9789144142913 by Smakprov Media AB

Ge tid för identifikation och utveckling

ng av forskningsproblemet! Orientera dig om tidigare forskning på

KVALITATIVA å området! METODER Tänk i termer av: ”Kan denna fråga besv helt enkelt!

svaras och i så fall hur?” Argumentera tydligt och övertygande

ör att problemet är viktigt och intressant! Undvik oprecisa, abstrakta och generalise

ra arbetet på ett substantiellt sätt serande uttryck! Håll problemformuleringen kort och på

å ett ställe. Den preliminära problemställningen

a duga till att styra arbetet på ett substantiellt s Ha en tydlig problemformulering innan Gunilla Klingberg Ulrika Hallberg

n data samlas in! (red.) Modifiera problemställningen efter hand

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43656 ISBN 978-91-44-14291-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Eurographic Group, 2021

Innehåll

Förord 13 Författarpresentationer 15 Inledande ord 25 Gemensamma nämnare och unika särdrag 26 Referenser 29

1. Forskningsproblemet i forskningsprocessen 31 Carl Martin Allwood Inledning 31 Olika syn på forskningsproblem 34 Forskningsproblem utvecklas under hela forskningsprocessen 36 Intervjuer med forskare om forskningsproblem 37 Vad är ett bra forskningsproblem? 39 Synen på forskningsproblem i kvalitativ ansats 41 Relationen mellan forskningsproblem och val av metod 43 Praktiska aspekter vid uppsatsskrivning 45 Sammanfattning 49 Referenser 50

2. Den kvalitativa ansatsens plats i vetenskapsteorin 53 Carl Martin Allwood Inledning 53 Några klassiska vetenskapsteoretiska skolor 55 Olika syn på det utmärkande för kvalitativ metod 59 Andra olikheter inom den kvalitativa ansatsen 61 Kvalitativa ansatsers syn på forskningsvaliditet 63 Relationen mellan kvalitativa ansatser och specifika vetenskapsfilosofier 66 Sammanfattning 71 Referenser 72

3. Individuella intervjuer 77 Ulla Wide & Magnus Hakeberg Inledning 77 Kvalitativ forskningsmetodik 78 Studier baserade på intervjuer 80 Intervjuaren 82 Informanter 86 Intervjun 88 Sammanfattning 90 Referenser 91

4. Fokusgrupper 95 Lotta Dellve Inledning 95 Fokusgrupper när samspel och normer är i fokus 96 Kort om fördelar och nackdelar med fokusgrupper 98 Förberedelser 100

Genomföra en fokusgrupp 107 Kvalitetsaspekter i forskningsprocessen 110 Lära tillsammans: ta emot och ge tillbaka 113 Sammanfattning 114 Referenser 115

5. Deltagande observationer 117 Annika Capelán & Kristina Göransson Inledning 117 Historik 119 Forskningsetik och deltagande observationer 120 Att etablera relationer i fält 121 Observera: att ”vara med” och att ”rikta sinnena” 124 Fältanteckningar 131 Att skriva fram resultat 136 Sammanfattning 137 Referenser 137

6. Diskursanalys 141 Jonas Ringström Inledning 141 Kritisk diskursanalys och makt 142 Den tredimensionella modellen 143 Steg 1. Att tolka texters struktur och innehåll 146 Steg 2. Tolkning av texter, ideologi och diskursiva praktiker 150 Steg 3. Förklaring: Reproduktion och förändring 157 Sammanfattning 163 Referenser 164

7. Fenomenologi 165 Febe Friberg & Joakim Öhlén Inledning 165 Fenomen och fenomenologi 166 Ontologiska och epistemologiska antaganden 167 Tillämpning av forskningsprocessen 173 Analys 176 Rapportering och kvalitet vid fenomenologisk metod 179 Kritiken mot fenomenologisk metod 181 Sammanfattning 181 Referenser 182

8. Fenomenografi 187 Åke Ingerman Inledning 187 Olika sätt att uppfatta fenomen i världen 187 Forskningsobjekt, forskningsfrågor och datainsamling 189 Fenomenografisk analys av kvalitativa skillnader 195 Rapportering, kunskapsanspråk och tillämpning av resultat 199 Sammanfattning 202 Referenser 203

9. Grounded theory (grundad teori) 207 Hans Thulesius Inledning 207 Framväxten av metoden 208 Vad är (kärn)begrepp? 209 Att göra grundad teori 211

Allt är data 217 Det huvudproblem som löses av kärnbegreppet 220 Sammanfattning 227 Referenser 228

10. Hermeneutik 231 Maria Nyström Inledning 231 Livsvärlden och förförståelsen 232 Forskarens förhållningssätt 234 En livsvärldshermeneutisk metod 235 Syfte 235 Metodbeskrivning och urval 236 Sammanfattning 255 Referenser 256

11. Narrativ analys 257 Rickard Jonsson & Mats Börjesson Inledning 257 Vad är ett narrativ? 259 Var kommer berättelsen ifrån, och vems är den? 261 Berättelsen som innehåll eller praktik, berättad i monolog eller interaktion 263 Att studera stora narrativ i det vardagliga berättandet 266 Makt, motberättelser och tolkningsföreträde 269 Sammanfattning 278 Referenser 279

12. Riktad kvalitativ innehållsanalys 283 Joakim Isaksson Inledning 283 Kort historik kring metoden – kvantitativ eller kvalitativ metod? 284 Kärt barn har många namn, så även analysmetoder 285 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter och antaganden 288 Centrala begrepp för analysprocessen 289 Exempel på riktad kvalitativ innehållsanalys 291 Analysprocessen – steg för steg 292 Sammanfattning av resultatet 296 Sammanfattning 297 Referenser 301

13. Tolkande beskrivning 303 Cecilia Larsdotter & Joakim Öhlén Inledning 303 Bakgrund till metodens utveckling 304 Ontologiska och epistemologiska antaganden 306 Tillämpning av forskningsprocessen 308 Utformning av forskningsdesignen 311 Generering av data 312 Analys – att ordna och begripa data 316 Rapportering av forskningsresultat baserat på tolkande beskrivning 318 Sammanfattning 319 Referenser 322

14. Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier 325 Staffan Larsson Inledning 325 Kvalitetskriterier och kvalitativ metod 327 Kvaliteter hos framställningarna i sin helhet 328 Etiskt värde 336 Kvaliteter hos resultaten 338 Validitetskriterier 345 Sammanfattning 357 Refenser 358

15. Att skriva ett vetenskapligt arbete 361 Gunilla Klingberg & Ulrika Hallberg Inledning 361 Försättssida 361 Sammanfattning 362 Innehållsförteckning 363 Bakgrund 363 Syfte 363 Metodbeskrivning 364 Urval 364 Tillvägagångssätt 364 Datainsamling 365 Analys 365 Förförståelse 365 Etiska aspekter 366

Resultat 366 Diskussion 366 Omnämnande 367 Referenser 367 Sammanfattning 367 Person- och sakregister 369

Carl Martin Allwood

Den kvalitativa ansatsens plats i vetenskapsteorin

Inledning Den kvalitativa ansatsen kan idéhistoriskt delvis förstås som en revolt mot positivismen under 1900-talets mitt (Allwood, 2004). Kvalitativ ansats ses oftast som ena hälften i en indelning av forskningsansatser i kvalitativa och kvantitativa, där kvantitativ ansats ofta kopplas till positivism. Detta kapitel tar upp vetenskapsteoretiska frågor som är relevanta för att förstå den kvalitativa ansatsen och dess relation till olika vetenskapsfilosofiska skolor (t.ex. positivism, fenomenologi, hermeneutik och konstruktionism, vilka behandlas kort nedan). En forskningsansats antas här bestå av ett antal forskningsmetoder som getts en övergripande gemensam beteckning, till exempel ”kvalitativ ansats”. Forskningsansatser antas ibland dessutom vara kopplade till en eller flera mer övergripande vetenskapsfilosofier, där en vetenskapsfilosofi innebär ställningstaganden i bland annat kunskapsteoretiska och ontologiska frågor med relevans för forskning. Kunskapsteori undersöker bland annat vad kunskap är (kunskapens natur) och under vilka villkor kunskap kan erhållas. En vanlig definition av kunskap är ett sant, välargumenterat bejakande av ett påstående, men begreppet sanning har ibland ifrågasatts i kvalitativ ansats. Med ontologi menas filosofiskt grundläggande frågor om verklighetens natur, till exempel om 53

Carl Martin Allwood � 54

det finns en av forskaren (ibland) oberoende verklighet; finns skogen eller en avlägsen galax även när ingen tänker på dem? Finns det faktiska sociala förhållanden? Ontologi handlar även om verklighetens natur vad gäller dess grundläggande egenskaper. Består den till exempel av materia (materialism) eller ande (idealism), eller båda, eller av någon annat? Är människors förståelse av världen materiell till sin karaktär som resten av naturen ofta antas vara, eller består den kanske av någon sorts andlig substans, det vill säga är de processer som genererar förståelse och själva förståelsen som sådan, grundläggande sett, av materiell natur eller snarare av icke-materiell andlig natur? Forskningsansatser består alltså av forskningsmetoder, där en forskningsmetod är en mer eller mindre detaljerad beskrivning av de olika steg forskaren ska genomföra för att använda metoden. Vad som räknas som en forskningsmetod är dock inte gjutet i sten. Till exempel presenterade Persson (2006) en kvalitativ metod som fångade upp det viktiga i ett flertal centrala kvalitativa metoder och som han menade var en allmän metod för kvalitativ ansats. Detta kapitels huvudfråga är om, och i så fall hur, kvalitativ ansats kan relateras till olika vetenskapsfilosofiska strömningar i vetenskapsteori. Som bakgrund beskrivs först kortfattat några vetenskapsfilosofiska skolor som varit viktiga för kvalitativ ansats. Därefter behandlas hur kvalitativa forskare själva förstått kvalitativ ansats. Olikheten i forskarnas åsikter om detta innebär att det riskerar att bli oklart vad som menas med kvalitativ ansats och därmed också hur kvalitativ och kvantitativ ansats skiljer sig åt (Allwood, 2012). I sin tur innebär detta att kopplingen mellan kvalitativ ansats och vetenskapsfilosofi blir svårare att förstå. Därefter beskriver jag några andra skillnader mellan olika kvalitativa ansatser. Dessa skillnader gäller bland annat hur man förhåller sig till olika vetenskapsteoretiskt relevanta dimensioner och aspekter i forskningen, inklusive synen på hur man kan bedöma validitet i forskningen. Efter

detta föreslår jag några slutsatser om hur kvalitativ ansats kan relateras till specifika vetenskapsfilosofier inom vetenskapsteori. Avslutningsvis behandlas några konsekvenser för forskning av kapitlets diskussion.

Några klassiska vetenskapsteoretiska skolor

Härnäst beskrivs kort, och därför förenklat, fyra vetenskapsfilosofiska skolor som har relevans för kvalitativ ansats. Dessa skolor har till stor del verkat parallellt och har påverkat varandra. Positivism. Kvalitativa forskare har ofta tagit avstånd från positivismen. Denna har förändrats över tid och finns i många varianter, men kan kortfattat sägas innebära att kunskap i första hand ska baseras på sinnesinformation från omvärlden (kunskapsteoretisk empirism), inte på till exempel forskarens förförståelse (begrepp, kategorier etc.). Denna syn har under de senaste 60 åren kritiserats bland annat för att det knappast är möjligt, som de mest extrema positivisterna verkade tro, att på ett enkelt sätt skilja information som antas komma från omvärlden (av positivisterna kallat ”sinnesdata”) från vår varseblivning av denna information. Informationen från omvärlden, och därmed i någon mening även omvärlden, antogs alltså av positivisterna under första hälften av 1900-talet vara mer eller mindre oberoende av betraktaren. Det var också centralt för positivisterna att vetenskap inte skulle vara ideologiskt driven. För att säkra robust kunskap var det viktigt att fastställa vilka premisser och antaganden forskningen utgick ifrån. Man ville alltså att forskaren skulle ha så stor kontroll över, och insikt i, forskningsprocessen som möjligt. Detta bidrog till att positivismen haft en överförenklad syn på hur forskning går till. Denna syn tog ofta inte heller hänsyn till att forskning alltid sker i ett komplext socialt sammanhang. Denna kritik har lyfts fram av 55 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Fenomenologi. Matematikern och filosofen Edmund Husserl (1859–1938) ses i allmänhet som grundaren av den moderna fenomenologiska filosofin, vilken även brukar ses som en vetenskapsfilosofi. Husserls fenomenologi utmärks av sökandet efter oomtvistligt sann kunskap. Detta sker genom att forskaren undviker att göra antaganden som kan ifrågasättas och i stället enbart studerar och beskriver upplevelsers innehåll och struktur. En annan del av fenomenologin som är relevant i samband med kvalitativa ansatser är dess intresse för den så kallade livsvärld som människor lever i. Människors livsvärld utgörs av deras förståelse av världen och livet såsom dessa framstår för dem i deras vardagsliv. På grund av strävan efter säker kunskap är det ett centralt inslag i Husserls fenomenologi att inte förutsätta att det finns en av betraktaren oberoende yttervärld. Hermeneutik. Denna vetenskapsfilosofi har en lång historia och finns i många former. Den handlar främst om tolkning av handlingar och av talade eller skriftliga, språkliga utsagor. Till skillnad från empirismen, betonar hermeneutiken forskarens bidrag till den kunskap som produceras. Detta sammanfaller med kunskapsteoretisk rationalism som hävdar att forskarens Carl Martin Allwood � 56

bland annat kunskapssociologer som kritiserat positivismen för att inte tillräckligt ta hänsyn till vetenskapens sociala sammanhang (se t.ex. Yearley, 2005). Positivismens filosofiska arv från brittisk empirism under 1600- och 1700-talen samt från upplysningstidens fokus på individuellt tänkande (Crawford, 2016) påverkade synen på forskning. Detta arv ledde till exempel till ett analytiskt förhållningssätt, det vill säga forskningen skulle dela upp verkligheten i enheter och sedan studera dessa enheter och hur de tillsammans bygger upp verkligheten. Fokus på individuellt tänkande ledde till svårigheter att förstå den sociala verklighetens komplexitet och betydelse för människans förståelse.

förståelse och förhållningssätt är det grundläggande för att förklara vilken kunskap som erhålls. Ett exempel på detta är att man betonar förförståelsens betydelse; när vi förstår något gör vi det utifrån våra förkunskaper eller vår förförståelse. Hermeneutisk filosofi syftar ofta till beskrivning av de allmänna villkoren för mänsklig förståelse och man tenderar att anta att det finns en av betraktaren oberoende yttervärld. Konstruktionism. Enligt konstruktionism är större eller mindre delar av verkligheten socialt skapad, eller ”konstruerad”. Detta innebär att verkligheten helt eller delvis blir hur den uppfattas eller förstås i ett samhälle eller globalt. Verklighetens sociala konstruktion antas ske genom olika typer av sociala kommunikationsprocesser, där deltagarna har olika mycket makt och inflytande. Den sociala kommunikationen antas med andra ord vara påverkad av aktörernas intressen, sociala positioner och de antaganden olika aktörer gör om sina egna och andra deltagares egenskaper (t.ex. deras kunnighet, erfarenhet, status och rättigheter/skyldigheter). I en extrem form av konstruktionism antas hela verkligheten vara socialt konstruerad (dvs. man antar att det inte finns någon oberoende natur). I en mer modest, och vad som kan tyckas, mer rimlig form av konstruktionism antar man att en hel del, speciellt i den sociala verkligheten, är socialt konstruerat. Konstruktionism finns i många former och har ibland en värderande, ideologisk slagsida. En poäng är ofta att visa att tidigare gjorda antaganden om sociala förhållanden inte är nödvändiga och att man därmed kan problematisera förgivettagna begrepp (jfr beskrivningen av ”frigörande forskning” nedan!). Insikten att forskning sker i en social kontext och kan påverka sociala förhållanden är en viktig del av många former av konstruktionism. Genusforskning och vetenskapsstudier (empiriska studier av pågående forskning) är bägge starkt påverkade av konstruktionismen. Ibland är konstruktionism även kopplad till beto57 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

När det gäller de fyra nu beskrivna vetenskapsfilosofiska skolorna, är det värt att lägga märke till att de till stor del först utvecklats i samband med studier av olika delar av verkligheten. De forskare och filosofer som utvecklade den klassiska 1900-talspositivismen var exempelvis i första hand intresserade av fysik och kosmologi. Många positivistiskt inspirerade tankar, till exempel mätteori och behovet av tydlighet vad gäller kopplingen mellan teoretiska begrepp och vad forskaren ser som deras empiriska motsvarigheter, har dock överlevt tidens tand och spridits till samhällsvetenskap och delar av humaniora. Fenomenologi gäller i första hand studiet av egenskaper i människors upplevelser och har varit en av flera inspirations källor för hermeneutiken. Hermeneutik handlar om förståelsen av talade och skriftliga språkliga uttryck och i viss mån av människors övervägda beteende, det vill säga handlingar. Konstruktionismen, slutligen, fokuserar på hur meningsinnehåll växer fram över tid, bland annat som en effekt av antaganden hos kommunicerande aktörer i social interaktion. Ibland förstår man dessa olika skolor som att de utesluter varandra och att de velat dra allmänna slutsatser för all forskning, trots att de, som beskrivits ovan, i första hand tillkommit för studier av vissa specifika, mer eller mindre överlappande, delar av verkligheten. Bilden blir än mer komplex eftersom det också är uppenbart att samma typ av fenomen, till exempel meningsinnehåll, kan studeras på många olika sätt med olika typer av forskningsmetoder såsom statistik och mer intuitiva former för innehållsanalys. Det tycks alltså som att de olika vetenskaps filosofierna skulle kunna breddas och lära av varandra.

Carl Martin Allwood � 58

ning av att forskningen bör leda till förändring, till exempel att forskning ska leda till förbättring för svaga grupper i samhället.

Olika syn på det utmärkande för kvalitativ metod Relationen mellan kvalitativ ansats och vetenskapsfilosofi beror delvis på vad man menar med kvalitativ ansats. För vissa forskare (t.ex. Strauss & Corbin, 1998) är kärnan i kvalitativ forskning att forskaren inte använder siffror, det vill säga att forskaren inte använder statistik eller utnyttjar siffror på andra sätt. Här ingår också att kvalitativ ansats inte använder andra former av ”kvantifiering”. Exempel på kvantifieringar är beskrivningar av hur stort, långt, varaktigt, intensivt eller vackert något är, eller upplevs vara. Uttryck som ”många”, ”få”, ”ofta”, ”sällan” och ”aldrig” är exempel på sifferlösa kvantifieringar. Sandelowski, Voils och Knafl (2009) påpekade att varje kvantifiering har en kvalitativ aspekt. Alla kvantifieringar ingår dessutom i något socialt sammanhang där det som kvantifieras är bestämt med avseende på dess innebörd, med andra ord, vad det antas vara. Utan denna innebörd blir siffror meningslösa, förutom i ren matematik. Ett annat exempel på vad kvalitativ ansats anses vara gavs av Hamilton (1998). Enligt Hamilton är kvalitativ forskning ”frigörande”, men han specificerar inte exakt vad han menar med ”frigörande”. Med frigörande forskning har ibland menats att forskningen bidrar till att människor förstår att många sociala förhållanden och kulturella konventioner beror på inflytande från personer med makt i samhället. ”Frigörande” kan också ha en bredare och mer vag betydelse, som innebär att frigöra från förtryck och att öka social rättvisa. Kärnan i kvalitativ ansats är, enligt Hamilton, att forskningen bidrar till frigörande social förändring. Denzin och Lincoln (1998a) menade att kvalitativ ansats innebär att forskningen hämtar sina data från människors levda liv i samhället. Den är alltså ”naturalistisk” i betydelsen att den sker ute i ”levande livet”; data kommer inte från laboratorieexperiment där deltagarna isolerats från sitt vardagsliv. 59 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Carl Martin Allwood � 60

Det är oklart om författarna även ville utesluta vad som kallas sociala kvasiexperiment, till exempel systematiska observationer av skillnader i förhållanden före och efter en viss samhälls reform eller lagändring. Denzin och Lincoln betonade också att kvalitativ forskning tolkar sina observationer. Detta kan låta något trivialt eftersom all forskning, liksom all annan varseblivning, kräver tolkande processer, det vill säga att data relateras till och uttrycks i termer av forskarens eller individens register av begrepp. Denzin och Lincoln (1998a) menade dock en mer djupgående, reflekterande och spekulativ form av tolkning, där forskaren går utanför vad data omedelbart verkar innebära, till exempel genom att föreslå kopplingar till det större sammanhang som forskningen skett i. Det är värt att notera att även tolkning av detta slag torde vara det vanliga, åtminstone i samhällsvetenskap. Ytterligare en åsikt om vad som kännetecknar kvalitativ ansats gavs av Pope och Mays (2000). De hävdade att kvalitativ ansats utmärks av intresset för meningsinnehåll. Här menade de betydelser och innebörder som människor upplever och ger uttryck för i det levda sociala livet. Annorlunda uttryckt är meningsinnehåll hur människor förstår (eller representerar) sin omvärld, till exempel vilka upplevelser och associationer till begrepp och förhållanden en viss erfarenhet ger upphov till. Holländaren Wardekker förespråkar aktionsforskning, en typ av forskning som sker i samarbete med deltagarna och ska resultera i en positiv förändring för deltagarna, till exempel av deras levnadsvillkor. Han ser aktionsforskning som skild från kvalitativ ansats, och menar att kvalitativ ansats kännetecknas av att inte förutsätta några givna kategorier vid en studies början. I stället är kvalitativ ansats explorativ och upptäckande när det gäller vilka begrepp som ska användas i forskningen (Wardekker, 2000). Ett sista exempel på vad kvalitativ ansats kan innebära kommer från Sale, Lohfeld och Brazil (2002). Dessa forskare

gjorde ett direkt vetenskapsfilosofiskt ställningstagande och menade att kvalitativ forskning bland annat utmärks av ”interpretativism” (tolkning) och konstruktionism. De hävdade dessutom att det inte finns någon verklighet som är oberoende av studien. Verkligheten antas, så att säga, skapas i studien och upplöses när studien slutar. Enligt denna förståelse av kvalitativ ansats finns det alltså ingen oberoende verklighet med vilken forskningens slutsatser kan jämföras. Frågan om forsknings resultaten går att tillämpa i andra sammanhang (om resultaten ”generaliserar”) blir därför inte aktuell.

Andra olikheter inom den kvalitativa ansatsen Utöver synen på vad som kännetecknar kvalitativ ansats/metod finns även andra skillnader i litteraturen om kvalitativ ansats vad gäller metod och vetenskapsfilosofiska frågor. Ett exempel gäller synen på kunskapsteoretiska frågor. En av två klassiska hållningar i detta sammanhang är rationalismen. Denna åsikt betonar, som beskrevs ovan, kunskapssubjektets (t.ex. forskarens) roll i produktionen av kunskap. Den andra klassiska åsikten är empirismen, som anser att information från omvärlden är det grundläggande vid produktion av kunskap. Kvalitativa forskare har stött bägge dessa åsikter och perspektiv. Olika former av hermeneutiska kvalitativa metoder är till exempel rationalistiska i kunskapsteoretisk mening i och med att man betonar betydelsen av forskarnas förförståelse för de slutsatser de drar. Grounded theory (grundad teori) i den form som utvecklats av Strauss och Corbin är ett exempel på empiriskt orienterad kvalitativ forskning (Strauss & Corbin, 1998). Ett annat exempel är att en del kvalitativa forskare är mycket försiktiga med att tro att deras resultat kan gälla i andra sammanhang än de som studerats, det vill säga att resultaten och slutsatserna generaliserar till nya sammanhang (t.ex. Alvesson & 61 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Carl Martin Allwood � 62

ärreman, 2004). Detta förhållningssätt verkar förutsätta att speK ciellt den sociala verkligheten tenderar att bestå av unika situa tioner vars ingående delar i allmänhet inte återfinns vid andra platser eller tidpunkter eller för andra människor. Stämmer detta går det knappast att överföra slutsatser om vad som påverkar vad från en forskningsstudie till någon annan tid och/eller plats. I kontrast till denna syn, antar andra kvalitativa forskare att det ofta är rimligt att förvänta sig att resultat från specifika studier går att tillämpa i samband med andra personer, tider eller platser. Ett exempel är fenomenologiska metoder som bygger på filosofen Edmund Husserls fenomenologi. Denna typ av kvalitativ forskning tänker sig att det, oftast genom att studera ett litet antal deltagare, går att hitta en sorts grundelement (”väsensegenskaper”) i upplevelser av ett specifikt fenomen. Sådana studier har gjorts på till exempel upplevelser av ensamhet (Bullington & Karlsson, 1984), upplevelser av vänskap (Becker, 1987) och upplevelser av genuina inlärningserfarenheter (Giorgi, 1975). Väsensegenskaperna antas alltså återkomma i andra upplevelser av ”samma” fenomen (t.ex. andra personers upplevelser av ensamhet). En annan skillnad mellan olika kvalitativa ansatser är om man anser att kvalitativ ansats kan användas för att studera orsak–verkan-relationer (kausalitet) eller inte. Vissa forskare, till exempel Maxwell (2004), anser att det går, andra inte (t.ex. Gelo, Braakmann & Benetka, 2008). Vidare finns det kvalitativa forskare som menar att kvalitativa ansatser visst kan använda siffror och kvantifieringar (se t.ex. Schwandt, 1997; Malterud, 2001; Maxwell, 2010), medan andra, som vi sett ovan, menar att detta är uteslutet. Ett sista exempel är att vissa kvalitativa metoder har ett strukturerat och systematiskt förhållningssätt (se t.ex. kapitel 8 om fenomenografi) och andra ett mer holistiskt, ostrukturerat förhållningssätt, till exempel ”heuristisk forskning” (heuristic research), vilket är en metod som syftar till att intuitivt greppa helheter i egna eller i en annan persons upp levelser (se Tesch, 1990).

Kvalitativa ansatsers syn på forskningsvaliditet Det är viktigt för samhället att forskning bedrivs på ett mer eller mindre okontroversiellt, seriöst och allsidigt sätt. Detta tillåter ändå att slutsatserna som sådana kan vara kontroversiella, men de ska vara välargumenterade, informativa och pålitliga. I allmänhet eftersträvar man resultat i forskningen som är både rättvisande (valida) och inte påverkade av något som forskaren anser vara ovidkommande omständigheter (frågan om reliabilitet). Vad som ses som ”ovidkommande” i detta sammanhang är en viktig och spännande fråga som all forskning måste tackla. Denna fråga behandlas dock inte i detta kapitel. Validitetsfrågor är i första hand frågor om huruvida forskningens slutsatser är rättvisande och har bärkraft, det vill säga om slutsatserna har något pålitligt, värdefullt innehåll. Detta kan tyckas något vagt men relaterar bland annat till om forskarens slutsatser håller för noggrann granskning. Är till exempel resultaten producerade på ett sätt som inte medger andra, lika trovärdiga tolkningar av resultaten? Oftast har man i litteraturen om validitet ansett att det är utsagor, till exempel slutsatser, som har validitet. Som vi ska se nedan handlar validitet i kvalitativ ansats dessutom ibland om forskningens konsekvenser. De flesta kvalitativa forskare verkar anse att det bör finnas kriterier (standarder) för validitet, det vill säga specifika kvalitetsmål som forskningen ska uppfylla för att anses vara av tillräcklig kvalitet. Men, i linje med de skillnader bland olika kvalitativa ansatser som beskrivits ovan så har kvalitativa forskare olika åsikter om vilka validitetskriterier som passar för kvalitativ forskning. Dessa olikheter visar på komplexiteten i relationen mellan kvalitativ ansats och vetenskapsfilosofi. Härnäst beskrivs ett antal av dessa förslag till kriterier. Denzin och Lincoln (1998b) presenterade fyra förhållningssätt till validitet i kvalitativ forskning. Dessa inkluderade bidrag 63 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Carl Martin Allwood � 64

från olika vetenskapsfilosofier. Den första typen av kriterier kallade de ”positivistiska kriterier”. Här nämner de intern och extern validitet som validitetskriterier. I detta sammanhang verkar intern validitet gälla korrekt återgivning av det studerade fenomenet och extern validitet den utsträckning i vilken resultaten generaliserar. Den andra sortens kriterier är vad de kallade ”postpositivistiska kriterier”, det vill säga positivistiska kriterier som anpassats till ett naturalistiskt sammanhang (forskning på förhållanden i det vardagliga sociala livet). Ett av dessa kriterier var att den genomförda forskningen leder till ny teoriutveckling (förmodligen inklusive nya begrepp), att forskningen är empiriskt grundad och har trovärdighet, att resultaten generaliserar och att forskaren redogjort för sin forskningsstrategi och sin egen påverkan på resultaten. Det senare kallade man att forskningen är ”reflexiv”. Kravet att resultaten ska generalisera framstår som underligt, eftersom detta är en empirisk fråga, inte en fråga om forskningens kvalitet. Det tredje förhållningssättet till validitet är det ”post moderna”. Detta förhållningssätt innebär att man inte erkänner några validitetskriterier alls, då man anser att sådana inte behövs. En variant är att man intar en kunskapsrelativistisk hållning, det vill säga att man ser alla kunskapsanspråk som likvärdiga, till exempel enbart som produkter av sociala konstruktionsprocesser. Kvale (1995) diskuterade validitetsfrågan ur ett postmodernt perspektiv och argumenterade emot validitetskriterier, bland annat med resonemanget att det bästa vore att slutsatserna är så övertygande i sig själva att det inte behövs några validitetsargument. Dessutom kunde för omfattande diskussioner kring validitet väcka läsarens misstänksamhet. Uttryckt med hans egna ord så ifrågasätter han validitetsfrågans validitet (s. 19). Den fjärde och sista typen av validitetskriterier kallades poststrukturalistiska och är kriterier som utvecklats speciellt för kvalitativ forskning. Denna typ av kriterier räknar inte med en oberoende verklighet, de är i detta avseende ”anti-funda-

mentalistiska”, och bedömer i stället om forskningen uppvisar (tillräcklig) subjektivitet, känsla och engagemang. Kvalitativa forskare (t.ex. Kvale, 1995; Guba & Lincoln, 2005) har också föreslagit kriterier för kvalitativ forskning. Dessa inkluderar kriterier som innebär att forskningens resultat har trovärdighet (eng. credibility), går att lita på (eng. dependability) och går att bekräfta (eng. confirmability). I den artikel där Kvale (1995) gav argument för en postmodern syn på validitet behandlade han även ett antal kriterier som relevanta för kvalitativ forskning, till exempel att forskningen är genomförd på ett adekvat sätt (”hantverksvaliditet”), att forskningen kommuniceras till, och diskuteras med, andra på ett bra och lämpligt sätt (”kommunikativ validitet”) och att resultaten går att använda i praktiken (”pragmatisk validitet”). Ytterligare andra kriterier gäller forskningens praktiska konsekvenser. Enligt denna typ av kriterier har forskningen validitet om den till exempel möjliggör för människor att bättre förstå sin sociala omvärld (”ontologisk autenticitet”) eller andras perspektiv (”edukativ autenticitet”), att människor försöker förändra sin omvärld (”katalytisk autenticitet”) eller, till sist, att människor får större kontroll över sina liv (”taktisk autenticitet”). En svaghet i dessa senare kriterier är att deras förverkligande inte bara är beroende av den bedömda forskningens egenskaper, de är även beroende av förhållanden i det aktuella samhället. Om till exempel diktatur införs i det aktuella samhället kanske forskningen, oavsett dess kvalitet, inte kan ge människor större kontroll över sina liv. Man kan också lägga märke till att de allra flesta av de just beskrivna kriterierna även passar bra för mycket kvantitativ forskning (se t.ex. Mays & Pope, 2000). Detta illustrerar att kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser ofta delar egenskaper (se t.ex. Allwood, 2002), här till exempel att bägge till stor del kan bedömas enligt samma överordnade principer. Trots detta görs ofta vad som verkar vara onödiga försök att separera ansatserna från varandra. Termen ”överförbarhet” (transferability) 65 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

används till exempel av forskare som vill visa att kvalitativ ansats skiljer sig från kvantitativ ansats, men innebörden är ungefär detsamma som generalisering (Hellström, 2008).

Efter att vi nu beskrivit bredden i uttryckssätt för kvalitativ ansats och även belyst denna bredd genom att beskriva olika förslag kring validitetskriterier för kvalitativ forskning, behandlar vi relationen mellan kvalitativ ansats och vetenskapsfilosofiska skolor. Sådana skolor har, som nämnts ovan, bland annat åsikter om studieobjektens natur och om vad som kännetecknar kunskap och kunskapsbildningsprocessen. Utifrån de olika synsätt på kvalitativ ansats som beskrivits ovan verkar det inte troligt att kvalitativ ansats och dess 30, eller fler, specifika forskningsmetoder bara kan kopplas till en specifik vetenskapsfilosofi. Trots detta finns flera exempel på forskare som menar att det finns en sådan allmän enkel koppling. Ett exempel är de ovan refererade Sale med flera (2002). De sammanfattade vetenskapsfilosofin i två övergripande synsätt (”paradigm”). Ett av dessa paradigm är positivism, som enligt författarna anser att forskaren kan studera verkligheten utan att påverka den och att forskning kan lära oss om verklighetens faktiska egenskaper. Det andra paradigmet, vilket Sale med flera ansåg är det som gäller för kvalitativ ansats, kännetecknas av ”interpretativism” och konstruktionism, vilka för dem innebär att sociala konstruktioner ger upphov till multipla konstruerade verkligheter. En konsekvens av denna vetenskapsfilosofi är, som beskrevs ovan, att frågan om forskningsresultats tillämpbarhet i andra sammanhang än det de producerats i, det vill säga resultatens generaliserbarhet, inte är relevant för kvalitativ ansats. Därmed blir det till exempel inte heller relevant om det urval av människor man studerar är representativt för den grupp de Carl Martin Allwood � 66

Relationen mellan kvalitativa ansatser och specifika vetenskapsfilosofier

kommer ifrån eller inte. I stället är kvalitativ ansats, enligt dessa författare, intresserad av vad de kallar för viktig information från deltagare med god kommunikationsförmåga. Detta begränsar forskningens praktiska användbarhet. Ett antal kvalitativa forskare och andra har emellertid argumenterat för att det inte finns några nödvändiga kopplingar mellan forskningsansatser och specifika vetenskapsfilosofier (t.ex. Hammersley, 1992; Guba & Lincoln, 1998; Long m.fl., 2000; Pope & Mays, 2000; Wardekker, 2000). De menar alltså att forskningsansatser såsom den kvalitativa inte entydigt kan klassificeras under en bestämd vetenskapsfilosofi. Wardekker (2000) menade att det inte är metoder i sig som är kvalitativa eller kvantitativa. Guba och Lincoln (1998) talade i termer av ”forskningsparadigm” (inquiry paradigm). Deras exempel var positivism, post-positivism, kritisk teori (utgår ofta från s.k. humanistisk marxism) och konstruktionism. De menade att både kvalitativ och kvantitativ ansats kan kopplas till vilken som helst av dessa vetenskapsfilosofier. En slutsats är i så fall att kvalitativa metoder inte har någon enkel koppling till någon specifik vetenskapsfilosofisk skola. Snarare går det förmodligen att hitta någon kvalitativ metod som passar till i stort sett vilken vetenskapsfilosofisk skola som helst. Trots detta har vissa filosofer förespråkat bestämda kopplingar mellan forskningsområden och forskningsfilosofer. Historikern, filosofen och hermeneutikern Wilhelm Dilthey (1833–1911) är ett tidigt exempel, och hans förslag kan ses som en föregångare till den uppdelning mellan kvalitativa och kvantitativa ansatser som gjordes under 1900-talets senare hälft. Dilthey menade att all vetenskap kan delas upp i två typer: naturvetenskap och humanvetenskap. Humanvetenskaperna skulle studera meningsinnehåll och använda andra metoder än naturvetenskaplig forskning. Samhällsvetenskaperna var inte så väl utvecklade på 1800-talet och kanske var det därför de inte fanns med i Diltheys uppdelning. Efter Dilthey har humanvetenskaperna 67 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Carl Martin Allwood � 68

utvecklats till att omfatta fler ämnen och angreppssätt. Detta har bland annat bidragit till att meningsinnehåll, som noterades ovan, nu för tiden även studeras med vad Dilthey nog skulle ha klassat som naturvetenskapliga metoder. Att det inte finns någon nödvändig koppling mellan kvalitativ ansats och speciella vetenskapsfilosofier hindrar dock inte att man, som vissa kvalitativa forskare gjort, kan hävda att vissa specifika kvalitativa forskningsmetoder ligger nära den ena eller den andra vetenskapsfilosofin, eller har tydliga inslag av en eller flera vetenskapsfilosofier. Ett exempel är metoder vars upphovs personer hävdar att metoden hämtar inspiration från fenomenologin. Några sådana metoder är grounded theory (Glaser & Strauss, 1967), Giorgis fenomenologiska empiriska forskningsmetod (Giorgi, 1975) och fenomenografi (se t.ex. Alexandersson, 1994). Även om dessa forskare inte gjort anspråk på att hela den kvalitativa ansatsen kan kopplas till fenomenologi så är kopplingen mellan de specifika metoderna och fenomenologi inte heller speciellt strikt. Eftersom fenomenologin är en abstrakt filosofi har det visat sig svårt att på ett detaljerat sätt koppla ihop denna filosofi med någon specificerad forskningsmetod (se Karlsson, 1999). Övergripande kan dessutom sägas att de flesta forskare, oavsett vilken ansats (om någon) de identifierar sig med, visar påverkan av fler än en vetenskapsfilosofi (Allwood & Hemlin, 1996; Long m.fl., 2000) och att vetenskapsfilosofier över historien har påverkat varandra och påverkats av den gemensamma tidsandan (Guba & Lincoln, 2005). Konkret empirisk forskning påverkas dessutom till stor del av andra faktorer, såsom tillgång till forskningsmedel, andra sociala förhållanden och forskarens skicklighet. Även av dessa skäl är det förmodligen orealistiskt att vänta sig att det ska gå att koppla kvalitativa metoder till enbart en viss bestämd vetenskapsfilosofi. Grounded theory har till exempel, förutom sin empirism, tagit intryck av positivismen genom metodens påtagligt noggranna metodinstruktioner.

Eftersom vi lever i en komplex verklighet där vetenskaps filosofiska föreställningar om vetenskap korsbefruktar varandra och samtidigt är beroende av den rådande synen på människan och hennes plats i världen, kan relationerna mellan ansatser, metoder och vetenskapsfilosofier, allmänt sett, förväntas vara komplexa och mångfacetterade. Det överlapp som finns mellan många versioner av kvalitativa och kvantitativa ansatser visar på komplexiteten när det gäller att koppla den kvalitativa ansatsen till vetenskapsfilosofiska skolor. Ofta anses till exempel positivism i allmän mening vara väldigt skild från kvalitativ ansats och i stället känneteckna kvantitativ ansats (t.ex. Sale m.fl., 2002; Golafshani, 2003). Inget av dessa antaganden är dock självklart. Vi har ovan illustrerat att kvalitativa metoder kan innehålla positivistiska kännetecken, och många kvantitativt orienterade ansatser tar avstånd från delar av positivismen (se Shadish, Cook & Campbell, 2002). En del forskare som ser den kvalitativa ansatsen, som sådan, som en övergripande vetenskapsfilosofi har ändå inte tvekat att beskriva ansatsen i termer av de olika vetenskapsfilosofiska komponenter som beskrevs i början av detta kapitel. Man menar alltså att kvalitativ ansats består av en specifik lista av åsikter kring forskningssubjektets, forskningsobjektets, forsknings processens och forskningskontextens natur och därtill andra egenskaper. Listorna täcker ofta alla dessa komponenter, men ibland fokuseras bara på till exempel egenskaper i vad man menar utmärker den kvalitativa forskningsprocessen (t.ex. Malterud, 2001). Sådana listor har bland annat presenterats av Bryman (1997), Merriam (1994), Starrin (1994), Masters, Carlson och Pfadt (2006) samt Braun och Clarke (2013). Ovanstående typ av listor för kvalitativ ansats sätts ofta i motsatsställning till en motsvarande lista av egenskaper för vad man ser som kvantitativ ansats. I dessa sammanhang antas oftast att forskning enbart sker inom ramen för en av två ansatser, en kvalitativ eller en kvantitativ. Dessa försök till uppdel69 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Carl Martin Allwood � 70

ningar i isolerade forskningsansatser lider ofta av uppenbara svagheter, till exempel att ansatserna, som beskrevs ovan, visar tydliga överlappningar (se Allwood, 2002). Överlappningen visar sig bland annat i att all forskning har uppenbara kvalitativa moment. Exempel är att definitionen av forskningsproblemet alltid är kvalitativ, liksom att all forskning tolkar sina resultat. Detta gäller även forskare som genomfört statistiska analyser. Ytterligare exempel är när forskare försöker förstå utsagor från forskningsdeltagare. Vidare är det alltid, som diskuterats ovan, någon kvalitet som mäts; data är inte bara siffror, detta trots att kvalitativa forskare ibland verkar tro det när det gäller kvantitativ forskning (t.ex. Merriam, 1994). De allra flesta forskare anser förmodligen att det är forskningsfrågan som bör styra hur forskningen bedrivs. Givet detta är det svårt att se poängen med att föreslå att forskare noggrant ska följa en given, utförligt beskriven forskningsansats. Även om det för vissa kvalitativa forskare kan framstå som oortodoxt, kan det, till exempel för att förstå en viss social reform eller ett socialt förhållande i vissa sammanhang, vara relevant att genomföra innehållsanalyser av utsagor från ett representativt urval av deltagare från en viss grupp. Om forskaren anser sig tvungen att exakt följa en viss forskningsansats är risken stor att forskaren tvingas kompromissa med den forskningsprocess som skulle ha varit den bästa för att besvara forskningsfrågan. Forskningsfrågan påverkas i tillämpade sammanhang av i vilka sammanhang och av vem resultaten ska användas, till exempel av lagstiftare, myndigheter eller enbart forskare. Detta innebär att forskningen ofta kan bli bättre av att använda komponenter från olika forskningsansatser och metoder beroende på vad som krävs i det specifika sammanhanget.

Sammanfattning Frågan om relationen mellan kvalitativ ansats och olika vetenskapsfilosofiska strömningar i vetenskapsteori är inte helt lättbesvarad. Kapitlet beskrev först som bakgrund, kort, positivism, fenomenologi, hermeneutik och social konstruktionism, vilka alla har varit viktiga för den kvalitativa ansatsens utveckling. Positivismen har fungerat både som främsta motståndare samtidigt som delar av positivismen ändå ibland fungerat som förebild. Det faktum att det finns olika åsikter bland kvalitativa forskare om vad den kvalitativa ansatsen innebär och att det finns många skillnader mellan olika kvalitativa ansatser (t.ex. i synen på validitet i forskning) har betydelse för hur frågor om hur den kvalitativ ansatsen relaterar till vetenskapsteori kan besvaras. Detta eftersom olika varianter på kvalitativ ansats kan antas ha olika relation till olika skolor i vetenskapsteori. Det faktum att forskare dessutom har visats hålla vissa vetenskapsfilosofiska åsikter och inställningar samtidigt som deras forskningspraktik ofta skiljer sig från dessa åsikter ger ytterligare en dimension till frågan om relationen mellan kvalitativ ansats och vetenskapsfilosofi. Ett fåtal kvalitativa forskare har menat att det finns enkla och tydliga kopplingar mellan kvalitativ ansats och specifika vetenskapsfilosofier men åsikten att det inte föreligger några nödvändiga kopplingar mellan kvalitativa ansatser och vetenskapsfilosofiska skolor är troligen vanligare. Vissa kvalitativa forskare har dessutom velat se kvalitativ ansats som en vetenskapsfilosofi i sig själv som står i kontrast till en kvantitativ ansats. Kapitlet diskuterade olika problem och svagheter med sådana försök. En slutsats i kapitlet är att det trots ovan beskrivna förhållanden verkar rimligt att hävda att vissa specifika kvalitativa forskningsmetoder ligger nära den ena eller den andra vetenskapsfilosofin, eller har tydliga inslag av en, eller flera, veten71 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Referenser Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I: B. Starrin & P.G. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111–136). Lund: Studentlitteratur. Allwood, C.M. (2002). On the nature of the qualitative research approach. I: L. Hallberg (red.), Qualitative methods in public health research. Theoretical foundations and practical examples (s. 201–223). Lund: Studentlitteratur. Allwood, C.M. (2004). Perspektiv på den kvalitativa idétraditionen. I: C.M. Allwood (red.), Perspektiv på kvalitativ metod (s. 9–35). Lund: Studentlitteratur. Allwood, C.M. (2012). The distinction between qualitative and quantitative research methods is problematic. Quality & Quantity, 46 (5), 1417–1429. Allwood, C.M. & Hemlin, S. (1996). Vad betyder positivismen i dagens psykologiska forskning? En fallstudie. Vest Tidskrift för Vetenskapsstudier, 9(3), 69–82. Alvesson, M. & Kärreman, D. (2004). Den språkliga vändningen inom samhällsvetenskapen. I: C.M. Allwood (red.), Perspektiv på kvalitativ metod (s. 97–128). Lund: Studentlitteratur. Becker, C.S. (1987). Friendship between women: A phenomenological study of best friends. Journal of Phenomenological Psychology, 18, 59–72. Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research a practical guide for beginners. Los Angeles, CA: Sage. Carl Martin Allwood � 72

skapsfilosofier, till exempel att Giorgis fenomenologiska empiriska forskningsmetod och fenomenografi har en klar koppling till fenomenologi och att grounded theory kan sägas ha kopplingar till både fenomenologi och positivism. Slutligen påpekas i kapitlet att det i allmänhet anses vara forskningsfrågan som bör styra hur forskningen genomförs. Därför kan det ofta, till exempel i praktiskt tillämpade sammanhang, vara mer framgångsrikt att inte exakt följa en viss forskningsansats. För att resultaten ska bli mer användbara kan det stället, i den faktiska forskningen, vara lämpligt att utifrån forskningsproblemets krav och sammanhang kombinera inslag från olika forskningsansatser.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning (Quantity and quality in social research). Lund: Studentlitteratur. Bullington, B. & Karlsson, G. (1984). Introduction to phenomenological psychological research. Scandinavian Journal of Psychology, 25, 51–63. Crawford, M. (2016). The world beyond your head. How to flourish in an age of distraction. Toronto: Penguin Books. Denzin, N. & Lincoln, Y.S. (1998a). Introduction: entering the field of qualitative research. I: N. Denzin & Y.S. Lincoln (red.), Strategies of qualitative inquiry (s. 1–34). Thousand Oaks, CA: Sage. Denzin, N. & Lincoln, Y.S. (1998b). The art of interpretation, evaluation and presentation. I: N. Denzin & Y.S. Lincoln (red.), Collecting and interpreting qualitative materials (s. 275–281). Thousand Oaks, CA: Sage. Gelo, O., Braakmann, D. & Benetka, G. (2008). Quantitative and qualitative research: beyond the debate. Integrative Psychological and Behavioral Science, 42, 266–290. Giorgi, A. (1975). An application of phenomenological method in psychology. I: A. Giorgi, C. Fischer & E. Murray (red.), Duquesne studies in phenomenological psychology, Vol II (s. 82–103). Pittsburgh, PA: Duquesne University Press. Glaser, B. & Strauss, A. (1967). The discovery of grounded theory. Strategies for qualitative research. New York, NY: Aldine De Gruyter. Golafshani, N. (2003). Understanding reliability and validity in qualitative research. The Qualitative Report, 8(4), 597–607. Guba, E.G. & Lincoln, Y.S. (1998). Competing paradigms in qualitative research. I: N. Denzin & Y.S. Lincoln (red.), The landscape of qualitative research. Theories and issues (s. 195–220). Thousand Oaks, CA: Sage. Guba, E.G. & Lincoln, Y.S. (2005). Paradigmatic controversies, contradictions, and emerging confluences. I: N.K.: Denzin & Y.S. Lincoln (red.), The Sage handbook of qualitative research (s. 191–215). Thousand Oaks, CA: Sage. Hamilton, D. (1998). Traditions, preferences, postures in applied qualitative research. I: N. Denzin & Y.S. Lincoln (red.), The landscape of qualitative research (s. 111–129). Thousand Oaks, CA: Sage. Hammersley, M. (1992). Deconstructing the qualitative–quantitative divide. I: J. Brannen (red.), Mixing methods: qualitative and quantitative research (s. 39–55). Aldershot, UK: Ashgate Publishing Company. Hellström, T. (2008). Transferability and naturalistic generalization: New generalizability concepts for social science or old wine in new bottles? Quality & Quantity, 42, 321–337. Karlsson, G. (1999). Empirisk fenomenologisk psykologi. I: C.M. Allwood & M.G. Erikson (red.), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper (s. 327–356). Lund: Studentlitteratur. 73 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Carl Martin Allwood � 74

Kvale, S. (1995). The social construction of validity. Qualitative Inquiry, 1, 19–40. Long, R.G., White, M.C., Friedman, W.H. & Brazeal, D.V. (2000). The ”qualitative” versus ”quantitative” research debate: a question of metaphorical assumptions. International Journal of Value-Based Management, 13, 189–197. Malterud, K. (2001). Qualitative research: standards, challenges, guide lines. The Lancet, 358, 483–488. Masters, C., Carlson, D.S. & Pfadt, E. (2006). Winging it through research: An innovative approach to basic understanding of research methodology. Journal of Emergency Nursing, 32, 382–384. Maxwell, J.A. (2004). Using qualitative methods for causal explanation. Field Methods, 16, 243–264. Maxwell, J.A. (2010). Using numbers in qualitative research. Qualitative Inquirer, 16, 475–482. Mays, N. & Pope, C. (2000). Quality in qualitative health research. I: C. Pope & N. Mays (red.), Qualitative research in health care, (2:a uppl.), (s. 89–101). London: BMJ Books. Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Persson, R. (2006). VSAIEEDC – A cognition-based generic model for qualitative data analysis in giftedness and talent research. Gifted and Talented International, 21, 29–37. Pope, C. & Mays, N. (2000). Qualitative methods in health research. I: C. Pope & N. Mays (red.), Qualitative research in health care, (2:a uppl.), (s. 1–10). London: BMJ Books. Sale, J.E.M., Lohfeld, L.H. & Brazil, K. (2002). Revisiting the quantitative-qualitative debate: Implications for mixed-method research. Quality & Quantity, 36, 43–53. Sandelowski, M., Voils, C.I. & Knafl, G. (2009). On quantitizing. Journal of Mixed Methods Research, 3, 208–222. Schwandt, T.A. (1997). Qualitative inquiry: a dictionary of terms. Thousand Oaks, CA: Sage. Shadish, W.R., Cook, T.D. & Campbell, D.T. (2002). Experimental and quasi-experimental design for generalized causal inference. Boston, MA: Houghton Mifflin Company. Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning. I: B. Starrin & P.-G. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 11–39). Lund: Studentlitteratur. Strauss, A.L. & Corbin, J. (1998). Basics of qualitative research techniques and procedures for developing grounded theory, (2:a uppl.). Thousand Oaks, CA: Sage.

Tesch, R. (1990). Qualitative research analysis types & software tools. New York: Falmer Press. Wardekker, W.L. (2000). Criteria for the quality of inquiry. Mind, Culture and Activity, 7, 259–272. Yearley, S. (2005). Making sense of science. London: Sage Publications.

75 � 2. Den kvalitativa ansatsens plats …

Ge tid för identifikation och utv Bokens redaktörer är övertandläkare/professor Gunilla Klingberg samt socionom/docent Ulrika Hallberg. Båda är verksamma vid Malmö universitet och har en stor mängd kvalitativa studier bakom sig.

Orientera dig om tidigare forskn

KVALITATIVA METODER helt Tänk enkelt!i termer av: ”Kan denna frå Kvalitativa metoder helt enkelt! är en antologi skriven av kvalitativa forskare som var och en har lång och gedigen erfarenhet av just kvalitativ metod. I boken beskrivs exempelvis olika typer av intervjuer, fenomenologi, grundad teori, innehållsanalys och kvalitet i kvalitativ metod.

Argumentera tydligt och övertyga

Boken innehåller, steg för steg, handledning i olika kvalitativa metoder och vänder sig till dig som står inför ett uppsatsarbete. Boken handleder dig i allt från vilka frågeställningar som lämpar sig för vilka kvalitativa riktningar, hur man steg för steg samlar in och analyserar data samt hur man skriver en kvalitativ uppsats.

a Undvik oprecisa, abstrakta och gen

Kvalitativa metoder helt enkelt! vänder sig till studerande och doktorander i socialt arbete, sociologi, psykologi, pedagogik, lärarutbildningar samt utbildningar på alla nivåer inom medicin, vård och odontologi.

Håll problemformuleringen kort o

Den preliminära problemställning Art.nr 43656

Ha en tydlig problemformulering studentlitteratur.se