9789144144948 by Smakprov Media AB

Digital kreativitet – i förskolans undervisning

Maria Högberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43847 ISBN 978-91-44-14494-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsfoto: Maria Högberg Printed by BALTO print, Lithuania 2021

Innehåll

Förord 7 Författarpresentation 9 Bokens kapitel 11 1 Inledning 13

2 Integritet och identitet 17

Integritet 17 Självporträtt i naturmaterial 22 Digitalt målade självporträtt 26 Sammanfattning 27 3 Lek och kreativitet 29

Projicering 29 Greenscreen och livekamera 36 AR 40 Sammanfattning 41 4 Fantasi 43

Greenscreen 43 Att skapa en greenscreen-bild 44 Fantasifåglar 50 Sammanfattning 53 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5 Rörelse 55

Dans 55 Dans och rörelse utomhus 60 Rörelse med roboten Sphero 62 Sammanfattning 64 6 Skapa 65

Projicera bilder 65 Måla med robotar 69 Rita på lärplattan 71 Skuggteater med kuliss 73 Stop motion 74 Sammanfattning 76 7 Skriftspråk 77

En luftballongssaga 77 Fågelskyltar 79 Sammanfattning 81 8 Språk och kommunikation 83

Bildstöd 83 Dokumentation 84 Kartprojektet 85 Högläsning 89 Flerspråkighet 91 Sammanfattning 93 I n n e h å l l n

9 Matematik 95

Analog programmering 95 Programmering med robotar 101 Sammanfattning 106 10 Natur 107

Webbmikroskop 107 Intervallfotografering 112 Slowmotion 115 Projektor 115 Nya perspektiv 117 Fågelporträtt 117 Ta hjälp i sociala medier 119 Sammanfattning 120

6 n I n n e h å l l

11 Teknik 121

Utforska ström med Makey Makey 121 QR-koder 128 Bygg och konstruktion 130 Ljus och skugga 131 Sammanfattning 134 12 Tips 135

Appar till iPad 135 Webbsidor 137 Tack! 139 Sakregister 141

Integritet och identitet

Kapitel 2

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet. LPFÖ 18

När vi använder digitala verktyg i undervisningen är det några saker – förutom själva tekniken – som jag tycker är viktiga att komma ihåg. Det handlar om barnets rätt till sin egen kroppsliga och personliga integritet. Detta är viktigt i alla sammanhang, men kanske extra viktigt i just dessa sammanhang. Därför vill jag börja denna bok med att skriva om just det. Detta kapitel kommer också att handla om att stärka barnens egen identitet i form av att skapa sitt eget självporträtt på olika sätt.

Integritet I dag använder vi ofta kameran på förskolan. Den digitala tekniken finns lätt tillgänglig och det är enkelt att använda sig av bilder på barnen. Då behöver vi tänka på om barnen tycker att det är okej att vara med på bild. Om barn visar eller berättar att det inte är okej så behöver vi hitta andra sätt att dokumentera, introducera och undervisa för att barn ska känna sig trygga. För att barn ska känna sig trygga ska de vara medvetna om att de både kan säga nej till att vara med på bild och att de själva bestämmer om de vill ha sin bild uppsatt på förskolan eller publicerad på en digital plattform. Detta skapar trygghet för barnen och rustar dem också för liknande situationer i framtiden. Vi lever i en värld full av exploatering på sociala medier där vi alla behöver värna om både vår egen och andras integritet. Dokumentation

I vårt samhälle, där tillgången till digitalkameror och smartphones med kamera är hög, har också dokumentation av allt om händer exploderat. Ibland brukar © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

K a p i t e l 2 n I n t e g r i t e t o c h i d e n t i t e t

Exempel på bild som kan användas som dokumentation där endast barnens händer syns.

vi skämtsamt använda oss av uttrycket ”om det inte finns bilder så har det inte hänt”. Jag tycker att detta stämmer in även i förskolan. Det är många gånger jag själv känt en stress över att jag inte har en kamera tillgänglig när något händer tillsammans med barnen. Jag har också upplevt hur aktiviteten avstannat när jag tagit fram en kamera för att dokumentera. Barnens intresse har då i stället vänts från sitt eget utforskande och dragits till kameran. Det har också hänt att barnen väljer att avbryta aktiviteten och gå därifrån. Jag har i efterhand tolkat det som att de har tappat intresset eller lämnat för att de inte vill vara med på bild. I dessa situationer behöver vi fundera på vad syftet med dokumentationen är. Är det för barnets skull? Tillför min dokumentation något i undervisningen? För vems skull vill jag dokumentera? Dokumenterar jag för att senare kunna visa för någon annan pedagog, chef eller vårdnadshavare? En bra regel i dessa sammanhang är att fråga barnen själva om de vill att vi ska dokumentera. Det räcker ofta med att vi dokumenterar själva händelsen och inte barnen i första hand. Det kan vara händer som målar, bygger och skapar eller fötter som går en balansbana eller dansar. Det viktigaste är att barnen känner sig trygga och får bestämma själva om de vill vara med på bild eller inte. Ett annat sätt att dokumentera en aktivitet kan vara att ta bilder i efterhand på material för att kunna illustrera en undervisningsstund. Då kan vi med hjälp av dessa bilder och skriven text lägga in det som dokumentation i barnens lärlogg (ett digitalt verktyg för att dokumentera barns lärande). På detta sätt behöver vi inte avbryta en undervisningsstund för att dokumentera, utan kan fokusera på barnen och aktiviteten. När jag själv började tänka så, blev jag lugnare och mer fokuserad i stunden. Undervisningen har skett oavsett om jag hunnit dokumentera med kameran eller inte.

Exempel på en bild som visar på en aktivitet utan att barnen är närvarande.

18 K a p i t e l 2

n Integritet och identitet

Greenscreen

När jag första gången introducerade greenscreen-teknik för några barn upplevde jag att flera av barnen tyckte det var roligt att använda en bild av sig själva. Men ett av barnen visade tydligt att hen inte ville vara med på bild själv. Jag frågade då om det fanns något annat som vi kunde fotografera framför den gröna bakgrunden. Barnet sprang då och hämtade sitt gosedjur. Vi tog en bild på gosedjuret som barnet sedan kunde använda för att skapa sin bild.

Vi använde ett gosedjur för att utforska greenscreen-teknik när ett barn inte ville vara med på bild själv.

K a p i t e l 2 n I n t e g r i t e t o c h i d e n t i t e t

Vid ett annat tillfälle hade vi ett projekt om fjärilar. Vi använde återigen green screen-teknik där alla barn som ville fick välja en bild på fjärilsvingar och sedan ta en bild på sig själva när de stod framför en grön bakgrund. När vi sedan la ihop bilderna i en app såg det ut som att barnen förvandlats till fjärilar.

Min egen fjärilsbild som skapades för att barnen skulle få en förförståelse för vad vi skulle göra.

20 K a p i t e l 2

n Integritet och identitet

De flesta av våra barn, som då var 1–3 år gamla, tyckte efter en del introduktion att detta var spännande och roligt, men ett barn ville absolut inte göra någon egen bild. Då barnet ändå visade ett stort intresse för de andra barnens bilder, lät vi detta barn vara med vid flera tillfällen och se hur de andra barnen gjorde. Vi hade också dokumentation av de andra barnen som fjärilar uppsatta på väggarna. Vi erbjöd vid ett flertal tillfällen återigen barnet att skapa sin egen fjäril, men hen fortsatte att skaka på huvudet samtidigt som barnet gärna tittade på de andra barnens bilder. Sen en dag när några barn höll på att skapa greenscreen-bilder utifrån egna idéer, visade barnet att hen också ville vara med. Barnet valde en bild på vackra fjärilsvingar och ställde sig framför det gröna tyget för att bli fotograferad. Det var då självklart för hen hur man skulle göra. När barnet sedan fick upp sin bild © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

på väggen var det med mycket stolthet och glädje barnet gick dit och pekade på sig själv. Detta barn behövde helt enkelt mer tid än sina kompisar för att förstå och känna sig trygg. Även barnet med gosedjuret, som jag berättade om tidigare, ville själv bli fotograferad vid ett senare tillfälle och vara med i sin egen greenscreen-bild. Men för det barnet tog det ett år innan hen uttryckte den önskan. Jag har även träffat barn som aldrig vill vara med på bild och det måste också vara okej. Det viktigaste i dessa sammanhang är att inte tvinga något barn och att försöka förstå varför barnet inte vill vara med på bild. Om det bara handlar om att barnet inte vill vara med i en greenscreen-bild, är det ganska enkelt. Det är inte viktigt i sig. Men om det i stället handlar om att barnet inte förstår vad det är vi ska göra, behöver vi hitta andra sätt att introducera aktiviteten på. Det kan också bero på att barnet har en rädsla för att se ful eller fel ut på bilden eller inte vill att andra ska se den färdiga bilden genom att den blir upphängd på väggen. Då behöver vi i stället fundera på hur vi kan arbeta med barnets trygghet och inte fokusera på att barnet ska vara med i en greenscreen-bild. Tillsammans kan vi hjälpa barnen att känna tillit till sin egen förmåga och trygghet i att de själva bestämmer över hur och var dokumentationen sker, var dokumentationen hamnar och vem det är som dokumenterar dem. Barn har rätt till sin egen integritet på många sätt, och detta är ett av dem. Med det sagt går vi nu över till några exempel på hur vi kan ta hjälp av digitala verktyg för att stärka barns identitet genom att skapa självporträtt.

Barnet visar stolt sin bild där hen förvandlats till en fjäril.

K a p i t e l 2 n I n t e g r i t e t o c h i d e n t i t e t

Självporträtt i naturmaterial Under många år var det självklart för mig att barnen skulle rita eller måla sitt självporträtt med papper och penna, men för några år sedan provade vi ett nytt sätt. Vi bestämde oss för att skapa självporträtt av naturmaterial. Det första som barnen fått göra då, är att själva leta på saker som de behöver för att göra sitt självporträtt. Vi har både varit i en skog och också gått till en park i närheten när det passat bättre avståndsmässigt. Det viktiga är att det finns tillgång till olika naturmaterial. De första barnen som gjorde detta, var 5 år gamla och klarade det nästan helt på egen hand.

Ett av de första självporträtten som skapades under en skogsutflykt.

22 K a p i t e l 2

n Integritet och identitet

Men när vi gjort detta med yngre barn har vi gått tillsammans med en pedagog och två eller tre barn. Vi har också tagit med yngre och äldre barn samtidigt. På så sätt får de yngre barnen en bättre förståelse för vad de ska göra för att de kan se och höra hur de äldre barnen gör. Under tiden vi samlat material har det uppstått många intressanta samtal om vad vi behöver. Samtalen har handlat om både vilka kroppsdelar som ska vara med, vilket material som är lämpligt att använda och hur många delar av materialet vi behöver. En del barn vill göra bara ansiktet, medan andra barn väljer att göra hela kroppen. När materialet är insamlat har barnen fått ett vitt pappersark att skapa självporträttet på. Pappret ger dem något att utgå ifrån, men jag har haft barn som använt en betydligt större yta än pappret. Ett tips är att lägga det vita pappret i en plastficka. Då påverkas inte pappret av om naturmaterialet är blött.

Barnen skapar själva sina självporträtt av naturmaterial de samlat in.

Att sitta tillsammans med barnen vid själva skapandet är så spännande. På det sättet får jag en bild av vilka detaljer de valt att gestalta och med vilket material. När andra ser en del självporträtt i efterhand, kan de uppfatta porträtten som röriga och lite slarviga, men den som varit med under tillkomsten vet att varje liten detalj i porträttet har sin egen betydelse. Jag har fått se självporträtt som innehållit många oväntade detaljer. Ett barn la pinnar över pappret och förklarade stolt att det var tarmarna och att de var jättelånga, ett annat barn la dit små © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

K a p i t e l 2 n I n t e g r i t e t o c h i d e n t i t e t

löv som fingrar och tår och ett barn letade frenetiskt efter röda bär som skulle vara det röda på hens kinder. För att spara dessa självporträtt tog vi sedan en bild med kameran. På det sättet behövde vi inte använda klister och riskera att material lossnar. Naturmaterialet lämnade vi tillbaka till naturen eller sparade för att använda till något annat. Bilderna skrev vi sedan ut, laminerade och satte upp på väggen (om barnet själv ville). Självporträtten skapades under en längre period, några få åt gången. Detta gjorde att det kom upp några porträtt i taget och blev en dokumentation som

De röda bären användes för att skapa röda kinder på barnets självporträtt.

24 K a p i t e l 2

n Integritet och identitet

alla barn kunde ta del av. Detta gav barnen en bra förförståelse för vad de skulle göra och väckte också barnens intresse. Barnen frågade ofta om och längtade efter att det skulle bli deras tur. Jag trodde i början att vi genom att visa de första barnens porträtt, skulle få se hur de andra barnen skapade sina porträtt på liknande sätt, men där hade jag helt fel. Porträtten kunde inte ha blivit mer olika. Alla barn tog sig an denna uppgift på olika sätt och hade sitt unika sätt att skapa sig själva på. Det som varit det bästa med att göra självporträtt på detta sätt är alla samtal vi haft runt omkring och att barnen visat sådan glädje över att göra dem. Vi har haft barn som tidigare varit ytterst motvilliga till att göra sitt eget porträtt när vi erbjudit papper och penna, men som nu gjorde sina porträtt med stor entusiasm och med massor av detaljer. Jag upplever att de barnen kände en större trygghet att skapa när de fick använda naturmaterial och blev mer fria i sitt skapande.

Några av alla självporträtt som barnen skapat – alla olika och unika.

K a p i t e l 2 n I n t e g r i t e t o c h i d e n t i t e t

Digitalt målade självporträtt Ett annat tips när vi ska göra självporträtt, fick jag när jag lyssnade på Sara och Linda, alias @fantasifroknarna på Instagram, Det var på en föreläsning hösten 2019. De berättade då att de använt sig av fotografier av barnen för att skapa självporträtt med digitalt måleri. Barnen hade använt sitt eget fotografi som underlag i en app på lärplattan och målat digitalt med hjälp av en penna eller sitt finger direkt på bilden. Detta gjorde att de fick hjälp med formen och att se detaljer och färger i sitt eget ansikte. När barnen målat klart sin bild på detta sätt tog de bort bakgrundsbilden, det vill säga fotografiet på barnet. Då syns bara det som barnet själv har målat. De porträtt som Linda och Sara visade var fantastiska. De var mycket personliga och detaljrika. Även de yngsta barnen kan på detta sätt skapa porträtt som innehåller många detaljer genom att de får stöd av bakgrundsbilden.

Mitt eget självporträtt skapat digitalt utifrån ett foto.

26 K a p i t e l 2

n Integritet och identitet

Några tankar I vår iver att dokumentera och visa upp vad vi gjort, behöver vi ibland stanna upp och reflektera över hur, vad och varför vi dokumenterar. Det är också viktigt att vi kan erbjuda flera olika sätt att skapa. Barn är olika och utrycker sig på olika sätt. Alla behöver inte göra lika. Vi ska inte sluta måla självporträtt med penna och pensel, färg och kolstift, utan utvidga barnens möjligheter att skapa i olika material och på olika sätt. Då hjälper vi barnen att hitta uttryckssätt som passar för dem. Detta i sin tur stärker barnen i att de kan och att det är okej att göra olika. Det är också viktigt att vi inte bara lär barnen att använda tekniken när det gäller de digitala verktygen, utan också tar med det etiska i användandet av dem för att skapa trygga individer.

Sammanfattning I detta kapitel har jag berättat om hur vi behöver var uppmärksamma på barns signaler så vi inte kränker dem i vår iver att dokumentera och skapa bilder. Vi kan i efterhand ta bilder utan barn för att visa på en aktivitet och låta barn använda bilder av föremål i stället för på sig själva när vi skapar. Jag har också berättat om olika sätt att skapa sitt eget självporträtt där barn får en chans att hitta det uttryckssätt som passar dem och gör dem trygga i sitt skapande och fler detaljer framträder.

K a p i t e l 2 n I n t e g r i t e t o c h i d e n t i t e t

Maria Högberg har varit verksam förskollärare i trettio år och är vidareutbildad inom digitala verktyg. I dag arbetar hon som IKT-pedagog och driver Instagram-kontot ”Digitalkreativitet” samt föreläser och håller workshops i ämnet.

Digital kreativitet

– i förskolans undervisning I denna bok delar Maria Högberg med sig av inspirerande exempel på hur digitala verktyg kan användas kreativt i förskolans undervisning. Varje kapitel utgår från ett läroplansmål och visar hur kombinationen av digitalt och analogt material kan användas för att nå målen. Exempel på denna sammankoppling är när barn skriver bokstäver på datorn kan leda vidare till att de sedan börjar skriva bokstäver för hand, att barngruppen upptäcker nya saker i naturen med hjälp av ett webbmikro skop eller att de målar stort i en projicerad bild på väggen med vanliga färger. Viktiga frågeställningar som rör användandet av digitala verktyg diskuteras också i boken. Författaren menar att om vi tar vara på den moderna teknikens möjlig heter kan vi nå fler barn och ge fler barn chansen att lära och utforska på ett sätt som passar dem. – För mig handlar det inte om antingen eller när vi pratar om analoga och digitala verktyg, utan både och, menar Maria Högberg. Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan, men kan med fördel användas även i de tidiga årskurserna i skolan, på fritidshem eller inom anpassad grundskola.

Art.nr 43847

studentlitteratur.se