9789144143101 by Smakprov Media AB

Sex mot ersättning – säljare, köpare, makt och moral

REDAKTÖRER: Annelie de Cabo y Moreda Charlotta Holmström & Jari Kuosmanen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43664 ISBN 978-91-44-14310-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning kapitel 2: Henrik Gundenäs Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

Om författarna 11 Förord 15 Inledning: Sex mot ersättning 17 – säljare, köpare, makt och moral Annelie de Cabo y Moreda, Charlotta Holmström & Jari Kuosmanen Introduktion 17 Bokens innehåll och upplägg 22 Avslutande diskussion 29 Referenser 30

Del I Sexarbetarrörelser, sexarbetares organisering och samhällelig respons 1 Sociala rörelser i motvind 37 – nordiska sexarbetare och deras allierade 1970–2020 Jens Rydström Inledning 38 Hårdnande kontroll 1970–1984 40 Solidaritet i skuggan av aids 1985–1999 45 Sexköpslag och digitalisering 2000–2020 49 Avslutande diskussion 56 Referenser 59

Del II Exempel på prostitutionspolicy i praktiken 2 Styrning i omsorgens namn 69 – den nordiska modellen och dess repressiva konsekvenser för personer som säljer sex Niina Vuolajärvi Översättning från engelskan av Henrik Gundenäs Inledning 69 Material och tillvägagångssätt 71 Feminismen och dess udda allierade: den nordiska modellen i sitt sammanhang 72 ”De tillåter en att arbeta, men man är hela tiden kontrollerad”: sexköpslagarnas motsägelser 76 ”Man ringer inte polisen om det inte gäller livet”: kriminaliseringen av tredjelandsmedborgare som säljer sex 79 ”De tvingar ut en”: tredjepartslagar som kriminaliserar arbetsplatserna 83 Diskussion och slutsats: styrning i omsorgens namn 86 Referenser 88 3 Brott och skam 93 – stigmas betydelse vid rättsfall om köp av sexuella tjänster Narola Olsson Inledning 93 ”Förbud mot köp av sexuell tjänst” 95 Stigma och sexköp 97 Rättsprocessen för ett sexköp 99 Rättsdokument gällande sexköp 101 Från misstanke till åtal samt överklagan 103 Avslutande diskussion 115 Referenser 118

Del III Våldsutsatthet och riskhantering 4 ”Värdigt offer” eller själv skyldig? 123 – diskurs och praktik i samhälleliga responser på våld i samband med sex mot ersättning Anna Hall Inledning 123 Hur konstrueras våld och viktimisering i samband med sex mot ersättning i en svensk kontext? 125 Att erfara, begripliggöra och hantera risken att bli utsatt för våld 129 Avslutande diskussion 139 Referenser 142 5 Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som brottsoffer 147 – en studie av utsatthet, autonomi, och rättssäkerhet Jari Kuosmanen & Mikaela Starke Inledning 148 Kunskaper om målgruppens utsatthet 149 Självständighet, risker och kontroll 151 Sälja sex – bekräftelse, uppskattning och att vilja ha en relation 153 Rättsprocessen 155 Förhöret 156 Avslutande diskussion 161 Referenser 164 6 Vem avgör? 169 – om ansvar och brottsförebyggande åtgärder när sexköp är olagligt Isabelle Johansson & Petra Östergren Inledning 169 Bakgrund 171

Kunders försiktighetsåtgärder 175 Avslutande diskussion 187 Referenser 190

Del IV Normer och moral 7 ”Normala” kvinnor säljer sex? 195 – normer och gråzoner i betald dejting Emilia Ljungberg Inledning 195 Studien 198 Ohlala – ett smakfullt normbrott i den sexuella värdehierarkin? 199 Avslutande diskussion 214 Referenser 216 8 Otrohetens matadorer 221 – om hur män i parrelationer resonerar om sina sexköp Ylva Grönvall Inledning 221 Sexköp och parrelationer 223 Relationer, individualisering och kommersialisering 225 Sexualitet och spänning 227 Effektivitet, enkelhet och trygghet 229 Rekreation och individualiserat relationsarbete 231 Tvåsamhet och moraliska förhandlingar 234 Avslutande diskussion 239 Referenser 240

9 Om genus, sexualitet och klass när män säljer sex till män 243 Annelie de Cabo y Moreda Inledning 243 Material och metod 245 Sexhandel och dominerande diskurser 246 Utanför heteronormen? Om (o)synlighet och offerskap i sexhandeln 249 Bögideal och folkhemshomon 252 Genusordning och motstånd 256 Könat (sex)arbete: mellan glamour och hor-stigma 260 Avslutande diskussion 264 Referenser 266 Person- och sakregister 271

A n n e l i e de C a b o y Mor e da , C h a r l o t ta Hol m s t röm & Ja r i K uosma n e n

Inledning: Sex mot ersättning – säljare, köpare, makt och moral Introduktion Sex mot ersättning utgör ett omdebatterat ämne som både enar och splittrar. Frågan konstrueras som ett socialt problem, men hur denna fråga ska tolkas och hanteras har skiftat över tid och sammanhang. Övergripande samhällsförändringar, lokala förhållanden, nationell politik och internationell rätt har påverkat och fortsätter att påverka såväl attityder som förhållningssätt. Inom olika kunskaps- och professionsområden tillämpas i dag olika definitioner: prostitution, sexarbete, sex mot ersättning, kommersiellt sex, sexförsäljning, sexhandel och sexuell exploatering. Val av definition signalerar inte sällan en specifik förståelse och en ideologisk position gällande tolkning, åtgärder och insatser. Ett socialt problem är inte en fast kategori tillgänglig för undersökning. Innehåll och utgångspunkter förändras över tid och rum, och enligt sociologen Donileen Loseke (2010 s. 6–7) baseras definitioner av sociala problem på ett antal antaganden: 1. De refererar till ett fenomen eller en handling som uppfattas orsaka skada. 2. De beskriver ett fenomen som antas vara utbrett i samhället. 3. De refererar till förhållanden som bedöms vara möjliga att åtgärda samt 4. till en samhällsangelägen situation som uppfattas vara i behov av förändring. Aktörer som genom ett

de cabo y moreda, holmström & Kuosmanen gemensamt intresse gör anspråk på problemdefinitioner gällande specifika frågor benämns i Losekes terminologi claims-makers. Sådana problemdefinitioner kommer inte sällan till i relation till en motpart som framställer problemet och dess konsekvenser på ett annat sätt (ibid. s. 31). Definitionen av sex mot ersättning som ett socialt problem grundar sig på samtliga ovannämnda antaganden och avspeglar väl hur ett problemområde kan ta form i den offentliga debatten. När denna bok skrivs råder det fortsatt olika uppfattningar om vad det sociala problemet sex mot ersättning utgör i fråga om essens, uttrycksformer och konsekvenser och hur ett samhälle bäst bör förhålla sig. I svensk kontext har frågan debatterats under årtionden (se t.ex. Svanström 2004, 2006; Dodillet 2009; Erikson 2011; Holmström & Skilbrei 2013; Månsson 2018). År 1998 röstades ett förslag att kriminalisera köp av sexuell tjänst igenom i Sveriges riksdag, och i januari 1999 instiftades förbudet i svensk lag. Förbudet mot köp av sexuell tjänst kan ses som ett resultat av en lång process där centrala samhällsaktörer, såsom politiker, forskare och företrädare för olika intresseorganisationer med kompetens inom området, slutit upp kring en entydig problemdefinition. Definitionen av sex mot ersättning inbegriper här ett specifikt sätt att tolka frågan, ett antagande om dess utbredning i samhället och ett konkret förslag på hur det ska åtgärdas på samhällsnivå. Hur väl olika definitioner av sex mot ersättning stämmer överens med reella förhållanden blir då mindre relevant, så länge de aktörer som debatterar frågan är överens om att problemen existerar och om hur de ska tolkas och hanteras. Uppfattningarna om adekvata insatser går inte sällan brett isär. Framför allt handlar det här om hur samhället ska agera i frågan om sex mot ersättning; genom repressiva åtgärder eller sociala insatser. I ett globalt perspektiv kan en rad skiftande politiska initiativ och tolkningsramar identifieras, där olika typer av juridiska ramverk är utmärkande: partiella eller totala förbud som syftar till att eliminera förekomsten av sex mot ersättning jämte reglering och/ eller avkriminalisering som på skilda sätt syftar till att förebygga

Inledning: Sex mot ersättning utnyttjande och exploatering. Långt ifrån att spegla faktiska förhållanden, bär de juridiska modellerna på olika ideologiska innehåll som ger uttryck för politiska spänningar (Sanders & Campbell 2014). I debatten kring hur sexhandel ska hanteras av samhället betonas skilda frågor som utgångspunkt för förståelsen: sexuellt medborgarskap, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, exploatering, våld, fattigdom och organiserad brottslighet (Smith 2015). Här har Sverige varit först i världen med lagstiftning som riktar uppmärksamhet mot den så kallade efterfrågan, genom att anlägga ett perspektiv på sexhandel som uppmärksammar frågor om makt, ojämlikhet och ojämställdhet mellan kvinnor och män. Ambitionen med lagen har varit att bekämpa sexhandel genom att förbjuda köp – men inte försäljning – av sexuella tjänster och på så sätt tydliggöra att jämställdhet och sexhandel är en oförenlig kombination. Ett flertal studier visar att lagstiftningen har ett starkt stöd i befolkningen (se t.ex. Kuosmanen 2011; Priebe & Svedin 2012). Samtidigt påvisar samma studier ett relativt starkt stöd för idén att även kriminalisera försäljning av sexuella tjänster, vilket återigen skulle sätta fokus på den säljande parten som oftast antas vara en kvinna (se t.ex. Kuosmanen 2011; Priebe & Svedin 2012; Holmström & Skilbrei 2017). Uppfattningar om jämställdhet i relation till sexhandel bygger således på komplexa och ibland motstridiga synpunkter (de Cabo y Moreda 2018). De senaste decenniernas ökade intresse för att hantera kommersiellt sex med rättsliga åtgärder har skapat ytterligare spänningar mellan lagar mot prostitution och sexsäljares rättigheter ( Sanders & Campbell 2014). Här har den svenska lagstiftningen väckt internationell uppmärksamhet både i forskning och politik. Andra länders interventionsmodeller har jämförts med den svenska (se t.ex. Harrington 2012). Tjugo år efter att Sverige införde förbud mot köp av sexuell tjänst har modellen även fått starkt politiskt stöd internationellt, och flera länder har följt S veriges exempel genom att införa partiell eller full kriminalisering av sexköp, såsom Finland, Norge, Island, Kanada, Frankrike, Irland och sist i raden Israel. Samtidigt har kriminaliseringen av köp av sexuell

de cabo y moreda, holmström & Kuosmanen tjänst mötts av kritik, såväl nationellt som internationellt. I en svensk kontext har sexarbetarorganisationer, såsom Rose Alliance och Fuckförbundet men även forskare inom fältet, framhållit att kriminalisering av sexhandel riskerar att öka utsattheten bland personer som säljer sexuella tjänster, bidra till stigmatisering av sexsäljare, begränsa tillgången till hälso- och sjukvård samt försvåra andra stödinsatser (Edlund & Jakobsson 2013; Levy & Jakobsson 2014; Levy 2015; Vuolajärvi 2018). I internationell forskning om hälsa och sexförsäljning betonas framför allt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för personer som säljer sex i relation till juridiska och mänskliga rättigheter (se t.ex. Overs & Hawkins 2011; Decker m.fl. 2015; Platt m.fl. 2018). En artikelserie publicerad i tidskriften The Lancet 2014 konkluderar att den juridiska regleringen av sexförsäljning är av central betydelse när det gäller tillgång till hiv-preventiva insatser för personer som säljer sex, men även när det gäller utsatthet på ett mera generellt plan (Das & Horton 2014). Hur ett samhälle ska bemöta kommersiellt sex och förhålla sig till individer som har sex mot ersättning är med andra ord ett politiskt laddat område som kräver ideologiska ställningstaganden i en rad andra frågor: perspektiv på folkhälsa, uppfattningar om sociala problem och rättsväsendets roll, könsmaktsordningens konsekvenser, sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter för negligerade grupper, migration, samhällens ekonomiska ojämlikhet och förekomsten av organiserad och transnationell brottslighet. Det är inom dessa politiskt och ideologiskt laddade forskningsområden som bidragen i den här antologin har kommit till. I samband med att länsstyrelsen i Stockholms län 2013 fick i uppdrag av den svenska regeringen att ansvara för en kartläggning av prosti tution i Sverige, bjöds ett antal svenska forskare med kunskap inom området in till en tvådagars hearing. Erfarenheterna från dessa möten väckte en rad frågor; om relationen mellan forskning och politik inom kunskapsområdet i en svensk kontext, om utmaningar att i en svensk kontext nå ut med forskning som belyser

Inledning: Sex mot ersättning komplexiteten i frågan om köp och försäljning av sexuella tjänster. En erfarenhet som delades av flera av de medverkande forskarna var hur det offentliga och politiska samtalet begränsade utrymmet och intresset för fördjupad kunskap inom området. Sammanhanget reste vidare frågor: Hur uppfattas en sådan begränsning av forskare inom fältet och vad består en forskares uppgift i, om den kunskap som produceras inte når ut och tas i beaktande? Vår uppgift som forskare kan å ena sidan vara att enbart kritiskt granska och problematisera en specifik fråga. Men – om frågan är starkt politiserad, och om kunskap som problematiserar och analyserar inte når ut till de samhälleliga och civila aktörer som på olika sätt berörs – i vilket syfte bedrivs forskningen? Mot bakgrund av dessa reflektioner bildades 2015 forskningsnätverket FOSME (Forskning Om Sex Mot Ersättning). I nätverket ingår doktorander samt juniora och seniora forskare som arbetar med frågor om köp och försäljning av sexuella tjänster. Intressen och frågeställningar spänner över en rad områden och forskarna har sin disciplinära hemvist i sociologi, socialt arbete, medie- och kommunikationsvetenskap, socialantropologi, genusvetenskap och historia. Även om forskningen om sexhandel är omfattande i en svensk kontext, saknade vi en samlad och översiktlig framställning som belyser sex mot ersättning utifrån olika utgångspunkter, intresseområden och aktörer. Det är mot denna bakgrund som vi har skrivit denna antologi. Boken är ett resultat av en kollektiv arbetsprocess, där vi fortlöpande har granskat varandras texter och diskuterat de akademiska och politiska perspektiv som givit upphov till olika analyser och ideologiska ställningstaganden gällande kommersiellt sex. Under arbetet väcktes tanken att också inkludera bidrag från sexsäljare eller före detta sexsäljare, men vi enades om att boken skulle renodlas till att presentera olika forskningsperspektiv. Syftet med boken är att presentera aktuell forskning och göra den tillgänglig för en bredare publik. Vi vill bidra till att problematisera några av de förgivettagna föreställningar om det svenska sexhandelsfältet, i den utsträckning det går att tala om ett enhetligt sådant i en alltmer globaliserad och rörlig värld.

de cabo y moreda, holmström & Kuosmanen

Bokens innehåll och upplägg Boken består av nio kapitel som belyser fyra övergripande teman: (1) sociala rörelser, organisering och samhällelig respons, (2) implementering av prostitutionspolicy, (3) våldsutsatthet och riskhantering samt (4) normer och moral. Antologibidragen representerar en bred forskningsansats som förenas genom ambitionen att undersöka de spänningsförhållanden som på olika sätt utmärker kunskapsområdet sex mot ersättning. Med avstamp i olika empiriska exempel och teoretiska ansatser, erbjuder bokens kapitel fördjupad kunskap snarare än en generell och heltäckande beskrivning av sexhandelsfältets olika områden. I fokus står några av de frågor som sex mot ersättning väcker. Ambitionen är att lyfta fram den komplexitet och de motsägelser som fältet präglas av, där synen på aktörernas positioner, föreställningar om maktrelationer och eventuella konsekvenser av sexhandeln inte tas för givna. Sammanhållande är fokus på förhållningssätt och praktiker som på olika nivåer riskerar att exkludera, stigmatisera och i förlängningen reproducera ojämlika sociala och materiella villkor grupper emellan. DEL I – SE X A R BETA R RÖR EL SER, SE X A R BETA R E S ORGA N ISER I NG OC H SA M H Ä L L EL IG R E SPONS

I historiska såväl som samtida studier om samhällets åtgärder mot sexhandel återfinns exempel på hur officiella analyser och politiska beslut sällan grundar sig på kunskap och erfarenheter av personer som själva säljer sexuella tjänster (de Cabo y Moreda 2018). Detta har kritiskt tolkats som att sexsäljare inte betraktas som kunskapsbärare, värdiga nog att uttala sig om sina erfarenheter eller definiera vad sexhandel innebär eller bör uppfattas som (McClintock 1993; Levy & Jakobsson 2014). Svensk prostitutionspolitik har exempelvis i begränsad utsträckning formulerats av och utvecklats genom sexsäljares erfarenheter och uppfattningar om behov och adekvat samhälleligt stöd (se t.ex. Holmström 2015). Resonemanget väcker frågor om vilka grupper i samhället som anses lämpade att

Inledning: Sex mot ersättning utforma beslut rörande interventioner och hänger nära samman med frågan om vem som tillskrivs politisk agens och talutrymme, hur och i vilka sammanhang. Även om brukarorganisationer har spelat en viktig roll inom en rad olika socialpolitiska områden i Sverige sedan slutet av 1980-talet (Mossberg 2016), så har just frågan om sex mot ersättning inte inkluderats. I det inledande antologibidraget tar sig Jens Rydström an dessa frågor. Inspirerad av Gayatri Spivaks (1988) klassiska text ”Can the Subaltern Speak?” om vem som skriver historien, utforskas sexarbetarrörelsens brokiga men sällan berättade historia i Sverige, Norge och Danmark under fem decennier, 1970–2020. Här riktar Rydström uppmärksamheten mot politiskt brännande frågor som engagerar långt fler än de personer som berörs. Rydström visar hur sexarbetares erfarenheter binder samman rörelsens historia under olika tider och på olika platser fram till i dag, och hur aktivismen väcker centrala frågor om sexarbetares rättigheter; vem ges rätt att företräda personer som säljer sex, och kanske än viktigare, vem eller vilka blir rörelsens allierade? Rydström identifierar ett antal politiska konfliktområden som har varit centrala för kvinno-, arbetar- och senare även queerrörelsen, och visar hur dessa har haft betydelse för sexarbetares möjligheter att organisera sig. Rydströms studie konkluderar att den samhälleliga responsen på sexarbetarrörelsen har sett olika ut i olika nationella kontexter, samtidigt som upplevelsen av att bli bemött med tystnad och exkludering varit och är densamma i Sverige, Norge och Danmark. DEL I I – E X E M PEL PÅ PROST I T U T IONSPOL IC Y I PR A K T I K EN

Förbudet mot köp av sexuell tjänst är kärnan i den svenska prostitutionspolicyn, som även kommit att benämnas den nordiska modellen (Holmström & Skilbrei 2013). Genom att rikta rätts politiskt fokus på mäns efterfrågan på sexuella tjänster var ambitionen att förändra attityder till sexhandeln och de aktörer som är involverade i den. Att straffrättsligt reglera kommersiellt sex

de cabo y moreda, holmström & Kuosmanen är dock en omtvistad strategi, med tydliga motsättningar mellan juridiska ramverk och levda erfarenheter (Sanders & Campbell 2014). Frågan om hur juridiska ramverk som berör personer som säljer och köper sex tillämpas, belyser Niina Vuolajärvi och Narola Olsson i sina antologibidrag. I kapitel 2 av Niina Vuolajärvi riktas uppmärksamheten mot dem som indirekt berörs av implementeringen av sexköpslagen. Vuolajärvi granskar hur den prostitutionspolitiska modell som kallats den nordiska modellen praktiseras i de tre nordiska länderna Norge, Finland och Sverige. Utifrån etnografiska studier undersöker Vuolajärvi hur förbudet mot köp av sexuell tjänst fungerar för personer som säljer sex. I en situation där majoriteten av dem som säljer sex i den nordiska regionen är migranter, är Vuolajärvi framför allt intresserad av hur förbudet fungerar i relation till migrationslagstiftningen. Vuolajärvi konkluderar att den nordiska modellen ger uttryck för en selektiv feminism, vilken delar in människor i två skilda kategorier: nordiska medborgare som erbjuds sociala insatser såsom rådgivning, terapi och andra former av stöd, och migranter som riskerar att mötas med repressiva åtgärder såsom utvisning och vräkning. Kriminaliseringen av köp av sexuell tjänst har inneburit att personer som köper sex blivit en definierbar kategori, och att sexköpare allt oftare blir föremål för undersökningar inom områden som psykologi, psykiatri och sociologi (Khan 2018). Samtidigt är studier om hur förbudet mot köp av sexuell tjänst tillämpas i praktiken få. I Narola Olssons antologibidrag, kapitel 3, står denna fråga i fokus. Olsson har analyserat brottsutredningar och domslut vid köp av sexuell tjänst, och diskuterar detta i relation till frågor om skam, stigma och rättssäkerhet. Studien visar att polisens spaningsarbete och ingripanden präglas av specifika föreställningar om de aktörer som är involverade i sexhandel. Syftet med förbudet var att rikta uppmärksamhet mot köpare av sexuella tjänster, och undvika att bestraffa och skuldbelägga dem som säljer. Samtidigt tar polisen ofta utgångspunkt i information om ”en för polisen tidigare känd prostituerad” i sitt spaningsarbete.

Inledning: Sex mot ersättning En sådan information förutsätter någon form av övervakning och dokumentation av personer som säljer sexuella tjänster, vilket innebär att sexsäljare trots ambitionen med lagen, blir föremål för polisens uppmärksamhet och åtgärder. Studien visar också att tillämpningen av strafföreläggande är omfattande vid denna typ av brott. Olsson diskuterar hur detta kan tolkas och hur det väcker frågan om köpares socioekonomiska bakgrund i relation till utfallet av rättsprocessen. DEL I I I – VÅ L DSU TSAT T H ET OC H R ISK H A N T ER I NG

Hur erfarenheter av sexhandel kan tolkas i relation till välfärdsaktörers uppdrag och samhällets ansvar synliggör skilda perspektiv på vad sexhandel är och hur den ska hanteras. Den officiella hållningen i Sverige är att sex mot ersättning är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och att försäljning av sex inte kan betraktas som frivillig. Personer med erfarenheter av att sälja sex hävdar emellertid att detta kan variera, och att det är angeläget att skilja mellan tvång och frivillighet (Sanders & Campbell 2014). I debatten betonas sexhandelns olika samhälleliga och individuella konsekvenser, där specifika föreställningar om offer och förövare ofta utgör det dominerande narrativet (Heber 2018). I centrum för berättelser om sex mot ersättning står inte sällan unga kvinnor som utnyttjas av äldre män. Offerskapet, liksom rollen som förövare, är emellertid mer komplex i sin konstruktion och präglas av motsägelser snarare än entydighet (Van Dijk 2009). Två antologibidrag belyser det dominerande narrativets betydelse för hur personer tolkar och förstår upplevelser av utsatthet och hur detta narrativ påverkar hur de blir bemötta. Anna Hall uppmärksammar i kapitel 4 erfarenheter av våld i sexhandeln, och hur dessa erfarenheter bemöts av välfärdsaktörer. Jari Kuosmanen och Mikaela Starke skriver i kapitel 5 om samhällets bemötande av personer med intellektuella funktionshinder som har erfarenheter av sex mot ersättning. Avslutningsvis i denna del undersöker Isabelle Johansson och Petra Östergren i kapitel 6 hur män som köper sex resonerar kring sexsäljande kvinnors utsatthet och vilka åtgärder de själva vidtar.

de cabo y moreda, holmström & Kuosmanen Anna Hall diskuterar hur kvinnor som säljer sex erfar, begripliggör och hanterar risker att utsättas för våld. Med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer analyserar Hall hur olika representationer av våld och viktimisering formar erfarenheter av sexförsäljning, villkorar riskhantering och påverkar kvinnornas möten med polis, rättsväsende, socialtjänst och andra myndigheter. Författaren visar att det finns en diskrepans mellan den institutionaliserade diskursen, i vilken kvinnor som säljer sex konstrueras som skyddsvärda offer, och deras erfarenheter av att bli bemötta som skyldiga till det våld de har utsatts för. Med utgångspunkt i Judith Butlers begrepp ”osörjbara liv” problematiseras den politiska debatten om prostitution som under de senaste decennierna i stor utsträckning har kommit att handla om sexköpslagen. Hall konkluderar att när prostitution likställs med våld, finns det risk att det våld som individer som säljer sex utsätts för, normaliseras. Kvinnor som offer i sexhandeln beskrivs ofta som svaga, passiva och maktlösa (se t.ex. Dworkin 1989; MacKinnon 1989; Farley 2004, 2018). Narrativen om hur offerskapet iscensätts följer emellertid en viss dramaturgi, där föreställningar om det ideala offret (Christie 1986) formar synen på såväl offer som förövare. Här utgör kvinnor som säljer sex och har intellektuella funktionshinder en specifik kategori, vilket återspeglas i responsen från yrkesverksamma inom polis, rättsväsendet och socialtjänst (Atkinson & Ward 2012). I Jari Kuosmanens och Mikaela Starkes bidrag står detta tema i fokus. Kuosmanen och Starke beskriver rättsväsendets förfarande och professionellas agerande i fall då kvinnor med intellektuella funktionshinder har blivit utsatta för brott i samband med att de har sålt sex. Kuosmanen och Starke visar hur frågan hanteras av boendepersonal, polis och rättsväsendet och uppmärksammar de problem som kan uppkomma under rättsprocessen: vid upptäckt av ett brott, under förundersökningen och slutligen vid huvudförhandlingen. En central fråga i antologibidraget är vilken roll målgruppen får före och under rättsprocessen och hur måls ägandens autonomi, agens och rättssäkerhet tas till vara. I diskussioner om sex mot ersättning uppmärksammas ofta

Inledning: Sex mot ersättning riskutsatthet och sårbarhet för kvinnor som säljer sex. Hur män som köper sex (av kvinnor) förhåller sig till risker i samband med sexköp har diskuterats i betydligt mindre utsträckning. I Isabelle Johanssons och Petra Östergrens bidrag, kapitel 6, uppmärksammas denna fråga. Johansson och Östergren undersöker hur det brottsförebyggande arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål påverkar och präglar erfarenheter av sexköp. I antologibidraget visar Johansson och Östergren hur sexköpare vidtar en rad olika åtgärder för att undvika att komma i kontakt med personer som inte säljer sex frivilligt och belyser svårigheterna att anmäla brott mot sexarbetare när de själva riskerar upptäckt och straff. Sexköpslagen, vars motiv var att skydda den säljande parten, präglas mot denna bakgrund av en paradox. Johansson och Östergren konkluderar att när sexköp är olagligt ser sig sexköpare ofta nödgade att sätta sin egen säkerhet först, för att inte riskera straff om de anmäler missförhållanden. DEL I V – NOR M ER OC H MOR A L

Normer om sexualitet och intimitet förmedlar föreställningar, värderingar och ställningstaganden gällande ”rätt” och ”fel”, ”normalt” och ”onormalt” och ”sjukt” och ”friskt”. Gayle Rubin (1984/2008) framhåller att sexualitet har sin egen värderingsskala – en sexuell värdehierarki – där vissa sexuella praktiker betraktas som eftersträvansvärda, önskvärda och goda, medan andra betraktas som dåliga, avvikande och moraliskt klandervärda. Sex utan inblandning av pengar eller annan form av ersättning betraktas som någonting önskvärt, bra och autentiskt. Detta i motsats till kommersiellt sex som betraktas som fel, avvikande, problematiskt och alienerande. Hur olika sexuella praktiker värderas påverkas av tid och sammanhang. Gränsdragningar mellan det som bör betraktas som rätt och fel – normalt och onormalt – kan tolkas i relation till politik, vetenskap och moral. De normer kring sexualitet som dominerar i ett samhälle tenderar att tillskriva (redan) missgynnade grupper icke-önskvärda sexuella praktiker (Rubin 1984/2008 s. 161). Dessa återspeglas i sexualpolitiska ideal

de cabo y moreda, holmström & Kuosmanen och definierar vilka relationer som värderas högst socialt. I antologins avslutande del står detta tema i fokus. Emilia Ljungberg skriver i kapitel 7 om hur det relativt nya fenomenet betald dejting komplicerar traditionella föreställningar om sex mot ersättning. Genom att undersöka bakgrunden till den tyskbaserade appen Ohlala och intervjua dess kvinnliga användare, belyser Ljungberg hur digitaliseringen av sexhandeln skapar en vaghet som ökar spänningen mellan olika användares förväntningar och handlingsutrymme. Ljungberg analyserar hur de kvinnliga användarna förhåller sig till normativa gränsdragningar på digitala plattformar, där ambitionen är att utmana samhällsnormer och stigma kring sexhandel. Studien visar att den normalisering av betald dejting som kommer till uttryck genom appens design är beroende av att kvinnorna inte hävdar en ”professionell” identitet som sexsäljare utan framträder som ”normala kvinnor”. Bland intervjupersonerna bidrog detta till en ökad förvirring och osäkerhet. Ansvaret att definiera tjänstens innehåll och utformning tillskrevs de kvinnliga användarna medan de manliga betalarna gynnades av denna otydlighet då detta gav dem större utrymme att agera. När gråzonerna expanderar visar Ljungbergs studie att svårigheterna att etablera tydliga överenskommelser mellan parterna ökar, vilket tycks bekräfta snarare än utmana traditionella föreställningar om sexhandeln. Ylva Grönvall uppmärksammar i kapitel 8 män som har erfarenhet av att köpa sex. Att köpa sex är inte bara en kriminaliserad utan också stigmatiserad handling, vilket gör att personer som köper sex också förhåller sig till olika former av moraliska risker. Att det är kriminaliserat och stigmatiserat, och ett icke accepterat beteende att köpa sex i Sverige, kan tolkas i ljuset av modernitetens föreställningar om kön, sexualitet, intimitet och kärlek. I Grönvalls antologibidrag står föreställningar om intima relationer och tvåsamhet i fokus. Grönvall belyser hur personer som köper sex och lever i en parrelation tolkar och förklarar sina sexköp. Grönvall konkluderar att männen skapar förståelse för sina handlingsmönster i relation till hur de upplever relationen

Inledning: Sex mot ersättning med sin partner och de värden familjelivet representerar. För detta krävs särskilda moraliska gränsdragningar. Även om studier som undersöker sexhandel präglas av en mångfald teoretiska inriktningar, skilda analytiska utgångspunkter och olika empiriska material, tenderar en majoritet av dessa (fortfarande) att köna och sexualisera sex mot ersättning som ett i huvudsak heterosexuellt fenomen, där kvinnor säljer sex till män. Vilken betydelse detta får för personer som säljer sex och som inte definierar sig som kvinnor problematiseras i Annelie de Cabo y Moredas kapitel 9. Med utgångspunkt i queerteoretiska perspektiv undersöks hur män som säljer sex till män begripliggör sina erfarenheter i relation till normer om kön, sexualitet och klass. Studien visar att könade, sexualiserade och klassbaserade stereotyper fungerar exkluderande men också kan användas av männen som en resurs för att skapa utrymme att tolka och framställa sig själva på alternativa sätt. Resultaten ger vid handen att dominerande föreställningar om kommersiellt sex tenderar att reducera den komplexitet som präglar de involverade aktörernas mikropraktiker och relationer.

Avslutande diskussion I vår antologi belyser vi frågan om sex mot ersättning ur en rad perspektiv som sällan tillämpas i den offentliga debatten om kommersiellt sex. Hur sexarbetare har organiserat sig i de nordiska länderna och hur vi kan förstå deras historia i ljuset av dagens situation aktualiserar centrala frågor om kunskapsproduktion om sex mot ersättning: Vilka aktörer har inflytande och makt över en sådan kunskapsproduktion och vilka utesluts? Vem gör anspråk på sanning om denna fråga och hur den bör hanteras? Hur förbudet mot köp av sexuell tjänst har implementerats och hur det på olika sätt berör de aktörer som är involverade i sexhandeln är andra frågor som är av central betydelse inom kunskapsområdet sex mot ersättning. Samtidigt har dessa fått begränsad uppmärksamhet i svensk forskning. Diskrepansen

de cabo y moreda, holmström & Kuosmanen mellan en lags normativa grund och dess praktik väcker nya och viktiga frågor som kräver fördjupad analys och kunskap. Hur sex mot ersättning definieras och tillskrivs ett specifikt ideologiskt innehåll i Sverige visar sig ha stor betydelse för möjligheten att förstå, tolka och bemöta berörda aktörers individuella erfarenheter. I förväg bestämda tolkningsramar tenderar att osynliggöra människors individuella erfarenheter, behov och ambitioner. Slutligen visar sig normer kring sexualitet ha betydelse för hur frågan om sex mot ersättning tolkas och hanteras av ett samhälle. Digitaliseringen och kommersialiseringen av sexualitet och intimitet gör att det i dag finns en rad olika arenor som normaliserar transaktionellt sex. Samtidigt väljer allt fler nationer att instifta lagar som försöker stoppa denna utveckling. Under det senaste decenniet har lagar som kriminaliserar delar eller hela sexhandeln införts i allt fler länder. Samtidigt ökar antalet tjänster som marknadsförs på nätet. I detta spänningsfält navigerar människor som köper och säljer sex mellan marknadens normaliserings tendenser och staters välfärdspolitiska ambitioner.

Referenser Atkinson, J. & Ward, P. (2012). The Development of an Assessment of Interpersonal Violence for Individuals with Intellectual and Developmental Disabilities. Sexuality and Disability, 30(3), 301–309. Christie, N. (1986/2001). Det idealiska offret. I: M. Åkerström & I. Sahlin (red.), Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur. Das, P. & Horton, R. (2014). Bringing sex workers to the centre of the HIV response. The Lancet, 385(9962), 3–4. de Cabo y Moreda, A. (2018). Passion eller brott? Myndighetsdiskurser om manlig sexhandel från 1930- till 2000-tal. Avhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete. Decker, M.R., Crago, A.L., Chu, S.K., Sherman, S.G., Seshu, M.S., Buthelezi, K., Dhaliwai, M. & Beyrer, C. (2015). Human rights violations against sex workers: burden and effect on HIV, Lancet, 385(9963), 186–199.

Författarna är verksamma som doktorander, juniora och seniora forskare och som universitetslärare vid lärosäten i Sverige och USA. De ingår alla i forskningsnätverket FOSME (Forskning Om Sex Mot Ersättning). Detta är deras första antologi.

Sex mot ersättning

– säljare, köpare, makt och moral Hur kan vi förstå sex mot ersättning, samhällets reglering, sociala insatser och individers erfarenheter? Syftet med den här antologin är att skapa fördjupad förståelse för frågan genom att belysa områdets komplexitet, nyanser och gråzoner. I boken belyses hur relationen mellan samhälleliga åtgärder och individuella erfarenheter påverkas av den sociala, rättsliga och politiska kontexten. Författarna presenterar en rad olika teman såsom sexarbetares sociala mobilisering, tillämpning och konsekvenser av sociala och rättsliga åtgärder, sexsäljares utsatthet för våld, sexköpares resonemang om sina praktiker, erfarenheter av digital och kommersiell dejting samt erfarenheter av att sälja sex i relation till dominerande diskurser om sexhandeln. Sex mot ersättning riktar sig till studenter på utbildningar inom det människobehandlande området, till professioner som möter personer med erfarenheter av sex mot ersättning och kan fungera som kunskapsunderlag i arbetet med policy och praxis inom det välfärdspolitiska området.

Art.nr 43664

studentlitteratur.se