9789144144146 by Smakprov Media AB

Glädje, lust och motivation DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

M A R I TA C R O N Q V I S T

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43795 ISBN 978-91-44-14414-6 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Eurographic Group, 2021

Innehåll

1. Introduktion 9

Del 1 2. Läroplaner 17 3. Bildningsbegreppet 21 4. Motivation 27 5. Känslor 31 6. Inuti och utanpå – Skratt betyder inte alltid att man känner glädje 37 7. Motsättning och samverkan 41 8. Pedagogisk kontakt 45 Familial contact 47 Deferential contact 49 Valuing contact 50 Responsive contact 51 Devotional contact 53

9. Självbestämmande 57 Sammanfattning 63

Del 2 10. Intresse – att bevara och skapa nytt 69 Föredöme 72 Självförtroende 74 Entusiasm 76 Kreativitet 78 Variation 80 Didaktiska frågor om intresse 82

11. Metalärande 85 Upptäckten 86 Processen 87 Didaktiska frågor inom metalärande 90

12. Att uppnå något 91 Didaktiska frågor 95

13. Stöd från läraren 97 Vara en stödjande person 98 Ge respons 101 Organisera arbetet 104 Didaktiska frågor 107

14. Kontroll och val 109 Didaktiska frågor 112

15. Det sociala samspelet 113 Didaktiska frågor 119

16. Välmående 121 Didaktiska frågor 124 Sammanfattning 125

17. Implementering i undervisning 129 Matematik 130 Samhällskunskap 131 Svenska 132 Avslutning 135 Referenser 137 Sakregister 143

Introduktion

I den här boken är budskapet att glädje i lärande är angeläget i alla slags utbildningar. Innehållet fokuseras på att ge vägledning åt blivande och verksamma lärare i hur de kan främja glädjen i lärandet. En fråga som kan uppstå är om elever verkligen måste känna glädje när de deltar i en utbildning. Kanske är det i stället självdisciplin och pliktkänsla som behöver lyftas fram för att elever ska prestera på proven och bli goda samhällsmedborgare. Det finns olika synsätt på känslors betydelse i utbildning, och behovet av glädje kan tolkas som att eleverna ska underhållas och roas i skolan. Ett sådant synsätt skulle dock ge lärare en roll som inte överensstämmer med de styrdokument som gäller för skolverksamhet och lärarutbildning. Lärarstudenten förväntas utifrån utbildningsplaner utveckla kunskap i sina ämnen och förmåga att bedriva undervisning utifrån didaktiska och pedagogiska kunskaper. Dessutom finns det inslag i examensmål och kursmål om lärarstudenters förmåga att undervisa etiskt. Att ha en lärare som är rolig, lockar till skratt och får eleverna att glida igenom utbildningen utan att behöva möta några större motgångar, kan kännas tilltalande. Ett smärtfritt lärande! Så fungerar det tyvärr inte generellt med utveckling och utbildning. Vägen till att lära nytt och utvecklas innebär även motgångar och svårigheter där läraren inte i första hand ska roa och locka till skratt, utan förmå vägleda och stödja i det svåra. Ibland debatteras utbildning med skuldbeläggande åt olika håll: Lära9

10 � 1. Introduktion

ren kan vara dålig, trist och oengagerad. Föräldrarna fostrar inte sina barn tillräckligt väl och barnen saknar respekt för vuxenvärlden. De här perspektiven är högst relevanta i frågan om hur en utbildning ska utformas så att glädje i lärandet uppstår, men skuldbeläggande åt olika håll är ingen väg framåt. I den här boken är perspektivet att läraren ska forma utbildningsmiljöer som möjliggör glädje i lärandet, men det betyder inte att allting som går snett i skolan är lärarens fel. Snarare innebär perspektivet att läraren har en nyckelroll och kan bidra på många sätt, men självklart måste stödjas av skolledning och politiker i sin professionsutövning, ges goda villkor samt mötas av föräldrar som värnar om verksamheten och elever som gör sitt bästa i utbildningen. Alla behöver ta sin del av ansvaret. Boken avser att inspirera till en undervisning som kan stimulera elever till livslångt lärande. Det innebär att undervisningen inte enbart tillgodoser den kunskapsinhämtning som behövs för aktuella kriterier och kunskapsmål utan också har ett framtidsperspektiv och uppmärksammar elevers personliga utveckling. Framför allt handlar detta om att stärka elevers självförtroende, stödja en utveckling mot autonomi och egen drivkraft samt skapa en allmänt positiv syn på lärande, en glädje i lärandet. Boken vänder sig till dig som studerar till lärare och till dig som är yrkesverksam och vill ha ett diskussionsunderlag för kolle giala samtal. Elevers egna levda erfarenheter av glädje i lärande exemplifieras och är centrala i framställningen. När glädje upplevs i undervisningen så uppstår en vilja att fortsätta och lära mer. Glädje och motivation är på så vis nära sammanbundna. Att hitta en egen drivkraft, att vilja veta mer och utvecklas även på ett personligt plan är en angelägen del av skolans uppdrag. Undervisning behöver balansera mellan olika värden och sammanföra dessa värden till en helhet. Å ena sidan finns prestationer, examinationer, prov och betyg vilka ibland dominerar i utbildningar, å andra sidan finns glädje, lust och den personliga utvecklingen som riskerar hamna i skymundan. En spänning

råder mellan dessa olika värden, och idealet är en balans mellan dem samt ett sammanförande av dem i undervisningen. I ett demokratiskt samhälle där människor aktivt förväntas delta i beslutsfattande och politiska val, och nyttja sin yttrandefrihet, bygger systemet på att alla har goda möjligheter att under hela livet ta del av informationsflödet, förstå det och tolka det. Det livslånga lärandet och en positiv syn på att ständigt utvecklas är en grundbult för samhället. Bokens innehåll om hur glädje, lust och motivation kan stimuleras i det livslånga lärandet bygger på två forskningsstudier. I den ena var deltagarna från låg- och mellanstadiet1 och i den andra var de gymnasie- och högskolestuderande. Studierna avsåg att utveckla kunskap om glädje i lärande utifrån deltagarnas egna erfarenheter. Resultaten visar samfälligt att läraren har avgörande betydelse för att, som en del av en positiv och stödjande lärandemiljö, främja glädjen i lärandet. Medan studierna tog utgångspunkt i elevers och studenters perspektiv sätter boken i stället lärarrollen i centrum för att uppmärksamma hur det livslånga lärandet i betydelsen glädje, lust, motivation och personlig utveckling kan implementeras i utbildningar. I boken finns därmed ett angeläget budskap för både blivande och verksamma lärare. Strukturen i boken är uppbyggd i två delar. Den första delen ramar in glädje i lärande utifrån styrdokument, begrepp och teorier. Den andra delen belyser de olika innebörder av glädje i lärande som framkommit genom forskningsstudierna. I båda delarna finns exempel samt reflektionsfrågor och i andra delen tillkommer även didaktiska frågor som kan användas inför lektionsplaneringar. Samtliga frågor kan användas såväl individu-

1 En artikel om studien med rubriken ”Joy in learning – when children feel good and realize that they learn” (Cronqvist) är accepterad för publicering i tidskriften Educare. 1. Introduktion � 11

12 � 1. Introduktion

ellt som diskuteras i grupp för att ytterligare belysa innehållet i relation till egna erfarenheter. Del 1 inleds med kapitel 2 som tar utgångspunkt i hur läroplaner för grundskola och gymnasium lyfter fram betydelsen av glädje och lust i undervisningen. I läroplanerna finns glädjen uttryckt som en del av det livslånga lärandet och i kapitel 3 diskuteras bildningsbegreppets olika värden utifrån styrdokument och forskning. Känslor i allmänhet, både positiva och negativa, påverkar elevernas motivation och i kapitel 4 redovisas dessa förhållanden. I kapitel 5 diskuteras synen på känslors betydelse i skolans värld, som ju till stor del präglas av rationalitet. Glädjen i lärandet kan förstås både som en känsla som är synlig och som något elever bär inom sig. I kapitel 6 problematiseras och exemplifieras dessa olika uttryck för glädje. Flera av kapitlen handlar om olika ideal i undervisning som ställs mot varandra och i kapitel 7 diskuteras hur en samverkan kan skapas så att olika synsätt kan berika varandra. I de två studier om glädje i lärande som ligger till grund för denna bok användes teorier för att belysa resultaten. I kapitel 8 beskrivs olika pedagogiska kontakter utifrån van Manens teori och i kapitel 9 diskuteras självbestämmande utifrån en teori som Deci och Ryan utformat. Båda teorier är relevanta för den praktiska yrkesutövningen. Del 2 i boken är strukturerad utifrån de essentiella innebörder av glädje i lärande som visat sig genom de båda studierna om fenomenet. Eftersom det är två studier med olika åldersgrupper som deltagare är fenomenets innebörder inte identiska, men det finns många beröringspunkter. Kapitlen har utformats och benämnts utifrån hur innebörderna kan förstås med utgångspunkt i de båda studierna. I kapitel 10 är det intressets betydelse för glädje i lärande som fångas genom en rad olika begrepp som framkommit genom materialet i studierna. Möjligheten att i stunden kunna fånga upp elevers intresse kräver att läraren utvecklas personligen, fungerar som förebild, reflekterar över sitt omdöme samt bygger upp sitt eget och därigenom elevers självförtro-

ende. Intresset främjas även när läraren är entusiastisk och skapar utrymme för kreativitet. Ytterligare en aspekt av att erbjuda en intresseväckande undervisning är att skapa variation. I kapitel 11 är det metalärandet som tas upp eftersom elevers kontroll över och förståelse för sin egen lärandeprocess skapar glädje i lärandet. Läraren behöver hjälpa eleverna att upptäcka sitt lärande och förklara hur det sker. Centralt för glädjen i lärandet är att uppnå något. I kapitel 12 vidgas förståelsen av detta utöver det traditionella att få höga betyg och bra provresultat. Kapitel 13 lyfter lärarens viktiga roll som stödjande i lärprocessen och olika former av stöd diskuteras. Lärarens stöd är nära förknippat med vad som beskrivs i kapitel 14, nämligen elevens möjligheter att ha kontroll över sitt lärande och kunna göra val. För att klara det och utvecklas mot självständighet behöver läraren successivt ge alltmer utrymme åt eleven. De sista kapitlen, 15 och 16, ägnas åt det sociala samspelet och elevernas välmående. För att känna glädje i lärandet är det viktigt för eleverna att vara del av en gemenskap samt att generellt ha ett bra liv. Den sociala gemenskapen kan skolan arbeta aktivt för medan ”det goda livet” ligger utanför skolans kontroll. Däremot kan information om elevens situation aktivt hämtas in i syfte att kunna stödja. Avslutningsvis, i kapitel 17, ges exempel på hur de olika innebörderna av glädje i lärande kan hanteras didaktiskt.

1. Introduktion � 13

Del 1

I 1 kap. 8 § av Skollagen (SFS 2010:800) står att utbildningen ”ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” Där uttrycks också att elevernas personliga utveckling ska främjas. Begrepp som lust eller glädje att lära samt framhållande av skolans uppdrag att främja elevernas personliga utveckling återfinns i läroplaner sedan 1960-talet och fram till nuvarande läroplan. Ett livslångt lärande och personlig utveckling förknippas med bildningstanken som har sitt ursprung främst hos den tyska filosofen Wilhelm von Humboldt i slutet på 1700- och början på 1800-talet. Bildningen som en viktig del av utbildningen förs fram nationellt men också för specifika lärosäten och för enskilda kommuners utbildningsverksamhet (se exempelvis Borås stad, 2016; Brorström et al., 2011; Skolverket, 2003). I utbildningsvetenskaplig forskning har betydelsen av att känna glädje studerats ibland i relation till negativa känslor, och ibland i förhållande till andra begrepp såsom motivation. Resultaten i studierna över lag visar att glädje i lärandet behövs för ett fortsatt lärande. I denna del ges en bakgrund till varför glädje i lärande behövs i utbildningar. Styrdokument, olika begrepp och teorier belyses. I de studier som boken utgår ifrån har ett par teorier, pedagogisk kontakt (van Manen, 2012) och självbestämmande (Deci & Ryan, 2008), visat sig vara värdefulla för tolkningen och förståelsen av resultaten. Teorierna är användbara för lärares utformning av undervisning som gynnar glädjen i lärandet, och de redovisas i slutet av den första delen.

Läroplaner

I samtliga läroplaner för grundskolan (Lgr 62; Lgr 69; Lgr 80; Lpo 94 och Lgr 11) har begreppet lust funnits med i lite olika sammansättningar. Däremot är begreppet glädje inte lika framträdande. Det nämns i Lgr 69 (arbetsglädje, skaparglädje), Lpo 94 (växandets glädje) och Lgr 11 (växandets glädje och rörelseglädje), men begreppet lust används mer frekvent och genomgående. Enligt Ekholm (2006) var det Georg Brandell som i sin avhandling 1913 för första gången skrev om barns perspektiv i undervisningen. Inriktningen mot barnens perspektiv bidrog till en förändrad syn på utbildning, och en övergång påbörjades från en utbildning som innebar att barnen exempelvis fick rabbla katekesen till en undervisning som alltmer gav utrymme åt inslag av glädje, lust och intresse i lärandet. Redan i Lgr 62, den första läroplanen för svensk grundskola, förs barnens arbetslust ihop med deras skaparlust inom det estetiska området, vilket är en del av det forskningsområde som framträder vid sökningar kring glädje i undervisning (se till exempel Cress & Holm, 2016; Zitomer, 2016). Estetiska uttrycksformer såsom dans, dramatik och musik uppmärksammas i olika studier och ger exempel på hur en aktivitet ger glädje som i sin tur påverkar lärandet positivt även på andra områden. Kreativitet och skapande tillför värden i verksamheten såsom exempelvis självkänsla, trygghet och tillhörighet. I läroplanen från 1969 (Lgr 69) uttrycks glädjen 17

24 � 3. Bildningsbegreppet

studentlitteratur.se

Glädje, lust och motivation

Marita Cronqvist | Glädje, lust och motivation

redovisade där lärandet ska ske utan att kunderna (eleverna) blir Marita Cronqvist är särskilja fil.dr i pedagogiskt missnöjda. Frågan är om det går att individensarbete moraliska och verksam vid Högskolan i Borås på sektionen och kognitiva utveckling, vilket Bohlin förespråkar, eftersom det för pedagogisk utveckling och forskning. förutsätter att det går att tillägna sig kunskap som är fri från Forskningsintresset kretsar främst kring lärares värden och normer. I styrdokument för skolan framhålls vissa etiska ledarskap och hur etiska dimensioner av värden medan det inte finns något imotsvarande utbildningsundervisning hanteras lärarutbildningi samt kring planer eller andra styrande dokument för högre utbildningar, kroppens och känslors betydelse i undervisning. menar Bohlin (2008). Det stämmer att det i högre utbildning inte finns lika explicita formuleringar kring värden men ändå går det att i utbildningsplaner och kursplaner finna uttryck för värden som den högre utbildningen implicit vill att studenter skaLIVSLÅNGA ta till sig. I en kursplan för byggnadsteknik finns följande DET LÄRANDET målformulering: ”Reflektera över byggprocessens inverkan på Detett lilla barnetssamhälle” envisa upprepande av inyfikna kluriga frågor som hållbart (Högskolan Borås, och 2020). De värden omuttrycks allt möjligt är en tillgång i skolans värld. Ibland verkar dock i läroplaner, exempelvis solidaritet mellan människor, elevers nyfikenhet ha försvunnit och det är svårt att motivera uttrycks explicit men är ändå otydliga eftersom de måste tolkas dem. Vad är det som utmärker glädjen i lärandet och hur kan vi förhållande konkreta för att bliså möjliga att hangå itillväga för atttill främja glädje,situationer lust och motivation att eleverna tera. Om man jämför olika utbildningsnivåer u tifrån konkret behåller sin nyfikenhet och lust att lära under resten av sina liv? undervisning och vad den uttrycker av olika värden finns det I den här boken tas dessa frågor upp utifrån elevernas egna anledning att diskutera balansen mellan självständigt och krierfarenheter och upplevelser. Genom många konkreta exempel, tisktoch tänkande och vad auktoriteter (lärare) förespråkar, teorier reflektionsfrågor diskuteras hur undervisning kan både i obligatoriska och frivilliga skolformer. Vilka perspektiv utformas för att främja glädjen. Konkreta didaktiska förslag ges och i slutet på kapitlen. tolkningar som möjliggörs i undervisningen blir beroende av den enskilde lärarens förhållningssätt. Glädje, lust och motivation – det livslånga lärandet vänder sig främst Bildningsidealet, attgrundlärare lära sig att och lära ämneslärare, (Unesco, 1972), till studenter som läser till ochinnebär kan även diskussionsunderlag verksamma lärare. attfungera skolans som uppdrag för att gynna ettför fortsatt lärande innefattar att ge elever kunskap om lärandeprocessen i sig, ett metalärande. Johnson (2014) skiljer på utbildning och lärande, vilket kan ge en förståelse av metalärandets betydelse. Lärandet pågår ständigt och ofta kan vi vara ganska omedvetna om att vi lärt oss något. Kanske är det lärande som sker inom skolan tydligast eftersom läraren ger respons på det. För att främja bildning är det rimligt att skolans undervisning medvetandegör vad som Art.nr 43795 sker i lärandeprocessen: