9789144144856

VERKLIGA MOTTAGARE Resurspaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

VERKLIGA MOTTAGARE Resurspaket – Digitalt + Tryckt Verkliga mottagare är ett resurspaket som består av två delar: bok och digital del.

På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.­

BOK Verkliga mottagare fungerar som ett praktiskt stöd för dig som snabbt vill komma igång med att arbeta med verkliga mottagare i din undervisning.

Boken är indelad i tre delar; inledning och kort teoretisk bakgrund, tjugotvå olika aktiviteter där elevernas produktion får verkliga mottagare samt tips på hur du tar nästa steg med mer omfattande internationella projekt.

DIGITALT LÄROMEDEL I de digitala resurserna som medföljer boken finns förklarande filmer för både lärare och elever. Det finns även mallar som läraren kan skriva ut och använda, till exempel en story board och en mall för kamratrespons.

Interaktiv version av b ­ oken.

Interaktiva övningar.

Fungerar på d ­ ator, surfplatta och ­mobiltelefon.

klicka på bilden och prova

– värdeskapande språkundervisning

Jennie Bengtsson

D I G I TA L A R E S U R S E R

Filmer FÖR LÄRAREN

Varför verkliga mottagare?

Kom igång med verkliga mottagare

Den här symbolen hänvisar till filmer i de digitala resurserna.

FÖR ELEVEN

Skriva tillsammans Intervjuteknik Two stars and a wish Presentationsteknik Kommunicera på främmande språk

Mallar FÖR LÄRAREN

Schema: Temadag inför språkval Checklista: Diktuppläsning på biblioteket Planera egna språkaktiviteter för verkliga mottagare Hjälpmedel

FÖR ELEVEN

Frågor Speed-dating Beskriva bilder Hitta min partner Kamratrespons Ta kontakt med verkliga mottagare Storyboard

Den här symbolen hänvisar till material i de digitala resurserna.

Personlig inledning Verkliga mottagare Med värdeskapande lärande och kooperativt lärande som språngbräda Att använda cirkelmodellen som verktyg

4 5 8 11

Aktiviteter med verkliga mottagare I SKOLAN

Kom igång övningar Kamratrespons, Små sketcher blir till film, Skriva tillsammans, Att intervjua på skolan, Läxhjälp, Kärleksbomben, Elevcoacher, Brev till nästa års elever, Skapande för publik, Välkomna till oss

16

I NÄROMRÅDET

50

Turistguide, Läs och kontakta författare, Intervjua utanför Sveriges gränser, Kommunicera med elever utomlands

Ta nästa steg med verkliga mottagare Arbeta tillsammans internationellt

59

Arbeta ämnesintegrerat

66

Arbeta med hela skolan

70

Planera egna språkaktiviteter för verkliga mottagare Hjälpmedel Att få tag på verkliga mottagare Referenser

72

Sagor – Miljöprojekt – Jämställdhet

Sluta röka-projektet, Skapa undervisningsmaterial för andra, Kokboken Månadens språk, Språkbada utan krav på bedömning

73 75 77

BOKEN

VÄRLDEN UTANFÖR

I

38

Hyllningstal till en plats, Kontakt med politiker, Temadagar inför språkval, Besöka eller få besök av föreningar, Diktuppläsning på biblioteket, Hjälp den lokala idrottsföreningen

INNEHÅLL

Om att arbeta med verkliga mottagare

Så låt oss bygga broar …

Jag tänker mycket på vad vi kan göra för att närma oss varandra. I en tid full av jag och du och vi och dem är skolans roll viktigare än någonsin. För det är oundvikligen så att vi är rädda för det som är okänt. Det är en naturlig drift som räddat människan i många situationer genom tiderna men det är också det som gör att vi bygger murar istället för broar. Om jag går förbi en grupp människor och de pratar på ett språk jag inte förstår och sedan skrattar skulle jag ganska lätt kunna få för mig att de skrattar åt mig. Hade jag däremot vågat stanna till och lyssna lite, kanske till och med försökt översätta en mening eller två, hade jag antagligen fått reda på något väldigt roligt. Något som inte alls hade med mig att göra. Det är alltså språket som är nyckeln till att vi förstår varandra.

Med hjälp av språk bygger vi broar och för att bygga broar måste det finnas någon på andra sidan bron. En människa som tar emot det tankeinnehåll som jag försöker förmedla. Om det här tankeinnehållet förstås av sagda mottagare på andra sidan bron uppstår således kommunikation. Jag menar att det är sällan en textbok eller en inlämningsuppgift till läraren i skolan bidrar till kommunikation. Inte särskilt ofta tror jag att eleven med spänning tänker, ”Hm, kommer jag att bli förstådd nu?” när den lämnar in sin uppgift till läraren. Nej, det blir bara en uppgift bland alla andra.

Men tänk om vi skulle kunna hitta den där spänningen. Den där lusten till språket. Mitt bidrag till detta är att lyfta personen på andra sidan bron – den verkliga mottagaren.

Det här resurspaketet är sprunget ur den övertygelse jag har att verkliga mottagare ökar elevernas motivation till att nyttja språket. Borta är fokus på rätt eller fel, på grammatik och stavning. Framme är viljan att nå varandra. Lärandet kommer på köpet.

Behöver mottagaren vara en människa som är flytande på målspråket?

Nej, hävdar jag. Självklart skulle alla elever som läser franska lära sig att förstå och uttala franska bäst om vi hade kunnat släppa dem i en liten by i Frankrike.

Men ibland räcker det med en annan klasskamrat eller en elev i en årskurs över eller under dina elever. Eller så kan vi dra det längre och röra oss utanför skolans väggar; i närområdet, i kommunen, i Sverige eller internationellt.

Min största önskan är att det här resurspaketet ska inspirera och motivera dig till att våga. Att våga ta språnget och öppna upp gränserna för vart dina elevers muntliga och skriftliga produktion tar vägen. Om du så bara prövar en av aktiviteterna jag tipsar om här så har du tänt en gnista hos en elev. En gnista som kan leda till att eleven vågar ringa och prata med sin morbror som bara pratar engelska, en gnista som får eleven att skriva den där insändaren om varför alla elever bör få busskort eller en gnista som gör att eleven vågar sjunga en sång på arabiska på skolavslutningen.

Jag lovar dig – att vända sig till en verklig mottagare är något eleven kommer att ta med sig länge. Vem vet, kanske hela livet.

Så låt oss bygga broar med språket!

Jennie

4

Verkliga mottagare Verklig betyder i det här sammanhanget att eleven producerar språk för någon annan än enbart läraren. Det är inte omöjligt att du även hört begreppet autentisk mottagare i språksammanhang. Eleverna ombeds ofta att skriva för en mottagare som är påhittad eftersom de ska kunna visa att de kan mottagaranpassa och då kan vi väl lika gärna ha en mottagare som finns i verkligheten – en verklig mottagare.

Det är när våra språkkunskaper verkligen sätts på prov som de utvecklas mest. När vi åker till Spanien testas vår spanska på riktigt och trots bristfällig grammatik och ett snålt ordförråd utvecklas vår spanska mer på den korta stunden när vi beställer glass än vad den gör i skolan. Det är den här utmaningen av vad vi behärskar och inte behärskar som ligger till grund för vår fortsatta språkutveckling eftersom vi tvingas att stretcha våra språkkunskaper och producera så kallad begriplig output trots att vi inte alltid är bekväma med det. Dels blir vi varse om vad vi fortfarande ännu inte klarar av att samtala kring och dels testar vi den grammatik- och ordkunskap vi har. Oftast räcker det ganska långt. I detta sammanhang är de verkliga mottagarna för vår språkanvändning essentiella. Tänk om vi skulle kunna låta eleverna stretcha sina språkkunskaper på samma sätt i undervisningen.

Vi kommer inte att kunna åka till Spanien med varje klass som vill lära sig spanska, men vi kan ge eleverna en annan mottagare till deras språkliga produktion än enbart en textbok och en lärare som bedömer inlämningar. Vi kan ge dem en verklig mottagare i form av en annan elev i klassen eller i skolan, eller varför inte en spansktalande farbror som eleverna kan få prata lite med.

Låt oss säga att eleverna ska skriva en berättelse. De har övat på många olika sätt att skriva och gestalta och nu ska de äntligen sätta ihop alla sina kunskaper och skapa egna berättelser. Då kan vi öka deras motivation ännu mer genom att berätta att den färdiga berättelsen ska läsas upp för en vuxen eller för ett barn i elevens närhet när den är klar.

Eleven ska alltså skapa värde för någon annan. Helt plötsligt var det där med tal- och skriftspråk väldigt viktigt för eleven, för de vill ju att den som lyssnar ska förstå. Alltså, om eleverna vet att deras språkliga produktion ska få en verklig mottagare kommer de att anstränga sig mer än om det enbart hade varit läraren som skulle läsa deras alster.

5

I SKOLAN

Små sketcher blir till film VAD? Eleverna framför olika sketcher som filmas och visas upp för klasskamraterna.

FÖR VEM?

De verkliga mottagarna är klasskamraterna som tittar på filmen.

VARFÖR?

Elevernas uttal tränas i kombination med att ordförrådet ökar.

Att visa upp sin sketch bidrar också till att eleverna skapar värde för andra.

HUR?

Som förberedelse ska alla elever ha tillgång till någon form av inspelningsverktyg. Läraren kan med fördel ha skrivit ut manus till flera olika sketcher som eleverna ska dramatisera.

Arbetsgång 1. Läraren delar in eleverna i olika grupper.

2. Varje grupp läser igenom sitt manus.

3. Varje grupp övar på sitt manus med hjälp av läraren och medlemmarna i gruppen.

4. Eleverna i respektive grupp spelar upp sina sketcher medan någon filmar dem.

5. Filmerna skickas till läraren.

6. Klassen har filmvisning.

20

SMÅ SK ETCHER BLIR TILL F ILM

21

SÄTT ATT ANPASSA AKTIVITETEN Har klassen inte tillgång till videoverktyg, såsom till exempel mobiler, kan eleverna rita teckningar och spela in ljud till ett bildspel eller helt enkelt bara spela upp sketchen för klassen. Fördelen med att spela in är dock att det skapas en slags portfolio som eleven kan gå tillbaka och titta på och se sin utveckling.

För att ytterligare öka spannet av verkliga mottagare skulle du kunna visa filmerna för elevernas vårdnadshavare, antingen på ett föräldramöte eller via en låst plattform eller en blogg. Tänk i så fall på att få tillstånd till det från eleverna och vårdnadshavarna först.

Ofta finns det väldigt många bra sketcher i läroboken.

Kanske kan du ta några olika dialoger därifrån.

Om eleverna kommit tillräckligt långt i sin språkutveckling kan de själva få skriva sketcher som de sedan spelar in och visar upp.

TIPS!

I början behöver inte alla vara med på film.

Om någon hellre vill vara bakom kameran så låt dem vara det.

I SKOLAN

Brev till nästa års elever VAD? Eleverna skriver brev till de som ska läsa samma ämne nästa år.

FÖR VEM? VARFÖR?

HUR?

Den verkliga mottagaren är eleven som ska läsa samma ämne nästa år.

Eleverna tränas i att reflektera över vad de lärt sig under året. De får också öva på att skriva brev till en okänd mottagare och anpassa språket utefter det.

Som förberedelse behöver eleverna en penna och ett papper eller en dator/läsplatta och grundläggande kunskap om hur man skriver ett brev på målspråket. Ni behöver också ha en lärare att lämna breven till.

Arbetsgång 1. Be eleverna göra en lista på allt ni gjort under året. Klassen kan med fördel hjälpas åt med denna del.

2. Be eleverna markera vad de själva tyckte var svårt respektive viktigt.

3. Låt eleverna sedan beskriva hur de gjorde när det var svårt.

4. Slutligen får eleverna skriva ner vad de själva hade önskat att de hade vetat innan de började läsa ämnet i den här årskursen.

5. Utifrån sina anteckningar skriver eleverna brev till mottagarna.

6. Läraren samlar in och delar ut breven till de verkliga mottagarna när de börjar året därpå.

32

B R EV TI LL N ÄSTA ÅRS ELEV ER

33

SÄTT ATT ANPASSA AKTIVITETEN Mottagarna kan med fördel svara på brevet.

Eleverna i årskurs sex kan skriva till de elever som precis börjat i årkurs fyra om hur det var att börja lära sig engelska på mellanstadiet. Kanske kan de som får undervisning i sitt modersmål berätta för de som ska börja läsa modersmål vad det kommer att innebära.

Du kan välja att ge breven till en kollega eller behålla dem själv om du får nya elever nästa år.

Vill eleverna hellre spela in en hälsning i stället för att skriva brev kan ni göra det.

TIPS!

Den här aktiviteten fungerar väl som avslut på terminen.

I NÄROMRÅDET

Hyllningstal till en plats VAD? Eleverna arbetar med att hylla en plats som betyder mycket för dem eller som de skulle vilja besöka.

FÖR VEM?

VARFÖR?

HUR?

Den verkliga mottagaren är den som står som ansvarig för platsen, det kan till exempel vara kommunen, en privatperson eller ett företag. Även de som lyssnar på hyllningstalet blir verkliga mottagare.

Genom att låta eleverna själva välja plats och hylla den tas elevernas egna erfarenheter tillvara. Ingen kan berätta för dig vad pizzerian på hörnet betyder för just dig, eller varför busshållplatsen är så viktig.

Eleverna tränar både skrivande och tal.

Som förberedelse visar läraren hyllningstal till personer som inspiration.

Läraren ser också till att eleverna har möjlighet att spela in sitt eget tal.

Arbetsgång 1. Låt eleverna fantisera fritt om en plats som betyder mycket för dem.

Be dem skriva ner varför den utvalda platsen betyder mycket och kanske också lägga till en beskrivning av platsen.

2. Arbeta utifrån givna instruktioner om hur man håller tal.

3. Eleverna arbetar därefter med att förbereda sig inför inspelningen av talet. Se gärna filmen Presentationsteknik tillsammans.

4. Låt också eleverna söka upp den ansvarige för just den platsen.

5. Spela in talen och skicka dem som filer till de verkliga mottagarna.

38

H Y L L N I N G STAL TI LL EN PLATS

39

SÄTT ATT ANPASSA AKTIVITETEN Om man vill kan man byta ut talet mot att skriva ett brev.

Vill eleven hylla något annat går det givetvis att byta ut platsen mot till exempel en betydelsefull person. Det viktigaste är att talet når fram till den som hyllas, den verkliga mottagaren.

Vill eleven inte synas går det lika bra att ta ett kort på talet och sedan lägga på sin röst eller spela in sin skärm och hålla talet samtidigt.

Om den ansvarige för platsen inte talar det språket ni övar på, infoga undertexter som förklarar vad du säger.

VÄRLDEN UTANFÖR

Läs och kontakta författare VAD? Ni väljer något läsbart på målspråket och låter sedan eleverna kontakta författaren.

FÖR VEM?

Den verkliga mottagaren är författaren.

VARFÖR? Att läsa ofta och mycket är något som bidrar till att öka ordförrådet hos eleverna. Vad kan dessutom vara mer motiverande än att läsa en bok av en författare som man sedan ska få höra av sig till? Eleverna övar på att läsa men också på att formulera sig i skrift.

HUR?

Som förberedelse väljer läraren litteratur av en författare som är yrkesverksam. Jag föredrar själv att alla elever läser samma bok/novell/dikt i klassrummet för att kunna närläsa den under lektionstid.

Arbetsgång 1. Eleverna läser boken.

2. Eleverna väljer en av följande tre skrivuppgifter: skriva ett annat slut till boken, skriva frågor till författaren eller skriva ett brev till författaren. Eleverna skulle också kunna skriva fanfiction som är egna berättelser som tar utgångpunkt i karaktärer, platser och händelser i den fiktiva världen som författaren har skapat i boken.

3. I par eller grupper arbetar eleverna med att skapa vald texttyp.

4. Eleverna skickar/mejlar sina texter till författaren.

52

L ÄS O C H K ON TAK TA F ÖRFATTARE

53 SÄTT ATT ANPASSA AKTIVITETEN Många författare finns på sociala medier där det går att skicka ett privat meddelande till dem direkt. Min erfarenhet är att de flesta svarar efter bara en liten stund.

Har du som lärare inte sociala medier fungerar ett e-mejl också.

Om ni hellre vill spela in filmer med frågor eller göra en trailer till boken som ni skickar till författaren så fungerar det också. Bara fantasin sätter gränser.

Det går att variera mottagare i all oändlighet. Det viktigaste är att eleverna skriver på målspråket. Förslag på andra mottagare kan vara idrottare (att skriva ett brev om varför eleven inspireras av hen), musiker (ett brev om varför deras musik betyder så mycket för eleven eller vad eleven associerar en viss låt med), influencers (hur elevens liv förändrats genom att följa den här influencern).

Om samma författare får många brev från eleverna kan det hända att hen inte kan avsätta tid för att svara eller att eleverna får ett gemensamt svar.

Om eleverna skriver till olika författare finns det en risk att en del elever får svar medan andra inte får det. Men det finns en vinst i att se att ens kompisar får svar också och nästa gång kan det vara någon annans tur att få svar.

SKAPA MED ANDRA ELEVER

Miljöprojekt VAD?

Ett lite längre projekt där eleverna i internationella grupper ska skapa spel om miljöförstöring för yngre elever.

FÖR VEM? VARFÖR? HUR?

Den verkliga mottagaren är de elever som ni samarbetar med samt de yngre eleverna som spelet tillverkas för.

Eftersom eleverna arbetar med elever från ett annat land är fokus mest på den kommunikativa aspekten, både den muntliga och den skriftliga.

Som förberedelse behövs en klass att samarbeta med på målspråket.

Förslag på var och hur du kan hitta samarbetspartners finns i Att få tag på verkliga mottagare på s. 75. Ett forum för att diskutera med varandra behövs också samt en klass i varje landet att ge spelen till.

Arbetsgång 1. Inled med att alla elever får måla en bild och skriva ner sina tankar om vad miljöförstöring är.

2. Posta bilderna och tankarna tillsammans med elevernas namn på ett forum så att den andra klassen kan ta del av presentationen. Om möjligt skapar ni även ett online-möte där eleverna får presentera sig för varandra i realtid.

3. Dela in eleverna i sex grupper; två som arbetar med land, två som arbetar med hav och två med luft.

4. Därefter gör eleverna efterforskningar inom sitt område på sin egen ort kring miljöförstöring och presenterar sina fynd i en video till samarbetsklassen.

5. Tillsammans bildar de båda klasserna sedan sex expertgrupper (samma indelning som ovan) och får i uppdrag att göra efterforskningar om vad man skulle kunna göra för att minska miljöförstöringen inom deras fokusområde.

62

7. Utifrån sina fynd skapar varje elevgrupp sedan ett spel som ska hjälpa yngre elever att förstå vad miljöförstöring är och vad vi människor kan göra åt det. Spelen kan eleverna få utforma enligt sina egna idéer, till exempel som ett brädspel, ett digitalt spel eller ett frågekortsspel.

8. Eleverna tillverkar spelen och skriver reglerna till dem.

9. Spelen presenteras för de yngre eleverna.

AR B ETA TI LLSAM M AN S IN TERN ATION ELLT

6. De presenterar sina idéer för varandra i vloggar, korta videoklipp, som de spelar in och skickar till varandra.

63

SÄTT ATT ANPASSA AKTIVITETEN All undervisning i projektet behöver inte ske på målspråket. En del kan ske på svenska. Eleverna kommer ändå nyttja målspråket när de kommunicerar med varandra. På så sätt kan man involvera fler ämnen.

När eleverna presenterar spelen för de yngre eleverna kan de ha gjort en video tillsammans med samarbetsklassen som förklarar vad spelen går ut på.

Detta är ett utmärkt tillfälle att integrera undervisningen med NO-ämnena. Eleverna kan få utföra olika experiment kopplat till sina fokusområden. De kan också passa på att lära sig enklare programmering inom teknikämnet om det är ett digitalt spel som skapas.

TIPS!

Innan eleverna skriver sina regler kan de få titta på några speciella fraser som brukar förekomma i spelregler på målspråket.

Arbeta med hela skolan Månadens språk Som nämndes i inledningen är språk en möjlighet för oss att bygga broar, att närma oss varandra och att förstå varandra. En skola som jag besökte i Kanada lyfte varje månad ett av språken som studerades eller talades av elever på skolan. Det var olika elevgrupper, främst från högstadiet, som ansvarade för evenemanget. På monitorer och affischer runt om i skolan syntes hälsningsfraser på det aktuella språket. I skolmatsalen serverades en maträtt varje vecka med anknytning till månadens språk.

Just den veckan jag var där serverades boeuf bourgogne. Du kan nog gissa vilket språk de lyfte då. Biblioteket frontade böcker och dikter på det aktuella språket och lärarens vecko-/månadsbrev avslutades med en hejdå-fras på det språket. Under matematiklektionen fokuserade lärarna på att lära eleverna att räkna till 10 på månadens språk med varierande framgång. Det var lite enklare på engelska än på arabiska enades alla om, men skam den som gav sig. Flaggor från landet, eller länderna, där språket talades prydde valda delar av skolan och på musiklektionerna fick eleverna ta del av åtminstone ett musikaliskt verk på det aktuella språket.

Det krävdes en del organisation och det tog lite tid innan rutinerna hade satt sig men ledningen på skolan var tydlig med att alla elever, oavsett vilket språk de studerade eller talade, skulle känna sig inkluderade på skolan.

ARI

iska

a sp a

is ka

iska

ska

tysk

a

L

T SEP

sven

po ls

U

M

ST

I

ka

AJ

AU

JUN

I

G

JULI

70

APRI

EMBE

R

arab

RS

ska

MA

BER

ns k

pers

al

OKTO

BR

I

m

fran

FE

AR

NO

JANU

U

so

Lärarna tog fram ett årshjul som visualiserade projektet.

R

BER

nska

TIPS!

M

BE

CEM

italie

VE

DE

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Jill McCabe Illustrationer: Carina Ståhlberg samt Shutterstock.com (s. 16, 43, 57, 61, 63, 65 och 69) Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form Art.nr 43827 ISBN 978-91-44-14485-6 © Författaren och Studentlitteratur AB 2021 Upplaga 1:1 Printed by Dimograf, Poland 2021

Verkliga mottagare – värdeskapande språkundervisning Verkliga mottagare vänder sig till alla språklärare oavsett om de undervisar i svenska, engelska, svenska som andraspråk, moderna språk eller hemspråk. Att ha verkliga mottagare i språkundervisningen innebär att det är andra än bara läraren som får ta del av elevernas arbete. Om man som elev vet att man ska få läsa upp sin egen saga för en förskoleklass också, blir arbetet med sagan mycket mer meningsfullt och motiverande. Dessutom skapar det ett värde för mottagarna.

Verkliga mottagare är ett resurspaket som består av en tryckt bok och digitala resurser. I boken presenterar författaren 22 olika aktiviteter där eleverna arbetar med verkliga mottagare – allt ifrån att mottagaren är en annan elev i klassen till att det är en klass på andra sidan jordklotet. Det finns en tydlig arbetsgång och tips på hur man kan anpassa aktiviteten efter olika språk och förutsättningar. I den avslutande delen av boken finns fler förslag på temaarbete och ämnesintegrerat arbete med verkliga mottagare och även idéer till språkprojekt med hela skolan som mottagare.

I de digitala resurserna finns filmer där författaren bland annat coachar läraren i hur man kan komma igång med verkliga mottagare. Där finns också stöd i form av underlag till eleverna kopplat till de olika aktiviteterna samt checklistor, planeringsmall och tips på verktyg till läraren.

Min största önskan är att det här resurspaketet ska inspirera och motivera dig till att våga. Att våga ta språnget och öppna upp gränserna för vart dina elevers muntliga och skriftliga produktion tar vägen.”

Jennie Bengtsson, författare och språklärare

Art.nr 43827

studentlitteratur.se