9789144143170 by Smakprov Media AB

Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga

Oskar Engdahl Sven-Åke Lindgren

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39591 ISBN 978-91-44-14317-0 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Pontus Altin/TT Printed by GraphyCems, Spania 2021

INNEHÅLL

FÖRORD TILL ANDR A UPPL AGAN

FÖRFAT TARPRESENTATION

1 Introduktion: färdkost och karta

2 Anomi och sociala påfrestningar  Mertons anomiteori  Vidareutvecklingar av Mertons anomiteori  Statusfrustration och motkulturer  Legitima och illegitima m öjlighetsstrukturer   Konkurrens, stegrade förväntningar och relativ deprivation  Institutionernas betydelse för utvecklingen av anomi  Sociala påfrestningar   Sociala påfrestningar och ”generell strainteori”   Varför är vissa sociala påfrestningar mer kriminogena än andra?  Sociala påfrestningar och stödfunktioner  Varför tenderar ungdomar och män att begå fler brott än andra?   Agnews teori och empiriskt stöd  Övergång

27  28  35  35  36  38  41  46  46  52  56  58  60  60

3 Social inlärning av kriminellt beteende  Teserna om särskiljande anknytning  Manschettbrottslighet (white collar crime)  Neutraliseringens betydelse  Kritiken mot teorin om särskiljande anknytning  Utveckling av den sociala inlärningsteorin  Teorins status  Bäring på könsskillnader?

63  63  67  69  75  78  82  84

4 Kontrollens betydelse  – sociala band, låg självkontroll och social desorganisation Sociala band  Åldersgraderad informell social kontroll, vändpunkter och kognitiv transformation

88  94

Innehåll

Låg självkontroll, riskpreferenser och spänningssökande   Social desorganisation och kollektiv självförmåga  Övergång

100  109  114

5 Samhällsreaktionens inverkan  Edwin M. Lemert och stämplingens faser  Howard S. Becker och avvikelsens sociologi   Likheter och skillnader mellan Lemert och Becker  Framgångsrika vidareutvecklingar  Kritiken och stämplingsteorins renässans  ”Krimmigrant” – en ny typ av brottsling?

119  119  123  126  128  133  137

6 Fysisk miljö, rutinaktiviteter och rationella val  Tre inriktningar  Design mot brottslighet  Kritik och utveckling  Leder CPTED till färre brott?   Inflytande och tillämpningar   Rutinaktivitetsteorin  Den brottsliga gärningens minimikrav  Ger ändrade rutinaktiviteter färre brott?   Allas vårt ansvar  Vilken fråga besvarar rutinaktivitetsteorin?   Rationella val inom kriminologin  Bakgrund  Brott och straff i ekonomiska termer  Rationella beslut med tanke på situationer   Den rationella valteorins särdrag  Utvärdering av rationell valteori  Rationell valteori för ekonomisk brottslighet  Moralen som vattendelare   Invändningar och försvar

141  141  142  146  149  152  153  153  159  161  163  163  163  166  167  170  172  176  178  180

7 Sociala konflikter och maktförhållanden  Konfliktteori och dess grundläggande drag   Klass, kapitalism och marxistiska perspektiv  Genus, patriarkat och feministiska perspektiv   Etnicitet och kulturgemenskaper   Avslutning

187  188  199  206  216  226

Innehåll

8 Epilog: kriterier för en bra teori  Likheter och skillnader mellan orsaksförklaringarna (teorierna)  Push och/eller pull   Observatörens iakttagelse eller subjektets förståelse?  Egenheter hos samhälls- och beteendevetenskapliga teorier  Vilken teori är bäst?

231  236  238  239  240  243

LIT TER ATUR

247

PERSONREGISTER

275

SAKREGISTER

277

INTRODUK TION: FÄRDKOST OCH K ARTA

I det här kapitlet ska vi inledningsvis presentera en del grundtermer, som enligt vår mening alltför sällan blir föremål för granskning och diskussion. Det är ingalunda självklart vad som menas med exempelvis förklaring, teori och begrepp. Inom samhälls- och beteendevetenskaperna används dessa och andra nyckelord på olika sätt, och de kan beroende på sammanhang och syfte betyda olika saker. Vi ska försöka bringa klarhet i detta, och vi gör det med hjälp av kriminologiskt relevanta exempel. Vi börjar med att konstatera att brott och samhälle hänger ihop, vilket de alltid gjort. Därefter tar vi upp människans behov av förklaringar och beskriver och diskuterar några olika varianter. Förklaringar utgör ofta kärnan i en teori. Men vad betyder detta ord och hur kommer olika begrepp in i bilden? Vi menar att denna genomgång är både nödvändig och viktig. Om man förstår och kan använda dessa tankemässiga, språkliga verktyg blir det lättare och mer givande att ge sig i kast med de kriminologiska teorierna. Vi tar i detta kapitel också upp vilka av dessa teorier som vi ägnar särskilt intresse, och varför vi valt just dessa. Avslutningsvis avgränsar vi vårt perspektiv på orsaksförklaringar till varför människor begår brott och inordnar det i den kriminologiska teoritraditionen. Allra sist förklarar vi kapitlets viktigaste begrepp. Det är en form av avslutning som vi har med i varje teorikapitel. Brott i betydelsen försyndelser mot och överträdelser av påbud och regler är ett urgammalt fenomen. Enligt den kristna skapelseberättelsen gjorde brottet (syndafallet) tidig entré, genom att Eva, mot Guds vilja, åt frukten av kunskapens träd och dessutom lockade Adam att göra detsamma. Väl utkörda ur paradiset dröjde det inte länge förrän det första brodermordet ägde rum, då Kain mördade Abel med hänvisning till att Abels offer behagade Gud mer än hans eget. Om vi lämnar myternas värld lär oss bland annat antropologin och arkeologin att alla samhällsbildningar har haft tabun och regler som rör gemenskapens överlevnad och utveckling: utbyte av mat, reglering av sexualiteten, skydd och försvar. Därtill kommer överenskommelser om vad som ska göras med dem som bryter mot de värdesatta normerna. Går vi till den äldsta bevarade lagstiftningen,

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

den gammalbabylonska från cirka 1700 före Kristus, känd som Hammurabis lagar, igenkänner vi värdesatta normer, förbud och strafftänkande som går igen i våra dagars lagstiftning. Till det skyddsvärda hörde liv och hälsa, egendomen, härskarens särställning, det sanningsenliga talet, äktenskapet och arvsrätten. Långt senare, omkring 1350 efter Kristus, nedtecknades en gemensam lag för hela Sverige, Magnus Erikssons landslag, som bland annat fastställde vilka straff som skulle utdömas för mord, misshandel, våldtäkt och stöld. Denna tillbakablick antyder att samhälle och brott hänger samman, att de bildar ett oskiljaktigt par. Hur kan det komma sig? Jo, ett samhälle är i grunden en reglerad gemenskap. I dess enkla form har vi en liten grupp människor som kommit överens om hur man vill leva och varför man vill ha det på vissa sätt. Dessa överenskommelser uttrycks i normer och regler, först muntligen och betydligt senare i skriftlig form. Regeln förutsätter per definition överträdelsen, och överträdelsen kräver regeln för att den ska kunna avgränsas och definieras som felaktig och brottslig. Det är denna elementära grundval som fick den franske sociologen Émile Durkheim att hävda att samhället ”behöver” brottet ([1893] 1964, [1895] 1978). Genom att brottet framkallar en reaktion – ett straff – kommer samhällets (gemenskapens) uppfattningar, föreställningar och känslor att tydliggöras. Det tillåtnas och godtagbaras gränser pekas ut, och därigenom förstärks den kollektiva moralen och solidariteten. Med detta synsätt kan man säga att straff är en kollektiv nyttighet. Den bestraffade betalar priset för det som alla andra drar nytta av – den förstärkta samhörigheten. Durkheim hävdade vidare att samhällen utan brott är logiskt omöjliga. Förvisso kan brott av en viss typ och grad minska eller försvinna, men människors behov av endräkt och moralisk harmoni gör å andra sidan att vad som tidigare sågs som godtagbara handlingar också kan komma att fördömas (kriminaliseras), likaväl som reaktionerna mot klandervärda handlingar kan komma att skärpas. Människan är en nyfiken och frågvis varelse. Vi vill ha svar, vi vill förstå och kunna förklara det som händer oss och andra människor, historiskt och i nutid, och vi vill kunna använda svaren för att förhålla oss till och planera för framtiden. Den amerikanske sociologen Charles Tilly (2006) menar att denna vilja att förklara är en uråldrig egenskap, och den utgör en egenhet som skiljer oss från andra varelser. Att fråga varför är, menar Tilly, en grundläggande social aktivitet som både förenar oss och splittrar oss. Beroende på sammanhang och involverade sociala relationer använder vi olika uppsättningar av frågor och svar för att nå fram till förnuftiga skäl till varför det är på det ena eller andra sättet, och för att få anledningar att handla på vissa sätt. Varför-frågor med åtföljande förklaringar återfinns

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

inom alla livsområden, och Tilly urskiljer fyra grundläggande varianter: konventioner, berättelser, koder/regler och tekniska redogörelser. Låt oss nu sammanföra dessa två urgamla företeelser: å ena sidan brottet mot normer och regler, å andra sidan viljan att med varför-frågor förklara, för att med kriminologiska exempel illustrera Tillys fyra varianter:

Ǵ Konventioner: Vedertagna uppfattningar om brott och straff

kommer ofta till uttryck i talesätt som ”tillfället gör tjuven”, ”det börjar med en knappnål och slutar med en silverskål”, ”ju fler förbud, desto fler brott”, ”i likhet med brott lönar sig nästan aldrig straff”, ”de stora tjuvarna fängslar de små” etcetera. Ǵ Berättelser: Kulturen i form av romaner och noveller, skillingtryck, målningar etcetera bjuder på ett överflöd av framställningar som beskriver och ger svar på varför brott begås. Brott och straff är ett genomgående tema alltifrån Gamla testamentets ofta brutala skildringar (och motsvarande inom exempelvis det mesopotamiska Gilgamesheposet, de indiska Vedaskrifterna och de grekiska tragedierna) till den internationellt framgångsrika skandinaviska deckarvågen (Nordic noir), där det är själva essensen.1 Ǵ Koder/regler: Ett talande exempel på denna typ av varför-fråga är den straffrättsliga lagstiftningen med sin kodifiering av det förbjudna, och med tillhörande preciserade anvisningar om de tillvägagångssätt som kan användas för att dokumentera, klassificera och bedöma information. Dessutom finns tolkningen alltid närvarande när parter med skilda intressen och utgångspunkter tar ställning till samma utsagor, samma tekniska bevis, samma kedjor av argument och indicier. Ǵ Tekniska redogörelser: Av särskild vikt inom denna kategori är redogörelser koncentrerade till orsak och verkan (finns även i varierande grad i de övriga). I den vetenskapliga redogörelsen blir denna komponent särskilt omfattande och komplex. Flera faktorer vägs in, forskaren försöker exempelvis förklara hur samverkande fenomen hänger ihop, eller hur den enskildes motiv har byggts upp. Ett illustrativt exempel är Lawrence Cohens och Marcus Felsons (1979) teori om de tre sammanhängande villkor som måste vara på plats för att ett brott ska begås: en sannolik gärningsperson, ett lämpligt brottsobjekt och frånvaron av ”kapabla väktare”. Inom ramen för de aktiviteter som rutinartat 1 Se Strand (2016) för en studie av brott och brottslingar i skillingtryck.

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

(naturligt) äger rum i vårt samhälle, strålar dessa villkor ofta samman. Brott är nästan alltid möjliga i de flesta vardagssituationer. Därför kallade Cohen och Felson sin teori för rutinaktivitetsteorin. Men om ett av ovanstående villkor är borta ur bilden förhindras det potentiella brottet (mer om detta i kapitel sex). Det finns i den vetenskapsfilosofiska litteraturen exempel på olika för klaringar. Vanligen skiljer man mellan orsaksförklaringar (kausala förklar ingar), intentionella förklaringar (ändamålsförklaringar) och funktionella förklaringar. I de två sistnämnda förklaras verkan eller effekten av intentionen (syftet) respektive systemnyttan. De kriminologiska teorier som vi behandlar i denna bok erbjuder dock främst förklaringar av det första slaget, det vill säga orsaksförklaringar. Logiken för dessa säger att en effekt kan återföras på en orsakande omständighet som föregår effekten och som alltså har ett uppenbart, tidsmässigt och rumsligt, samband med effekten samt, idealt sett, ingår i ett lagbundet sammanhang som innebär att effekten inte är av engångskaraktär. Lagbundenheten uttrycker också en mer generell princip som innebär att den mer konkreta orsak–verkan-relationen kan förstås som ett exempel på ett mer allmängiltigt förhållande.2 Orsaksförklaringar är i sin mest förenklade form en modell för påvisad regelmässighet mellan en oberoende och en beroende variabel. Ett exempel på det är analyser som påvisar att hög grad av social ojämlikhet i ett land leder till hög våldsnivå i det landet (Wilkinson & Pickett 2010). Ofta uppträder dock orsakande förhållanden ihop, i sammanhängande kluster, och då är det snarare en gruppering av föreliggande faktorer som tillsammans har orsaksverkan. Ett exempel på det är Katherine Newman och hennes kollegors teori om fem nödvändiga villkor för att en ursinnig och våldsam skolskjutning ska äga rum (Newman med flera 2004). Villkoren är dessa: 1. Gärningspersonen uppfattar sig själv som (extremt) socialt

marginaliserad (subjektiv upplevelse). 2. Gärningspersonen lider av någon form av psykosocial

problematik/individuell sårbarhet (objektivt påvisbar). 3. Gärningspersonen har tillgång till och inspireras av

” kulturella manus” (tillgängliga berättelser). 4. Gärningspersonen lyckas hålla sig ”under radarn” (undgå upptäckt). 5. Gärningspersonen har eller skaffar sig tillgång till vapen. 2 Se Sohlberg & Sohlberg (2019) för en tillgänglig och informativ presentation av olika förklaringstyper.

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

Att villkoren är nödvändiga betyder att de i samverkan är operativa i fullbordade skolskjutningar som vi känner till. Men de är inte tillräckliga i betydelsen att vi på basis av denna kunskap ska kunna förutsäga framtida händelser av detta slag. Varför då? Jo, därför att vår nuvarande kunskap bygger på just fullbordade skolskjutningar. Vi har inget jämförande underlag i form av likvärdiga fall med motsatt utgång, det vill säga skolskjutningar som avbrutits eller av andra skäl aldrig slutförts. För att isolera tillräckliga villkor krävs jämförande analyser av samstämmiga fall med olika utfall. Inom vad som kan kallas ”utvecklingskriminologin” riktas intresset mot individers utveckling över tid – deras livslopp, eller med ett annat ord deras levnadsbana. Aktuella frågeställningar gäller särskilt problemen med varför en del personer som börjat begå brott efter hand slutar, medan andra fortsätter. Centralt inom så kallade livsloppsstudier är begrepp som levnadsbana och utvecklingsväg, vilka hänvisar till mer långvariga sekvenser i en individs liv. Dessa kan rymma och vara synonyma med karriärvägar, till exempel en karriär som hantverkare eller servicearbetare, en karriär som affärsman eller jurist eller en karriär som kriminell (person som livnär sig på brott). Under en levnadsbana händer mycket, för alla. Man utbildar sig, byter jobb, bildar familj och får barn, skiljer sig och startar om med en ny partner, närstående dör, man drabbas av existentiella kriser, får sjukdomar och andra problem etcetera. Sådana ingripande händelser utgör potentiella vändpunkter. John Laub och Robert Sampson (2003) har visat att vissa tillfällen och situationer är mer avgörande än andra när det gäller att få män att sluta begå brott. Förutom den självklara effekten av stigande ålder (äldre män begår färre brott än yngre) pekar de på tid av yrkesträning, militärtjänstgöring, äktenskap och arbetstillfällen som viktiga vändpunkter. Samtidigt visar de på ett gemensamt drag för dessa vändpunkter. Det är situationer då individen möts av och upplever en gynnsam kombination av förtroende och informell social kontroll. Det är dessa verksamma inslag som kan få män med kriminella karriärer att sluta begå brott (se kapitel fyra samt Engdahl 2011). Laub och Sampson (2003) demonstrerar ur orsakssynvinkel något viktigt: att påverkande faktorer är verksamma under hela livsloppet, och att de orsaker som för en enskild individ kan bryta ett destruktivt förlopp inte behöver råda bot på de förhållanden som tidigt lade grunden för den ogynnsamma levnadsbanan. Effekter kan också genereras stegvis, och vi kan då tala om en orsakskedja. Enkelt uttryckt: olika delar påverkar andra delar över tid och i en viss riktning. Ett exempel på denna typ av orsaksprocess är faktorer som gör att vissa 15-åringar (en liten andel) anlägger brand, medan andra, som kan dela en del av brandanläggarnas bakgrundsförhållanden, inte gör det

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

(Lindgren med flera 2013). Orsakskedjan visar att välkända sociologiska bakgrundsfaktorer som kön, föräldrarnas klasstillhörighet och inhemsk eller utländsk bakgrund påverkar risken för att en individ ska anlägga brand. Men det avgörande inflytandet utövas av förhållanden som aktualiseras under skoltiden och som har karaktären av villkor som den unge själv åtminstone delvis kan påverka: skolprestationer (betyg), inställning till skolan och typ av fritidsaktiviteter. De opåverkbara bakgrundsfak torerna har betydelse, de bestämmer till dels utfallet av enskilda individers förmåga att hantera de verksamma faktorer som den unge möter senare i livet. Men de har långtifrån någon förutbestämmande verkningskraft. Låt oss återgå till boken om jämlikhetsanden. Wilkinson och Pickett (2010) menar som sagt att korrelationen mellan ojämlikhet och våld är av orsaksnatur. Men vad är det som gör att graden av ojämlikhet påverkar våldsnivån i ett samhälle? Hur är orsaken beskaffad? För att ge ett svar på denna fråga behöver de urskilja en verksam mekanism. Deras slutsats är att ojämlikhet, och framför allt snabbt ökande ojämlikhet, väcker känslor av förnedring, förödmjukelse och skam hos dem som missgynnas. En vanlig maskulin reaktion på sådana känslor är att ta till våld. Med denna härledning ringar de in psykologins betoning av förnedring och skam som den mekanism som gör att individer använder våld som svar på hårt drabbande sociala försämringar. Orsaksförklaringar uttrycks ofta i form av teorier – man kan uttrycka det som att de är förpackade som teorier. Men teori är som ord mer allmängiltigt och betyder enligt SAOL ’tankebyggnad’, eller ’tankemässigt förklaringsförsök’. Ordet har många innebörder och det kan komma till uttryck i form av olika tankefigurer. Martyn Hammersley (2012) pekar på en del varianter som är aktuella i denna bok:

Ǵ teori i förhållande till praktik, i betydelsen en idé om hur något Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

bör vara eller göras teori gentemot fakta, där teori refererar till spekulativa och hypotetiska påståenden snarare än empiriskt väl underbyggd kunskap teori som abstraktion i motsats till konkreta enskildheter, ofta i form av idéer uttryckta som begrepp och kategorier i kontrast till fenomenen i sig, och våra upplevelser av dem teori i motsats till beskrivning, helst som en kausal förklaring till vad som orsakar vad teori som ansats eller paradigm, innehållande filosofiska antaganden om verklighetens natur, kunskap om den och hur vi med olika metoder kan förstå och förklara den.

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

En annorlunda och samtidigt delvis överlappande klassificering av teorier presenteras av Norman Blaikie och Jan Pieters (2019). De gör en grundläggande distinktion mellan teoretikers teorier och forskares teorier. De förstnämnda är teorier som syftar till att förstå och förklara samhället eller dess delar i generella eller kanske universella termer. De rör sig på en sådan abstraktionsnivå att det är befogat att tala om övergripande perspektiv snarare än förklarande redogörelser. Teorier av detta slag behöver inte ha någon tydlig koppling till påvisbara forskningsresultat. Forskares teorier å andra sidan är antingen sådana som testas i hypotesform gentemot empiriska data eller sådana som byggs upp och utvecklas på basis av empiriska data. Byggstenarna i forskares teorier är begrepp. Ett begrepp kan förstås som en idé om någonting som uttrycks med ord. Orden ger mening åt begreppet, och vi förstår därigenom det fenomen (objekt) som begreppet refererar till. Även när det gäller begrepp har vi, enligt Blaikie och Pieters, flera typer. Med avseende på skilda användningssätt pekar de på fyra olika begreppstyper: ontologiska, operationaliserande, sensibiliserande (orienterande) och hermeneutiska begrepp. Den första typen avser idéer om verklighetens grundläggande kännetecken. Den andra handlar om begrepp som är tekniska och formaliserade, och som ofta kommer till uttryck i form av mätbara variabler. Sensibiliserande eller orienterande begrepp är öppna, vaga och ofullständiga, och de används för att skapa teoretisk orientering i relation till de kunskapsobjekt vi är intresserade av. Hermeneutiska begrepp slutligen är, enligt Blaikie och Pieters, uttolkningar som baseras på de studerade människornas egna erfarenheter och uttryck. Låt oss så ge några kriminologiskt relevanta exempel på dessa olika slags begrepp: Den italienske läkaren Cesare Lombroso kallas ibland för kriminologins fader, eftersom han var tidigt ute med att på ett systematiskt sätt insamla information om brottslingar, som sedan lades till grund för en teori om varför människor begår brott. Han lanserade idén om ”för brytarmänniskan” (Lombroso [1876] 2006). Lombroso menade att sådana människor var bärare av brutala egenskaper som egentligen hörde till ett tidigare stadium av den mänskliga evolutionen. Denna atavism, eller egenskap från en mer primitiv utvecklingsnivå, innebar att de som bar på denna ”restprodukt” var determinerade att begå grova brott. Vi har här ett exempel på ett ontologiskt begrepp – ”förbrytarmänniskan” – som anger att den mänskliga naturen inbegriper individer som kännetecknas av allvarliga degenerationsfel. Travis Hirschis kontrollteori ([1969] 2002) är en välkänd kriminologisk teori. Enligt denna accepterar och följer människor samhällets regler därför att de utvecklat starka sociala band till samhället (till betydelsefulla personer som föräldrar och till sociala institutioner som exempelvis

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

skolan). Och omvänt: om dessa bindningar är svaga ökar sannolikheten för att människor ska begå brott. Begreppet sociala band är därför centralt. För att avgränsa och konkretisera det bättre framhåller Hirschi att det har fyra beståndsdelar: anknytning (till betydelsefulla personer som förmedlar värdesatta normer); åtagande (investering av tid och ansträngningar för att nå legitima mål); delaktighet (involvering i konventionella sociala aktiviteter); och övertygelse (instämmande med majoritetens uppfattning om vad som är rätt och fel). Vad Hirschi gör är att operationalisera begreppet sociala band i syfte att få fram tydligare indikatorer på graden av samhällsanpassning (i sin studie går han ett steg vidare och bryter ned indikatorerna till mätbara variabler). Mer om detta i kapitel fyra. Ett exempel på ett sensibiliserande begrepp är ”Street Corner Society” (”gathörnsamhälle”) som är titeln på William Foote Whytes stora studie av ett socialt problemområde i Boston, utgiven år 1943. Begreppet anger inte bara en plats där framför allt unga män hänger, utan säger också något om den sociala organisationen av aktiviteter, interaktion, gemenskap och tidsanvändning. Begrepp av den här typen utgörs vanligen av sammansättningar av redan befintliga ord. Genom nybildningen skapas ofta drastiska uttryck som ger nya och infallsrika associationer. Stanley Cohens (1972) term ”moralpanik”, som vi behandlar i kapitlet om samhällsreaktionens inverkan (kapitel fem), är ett annat välkänt exempel på denna typ av begreppsbildning. Ett hermeneutiskt begrepp är, enligt Blaikie och Pieters, ett ord som används som en del av vardagslivets helt vanliga språk, och som betecknar något välkänt och uppenbart. Men när samma ord används av en forskare ges det en vidgad och delvis annan innebörd. Det sker genom att hen, baserat på förtrogenhet med vardagslivets meningssammanhang, lägger till abstrakta betydelseinslag. Därmed breddas och fördjupas förståelsen av det som termen betecknar. I sin studie av ”brottets lockelser” ägnar Jack Katz (1988) ett kapitel åt en persontyp som han kallar ”badass” (”värsting”). Det är ett vardagligt ord, med en allmänt känd betydelse bland dem som använder det. Denna innebörd ligger kvar som en given grundval när Katz därutöver karakteriserar persontypens utmärkande egenskaper. Han pekar på tre kännetecken: tuffhet (starkt ego och en attityd av otillgänglighet, onåbarhet och osårbarhet); främlingskap/utanförskap (en tilldragande roll som uttrycks och förstärks med avståndsbekräftande klädstil, tatueringar, graffiti, slanguttryck etcetera); hårdhet/grymhet (förmåga att injaga skräck och framkalla respekt genom beredskap att överskrida alla gränser). Med denna begreppsanvändning påvisar Katz de konstituerande egenskaper som utmärker persontypen, oavsett skillnaderna som finns mellan de olika subkulturer där personerna agerar.

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

Vi har med denna inledning tagit upp och kortfattat diskuterat några grundläggande vetenskapliga begrepp, vilka i stort sett alltid dyker upp i samhälls- och beteendevetenskapliga läroböcker. Med hjälp av kriminologiska exempel har vi avhandlat dem på ett sätt som vi menar gynnar intresset för och förståelsen av kriminologiska teorier. Vi ska nu presentera de sex valda teorierna och motivera varför vi valt just dessa. Det handlar om: Anomi och sociala påfrestningar Social inlärning av kriminellt beteende Kontrollens betydelse – sociala band, låg självkontroll och social desorganisation Samhällsreaktionens inverkan Fysisk miljö, rutinaktiviteter och rationella val Sociala konflikter och maktförhållanden Vi har medvetet avgränsat oss till dessa, därför att de, enligt vår mening, varit helt centrala för de senaste hundra årens vetenskapliga kunskapsbildning om varför människor begår brott. De har en ledande ställning också i kraft av att originalen – de ursprungliga formuleringarna – gett upphov till uppmärksammade och livskraftiga vidareutvecklingar. Som bokens titel anger framhåller vi samhälls- och beteendevetenskapliga svar på frågan om varför människor begår brott. Det innebär, närmare bestämt, att svaren framför allt hämtas från akademiska ämnen som kriminologi, sociologi, socialpsykologi och psykologi. Det finns naturligtvis också svar från andra ämnesinriktningar, exempelvis från neuropsykiatrin och genetiken. Men de domänerna vet vi mindre om, varför förklaringar därifrån berörs i mycket liten utsträckning. Samtidigt vill vi understryka att vår bok handlar om kriminologins grundfråga – varför begår människor brott? – och med denna avgränsning är det svårt att hitta andra teorier än de valda, som kan konkurrera ifråga om kvantitativt utrymme (böcker och artiklar) och inflytande på den förda kriminalpolitiken. Det är också utifrån empiriska måttstockar vi rankar den nämnda frågan som kriminologins grundfråga. Den står i centrum för kriminologins kunskapsproduktion, historiskt sett och i nutid. Men det utesluter förstås inte att det också finns andra angelägna frågeställningar som haft och har betydelse inom ämnet. Hit hör frågor om brottslighetens struktur och brottsvolymens variation i tid och rum, rättssystemets utformning, kapacitet och arbetssätt och olika strategier med syfte att förebygga brott och rehabilitera lagbrytare, för att nämna några. Men de överskuggas av det som vi menar utgör kriminologins grundfråga: Varför begår människor brott?

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

Vår ämnesmässiga avgränsning för tanken till begreppet kriminal sociologi – läran om brottslighetens samhälleliga orsaker – som i slutet av 1800-talet introducerades av den italienske juristen och politikern Enrico Ferri (Ferri 1896). Han var elev till Lombroso och ville med detta begrepp beskriva en utveckling av kriminalantropologin till att förutom idén om ”förbrytarmänniskan” även inkludera förklarande inslag från psykologi, kriminalstatistik och sociologi. Han var inte ensam om att vid tidpunkten för industrialiseringens och urbaniseringens verkliga genombrott i Europa påtala miljöns och de sociala faktorernas betydelse för enskilda personers brottslighet, liksom brottslighetens kvantitativa ökning och uppkomsten av nya brottstyper (Sellin 1955). Bland dåtidens sociologer var det i första hand dessa tre som ägnade brottsproblemet särskilt intresse: Gabriel Tarde, Émile Durkheim och Ferdinand Tönnies. Den förstnämnde, som också var chef för den kriminalstatistiska enheten vid det franska justitiedepartementet, var den som tidigast och tydligast framhöll att brottsligheten har sin grund i sociala förhållanden. Han distanserade sig därmed från sin samtids tre dominerande orsaks perspektiv, vilka förenades av att de placerade orsakerna hos den enskilda individen, med tonvikt på biologiska/psykologiska abnormiteter, brist på ansvarstagande (dålig moral) respektive beräknande egenintresse (Tarde [1890] 1912; Tonkonoff 2014). Tarde betraktade i stället lagbrott som ett naturligt socialt fenomen, och han menade att det i likhet med andra samhällsyttringar kan förklaras av samhällslivets två grundläggande drivkrafter, nämligen innovation och imitation (Tarde [1895] 2012). Han tänkte sig att den brottsliga handlingen baseras på en kombination av begär, värderingar, känslor och intressen som existerar i allt mänskligt samspel. I så måtto är den inte annorlunda än andra handlingar. Och den överensstämmer också med andra handlingssätt i det avseendet att ny teknik och nya motiv genererar nya typer av brott. Brott är därför en typ av innovation – antingen i teknisk betydelse (tillvägagångssättet) eller med hänseende till motivationen hos brottslingen (alternativt både och). Tarde exemplifierar den första varianten (teknisk innovation) med hur rånbrottet ändrade karaktär när pistolen ersatte kniven som vapen vid brottet. Ändrad motivbild exemplifierar han med skillnaden mellan att bränna ned någon annans hus på grund av hämnd och att bränna ned det egna huset på grund av girighet (försäkringsbedrägeri). Brottet är i officiell mening detsamma – anlagd brand – men drivkrafterna är olika. Girigheten har i det senare fallet fått en ny möjlighet att komma till uttryck. Innovationer sprids genom imitation (härmning), vilket också gäller för brottsliga handlingar. De sprids genom exemplets makt, menar Tarde, och exemplet sprids från en individ till en annan, det kan bli mode (utgöra en brottsvåg)

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

och det kan bli en tradition och vana (en kriminell kultur). Han illustrerar med hur ett uppmärksammat barnamord i Paris, utfört av barnets amma, ledde till en våg av likartade barnamord i den franska huvudstaden år 1825. Tardes genomgående markering av brottsligheten som en social företeelse fick honom också att utveckla en radikal syn på brottslingen. Denne bör betraktas som en yrkesmässig (professionell) utövare. Varhelst illegala aktiviteter har upprepats och fått spridning finns det en tillgänglig social roll att bekläda. Och i likhet med läkare, jurister, bönder och hantverkare behöver också mördare, tjuvar och svindlare genomgå en lärlingstid som kvalificerar dem för dessa sysselsättningar (Wilson 1954). Émile Durkheims idé om symbiosen mellan brott och straff och brottslighet som ett ofrånkomligt och därmed normalt inslag i samhällslivet har vi tidigare i kapitlet hastigt berört. Andra inslag i hans sociologi med särskild kriminologisk bäring kretsar kring begreppet anomi (efter grekiskans anomos, som betyder ’utan lag’), ett begrepp som hos Durkheim står för ett patologiskt samhällsekonomiskt tillstånd (Durkheim [1897] 1993). Anomi uppkommer, menar han, i övergången från ett samhälle präglat av mekanisk solidaritet (sammanhållning) till ett samhälle präglat av organisk solidaritet (differentiering). Genom en snabb och omvälvande ekonomisk tillväxt sprängs samhällets dittillsvarande reglerande krafter och pro cesser. Plötsliga välståndsförändringar likaväl som ekonomiska katastrofer rubbar balansen mellan människors aspirationer och de faktiska resurser som finns tillgängliga. Ett sådant tillstånd av social desorganisation och osäkerhet kan leda till ökad brottslighet såväl som exempelvis ökad självmordsfrekvens. Anomi som förklaring till att människor begår brott, alternativt att brottsligheten ökar, har som vi ska se i kapitel två sedan 1930-talet haft en central ställning inom kriminologisk teoribildning. Mindre uppenbart är kanske släktskapet mellan Durkheims tankar om straffets roll för brottet samt brottslighetens normalitet och senare utvecklingar i termer av stämplingsteorin (se kapitel fem) respektive teorier om sociala konflikter (se kapitel sju) (Lindgren 1998; Collins 2008). Ferdinand Tönnies sociologiska studier handlar i hög grad om samma historiska omvandlingsprocess som Durkheim beskrev. Tönnies karakteriserade omdaningen som en utveckling från ett förindustriellt bondesamhälle dominerat av tradition, överskådlighet och rotfast samhörighet (Gemeinschaft) till ett urbant industrisamhälle, vars sociala relationer utmärktes av flexibilitet, nyttoperspektiv och utbytbarhet (Gesellschaft) (Tönnies [1887] 1974). Mindre känt är att han ägnade mycket tid åt att studera sin samtids brottslighet, särskilt den förändring som han menade att den genomgick till följd av den nämnda samhällsomvandlingen. Han bedrev egna, omfattande datainsamlingar baserade på kriminalstatistik

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

och genomförde också fältobservationer samt intervjuade fångar. Tönnies utvecklade dock ingen egentlig teori om varför människor begår brott, eller om varför brottsligheten förändrades på grund av sociala förändringar. Men han använde tankefiguren Gemeinschaft–Gesellschaft som referensram för att bland annat utveckla ett motsvarande begreppspar i termer av illgärningsmän–bedragare. Den förstnämnda kategorin exemplifierades av mordbrännare, vandaler och sexualbrottslingar, vars handlingar kännetecknades av sin omedelbara, våldsamma och otyglade karaktär. I den andra kategorin placerade han tjuvar, rånare och svindlare – brottslingar som han menade handlade rationellt och kalkylerat. Tönnies uppmärksammade och undersökte även skillnader i brottsfrekvens mellan grupper som hade växt upp på landsbygden respektive i de framväxande tyska storstäderna. Skillnaderna mellan rural brottslighet och urban brottslighet intresserade för övrigt även Tarde, som utifrån denna åtskillnad försökte utveckla en modell för olika typer av kriminella. Teorier och begrepp som lanserades av 1800-talets europeiska sociologer fick varierande genomslag inom den kriminologi som utvecklades i USA under 1900-talets första decennier. Importen, tillämpningen och utvecklingen skedde framför allt i Chicago med start under 1920-talet; en period och riktning som går under namnet Chicagoskolan (Andersson 2007). Till skillnad mot Durkheim, och för den delen även Georg Simmel, Max Weber och Karl Marx, var både Tardes och Tönnies inflytande begränsat. Trots att de båda publicerade omfattande kriminalsociologiska arbeten och flitigt deltog i den dåtida europeiska kriminologiska debatten satte de svaga direkta avtryck i den framväxande amerikanska teoribildningen. För Tönnies del har det primärt varit idén om Gemeinschaft–Gesellschaft som gjort sig påmind i rutinaktivitetsteorin (se kapitel sex) samt i begreppsbildningen och för ståelsen av social kontroll (se kapitel fyra) (Oberschall 1973; Lindgren 1998; Deflem 1999). Tardes inflytande är tydligast inom teoribildningen om social inlärning (se kapitel tre), men hans betoning av brott som ett normalt socialt fenomen och brottslingen som en rationell aktör har uppenbara likheter med grundtanken inom rationella valteorier (se kapitel sex). Med denna korta idéhistoriska utvikning vill vi understryka att kriminologin från och med 1920-talet i mycket hög grad kom att bli en amerikansk företeelse, om än inte sällan baserad på ett europeiskt arv (Cullen med flera 2011; se vidare exempelvis Aas 2012; Franko 2019). Men undantag finns. Exempel på det, som vi avhandlar i kapitel sex, är teorin om rationella val och beslut som drivkraft för brottsliga handlingar, vilken utvecklades i Storbritannien under 1980-talet. En närbesläktad inriktning är teorier som underbyggt brottsprevention genom miljöinriktad design (CPTED); en orientering som väsentligen spridits och vidareutvecklats i

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

Europa. Läsaren bör följaktligen uppmärksamma och betänka att den amerikanska dominansen innebär att merparten av de teorier som vi beskriver och diskuterar är färgade av amerikanska samhällsförhållanden. De empiriska underlagen speglar vanligen socioekonomiska levnadsbetingelser för fattiga grupper i de amerikanska storstäderna. Men även i detta avseende finns undantag. Edwin Sutherland, som vi möter i kapitel tre, riktade ljuset mot den brottslighet som förekom i det amerikanska samhällets makt centra, och Travis Hirschi (kapitel fyra) utvecklade sin kontrollteori utifrån svar som amerikanska skolungdomar lämnade på hans enkätfrågor. En annan konsekvens av den beskrivna ensidigheten är att den kriminologiska kunskapsproduktionen ofta utgår från förhållanden med giltighet för det amerikanska straffrättsliga systemet, vilket på flera sätt skiljer sig från det svenska. Det gäller lagar, domstolsväsendet, åklagarväsendet, straffutmätningen, kriminalvården, polisens numerär och arbetsmetoder etcetera. Kriminologin lider också av en annan snedvridning som läsaren bör notera. Den är till mycket stor del en fråga om mäns forskning om mäns beteende (Cohn, Farrington & Iratzoqui 2014). Åtminstone fram till 1970talet lyser kvinnorna med sin frånvaro, både som forskare och som studie objekt. Därefter har en gradvis förändring skett. Vi har försökt spegla detta framsteg genom att i våra val av kritiker och vidareutvecklare av de förhärskande teorierna ge röst åt kvinnliga kriminologer. Några av dessa, som Freda Adler och Meda Chesney-Lind, som kommer till tals i kapitel sju, har särskilt uppmärksammat kvinnors brottslighet, och samhällsförhållanden/-förändringar som kan tänkas påverka den i både kvantitativ och kvalitativ bemärkelse. Låt oss också nämna något om bokens avslutning. De nämnda sex teori kapitlen följs av en avslutande epilog, i vilken vi sammanfattar och diskuterar genomgående teman, påfallande likheter och skillnader samt inslag som tyder på tvister som går bortom teoribildandet som sådant, och som i stället tyder på kontroverser av ideologiskt och vetenskapsteoretiskt slag. Vi avslutar boken med att lista och diskutera ett antal kriterier som vi menar bör användas för att bedöma och värdera kriminologiska teoriers giltighet. Till sist något om kapitlens struktur. Vi inleder varje kapitel med att presentera och diskutera teorin i originalform, utifrån upphovspersonens ursprungliga formulering. Därefter lyfter vi fram betydelsefulla vidare utvecklingar, samtidigt med eller följt av avsnitt som tar upp den kritik som riktats mot den aktuella teorin. Vi har särskilt vinnlagt oss om att skärskåda de tillämpningar som utvecklats och de utvärderingar som gjorts, vilket innebär att vi ger utförliga svar på frågor om hur teorin står sig efter att den prövats empiriskt och när den jämförts med andra teorier. Varje kapitel avslutas med att vi ger kortfattade förklaringar av kapitlets viktigaste begrepp.

1 I n t r o d u k t i o n : f ä r d k o s t o c h k a r ta

NYCKELBEGREPP I KAPITEL 1 Förklaring – en redogörelse med förnuftiga skäl som säger varför något förhåller sig på ett visst sätt. Orsak – en effekt eller verkan som kan härledas till en samvarierande kraft (variabel) eller en identifierad mekanism (process). Teori – en tankekonstruktion som talar om hur saker och ting hänger ihop, och varför de gör det på ett visst sätt. Begrepp – en idé som uttrycks i ord och som via ordet refererar till ett avgränsat objekt. Kriminalsociologi – läran om brottslighetens samhälleliga orsaker.

Oskar Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. Sven-Åke Lindgren är professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet.

Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga Boken Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga redogör för vår tids dominerande kriminologiska teorier. Perspektiv med sikte på följande inslag behandlas: • anomi och sociala påfrestningar • social inlärning av kriminellt beteende • social kontroll och social desorganisation • samhällsreaktionens betydelse • rationella val, rutinaktiviteter och den fysiska miljöns utformning • sociala konflikter och maktförhållanden. Varje teori presenteras i sin ursprungliga version, följt av en granskning av framgångsrika vidareutvecklingar. Besvärande invändningar uppmärksammas och frågor om teoriernas giltighet besvaras genom redogörelser och diskussion av utvärderingar som gjorts. I denna andra reviderade upplaga har exempel och referenser uppdaterats. Studier och utvärderingar som bygger på mer vederhäftiga metoder och empiriska material med bättre sammansättning har prioriterats. Begrepp som blivit alltmer betydelsefulla i nutida kriminologi presenteras och diskuteras. Hit hör exempelvis kriminellt kapital, krimmigrant, relativ deprivation, legal cynism och moralisk frånkoppling. Boken vänder sig främst till studenter på grundnivå och avancerad nivå. Men eftersom den fyller ett tomrum i den svenska utgivningen av texter som mer ingående diskuterar kriminologisk teori, har den mycket att erbjuda även doktorander och forskare i behov av en orientering på området. Boken är också lämplig för yrkesverksamma praktiker och andra grupper som behöver svar på frågan om varför människor begår brott. Andra upplagan

Art.nr 39591

studentlitteratur.se