9789144142906 by Smakprov Media AB

Aktionsforskning – möjligheter, utmaningar och variationer

HANNA BERTILSDOTTER ROSQVIST MAGDALENA ELMERSJÖ LISA KINGS (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43669 ISBN 978-91-44-14290-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Författarpresentationer 9

I Ingång 1 Aktionsforsk ning 15 – socialt engagerad forskning i samhällsvetenskap: möjligheter, utmaningar och variationer Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Magdalena Elmersjö & Lisa Kings Inledning 15 Variationer och kritik 19 Olika innebörder av ”samhällsnyttig forskning” 23 De socialt engagerade forskarna och den samhällsengagerade akademin 24 Bokens innehåll 27 Referenser 28

2 Etisk a dilemman i deltagar när a forskning 33 Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lill Hultman & Dominika V. Polanska Inledning 33 Etiska dilemman och betydelsen av etik i deltagarnära forskning 36 Berättelser från fältet – reflektioner över etiska dilemman och egna överväganden 39 Etiska frågor kopplade till enskilda forskningsdeltagare 40 Villkor för samtycke och anonymitet 42 Ansvar för att gemensamt producera kunskap och för hur material nyttjas 49 Avslutande reflektion 54 Referenser 56

II Kritisk a och emancipatorisk a förhållningssätt 3 ”Du som är forsk ar e, k an du inte skr iva om det här?” 63 – etnografi som aktionsforskning Marcus Herz Inledning 64 Interaktiv etnografi 67 Fallgropar och utmaningar 70 Etnografi tar och ger tid 73 Från social förändring till social rättvisa 75 Etnografisk aktionsforskning som verktyg för social rättvisa 78 Interaktivitet och reflexivitet 80

Om tiden tar slut 83 Avslutande reflektion 85 Referenser 86 4 Aktionsforsk ning i pr aktik en 89 – att bygga kunskap tillsammans med hyresgäster Dominika V. Polanska Inledning 89 Aktionsforskning med fokus på att gemensamt skapa kunskap och sprida forskningsresultat 92 Aktionsforskning i praktiken: hyresgästerna är i centrum 97 Att utbyta erfarenheter, påverka, mobilisera och bilda 102 Avslutande reflektion 107 Referenser 111 5 Med utgångspunkt i olik a kunsk apsintr essen 115 – erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt inom vård- och omsorgssektorn Yvonne Johansson Inledning 115 Uppstarten 119 Om aktionsforskningsprojektet 122 Den första cirkeln 124 Den andra cirkeln 127 Den tredje cirkeln 129 Olika utgångspunkter och kunskapsintressen 130 Om tolkningsföreträde 134 Avslutande reflektion 136 Referenser 138

III Om pr agmatisk a lär andeprocesser 6 Att forsk a tillsa mmans med pr aktik er 143 – om lärande, roller och tillgänglighet i forskning Magdalena Elmersjö Inledning 143 Lärande aktionsforskning 144 Aktionsforskningsprojektets bakgrund 148 Aktionsforskningsprojektets olika steg 150 Avslutande reflektion 165 Referenser 167 7 ”Att fa mna komplexiteten” 171 – aktionsforskning, teologi och organisatoriskt lärande Jonas Ideström & Stig Linde Inledning 171 Teologisk aktionsforskning 173 Aktionsforskningsprojektet – så genomfördes det 176 Metoder för att skapa hermeneutiska rum 180 I dialog med evangeliet – en bibelläsningsmetod 181 Reflektera över de egna samtalen 184 Introducera inspel från forskarna 186 Hur forskningsprocessen bidrog till organisatoriskt och yrkesmässigt lärande 187 Forskningsprocessen ger rum för reaktioner 188 Forskningsprocessen ger rum för självkritiska reflektioner 190 Forskningsprocessen speglar yrkesrollens utmaningar 191 Forskningsprocessen synliggör existentiella dimensioner 192 Avslutande reflektion 194 Referenser 197

8 Sofias uppsats 201 – eller aktionsforskning inom ramen för ett institutionellt rum Sofia Ågren & Hanna Bertilsdotter Rosqvist Inledning 201 Sofias uppsatsarbete – betydelsen av institutionella rum för handledningsrelationen 203 Saknade data – att skriva ner reflektioner i efterhand 207 Att lära medan vi gör – att göra annorlunda för att bidra till organisatorisk förändring 211 Avslutande reflektion 219 Referenser 226

IV Utgång 9 Att forsk a mindr e våldsa mt 233 Pouran Djampour Inledning 233 Epistemologiskt våld 236 Faran med att bedriva fältarbete 238 No Border Musical och Asylstafetten 240 Att dekolonisera genom aktivistisk etnografi 241 Epistemologisk pluralitet 244 Lärdomar om samtycke 249 Etik och politik som en process 251 Maktasymmetrier mellan forskare och deltagare 254 Avslutande reflektion 256 Referenser 258

10 Stanna k var 261 – reflektioner över den kritiska forskningens behov av ett långsiktigt engagemang Lisa Kings & René León-Rosales Med tid kommer handling 265 Att praktiskt agera utifrån det som man förkunnar i text 268 Referenser 273 Person- och sakregister 277

1 Aktionsforskning – socialt engagerad forskning i samhällsvetenskap: möjligheter, utmaningar och variationer Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Magdalena Elmersjö & Lisa Kings

I det här kapitlet beskrivs aktionsforskningens olika ambitioner och vad som kan vara socialt engagerad forskning inom samhällsvetenskapen. Vi ger exempel på olika variationer av socialt engagerad forskning och diskuterar dess plats i samhället. I kapitlet lyfter vi också fram vilka möjligheter och utmaningar som det kan innebära att vara en socialt engagerad forskare och hur det kan påverka rollen som forskare och relationen till det som studeras.

Inledning Den här boken handlar om aktionsforskning och en socialt engagerad samhällsvetenskap, vilka möjligheter och utmaningar det innebär att göra aktionsforskning i dag och på vilka olika sätt forskningen kan bedrivas. Boken vänder sig till studenter, praktiker och forskare med ambitionen att bidra till en diskussion om den socialt engagerade forskningens möjligheter, utmaningar och variationer och synliggöra forskningens potential som redskap för samhälls förändring och utveckling. Samhällsvetenskaplig forskning har ofta en ambition att på ett indirekt sätt bidra till en positiv förändring på individ-, grupp- eller samhällsnivå (Dominelli & Holloway 2008). Vad som skiljer den mångfacetterade forskning som ryms under samlingsbegreppet

1 Aktionsforsk ning

aktionsforskning är att den har en direkt ambition att skapa kunskap för att förändra och förbättra praktiken (Brydon-Miller, Greenwood & Maguire 2003). En första utgångspunkt för aktionsforskning är med andra ord att den praktiska användbarheten inte är underordnad att skapa kunskap som sådan (Pålshaugen 2006). Att höja den praktiska användbarheten i nivå med den teoretiska kunskapen utmanar hur vi är vana att betrakta vetenskap och akademins roll i att skapa kunskap. I exempelvis grundläggande samhällsvetenskaplig metodlitteratur uppmanas vi tydligt att hålla isär forskningsproblem och samhällsproblem, eftersom ett forskningsproblem kräver en förklaring, vilket är något annat än andra typer av problem i samhället som kräver lösning i termer av åtgärder (t.ex. Dannefjord 2005). Det har exempelvis beskrivits som ett objektivitetsproblem där forskarens egna värderingar och intressen styr undersökningen, vilket i nästa led väcker betydelsen av att öppet redovisa de värden som präglar synen på det som undersöks och syftet med undersökningen (Myrdal 1969). Det betyder naturligtvis inte att det saknas diskussioner om hur de olika problemtyperna kan sammanfalla, men det är svårt att förbise hur det så kallade forskningsproblemet och bidraget till den samlade vetenskapen har ett oinskränkt företräde framför den praktiska användbarheten. Även om den schematiska uppdelningen av problem i teori och praktik kan fylla en viss pedagogisk funktion för dem som står inför det första mötet med det vetenskapliga hantverket, är detta en utmaning för aktionsforskningens uttalade mål att aktivt arbeta för att hitta vägar för att kunna förena båda typerna av problem i en och samma studie. Samtidigt argumenterar vi inte för att aktionsforskning skulle vara bättre eller viktigare än annan typ av forskning, vi ser aktionsforskning således som en av olika former av forskning som är viktiga i sin egen rätt och som under de rätta förhållandena kan berika och förstärka varandra (Burawoy 2005). Aktionsforskning är långt ifrån en enhetlig forskningstradition,

1 Aktionsforsk ning

men en andra gemensam utgångspunkt är att aktionsforskning inte bedrivs på människor utan med människor och ska vara användbar för dem som deltar. Så som vi väljer att använda begreppet aktionsforskning inbegrips även vikten av att arbeta tillsammans med de grupper eller individer som är en del av studien, även om vi inte preciserar det som ”deltagande aktionsforskning” (jfr Whyte 1998). Det innebär likväl något mer än traditionella datainsamlingstekniker som deltagande observation eller mer moderna dito där deltagarna själva samlar in sina data, som i fallet med dagböcker (Mshelia m.fl. 2016) eller visuella motsvarigheter som photovoice (Loignon m.fl. 2020). Det innebär även något mer än så kallad inkluderande forskning, som syftar till att göra det möjligt för människor med olika funktionssätt och språkkunskaper att delta i forskningen som forskningsobjekt (Walmsley & Johnson 2003). I den typen av forskning är det fortfarande forskaren som formulerar forskningsproblemet och kunskapsskapandet och kunskapsspridandet sker på akademins villkor. Inom aktionsforskning avgränsas inte deltagandet till en aspekt utan forskare och deltagare deltar i såväl forskningsprocessen som på fältet, om än i olika utsträckning i olika projekt. Att forska med dem som också är föremål för studien aktualiserar frågor om delaktighet på vilka grunder, maktuttryck och maktordningar, kunskap för vem, åt vem och varför samt frågor som berör de inblandades integritet i relation till betydelsen av att bygga förtroenden. Samtidigt kan grupper som vanligen har lågt förtroende för forskare och akademi genom aktionsforskningen komma till tals, exempelvis i fallet med grupper av sexarbetare (van der Meulen 2011). Grupper, som sexarbetare, som själva formulerat kritik mot samhällsvetenskaplig forskning och sällan kommer till tals eller inkluderas i forskningsprocesser tenderar att vägra att delta i forskningsstudier om de inte själva är del av forskargruppen. I exemplet med sexarbetare är aktionsforskning ett sätt att skapa kunskap som har blivit influerad av och har legitimi-

1 Aktionsforsk ning

tet bland sexarbetare (van der Meulen 2011). Deltagaren/gruppen går sålunda från att vara en datakälla till att bli medforskare i ett partnerskap med forskaren (Groundwater-Smith & Mockler 2016). En central drivkraft för att utveckla olika forskningstraditioner som kännetecknas av deltagande och aktionsinriktad forskning är kritiken mot att samhällsvetenskapen alltmer blivit en isolerad ö, frånkopplad konkreta problem. En av förgrundsgestalterna inom aktionsforskning, William Foote Whyte (1998), diskuterar aktionsforskning som en potentiell väg för att motverka tendensen till separation mellan så kallad tillämpad forskning och grundforskning.1 Michael Burawoy (2005) är inne på ett liknande spår i sin globala vision för en publik sociologi (public sociology), den vi av inkluderande skäl här väljer att kalla publik samhällsvetenskap, som ger sig in i en konversation med allmänheten, vilket innebär att den bidrar till en debatt i olika rum bortom eller utöver akademin. Det innebär på så sätt en dubbel konversation med publiken utanför akademin och att man anpassar sig till varandra. Den publika samhällsvetenskapen ställer Burawoy emot den erkända och alltmer hegemoniska professionella samhällsvetenskapen som riktar sig inåt mot akademin och bistår med att tillhandahålla verifierade metoder, ackumulerad kunskap, orientering av frågor och ramverk. Inom den publika samhällsvetenskapen identifierar Burawoy (2005) en särskild organisk inriktning, inom vilken aktionsforskning placerar sig väl. Här arbetar man direkt i och med exempelvis sociala

1 Tillämpad forskning och grundforskning beskrivs återkommande som varandras motsatser, där tillämpad forskning handlar om att ”förklara och erbjuda en lösning på aktuella problem i samhället”, medan grundforskning handlar om att ”förutsättningslöst söka ny kunskap om hur världen är beskaffad utan några omedelbara krav på tillämpning av resultatet” (Samsynwiki 2020).

1 Aktionsforsk ning

rörelser, lokala initiativ eller organisationer. Själva publiken är synlig och det finns en ömsesidighet och gemensamt kunskapsbyggande. Denna organiska del av den publika samhällsvetenskapen, som för en tynande tillvaro i alla fall om vi ser till publikationer och synlighet, omfattar också det engagemang som vanligtvis reduceras till något privat som är skilt från våra yrkesliv. Med andra ord kan en tredje utgångspunkt för aktionsforskning sägas vara att de vetenskapliga och kunskapsskapande aspekterna ägnas särskild uppmärksamhet och aktionsforskningen ses som en kollektiv reflekterande läroprocess (Kristiansen 2016). Även om det inom de olika typerna av forskningstraditioner finns konflikter och spänningar, där exempelvis den professionella samhällsvetenskapen vanligen placerar sig högst upp i en makt- och statushierarki och den organiska publika samhällsvetenskapen längst ner, är de olika inriktningarna beroende av varandra och utgör viktiga delar i samhällsvetenskapens arbetsdelning och utveckling. I likhet med Whyte (1998) menar Burawoy (2005) att isolationen eller ett utdraget skyttegravskrig dem emellan inte gagnar vare sig den professionella eller publika samhällsvetenskapen, eller den allmänna eller praktiskt användbara kunskapsproduktionen.

Variationer och kritik Att aktionsforskningen särskilt hämtat näring från mer praktiskt orienterade ämnen som pedagogik, socialt arbete och hälsovetenskaper är kanske inte så konstigt. Främst är det fyra forskningsfält som är och har varit ledande när det kommer till deltagande och aktionsinriktad forskning: • Skol- och utbildningsforskning, exempelvis educational action research, som fokuserar lärares professionella utveck-

1 Aktionsforsk ning

ling (Bergmark 2020) samt utveckling av studenters lärande, exempelvis genom service learning, där studenter inom ramen för sin universitetsutbildning deltar i aktiviteter ute i samhället som tillgodoser olika typer av samhällsbehov (t.ex. Liu & Lin 2017). • Organisationsforskning, exempelvis organisational action research, där implementering och stöd av förändrings- och lärandeprocesser inom organisationer står i fokus (t.ex. Kristiansen 2013). • Hälsofrämjande forskning, exempelvis participatory health research (Abma m.fl. 2017) som fokuserar på implementering av olika typer av hälsofrämjande stödinsatser i samhället (Barnidge m.fl. 2010). Genom att betona dialog och ömse sidiga lärandeprocesser utmanas mer hierarkiska sätt att föra ut hälsofrämjande budskap, där experter förmedlar kun skaper till brukare/patienter (Abma m.fl. 2017). • Social mobilisering och socialt förändringsarbete, som fokuserar på att synliggöra exkluderade grupper och visa på betydelsen av att bli hörd, men även stödja kollektiv empowerment, vilket betonar aktionsforskningen som stöd både för individuell emancipation och ökad demokratisering i samhället (Santoro Lamelas 2020). I dag sker aktionsforskning utifrån olika perspektiv och finns även inneboende i andra angreppssätt. Exempelvis inom medborgarforskning hjälps forskare och frivilliga medborgare åt att samla in och tolka data, och initiativ till forskningsprojekt kan komma från medborgare själva i stället för att bara informeras om forskningsresultat (ARCS 2019). Inom autoetnografi beforskar forskaren sig själv. I båda exemplen utmanas traditionella vetenskapliga idéer om forskare/kunskapssubjekt och forskningsdeltagare/kunskapsobjekt

1 Aktionsforsk ning

(Pålshaugen 2006). Komplexiteten i dagens hälso- och sociala problem har även gjort att traditionell utanför-expert-driven forskning och intervention, liksom implementering av kvalitetsutveckling topdown, är illa lämpade. I stället krävs nya metoder. Det har lett till ett ökat intresse för möjligheten att med lokalsamhällesbaserad aktionsforskning (community-based research) och bottom-up-perspektiv åstadkomma både policyförändringar (Minkler & Freudenberg 2010) och utveckling av hälso- och sjukvård liksom social omsorg (se tex. Waring & Crompton 2017). Även ”insideraktionsforskning” inom högre utbildning har framförts som ett sätt att bidra med organisatoriskt förändringsarbete. Att ”re-imagine higher education” i en tid som kännetecknas av ett ökat fokus på den högre utbildningens uppdrag att förbereda och socialisera nästa generation av arbetare, där möjliga framtider och därmed vad för arbetare som är möjliga är begränsade, leder till en självuppfyllande profetia som medger liten störning. Aktionsforskning, menar Patricia Gayá och Mary Brydon-Miller (2017), erbjuder metoder för att ”öppna upp demokratiska rum” som gör det möjligt att tänka både vidare och mer kritiskt om både samtider och framtider. Inom aktionsforskningen finns såväl mer ”emancipatoriska” eller ”kritiska” versioner som mer ”pragmatiska” perspektiv. Utifrån den kritiska aktionsforskningen betonas ofta en koppling till sociala rörelser. Utifrån mer pragmatiska grenar har aktionsforskning snarare använts som ett sätt att implementera en viss förändring, ett top-down-perspektiv. Men ibland handlar det även om att betona olika syften med olika typer av aktionsforskning. Den pragmatiska inriktningen har huvudsakligen använts i kontexter som kräver samordnade och omedelbara förändrande handlingar, medan den kritiska har framhållits i kontexter där förändrande handlingar behöver föregås av ett kritiskt tänkande och reflektion. I den första är möjligheten till aktörskap det önskade resultatet. I den andra

1 Aktionsforsk ning

är fokus på att synliggöra ojämlikhet och osynliga maktrelationer innan de kan förändras. Forskarens ansvar liksom formen för kunskapsprocessen beror på vilket förhållningssätt som är utgångspunkten, det pragmatiska eller det kritiska (Johansson & Lindhult 2008). Oavsett inriktning blir aktionsforskning ett slags redskap för att understödja en viss typ av social förändringsprocess i lokalsamhället, eller förändra eller bidra till praktikutveckling, exempelvis inom hälso- och sjukvård liksom social omsorg. Den kan också ligga till grund för att utveckla en viss typ av pedagogiska metoder i undervisning, öka praktisk professionell effektivitet eller implementera statliga policyer (jfr Kinsler 2010). Kimberly Kinsler (2010) menar att varje form bär både på sin unika emancipatoriska potential och utmaning. Det är likväl viktigt att reflektera över innebörden av vad som räknas som ”emancipatorisk” eller vad för förändrande handlingar som en aktionsforskningsstudie kan resultera i (Kinsler 2010). Samtidigt är aktionsforskningens roll i det vidare vetenskapliga sammanhanget fortfarande nedtonad, vilket till viss del kan förstås i förhållande till spänningsfältet mellan grund- och tillämpad forskning eller professionell och publik samhällsvetenskaplig forskning som presenterades i inledningen. Den kan även förstås utifrån dominerande perspektiv på kunskap och kunskapsproduktion inom forskarsamhället som även inbegriper synen på (akademins) ägande av kunskap (Greenwood, Brydon-Miller & Shafer 2006) och rapportering av resultat i främst akademiska sammanhang (t.ex. K hodyakov m.fl. 2014). Mot den bakgrunden är aktionsforskning ett tacksamt föremål för kritik. Att ta de svagas perspektiv, som Rosmari E liasson-Lappalainen (1995) benämner det, har problematiserats utifrån frågor som att forskningen riskerar att bli ovetenskaplig när forskarens lojalitet delas mellan vetenskapen och praktiken (det som ska förändras). Stefan Wahlberg (2013) beskriver det som omsorgen om den ”rena forskningen”, där forskaren å ena sidan ska forska utan

1 Aktionsforsk ning

yttre påverkan och å andra sidan känna rädsla för det verkliga som pågår samt plågsamheten i att vara nära svårigheter. Självkritiska forskare inom aktionsforskning menar också att ett problem med den samtida aktionsforskningen är att den tenderar att fastna i det konkreta och praktiska och i bästa fall reduceras till ett förändringsarbete med forskarstöd. Med fokus på specifika fallstudier kan vissa lokala situationer förklaras och förändras, men samtidigt har förändring på en mer övergripande nivå gått förlorad och aktionsforskningen har inte lyckats ta sig an de stora frågor som vi står inför i dag.

Olika innebörder av ”samhällsnyttig forskning” Som aktionsforskare gäller det att förhålla sig till utmaningar som handlar om olika kunskapssyn och att skapa bryggor mellan teori och praktik, för att åstadkomma ”samhällsnytta” och samhällsutnyttjande av forskningsresultat. Olika, ofta konkurrerande, kunskaps perspektiv inom såväl akademin som i olika lokalsamhällen avspeglas i på vems villkor kunskap skapas (Denvall & Skillmark 2020; Gray m.fl. 2015). Parallellt med att kunskapsprocesser vuxit fram inom och utanför akademin som syftar till mer standardiserade styrningsmodeller med begränsade effektmätningsverktyg, ökar betoningen av vikten av att akademi och olika typer av aktörer samverkar för att främja samhällsutveckling. Det sker bland annat genom begrepp som deliberativ demokrati, brukarmedverkan, empowerment, samverkan och följeforskning, medborgardialog (Kasperowski & Kullenberg 2018; Hultqvist & Salonen 2016). Utifrån ökad betoning på sam verkan, ställs även högre krav på medborgare att i större utsträckning delta aktivt i forsknings- och utvecklingsprojekt, som en del av medborgerliga dygder och en möjlighet att utveckla demokratiska färdigheter (Grubb & Henriksen 2019). Det ska kopplas till en förändrad syn på demokrati och medborgarnas roll i detta och har i vissa

1 Aktionsforsk ning

sammanhang refererats till som en ökad förväntan på medborgare att utveckla ett ”vetenskapligt medborgarskap”. Ett vetenskapligt medborgarskap bygger på tanken om samproduktion eller samskapande av kunskap mellan vetenskap och samhälle, där medborgare kan ses som medaktörer i kunskapsproduktion (Soneryd & Sundqvist 2019). Under 2000-talet har det funnits en utveckling mot ett så kallat aktivt medborgarskap, vilket teoretiskt kan innefatta såväl frigörande som inskränkande/repressiva element (Dahlstedt 2009). Sara Hultqvist och Tapio Salonen (2016) skiljer exempelvis mellan så kallade effektivitets- och demokratiperspektiv när det kommer till motiven för att öka delaktigheten hos dem det berör. På motsvarande sätt menar de att det finns en konsumtionsinriktad och en demokratisk form när det kommer till hur deltagare engageras. Effektiv och demokratisk emancipation behöver inte per definition vara motsatser i praktiken, men det är av största vikt att göra skillnad på de olika inriktningar som antingen betonar det instrumentella/ marknadsmässiga eller frigörelse och empowerment och som har skilda ideologiska hemvister. Med andra ord är en förutsättning för att kunna förhålla sig medvetet till den mångtydiga retoriken om ökad delaktighet/samverkan att känna till motiven bakom dess olika former. När det kommer till att på ett bättre sätt navigera bland de här snåriga begreppen och deras faktiska tillämpning, har erfarenheter och kunskaper från aktionsforskning mycket att tillföra, men har än så länge tagit en alltför liten plats.

De socialt engagerade forskarna och den samhällsengagerade akademin Handlingsutrymmet för en socialt engagerad forskare är beroende av olika kontextuella villkor, bland andra akademin som institutionellt rum. Idéer för hur ett mer samhällsengagerat universitet

1 Aktionsforsk ning

kan se ut formulerades redan i början av 1900-talet i en amerikansk kontext av William Rainey Harper, som menade att universitetens roll bör gå utöver att vara uppmärksamma på samhället omkring eller vara en ”ansvarstagande institutionell granne” till samhället (Hartley & Harkavy 2010). Universitet bör också använda sina intellektuella resurser till att lösa dagens problem. Detta uppdrag, menade Harper, kan endast genomföras utifrån metoder som är samarbetsorienterade, handlingsorienterade och fokuserade på att lösa problem ute i samhället (Hartley & Harkavy 2010). I samma anda menar Jamilah Ahmad (2012) att det är viktigt att akademin som ”learning institution” utvecklar sätt för att hantera/möta samtidens kontextuella behov, inte bara genom att återkoppla, ge tillbaka till samhället i form av engagemang och involvering genom exempelvis studentprojekt. Det handlar även om att genom handling bli till institutioner som hjälper till med och är involverade i att skapa ett samhälle som är mer etiskt och att vara engagerade i sin omgivning. Visionen om ett mer samhällsengagerat universitet, och ett bredare perspektiv på akademins uppdrag, kan kontrasteras mot ett smalare perspektiv, som snarare betonar akademins uppdrag att utveckla kunskap och följa vetenskapliga standarder. Utifrån detta perspektiv både definieras och ges forskning legitimitet utifrån en strävan efter vetenskaplig objektivitet och värdeneutralitet, där forskarens roll innebär att leva för ”ren vetenskap” och ett ”high scholarship” (Hartley & Harkavy 2010). I linje med detta perspektiv har främst vissa uttryck för akademiskt forskningsarbete premierats, som publikationer på engelska i sakkunniggranskade tidskrifter som förhåller sig till aktuella forskningsdebatter i ett internationellt forskningssammanhang. Samtidigt har andra uttryck exkluderats, inte värderats som meriterande, kanske till och med uppfattats som störande i de arbetsuppgifter som setts som mer prioriterade och därmed blivit något som forskaren fått göra på sin fritid (Hartley

1 Aktionsforsk ning

& Harkavy 2010). Under 1900-talet och början av 2000-talet har de här två olika perspektiven på akademins uppdrag återkommande hamnat i konflikt med varandra i en kamp om tolkningsföreträde och kunskapslegitimitet. I linje med visionen om ett mer samhällsengagerat universitet ser vi, trots den kritik som riktats både utifrån och inifrån mot den samtida aktionsforskningen, behovet av mer snarare än mindre aktionsforskning och en engagerad akademi. Det innebär att vidga definitionen av forskning och inkludera (och till och med uppmuntra till) en socialt engagerad forskning (Hartley & Harkavy 2010). Den samhällsengagerade akademin kan ses som en institution som inte bara har i uppdrag att utbilda och fostra studenter, utan även att fungera som en motor i samhällsutvecklingen. Utifrån en kritisk aktionsforskningstradition innebär det ett särskilt fokus på att utveckla lokalsamhällen och lokalbefolkningar vars välbefinnande och integrering i det övriga samhället har setts med alltifrån ointresse till fientlighet (Rozman 2010). I samma kritiska anda kan lärosäten uppmuntra och premiera lokalsamhällesbaserad aktionsforskning. Betydelserna av lokalsamhällesbaserad aktionsforskning är flera. Ett sätt att definiera det är att det innebär direkt kontakt och interaktion med lokalsamhällets organisationer och representanter för lokalsamhället samt att aktivt vara delaktig i att utveckla och implementera strategier för att tillgodose lokalsamhällets behov (Rozman 2010). Det kan ta sig uttryck i social mobilisering, aktivism eller organisatoriskt lärande. Ett annat sätt att definiera det är att det handlar om att lärosäten i sig är föremål för studier, där forskare tillsammans med verksamma lärare bidrar med kunskapsutveckling som kan omsättas i verksamheten (Kemmis 2009; Almqvist, Hamza & Olin 2017). Det här organisatoriska lärandet kan ta sig uttryck i ett lärande i görandet, eller som Karin Rönnerman med flera (2018) belyst som ”att leda från mitten”, där lärarna själva driver den pro-

1 Aktionsforsk ning

fessionella utvecklingen. Ett organisatoriskt lärande med inspiration från metoder inom aktionsforskning kan beskrivas som ett lärande som främjar reflexiv kunskapsutveckling (Eikeland 2012a). Även om organisatoriskt lärande kan definieras olika och forskningsprojekt utifrån det kan ha olika fokus och fylla olika mål, definieras organisatoriskt lärande i den här boken som att sammanföra praktik och teori i ett kollektivt lärande som utgår från människors erfarenheter av något (Eikeland 2012b).

Bokens innehåll De författare som medverkar har med något undantag tidigare inte identifierat sig som forskare som ägnar sig åt aktionsforskning. Vi förenas emellertid alla av att på olika sätt och i olika omfattning ha experimenterat med centrala aspekter av vad som kan sägas ingå i aktionsforskning och som aktualiserar deltagarnära forskningsmetoder. En utgångspunkt för boken är att aktionsforskning och socialt engagerad samhällsvetenskap i dag har en marginaliserad position i samhällsvetenskapen och att både aktionsforskningen och samhällsvetenskapen i stort skulle vinna på att aktionsforskning hade en mer framträdande roll. Med den här boken försöker vi göra just detta och bidra till en vidare diskussion om vad socialt engagerad forskning kan vara och hur det kan förstås som en del av aktionsforskningstraditionen. Boken består av fyra delar. I den första introducerande delen, Ingång, ingår förutom detta introduktionskapitel även ett kapitel som på olika sätt belyser etiska frågeställningar kopplade till deltagarnära forskning och ger exempel på forskningsprojekt som inkluderar utsatta grupper. I den andra delen, Kritiska och emancipatoriska förhållningssätt, behandlas deltagarnära forsknings projekt med aktivistiskt innehåll. I den tredje delen, Om pragmatiska

1 Aktionsforsk ning

lärandeprocesser, finns kapitel som på olika sätt ger exempel på och belyser deltagarnära forskning som syftar till både ett individuellt och ett organisatoriskt lärande i en verksamhet. Kapitlen i denna del behandlar också forskarens roll som antingen en insider, någon som arbetar i organisationen, eller en outsider, någon som kommer utifrån, och vad det får för betydelse för forskningsprojektets genomförande. I bokens sista del, Utgång, belyses möjligheterna att forska mindre våldsamt och frågan om forskarens utträde från det studerade.

Referenser Abma, T.A., Cook, T., Rämgård, M., Kleba, E., Harris, J. & Wallerstein, N. (2017). Social impact of participatory health research: collaborative non-linear processes of knowledge mobilization. Educational Action Research, 25(4), s. 489–505. Ahmad, J. (2012). Can a university act as a corporate social responsibility (CSR) driver? An analysis. Social Responsibility Journal, 8(1), s. 77–86. Almqvist, J., Hamza, K. & Olin, A. (red.) (2017). Undersöka och utveckla undervisning: professionell utveckling för lärare. Lund: Studentlitteratur. ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning (2019). https://medborgarforskning.se/. Hämtad 2021-01-22. Barnidge, E., Baker, E.A., Motton, F., Rose, F. & Fitzgerald, T. (2010). A participatory method to identify root determinants of health: the heart of the matter. Progress in Community Health Partnerships: Research, Education, and Action, 4(1), s. 55–63. Bergmark, U. (2020). Rethinking researcher–teacher roles and relationships in educational action research through the use of Nel Noddings’ ethics of care. Educational Action Research, 28(3), s. 331–344. Brydon-Miller, M., Greenwood, D. & Maguire, P. (2003). Why action research? Action Research, 1(1), s. 9–28. Burawoy, M. (2005). For public sociology. American Sociological Review, 70(1), s. 4–28.

1 Aktionsforsk ning Dahlstedt, M. (2009). Aktiveringens politik: demokrati och medborgarskap för ett nytt millennium. Malmö: Liber. Dannefjord, P. (2005). Metod och problem: en inledning till sociologisk analys. I: Bergman, P. (red.) Samhällsvetenskapens hantverk. Lund: Arkiv, s. 13–46. Denvall, V. & Skillmark, M. (2020). Bridge over troubled water – closing the research – practice gap in social work. The British Journal of Social Work, bcaa055, https://doi.org/10.1093/bjsw/bcaa055 Dominelli, L. & Holloway, M. (2008). Ethics and governance in social work research in the UK. The British Journal of Social Work, 38(5), s. 1009–1024, https://doi.org/10.1093/bjsw/bcm123 Eikeland, O. (2012a). Action research and organisational learning: a Norwegian approach to doing action research in complex organisations. Educational Action Research, 20(2), s. 267–290. Eikeland, O. (2012b). Action research: applied research, intervention research, collaborative research, practitioner research, or praxis research? International Journal of Action Research, 8(1), s. 9–44. Eliasson-Lappalainen, R. (1995). Forskningsetik och perspektivval (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Gayá, P. & Brydon-Miller, M. (2017). Carpe the academy: dismantling higher education and prefiguring critical utopias through action research. Futures, 94(november), s. 34–44. Gray, M., Sharland, E., Heinsch, M. & Schubert, L. (2015). Connecting research to action: perspectives on research utilisation. British Journal of Social Work, 45(7), s. 1952–1967. Greenwood, D.J., Brydon-Miller, M. & Shafer, C. (2006). Intellectual property and action research. Action Research, 4(1), s. 81–95. Groundwater-Smith, S. & Mockler, N. (2016). From data source to co-researchers? Tracing the shift from ”student voice” to student–teacher partnerships in educational action research. Educational Action Research, 24(2), s. 159–176. Grubb, A. & Henriksen, L.S. (2019). On the changing civic landscape in Denmark and its consequences for civic action. Voluntas, 30(1), s. 62–73.

1 Aktionsforsk ning Hartley, M. & Harkavy, I. (2010). Engaged scholarship and the urban university. I: Fitzgerald, H.E., Burack, C. & Seifer, S.D. (red.) Handbook of engaged scholarship: contemporary landscapes, future directions: volume 1: institutional change. Michigan State University Press, s. 119–129. Hultqvist, S. & Salonen, T. (2016). Brukardelaktighet i välfärdsstaten: retorik och praktik. I: Denvall, V., Heule, C. & Kristiansen, A. (red.) Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s. 49–64. Johansson, A.W. & Lindhult, E. (2008). Emancipation or workability? Critical versus pragmatic scientific orientation in action research. Action Research, 6(1), s. 95–115. Kasperowski, D. & Kullenberg, C. (2018). Medborgarforskning och veten skapens demokratisering. Rapport R3:2018. Forskningsrådet Formas. Kemmis, S. (2009). Action research as a practice-based practice. Educational Action Research, 17(3), s. 463–474. Khodyakov, D., Pulido, E., Ramos, A. & Dixon, E. (2014). Communitypartnered research conference model: the experience of community partners in care study. Progress in Community Health Partnerships: Research, Education, and Action, 8(1), s. 83–97. Kinsler, K. (2010). The utility of educational action research for emancipatory change. Action Research, 8(2), s. 171–189. Kristiansen, A. (2016). Forskning och social mobilisering. I: Denvall, V., Heule, C. & Kristiansen, A. (red.) Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s. 65–78. Kristiansen, M. (2013). Dynamics between organisational change processes and facilitating dissensus in context inquiring dialogues. International Journal of Action Research, 9(1), s. 95–123. Liu, R.-L. & Lin, P.-Y. (2017). Changes in multicultural experience: action research on a service learning curriculum. Systemic Practice and Action Research, 30(3), s. 239–256. Loignon, C., Dupéré, S., Bush, P., Truchon, K., Boyer, S. & Hudon, C. (2020). Using photovoice to reflect on poverty and address social inequalities among primary care teams. Action Research, e-pub.

1 Aktionsforsk ning Minkler, M. & Freudenberg, N. (2010). From community-based participatory research to policy change. I: Fitzgerald, H.E., Burack, C., Seifer, S.D. (red.) Handbook of engaged scholarship: contemporary landscapes, future directions: volume 1: institutional change. Michigan State University Press, s. 275–294. Mshelia, C., Lê, G., Mirzoev, T., Amon, S., Kessy, A., Baine, S.O. & Huss, R. (2016). Developing learning diaries for action research on healthcare management in Ghana, Tanzania and Uganda. Action Research, 14(4), s. 412–434. Myrdal, G. (1969). Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen (2 uppl.). Stockholm: Rabén & Sjögren. Pålshaugen, Ø. (2006). Dilemmas of action research: an introduction. International Journal of Action Research, 2(2), s. 149–162. Rozman, S.L. (2010). Engaged scholarship at historically black colleges and universities. I: Fitzgerald, H.E., Burack, C., Seifer, S.D. (red.) Handbook of engaged scholarship: contemporary landscapes, future directions: volume 1: institutional change. Michigan State University Press, s. 181–195. Rönnerman, K., Edwards-Groves, C. & Grootenboer, P. (2018). Att leda från mitten: lärare som driver professionell utveckling. Stockholm: Lärarförlaget. Samsynwiki (2020) Tillämpad forskning. https://samsynwiki.su.se/wiki/ Till%C3%A4mpad_forskning. Senast uppdaterad 11 maj 2020 kl. 13.28. Hämtad 2021-01-22. Santoro Lamelas, V. (2020). The practice of action research on health in Latin America: a systematic review. Educational Action Research, 28(2), s. 293–309. Soneryd, L. & Sundqvist, G. (2019). Experter och medborgare i kunskapssamhället. I: Soneryd, L. & Sundqvist, G. (red.) Vetenskapligt medborgarskap. Lund: Studentlitteratur. van der Meulen, E. (2011). Action research with sex workers: dismantling barriers and building bridges. Action Research, 9(4), s. 370–384. Wahlberg, S. (2013). Samhällsarbete: strategier för socialt arbete (2 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.

1 Aktionsforsk ning Walmsley, J. & Johnson, K. (2003). Inclusive research with people with learning disabilities: past, present, and futures. London: Jessica Kingsley Publishers. Waring, J. & Crompton, A. (2017). A ”movement for improvement”? A qualitative study of the adoption of social movement strategies in the implementation of a quality improvement campaign. Sociology of Health and Illness, 39(7), s. 1083–1099. Whyte, W.F. (1998). Rethinking sociology: applied and basic research. The American Sociologist, 29(1), s. 16–19.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist, är docent i sociologi. Hon arbetar vid avdelningen för socialt arbete, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola. Magdalena Elmersjö, är socionom och filosofie doktor i socialt arbete. Hon arbetar vid avdelningen för socialt arbete, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola. Lisa Kings, är filosofie doktor i sociologi och docent i socialt arbete. Hon arbetar vid avdelningen för socialt arbete, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.

Aktionsforskning

– möjligheter, utmaningar och variationer Den här boken handlar om aktionsforskning och en socialt engagerad samhällsvetenskap, vilka möjligheter och utmaningar det innebär att göra aktionsforskning i dag och på vilka olika sätt forskningen kan bedrivas. Med den här boken bidrar vi till en vidare diskussion om vad socialt engagerad forskning kan vara och hur det kan förstås som en del av aktionsforskningstraditionen. Boken ger en grundläggande översikt till aktionsforskning, belyser etiska frågeställningar och ger empiriska nedslag som illustrerar metoder och forskningsdesigner såväl utifrån kritiska och emancipatoriska som pragmatiska förhållningssätt inom aktionsforskning. Boken vänder sig till studenter, praktiker och forskare med ambitionen att bidra till en diskussion om den socialt engagerade forskningens möjligheter, utmaningar och variationer och synliggöra forskningens och akademins potential som redskap för samhällsförändring och utveckling.

Art.nr 43669

studentlitteratur.se