9789144142753 by Smakprov Media AB

SVENSKA LÄROPLANER Svenska läroplaner

Läroplansteori för de pedagogiska professionerna DAN I E L SU N DB E RG

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43623 ISBN 978-91-44-14275-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Carl-Henrik Adolfsson (fil.dr) Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Erik G. Svensson/TT Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll 11 Förord 13 Inledning 14 Läroplansteori 17 Att

för de pedagogiska professionerna arbeta med skolans uppdrag 19 Bokens innehåll KAPITEL ETT

Vad ska man lära sig i skolan? En introduktion till läroplansteori

25 Kapitlets innehåll introduktion till läroplansteori 29 Läroplaner – vilken historia? Vilken framtid? 31 Skolans mål och innehåll: vetenskap, politik eller praktik? 35 Vad är då läroplansteori? 38 Vad är skillnaden mellan läroplansteori och didaktik? 41 Ämnen och ämnesinnehåll i läroplaner 44 Skolämnenas förändringar 46 Läroplaner och samhällskontroverser 49 Läroplanens tre dimensioner 51 Läroplaners kunskapssyn – fyra läroplansideologier 54 Hur styr läroplaner skola och undervisning? 55 Den formella läroplanen (den programmatiska läroplanen) 57 Fyra olika typer av läroplansmodeller 58 Att som professionell arbeta med skolans uppdrag och måluppfyllelse 59 Frågor för reflektion och diskussion 60 Litteratur för fördjupning 27 En

K A P I T E L T VÅ 61

Plikten att gå i skolan Läroplaner i nationsbygget 63 Kapitlets

innehåll av ett utbildningssystem 65 De första större skolreformerna med folkskolan 66 Samhällsutveckling och reformatörer 68 Varför en obligatorisk skola vid denna tid i Sverige? 70 Vad innehåller de första obligatoriska läroplanerna? 74 Kunskapssyn i normalplanerna 1878 och 1900 76 Läroplaner i nationsbygget 81 Ett nationellt skolsystem tar form: skoltiden som läroplanskontrovers 88 Plikten att gå i skolan – plikten att lära sig 89 Frågor för reflektion och diskussion 90 Litteratur för fördjupning 64 Framväxten

KAPITEL TRE 91

Bildningen av medborgare Läroplaner för det moderna Sverige 93 Kapitlets

innehåll 94 Det moderna samhället tar fart 97 Skolsystemet organiseras 99 Skolan mellan stat, kyrka och samhälle 101 Läroplaner för nationens medborgare 102 Kunskapssyn i 1919 års undervisningsplan 103 Barnets århundrade 105 Bildningen av smaken och kampen om slöjdämnet: en läroplanskontrovers 108 Läroplanerna och den progressiva pedagogiken 110 1946 års skolkommission: den gemensamma skolans genombrott 114 Bildningen av medborgare – enhetsskolan växer fram 115 Frågor för reflektion och diskussion 115 Litteratur för fördjupning

KAPITEL FYRA 117

Vetenskaplig grund för skolan? Läroplaner enligt den svenska modellen 119 Kapitlets

innehåll vetenskap och planeringsiver 121 Den gyllene eran för skolreformer 123 Utbildning enligt den svenska modellen 127 Läroplansreformerna 1962 och 1969 128 Kristendomsämnet – en läroplanskontrovers i tiden 130 Läroplanen som rationellt styrningsverktyg 134 Att mäta lärande – taxonomiernas och matrisernas framväxt 137 Läroplaner på vetenskaplig grund 138 Frågor för reflektion och diskussion 138 Litteratur för fördjupning 120 Storskalig

KAPITEL FEM 139

En likvärdig skola?

Läroplaner i ett expanderande utbildningssystem 141 Kapitlets

innehåll expanderar 143 Jämlikhet och likvärdighet på agendan 146 Läroplansteori som forskningsfält växer fram 149 Timplanen som styrinstrument 150 En samlad gymnasieskola – Lgy 70 151 Krav på en ny läroplansreform – Lgr 80 153 Barnstugeutredningen 154 Processfokuserade läroplaner 156 Kunskapssyn i Lgr 80 157 Sameskolans läroplan – minoriteternas rätt 159 Mot en mål- och resultatstyrd skola 160 Frågor för reflektion och diskussion 161 Litteratur för fördjupning 142 Utbildningssystemet

KAPITEL SEX 163

Vilken värdegrund? Vilken kunskap? Läroplaner i kunskapsekonomin 165 Kapitlets

innehåll förändrad styrning 168 Skolan decentraliseras och marknadsutsätts 170 Läroplaner för ett föränderligt samhälle 172 Nya premisser för läroplaner 173 Vad innebär ett mål- och resultatstyrt system? 175 En ny kunskapssyn för skolan formuleras 178 Kunskapsfrågan – en läroplanskontrovers 179 Målstyrda och kompetensfokuserade läroplaner – Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö 98 182 Vilken värdegrund? 184 Fostran till demokrati? 186 En skola för det gemensamma bästa eller privata intressen? 187 Frågor för reflektion och diskussion 188 Litteratur för fördjupning 166 En

KAPITEL SJU 189

PISA-skolan

Läroplaner i mätningarnas tidevarv 191 Kapitlets

innehåll 192 En globaliserad utbildningspolitik 194 Tre vågor av standardisering 196 Nya begrepp i 2000-talets läroplansforskning 199 Förskjutningar i kunskapssyn: 1994 och 2011 års läroplaner 201 Resultatfokuserade läroplaner – Lgr 11 och Gy 2011 204 Tydligare mål 208 En samtida läroplanskontrovers: formativ eller summativ bedömning? 211 Lärande i mätningarnas tidevarv 213 Frågor för reflektion och diskussion 213 Litteratur för fördjupning

K A P I T E L ÅT TA 215

Framtidens skola

Läroplaner och samhällsutmaningar 217 Kapitlets innehåll pågår läroplansöversyner i många länder just nu? 220 Motiv för en läroplansreform 221 Läroplaner och dagens policybudskap 223 Skolan och samhällsutmaningarna: exemplet hållbar utveckling 224 ”Learnification” – en lärandecentrerad kunskapssyn och läroplansideologi 225 Skolans förändrade kunskapsuppdrag 227 Kunskapsfrågan och svenska läroplaner 229 En samtida läroplanskontrovers: fakta eller förmågor? 231 Reviderade läroplaner 2021/2022 232 Framtidsscenario 1: en skola för ämneskunskaper 234 Framtidsscenario 2: en skola för kompetenser 236 Framtidsscenario 3: en skola för bildning 239 Kunskapsfrågan och framtidens skola 240 Frågor för reflektion och diskussion 241 Litteratur för fördjupning 218 Varför

KAPITEL NIO 243

Läroplanen i praktiken

Läroplaner för måluppfyllelse och utveckling 245 Kapitlets innehåll förstå den svenska läroplansutvecklingen 247 Att styra med läroplaner 249 Det professionella uppdraget 250 Att läsa läroplanen 251 Skolfaktorer som påverkar läroplanens transformering 252 Läroplanens uppbyggnad 256 Kursplanernas struktur och innehåll 258 Reviderade läroplaner 2021/2022 260 Att undervisa utifrån kursplanerna 246 Att

262 Hur

transformeras läroplanen i undervisningen? 264 Tillämpning respektive översättning av läroplanen 266 Läroplanskunskap i praktiken 268 Att arbeta professionellt med läroplanen 270 Den levda läroplanen 272 Frågor för reflektion och diskussion 273 Litteratur för fördjupning 275 Bilagor över ämnen och ämnesstrukturer för den obligatoriska och frivilliga skolan från 1840-talet till 2020-talet 278 Förteckning över svenska läroplaner och större läroplansutredningar 284 Läroplansteoretisk ordlista

276 Tabell

295 Referenser 309 Person-

och sakregister

Inledning

Jag tror att det är bara genom att omsorgsfullt studera det förflutna som vi kan börja förutsäga framtiden och förstå samtiden, och att studiet av utbildningens historia följaktligen är den bästa pedagogiska skola man kan få. É m i l e Du r k h e i m 19 3 8/ 2 021 , s . 1 1

Skolan engagerar de flesta och toppar varje valår de senaste decennierna vad medborgare anser vara bland de viktigaste samhällsfrågorna. Har vi en skola som förbereder den uppväxande generationen för det samhälle som väntar? Givet de samhällsutmaningar vi står inför, utbildar och rustar vi de uppväxande generationerna rätt? Debatter tornar upp sig som stormbyar på öppet hav kring frågor om tidigare betyg, fler nationella prov, bättre lärarutbildning och fel aktiga läroplaner. Skolans mål och innehåll är i högsta grad värdeladdade och personligt engagerande frågor. Samtidigt tar sig debattörer sällan tiden att förstå kontroverser på något djupgående sätt och missar därmed underliggande rörelser och tendenser som formar uppfattningar om vad som är viktigt i skolan. Vad ska elever lära sig i skolan? Vem ska man bildas till att bli? Hur ska lärandet bedömas? Denna bok är skriven utifrån en sådan utgångspunkt att det pedagogiska uppdraget är mångfasetterat, viktigt och värdeladdat. Just därför är det avgörande att pedagogiskt professionella utvecklar en läroplanskompetens och en grund att stå på i läroplansfrågor. Genom bokens kapitel utvecklas en sådan kunskapsbas kring läroplaner och undervisning, det vill säga vad de olika skolformernas uppdrag är. Hur har skolans mål och innehåll förändrats? Vilken kunskapssyn har påverkat läroplanen i viktiga brytpunkter i svensk

Läroplansteori för de pedagogiska professionerna Läroplanen är varje lärares och ledares första och viktigaste arbetsverktyg. Den ger svar på vad undervisningen syftar till, vad den ska innehålla, hur den ska organiseras och även hur elevernas lärande ska bedömas. Det handlar om skolans kärnverksamhet. Den här boken intar ett professionsperspektiv på läroplanerna. Alla som arbetar i skolan och har ansvar för den pedagogiska verksamheten behöver grundläggande kunskaper kring skolans uppdrag och hur skolan innehållsligt styrs. Vid en första betraktelse kan det framstå som oproblematiskt, skolans uppdrag är att utbilda den upp-

| Inledning

skolhistoria? Hur påverkar läroplaner det som sker i skolor och i klassrum? Det här är frågor som skär in i hjärtverksamheten av undervisning och lärande och som pedagogiskt professionella bör ha svar på, enligt examensmålen för rektors- och lärarprogram. Vi har i dag blivit vana vid att jämföra utbildning och skola utifrån rumsliga skillnader, det vill säga mellan länder, inte minst utifrån PISA-resultat. Men ett andra minst lika viktigt och belysande sätt att jämföra är över tid. Hur har vi sett på skolans uppdrag och innehåll vid olika historiska tidpunkter? Sådana jämförelser ger perspektiv på dagens förhållanden. Om åsiktskartan över utbildning är sönderprickad av olika uppfattningar, är begreppskartan å andra sidan desto mer bristfällig. I denna bok placeras de stora läroplansdebatterna och kontroverserna i ett historiskt sammanhang, vilket ger en introduktion till läroplansforskningens olika teorier och begrepp. Det är dock inte en heltäckande historisk redogörelse. Boken syftar till att läsaren ska förstå den samtida situationen bättre, genom hjälp av vissa historiska skeenden, de större sammanhangen och de mer grundläggande principerna för skolans mål och innehåll. Varje kapitel tar utgångspunkt i en grundläggande principiell, men ständigt aktuell, fråga. Tanken är att varje kapitel ska leda läsaren till att utveckla en egen informerad och reflekterad syn kring sitt pedagogiska uppdrag och sin egen pedagogiska praktik som professionellt yrkesverksam inom utbildningssektorn, det vill säga som rektor eller lärare i förskola, grundskola och gymnasium.

Med ordet läroplan avses en plan för lärande eller en studieplan. Vetenskapligt står det för en statligt fastställd plan för undervisning, det vill säga den nationella utbildningens grundläggande mål och innehåll, uppdraget som åvilar de pedagogiska professionerna. I det nationella utbildningssystemet finns 11 läroplaner, en för varje skolform. Tre läroplaner är överordnade för grundläggande utbildning för barn och ungdomar: en för förskolan, Lpfö18, en för grundskolan, Lgr22, och en för gymnasiet, Lgy21.1 Läroplanerna länkar i varandra genom att de är uppbyggda på ett likartat sätt och utgår från samma kunskapssyn och principiella värden.

1 De andra är förskoleklassen och fritidshemmet (med specifika syften och centralt innehåll), grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen och dansarutbildningen (grundskole- och gymnasienivå).

| Inledning

växande generationen och följa uppgjord plan för detta. Men, när vi studerar vad det kan innebära börjar frågorna komma. Vad innebär en demokratisk, likvärdig och jämlik skola i praktiken, till exempel i en skola där kanske 90 procent av eleverna inte har svenska som sitt modersmål? Vad innebär kunskapsuppdraget när det gäller att förmedla kunskap och fakta, när sociala medier är elevers primära informationskälla? Vilka är de gemensamma referensramar som alla medborgare ska dela, och sträcker de sig över segregerade landsorts-, innerstads- och förortsgränser? Vad innebär samhällsutmaningar som klimatkrisen för läroplanernas innehåll och skolans undervisning? Svaren är inte givna och läroplansfrågorna är värdeladdade. Med läroplaner avses alltså här något mer än bara en författningstext. Läroplanen står för hela uppdraget med alla dess delar och styrdokument, det vill säga skolans uppdrag, mål och innehåll. En läroplan anger verksamhetens innehåll, vilka kunskaper och färdigheter, värden och normer som ska prioriteras i verksamheten. Läroplan är en samlingsterm som innefattar styrdokumenten för alla skolformer i det offentliga skolsystemet: gymnasium, grundskola, förskola, fritidshem och särskola. I denna bok blir läroplaner för olika åldrar, skolformer och ämnen belysta, från de yngre barnens till de vuxnas. En rad ämnen, deras framväxt och innehåll i läroplanerna exemplifieras också.

ŕ Förstå läroplaner, deras tillkomst, bärande idéer och principer, för att kunna reflektera kring och utveckla sin egen pedagogiska grundsyn, kunskapssyn och professionalitet i förhållande till uppdraget. ŕ Arbeta professionellt med läroplaner, göra ett reflekterat urval och kunna organisera undervisning och bedöma

| Inledning

Alla människor bildar sig uppfattningar om sin omvärld. I många fall behöver hållbarheten inte prövas men när professionella ledare, lärare och pedagoger bildar uppfattningar är de viktiga, för att de på ett avgörande sätt påverkar en stor och viktig målgrupp långt in i framtiden: eleverna. En god teori hjälper till med att bygga strukturer av olika termer, händelser och kunskaper, att utveckla en begrepps karta, liksom att fördjupa perspektiven på undervisningspraktiken. De är inte testbara på ett enkelt sätt, men de ger form, struktur och förståelse för olika förhållanden. I denna bok kommer du att möta teorier inom vad som kallas det läroplansteoretiska forskningsfältet. De är på olika sätt praktiska teorier som ger vägledning genom att förse pedagoger med kraftfulla analytiska redskap för att se på undervisningen och dess uppdrag. De bidrar med ett språk för att utveckla undervisningen i enlighet med mål och intentioner. I dag har läroplansteoretisk och didaktisk kompetens blivit kanske det viktigaste uttrycket för lärarprofessionalism, kärnan i vad det är att vara lärare. Tidigare lärde man sig primärt yrket genom att gå bredvid andra lärare som lärling. I dag behöver man också kunna ge svar på varför man undervisar som man gör och motivera sina val i planeringen, sitt genomförande och sin utvärdering av undervisningen. Det här betonas allt mer i lärarutbildning och rektorsprogram. Enligt Lärarutbildningskommitténs betänkande ska alla blivande lärare ”ha goda kunskaper i läroplansteori och insikter i hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer och ideologier” (SOU 1999:63, s. 62). Kunskapen behövs i förhållande till det nya professionella läraruppdraget. Förändringar i utbildningssystemet med tydlig mål- och resultatstyrning medför också ett vidgat professionellt ansvar för rektorer och lärare, för en lokal måltolkning, dokumentation, utvärdering och utveckling av verksamheten. För att kort summera innebär kompetens för uppdraget att de professionella i skolan behöver:

Att arbeta med skolans uppdrag I denna bok kommer du att få inblickar i några av de viktigaste skeendena i den svenska skolans utveckling. Genom de begrepp och teorier som presenteras får du som blivande eller redan verksam professio nella verktyg att förstå och praktiskt arbeta med att utveckla din pedagogiska praktik. Att få en djupare förståelse för skolans uppdrag ger dig nämligen referenspunkter för att fatta välgrundade beslut och göra välavvägda val i din vardag i skolan. Verktygen ger hjälp till ett mer reflekterat och ett mindre förgivettagande handlande. Du kan därmed utveckla en egen välgrundad pedagogisk grundsyn. Att utveckla sin undervisning handlar om att förstå och balansera olika förväntningar och intressen, att hålla en riktning i ett korsdrag av olika synsätt och förväntningar, men också om att inte slentrianmässigt halka in i stelnade traditioner, rutiner och vanor. I det moderna samhället har skolan fyra övergripande syften som ständigt behöver uppmärksammas. Skolans och undervisningens uppdrag inbegriper att: ŕ Fostra demokratiska medborgare – i ett allt mer pluralistiskt samhälle behöver alla barn/elever/studenter få träning i att lyssna och förstå, att utveckla ett socialt ansvarstagande för andra och få en tilltro till samhällets demokratiska regler och instanser. Uppdraget är att bidra till ökad jämlikhet och demokrati och förbereda för ett aktivt samhällsdeltagande.

| Inledning

elevers lärande efter läroplanen (för kunskapsutveckling och lärandeprogression). ŕ Samtala på ett professionellt sätt om läroplansfrågor på ett språk förankrat i teori och praktik för att visa elever, föräldrar och kollegor hur de ligger till med måluppfyllelsen. ŕ Utvärdera undervisningen och dess måluppfyllelse i ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån läroplanens målsättningar. ŕ Utvecklas i sitt yrkeskunnande, bli en mer kvalificerad ledare eller lärare som är medveten om vad olika val i undervisningen spelar för roll för elevers fortsatta lärande och bildning, att successivt bygga upp en undervisningsrepertoar och läroplanskompetens för att omsätta läroplanen i sin undervisning.

Skolan har alltid ett syfte och mål för sin verksamhet, mer eller mindre uttalade. Dessa syften och mål löper dock inte alltid i harmoni, utan genererar ständigt kontroverser och krockar. Ett grundläggande spänningsförhållande finns till exempel mellan det demokratifostrande uppdraget för gemensamma värden, rättvisa och jämlikhet (public good) och individuella rättigheter, att premiera den enskildas kunskaper och intressen (private good). Genom kapitlen i denna bok kommer vi att följa hur sådana spänningsförhållanden uttrycks i olika skeden och vägval i skolan och undervisningen i exempel på ”nyckelkontroverser” där meningsskiljaktigheterna rör grundläggande principer och värdesystem. Genom rastret av läroplansteorins olika begrepp ger dessa läroplanskontroverser perspektiv, inte bara på historien utan också på samtiden såväl som tänkbara framtider för skolan, att ta ställning till i din roll som pedagogiskt professionell.

| Inledning

ŕ Förbereda för arbetslivet och bidra till att uppväxande generationer utvecklar de kunskaper, kompetenser och värderingar (som t.ex. yrkeskunnande och arbetsmoral och ansvar) som arbetsmarknaden behöver och efterfrågar. Uppdraget är förmedla baskunskaper och rusta för arbetslivet. ŕ Bidra till varje elevs/students olika förutsättningar och unika personlighetsutveckling. Olika intressen, begåvningar och resurser, inte bara för intellektuell utveckling, utan också emotionell, estetisk och andlig, ska enligt FN:s barnkonvention, ges utrymme. Uppdraget är att se och ge erkännande åt varje ung människas livsväg, frihet och rättigheter, oavsett hens bakgrund. ŕ Vara bildande, att skola in i en kulturs traditioner och praktiker. Skolan har alltid en socialiserande roll, antingen öppet eller dolt. Den ska ge mening och sammanhang åt enskilda och ge hjälp att tolka kulturarvens historia, vetenskap, konst och religion, liksom förmedla kulturella värden om synen på sant och falskt, rätt och fel, ett gott och rikt liv. Uppdraget är att ge tolkningsnycklar och referenspunkter för vidare förståelse och livslångt lärande.

Kapitel 1, Vad ska man lära sig i skolan? En introduktion till läroplansteori, tar upp de grundläggande frågorna inom läroplansfältet. Det handlar om hur mål formuleras, hur urval av innehåll görs, hur bedömning är relaterat till läroplansmål. Några av de centrala teorierna inom den klassiska läroplansteorin berörs, liksom aktuella teoribildningar och begrepp. Exempelvis behandlas läroplansfilosofier/ideologier, kunskapssyn, selektiva traditioner och kunskaps emfaser. Ett genomgående tema i kapitlet är att lära sig läsa och förstå läroplanen på tre nivåer: som text, styrningsprogram och idésystem. I kapitel 2, Plikten att gå i skolan. Läroplaner i nationsbygget, behandlas de första läroplanerna för den obligatoriska skolan i Sverige utifrån temat hur skolplikten växer fram mellan samhällelig kontroll och individuella rättigheter (1842 till 1900). Här blir läroplansteoretiska begrepp som läroplanskoder, essentialism, tidspolitik och löst kopplat system centrala. En betydelsefull aktör i utvecklingen av den svenska skolan som tas upp är bland andra Torsten Rudenschöld. De centrala läroplansreformerna under 1800-talet är framför allt folkskolestadgan 1842 och 1878 års normalplan. De centrala idéströmningarna vid denna tid är essentialism och perennialism i innehållsfokuserade läroplaner, men i slutet av 1800-talet växer reformpedagogiken och progressivismen fram och utmanar den förhärskande kunskapssynen. Kapitel 3, Bildningen av medborgare. Läroplaner för det moderna Sverige, handlar om läroplaner från år 1900 till 1945. En central tematik är praktisk och teoretisk kunskap i skolan, samhällsnytta och fri bildning. Genom exemplet hur slöjdämnet tar plats i skolan belyses i kapitlet hur en lärandeorienterad läroplansideologi sätter avtryck i läroplanerna i början på 1900-talet. Andra begrepp som introduceras är klassifikation och inramning, respektive handens pedagogik och progressivismen. Några av de betydelsefulla aktörerna och personerna i läroplansdiskussionerna vid denna tid är Carl Malmsten, Fridtjuv Berg, Ellen Key, Hulda Lundin och Elsa Köhler. De kom på olika sätt, inte minst genom den framväxande reformpedagogiken, att bidra till formeringen av läroplansreformerna 1910 och 1919 och formulerade idéer om en samlande ”bottenskola” för alla uppväxande i det ”nya moderna Sverige”.

| Inledning

Bokens innehåll

| Inledning

Kapitel 4, Vetenskaplig grund för skolan? Läroplaner efter den svenska modellen handlar om de stora skolreformerna på 1950- och 1960-talen och läroplaner under perioden 1945 till 1970. Vid denna tid är vetenskaplig och/eller ideologisk grund för skolan det centrala temat. En samhällskontrovers som speglar detta är 1960-talets protestlista mot att förändra kristendomsämnet till ett neutralt religionsämne. Med hjälp av begrepp som värdebaser, förgrunds- och bakgrundsantaganden från läroplansteorin belyses bland annat 1946 års skolkommission och läroplanerna Lgr 62 och Lgr 69. De centrala idéströmningarna vid denna tid är behaviorism och rationalism, ur vilka den så kallade svenska modellen tar form. Till betydelsefulla aktörer och personer för skolans förändring under denna tid hör bland andra Benjamin Bloom, Jean Piaget, Frederik W Skinner och Torsten Husén i Sverige. Kapitel 5, En likvärdig skola? Läroplaner i ett expanderande utbildningssystem, följer de stora skolreformerna under 1970- och 1980talen då utbildningssektorn expanderar kraftigt. Den stora läroplans kontroversen rör hur denna expansion ska komma alla till del, idén om ”en skola för alla”, och hur den så kallade differentieringsfrågan ska lösas på ett likvärdigt och jämlikt sätt. Med hjälp av begrepp och teorier från läroplansteorin som den rationella läroplanskoden, ramfaktorteorin, begåvningsreserven och den dolda läroplanen får centrala förändringar sina förklaringar. Bland de tongivande idéströmningarna vid denna tid är big data, essentialism och rekonstruktivism när innehållsfokuserade läroplaner blir mer processorienterade. Några centrala läroplansreformer är 1970 års läroplan för gymnasieskolan och Lgr 80 för grundskolan. Kapitel 6, Vilken värdegrund? Vilken kunskap? Läroplaner i kunskapsekonomin, belyser centrala nyckelkontroverser i 1990-talets skolreformer när utbildningsystemet genomgår stora genomgripande reformer med decentralisering och marknadisering. En central tematik handlar om värdegrund och vidareförmedling av fasta ämneskunskaper samtidigt som nya styrningsidéer för individuell (val)frihet i skolan vinner mark. Utifrån begrepp som värdebaser, den kompetensbaserade läroplanen, mål- och resultatstyrning, deliberation och livslångt lärande ger läroplansteorierna hjälp att förstå hur konstruktivistisk (enligt t.ex. Lev Vygotskij) och traditionell pedagogik bidrar till de offentliga samtalen om utbildningens värdegrund

| Inledning

och den första generationens kompetensbaserade läroplaner. Exempel ges från 1990-talets läroplansreformer, Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö 98. Kapitel 7, PISA-skolan. Läroplaner i mätningarnas tidevarv, tar upp hur den nya kunskapsekonomin driver fram jämförelser mellan länders utbildnings- och skolsystem och deras resultat utifrån olika kunskapstester. Det sker en standardisering av skolans innehåll och lärande utifrån indikatorer som utarbetas av olika internationella policyaktörer, inte minst av OECD. Med hjälp av teorier och begrepp från läroplansteorin som transnationella policytrender, konvergens, resande reformer, standards och expertregimer undersöks hur dessa förändringar påverkar läroplaner. Några centrala aktörer i denna utveckling är OECD och ansvarige för PISA-programmet Andreas Schleicher och pedagogikprofessorn John Hattie. Idéströmningar som beskrivs är bland andra kompetensbaserade läroplaner, humankapital teori, policyvågor av standardisering och resultatorienterade läroplaner. Detta exemplifieras med läroplansreformerna Lgr11, Gy 2011 och förskolans läroplan, Lpfö 2018. Kapitel 8, Framtidens skola. Läroplaner och samhällsutmaningar, tar upp aktuella teman kring dagens offentliga samtal om framtidens skola. Från 2010-talet och framåt tar frågor kring hållbar utveckling, digitalisering, framtidens arbetsmarknader och demokratiska utmaningar fart. Framtidens nyckelkompetenser och frågor om läroplanernas kunskapssyn, kunskapskrav och faktaförmedling aktualiseras i kompetensbaserade läroplaner som utgör en stark internationell policytrend. Denna exemplifieras med 2016 års skolkommission och OECD:s rapport om ”den svenska skolans kris”. Tre framtidsscenarier kring skolans utveckling tecknas: en skola för ämneskunskaper, en för nyckelkompetenser och en för bildning. Några av de läroplansteoretiska begreppen och ledorden blir rekontextualisering, läroplansarbete, kollegialt lärande, evidens och en rekonstruktivistisk läroplansideologi. Till de centrala läroplansreformerna under perioden hör Lgr 11, Gy 2011 och deras revideringar 2021/2022 samt Lpfö 18. Kapitel 9, Läroplanen i praktiken. Läroplaner för måluppfyllelse och utveckling, tar slutligen upp praktiska frågor kring att omsätta läroplanen i skolverksamhet och undervisning. Det handlar om att utifrån en förståelse för den svenska läroplansutvecklingen som pedagogisk professionell kunna reflektera kring grundfrågor om urval och metoder eller att organisera och bedöma lärande. Utifrån exempel från

SVENSKA LÄROPLANER Läroplansteori för de pedagogiska professionerna Hur styr läroplaner skolans verksamhet och undervisning? Vad lär sig egentligen barn och ungdomar i skolan? Vilken kunskap och kunskapssyn har präglat skolan, och varför ser undervisningen ut som den gör? Läroplanen är varje rektors och lärares viktigaste arbetsredskap. Den här boken tar upp vad varje professionellt verksam inom skolan behöver veta om sitt uppdrag och den läroplan som styr den pedagogiska verksamheten. Svenska läroplaner sammanfattar läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium – från det att skola blev obligatoriskt i Sverige 1842 och fram till i dag med nya läroplansrevideringar. Genom bokens kapitel får vi följa de olika principer och idéer som styrt organiseringen och konstruktionen av läroplaner och skolans uppdrag och mål över tid. Centrala begrepp från läroplansforskningen introduceras löpande genom boken som hjälp för att förstå och förklara underströmmarna i skolans utveckling. Boken avslutas med hur aktuella läroplaner och kursplaner är uppbyggda och hur de kan omsättas i praktiken. Sammantaget ger boken pedagogiskt professionella en kunskapsgrund att stå på för att utveckla sin läroplanskompetens. Svenska läroplaner ger vägledning till studerande och verksamma inom de pedagogiska professionerna, rektorer och lärare inom förskola, grundskola och gymnasium.

The struggle of the definition of the curriculum is a matter of social and political priorities as well as intellectual discourse. The history of past curriculum conflicts needs therefore to be recovered. IVOR GOODSON 1988, S. 23

studentlitteratur.se

Art.nr 43623