i svenska som andraspråk, inte bara för utländska studerande på mera avancerade nivåer utan också för blivande lärare i ämnet. Och fortfarande måste den nog sägas sakna motstycke som vägledare i svensk grammatik ur ett andraspråksperspektiv. Även om Ny grammatik – som framgår ovan – inte gör anspråk på att ge någon uttömmande beskrivning av svenskans struktur är det ändå frapperande hur mycket av de för andraspråksinläraren problematiska sidorna av språket som boken tar upp och förklarar. Att den vuxit fram ur undervisningspraktiken är lätt att konstatera. När Ny grammatik nu kommer ut i en bearbetad upplaga handlar det om en varsam revidering som – bortsett från smärre omformuleringar och kompletteringar – inte berör presentationen av det grammatiska stoffet. Framför allt märks bearbetningen på tre plan. För det första har de till boken hörande övningarna – som tidigare utgjorde en fristående bok under titeln Övningshäftet – nu införlivats med boken samtidigt som de i vissa delar omarbetats och kompletterats. För det andra har den tidigare utgåvans något spretiga typografi gjorts enhetligare och förhoppningsvis mera läsvänlig. Och för det tredje har de mera tidsbundna språkexemplen modifierats eller bytts ut; sådana utsagor som ”USA och Sovjet är stormakter” eller ”I Polen är det kommunistpartiet som har makten” hör ju hemma i en annan – för dagens studenter allt avlägsnare – värld.
Lennart Larsson
Innehåll inledning I Verb ................................................................................................................................................................................... 7 II Sats ..................................................................................................................................................................................... 7 III Satsbyggnad ........................................................................................................................................................ 7 IV Verb – subjekt – objekt .................................................................................................................... 8 V Predikativ ................................................................................................................................................................ 9 VI Adverbial .............................................................................................................................................................. 10 VII Huvudsats och bisats ...................................................................................................................... 10 kapitel 1 Sats..................................................................................................................................................................................... 11 2 Satstyper .................................................................................................................................................................. 11 3 FV 1- och FV 2-satser .................................................................................................................... 12 4 Finittvång ............................................................................................................................................................ 13 5 Flera FV ................................................................................................................................................................. 13 6 Subjekt ..................................................................................................................................................................... 14 7 Subjektets plats vid flera FV ................................................................................................ 16 8 Subjektets form ......................................................................................................................................... 16 9 Resten av satsen: satsschema ............................................................................................. 18 10 Viktprincipen ................................................................................................................................................ 20 11 Samordnade satser ............................................................................................................................... 20 12 Lika-strykning i samordnade satser ....................................................................... 22 13 Bisatser ..................................................................................................................................................................... 22 14 Bisatsinledare ................................................................................................................................................ 23 15 Självständiga bisatser ...................................................................................................................... 24 16 Önskningar ...................................................................................................................................................... 25 17 Påståenden ......................................................................................................................................................... 27 18 Fundamentet .................................................................................................................................................. 28 19 Presenteringskonstruktioner ............................................................................................... 28 20 Fundament med emfas .................................................................................................................. 31 21 Framhävning med dubbelkonjunktioner ....................................................... 31 22 Framhävning med egen och själv ............................................................................... 33 23 Emfatisk utbrytning .......................................................................................................................... 34 24 Relativsatser ................................................................................................................................................... 35 25 Som-satsernas form ............................................................................................................................ 38 26 Negationer ........................................................................................................................................................... 39 27 Inte-kombinationer ............................................................................................................................ 40 28 Tidsadverbial ................................................................................................................................................... 41 29 Frekvens ................................................................................................................................................................. 42
30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66
Duration ................................................................................................................................................................ 43 Tidpunkter ......................................................................................................................................................... 44 Tid och tempus .......................................................................................................................................... 45 Tempusharmoni ....................................................................................................................................... 46 Presens ...................................................................................................................................................................... 46 Perfekt ....................................................................................................................................................................... 47 Framtid .................................................................................................................................................................... 49 Preteritum ........................................................................................................................................................... 50 Pluskvamperfekt och skulle ................................................................................................. 51 Tidsbisatser ...................................................................................................................................................... 52 Avslutad/pågående handling ............................................................................................... 54 Villkorsbisatser .......................................................................................................................................... 56 Frågor ........................................................................................................................................................................ 58 Jämförelse: likhet ................................................................................................................................... 59 Jämförelse: olikhet ............................................................................................................................... 60 Ju-satser ................................................................................................................................................................. 61 Koncessiva satser .................................................................................................................................... 62 Allmän relativsats ................................................................................................................................... 63 Orsakssatser ................................................................................................................................................... 63 Avsikts- och följdsatser ................................................................................................................ 64 Andra uttryck för orsak och verkan ..................................................................... 65 Subjekt och agens .................................................................................................................................. 67 Okänd eller opreciserad agens ........................................................................................ 68 Man-satser ......................................................................................................................................................... 68 Passiv utan agens .................................................................................................................................... 70 Passiv med agens .................................................................................................................................... 70 Verbets s-former ...................................................................................................................................... 71 Verbmorfologi ............................................................................................................................................. 71 Svaga verb .......................................................................................................................................................... 73 Starka verb ........................................................................................................................................................ 73 Oregelbundna verb ............................................................................................................................. 74 Konjunktiv ........................................................................................................................................................ 75 Modala hjälpverb .................................................................................................................................. 76 Infinitiv .................................................................................................................................................................... 79 Satsförkortningar ................................................................................................................................... 81 Substantiv: bestämdhet ................................................................................................................ 83 Substantiv: allmän betydelse .............................................................................................. 85
övningar 1– 98 Instuderingsfrågor och övningar
.................................................................................
87
1. Sats En sats är en kombination av ett subjekt och ett predikat. SUBJEKT
PREDIKAT
Detta är en allmän definition som gäller alla mänskliga språk. Men satsernas form eller utseende kan skilja sig från språk till språk. I en svensk sats måste predikatet innehålla ett finit verb (FV). (Finit betyder bestämd och begränsad till person. I många språk, men inte i svenskan, rättar sig det finita verbets form efter subjektets form.) I svenska finns tre finita verbformer: IMPERATIV
läs
ha
PRESENS
läser
har
PRETERITUM
läste
hade
Svenska verb har också andra former (t.ex. läsa, läst) men de är inte finita. De kallas infinita verb (IV). De ingår ofta i predikatet, men de är inte nödvändiga för att bilda en formellt korrekt sats.
2. Satstyper Det finns olika typer av satser, med olika betydelse. Det finita verbets placering i satsen är viktig för hur vi tolkar och förstår satsen. Ska vi förstå den som en uppmaning att göra något, en fråga att svara på eller ett påstående som informerar oss om något? Form:
Betydelse:
FV
Läs svenska!
imperativsats (uppmaning)
Läser du svenska?
ja/nej-fråga
Varför
läser du svenska?
v-fråga (ordfråga)1)
Igår
läste jag svenska.
påstående
Jag
läser fortfarande.
påstående
Typen kallas ibland ordfråga, eftersom den börjar med ett frågeord, eller v-fråga, eftersom de flesta frågeorden börjar på v- (vad, vem, varför etc. i undantag är hur och när).
1)
11
3. FV 1- och FV 2-satser Efter formen kan man indela de svenska huvudsatserna i två grupper: FV 1 (verbet har plats nummer 1) FV 2 (verbet har plats nummer 2) Efter form och betydelse har vi fyra stora huvudsatstyper: imperativsats FV 1 ja/nej-fråga FV 1 v-fråga påstående
FV 2 FV 2
FV 1-satserna skiljer sig åt framför allt genom verbets form. Imperativsatserna har sitt FV i imperativ (därav namnet på satsen). Ja/nejfrågorna har sitt FV i presens eller preteritum. FV
Ring
(du) till försäkringskassan!
Ringer
du dit?
Har
du ringt?
Ringde
du igår?
Det finns också en mindre grupp FV 1-satser, nämligen önskesatser inledda med det finita verbet måtte eller må (eller vissa gamla konjunktivformer i mer eller mindre stelnade fraser): FV
Leve
födelsedagsbarnet!
Må
han leva i hundra år!
Måtte
jag hinna med bussen!
Måtte
allt gå bra!
FV 2-satserna skiljer sig åt genom förstaplatsen, som kallas fundament. V-frågornas fundament är alltid ett frågeord eller en frågeordsfras:
12
FUNDAMENT
FV
Vem
kommer?
Vilken buss
åker du med?
Hur många barn
har du?
Påståendesatsernas fundament kan vara allt annat, dvs. vad som helst utom ett frågeord eller en frågefras: FUNDAMENT
FV
subjekt
Jag
kommer.
tidsadverbial
Nu
är
jag klar.
rumsadverbial
Här
är
jag.
objekt
Det här
förstår
jag.
IV
Somna
vill
jag inte.
satsadverbial
Inte
vet
jag.
Tänk på att bara vissa satsadverbial (t.ex. inte, aldrig, nog, antagligen) kan stå som fundament medan andra (t. ex. väl, ju, nämligen, också, förstås, verkligen) inte kan det.
4. Finittvång En svensk sats måste alltså innehålla ett finit verb. Många språk kan bilda satser med bara ett adjektiv eller ett substantiv som predikat, men svenskan använder är som FV (s.k. kopula) vid adjektiviska och substantiviska predikat. FV
Är
du nöjd?
Jag
är
glad.
Olle
är
student.
5. Flera FV Oftast finns det bara ett FV i varje sats. Om det finns andra verb i satsen är de normalt infinita:
Eva
FV
IV
IV
försöker
sluta
röka.
IV
IV
13
Per
har
försökt
sluta
snusa.
Olle
skulle
vilja
försöka
hinna
läsa.
Det kan dock förekomma flera finita verb i samma sats, sammanbundna med och: a) FV
+
FV
Tiden
går
och
går.
Hjärtat
slår
och
slår.
Jag
läser
och
läser.
Man upprepar samma verb, båda betonade, och får en intensifierande effekt. b)
FV
+
FV
Jag
sitter
och
läser.
Per
ligger
och
sover.
Vi
stod
och
pratade.
Gå
och
lägg dig!
tog
och
diskade.
Kom
och
hjälp mig!
Han
Här är det första verbet obetonat och fungerar som ett slags hjälpverb för att markera handlingen (aktionen) i det andra verbet som pågående (durativ) eller inträdande.
6. Subjekt Subjektet i en svensk sats måste i regel uttryckas. Det står intill det finita verbet, före eller efter: FV
Jag kommer. S
Nu
kommer
jag. S
14
I många andra språk behöver man inte uttrycka subjektet, om man ändå förstår vem eller vad som är subjekt. Det kan framgå av kontexten (sammanhanget) eller av verbets ändelse. I svenskan är verbets ändelse alltid densamma i varje finit form, oberoende av subjektet:
jag skrattar
jag skrattade nyss
du
“
du
“
Eva
“
Eva
“
vi
“
vi
“
ni
“
ni
“
Eva och Per
“
Eva och Per
“
Ofta behövs alltså ett uttryckt subjekt för att man ska förstå vem eller vad man talar om. Men subjektet i svenskan har också en annan viktig funktion, nämligen att tillsammans med det finita verbet bestämma satstypen. Det finita verbets plats är ju alltid fast: FV 1 eller FV 2. För att man ska kunna avgöra vilken plats verbet har måste det alltså finnas något annat att jämföra med. Det är särskilt viktigt för att skilja på ja/nejfråga och påstående. Eftersom intonationen kan vara densamma i frågor och påståenden i svenskan, är ordföljden viktigast för tolkningen och förståelsen av ett yttrande. Är
läser en fråga eller ett påstående? Man måste uttrycka ett subjekt för att bli säker:
du läser
FV 2: påstående
–
FV 1: ja/nej-fråga
läser du
Ibland måste man därför ”hitta på” ett subjekt till sådana verb som logiskt inte har något, t.ex. regnar, snöar, blåser m. fl. Oftast är detta ”påhittade” subjekt det:
regnar
är ingen sats
det regnar
FV 2: påstående
–
FV 1: ja/nej-fråga
regnar det
Det i den här funktionen brukar kallas platshållare (eller formellt subjekt). 15
Imperativsatserna är undantagna från subjektstvånget. Subjektet i en imperativsats kan men behöver inte (och brukar inte) uttryckas. FV
(S)
Läs
(du)
den här boken!
Skriv
(ni)
många övningar!
Subjektet är alltid den eller de som hör eller läser uppmaningen. Det framgår alltså av situationen vem som är subjekt.
7. Subjektets plats vid flera FV Subjektet står intill det första finita verbet, före eller efter: FUNDAMENT
FV
S
Jag
sitter
–
och tänker.
Här
sitter
jag
och tänker.
Nu
går
vi
och handlar.
Igår
var
jag
och simmade.
När
kommer
du
och hälsar på mig?
–
Står
Eva
och väntar på bussen?
8. Subjektets form De flesta subjekt i exemplen hittills har varit egennamn (t. ex. Eva, Per) eller personliga pronomen (jag, du etc.). Pronomen är de enda ord i svenskan som har en speciell subjektsform:
16
SUBJEKT
ICKE-SUBJEKT
jag du hon han vi ni de man
mig dig henne/sig honom/sig oss er dem/sig en/sig
Alla andra ord i svenskan har samma form för subjekt och icke-subjekt. Men subjektet i en sats behöver inte vara bara ett enda ord: SUBJEKT
FV
Den svenska författaren Selma Lagerlöf
fick
nobelpriset 1909.
Vattnet mellan Sverige och Finland
heter
Östersjön.
Boken som du läser just nu
heter
Ny grammatik.
Både ni och jag
kan
tala svenska.
Subjektet är inte heller alltid ett egennamn eller ett pronomen med eventuella bestämningar. Många andra kategorier kan fungera som subjekt: S
FV
substantiv
Solen
skiner.
adjektiv
Brunt
är
snyggt.
räkneord
100000
går
arbetslösa.
verb
Att läsa
är
roligt.
bisats
Att du är glad
gläder
mig.
1
9. Resten av satsen: satsschema Efter finit verb och subjekt är ordföljden densamma i alla huvudsatstyperna. Ett sätt att beskriva ordningsföljden är att sätta upp ett s.k. satsschema, som ger huvudreglerna för svenskans ordföljd: FUNDAMENT
SATSS ADVERBIAL
FV
IV
OBJEKT/ PREDIKATIV
ÖVRIGA ADVERBIAL
Idag
tänker jag
faktiskt
läsa
grammatik
hemma.
Än
har
jag
inte
lärt
mig allt
tillräckligt bra.
Jag
har
–
nog inte
varit
så flitig
jämt.
Varför
har
jag
inte
varit
så flitig
jämt?
–
Tänker du
verkligen
läsa
grammatik
hemma?
–
Glöm
( )
inte
läsa
grammatik
hemma!
–
Måtte
du
ofta
läsa
grammatik
hemma!
Vi behöver naturligtvis inte fylla alla platserna i satsschemat varje gång vi yttrar en sats: FUND
FV
S
SA
IV
O
ÖA
Jag
älskar
–
–
–
dig.
–
Jag
har
–
alltid
älskat
dig.
–
Det
vet
du.
–
–
–
–
Kom
–
–
–
–
snart!
–
Å andra sidan kan vissa platser i schemat innehålla flera led av samma kategori:
1
FUND
FV
S
SA
IV
O
ÖA
Än
har
vi
lärt känna
varandra
så bra.
Ni
lär
–
ju faktiskt inte –
–
er svenska
snabbt och lätt på kursen varje vecka.
Om man har flera adverbial på SA-platsen kommer de i allmänhet i följande ordning: 1) ju, väl, nog 2) andra korta adverbial som alltså, därför, ändå 3) längre adverbial som antagligen, faktiskt, verkligen, trots allt 4) negation: inte, aldrig etc.
Vi har väl alltså antagligen inte gjort tillräckligt. Jag kan ännu inte säga något bestämt. Tumregel: kortast först, negation sist. Om man har flera objekt på objektsplats, kommer prepositionsobjekt efter prepositionslöst objekt. Om båda objekten är prepositionslösa, står det indirekta objektet före det direkta:
Kan du förklara det här för mig? DO
IO
Kan du ge mig en förklaring? IO
DO
Jag måste ge blommorna lite vatten. IO
DO
Om man har flera adverbial på ÖA-plats, kommer de i allmänhet i följande ordning: 1) sättsadverbial 2) rumsadverbial 3) tidsadverbial 4) andra (långa) adverbial: orsak, villkor etc.
Jag har alltid trivts bra på landet på somrarna av många anledningar. SÄTT
RUM
TID
ORSAK
Vi kan göra det hemma hos dig i kväll om du vill. RUM
TID
VILLKOR
S.k. verbpartiklar (som t.ex. i tycka om, komma ihåg) står på IV-plats: FUND
Han Vi
FV
S
SA
IV
O
ÖA
tycker
–
inte
om
hundar.
–
inte
komma ihåg
alla exempel.
–
lyckades
Tänk på att satsschemat ger huvudreglerna för ordföljden. Det kan förekomma variationer av stilistiska och rytmiska skäl. 1
10. Viktprincipen En viktig faktor som påverkar ordföljden i svenskan är viktprincipen. Den innebär att korta, lätta led går före långa, tunga led. Ett ”tungt” led innehåller mycket information, och informationstunga led sparar man gärna till slutet av satsen. Jämför:
Man sparar gärna viktig information till sist. S
FV
SA
O
ÖA
Man sparar gärna till sist den information som man tycker är vikÖA O tigast. Pronomen är normalt obetonade, och personliga pronomen skiljs inte gärna från verbet. Jämför:
(betonat pronomen)
Jag känner inte Ulrik. FV
SA
O
Jag känner inte honom.
Jag känner honom inte. FV
O
SA
FV
SA
O
Du glömmer väl inte vår fest? Du glömmer väl inte den?
Du glömmer den väl inte?
11. Samordnade satser En mening kan vara mer än en sats. Man kombinerar flera satser till en mening med hjälp av ett fogeord, som står mellan satserna utanför satsschemat. Satser av samma typ knyts ihop av s.k. konjunktioner. Den vanligaste konjunktionen i svenskan är och: FV
Var
bor
Jag
skriver Hämta
20
+
du en stol
FV
och
hur
trivs
och
du
läser.
och
sätt
du? dig!
De samordnande konjunktionerna i svenskan är:
och, samt
(tillägg)
eller
(alternativ)
men, fast, utan
(motsättning, motsats)
(utan används bara efter negation)
för, ty
(förklaring)
(ty används mest i formellt skriftspråk)
så
(slutsats, konsekvens) FV
+
FV
är
du vaken?
Sover
du
eller
Jag
är
vaken
men
jag
vill
gärna sova.
Jag
sover
inte
utan
jag
är
vaken.
Jag
är
trött
för
jag
har
inte sovit.
Jag
är
trött
så
jag
kan
inte tänka.
Utan innebär en starkare motsättning än men. Utan används efter en negation vid en klar motsats eller när man vill korrigera en missuppfattning. Jämför:
Olle är inte rik, utan han är fattig. Han är inte rik, men han är vacker. Jag är inte trött, utan jag är jättepigg. Du är inte trött, men du sover ändå. Jag är inte arg, men jag är lite ledsen. Jag är inte arg, som du tror, utan jag är ledsen. Också att kan ibland fungera som samordnande konjunktion och stå mellan två huvudsatser och alltså följas av huvudsatsordföljd. Vanligen markerar då att ett mer eller mindre direkt citat eller ett subjektivt ställningstagande:
Jag tycker att grammatik är inte bara teori. Annars är att bisatsinledare och följs av bisatsordföljd. Om det står först i en mening inleder att alltid en bisats.
21
Författare: Elsie Wijk-Andersson. En större bearbetning av boken gjordes 2008 av Lennart Larsson, universitetslektor på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ny grammatik – det svenska språkets struktur Sedan många år har Ny grammatik använts i undervisningen i svenska som andraspråk. Den har varit lika uppskattad i kurser för utländska studerande på mera avancerade nivåer som inom grundutbildning av lärare i svenska som andraspråk. Och fortfarande kan den sägas sakna motstycke som vägledare i svensk grammatik ur ett andraspråksperspektiv. Författaren ger en kortfattad och praktisk beskrivning av det levande svenska språket så som det talas och skrivs idag. Med tydliga exempel förklaras hur vi bygger satser och meningar samt vilka regler vi mer eller mindre medvetet följer när vi väljer olika grammatiska konstruktioner. Sist i boken finns en övningsdel med instuderingsfrågor och övningar till de olika kapitlen. Ny grammatik – det svenska språkets struktur ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna tredje upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den andra upplagan.
Tredje upplagan
Art.nr 40074
studentlitteratur.se