9789144142593 by Smakprov Media AB

Professionella pedagogiska samtal för en inkluderande skolkultur DÉ SI R ÉE VON A H L EF EL D N IS SER

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43585 ISBN 978-91-44-14259-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Författarfoto: Alf-Göran Nisser Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Förord 5 1 Inledning 7 Bokens disposition 9 2 Från praktik till teori – med erfarenheten som grund 15 Erfarenheten som blir en vändpunkt 16 Om maktasymmetrier i skolan 18 En kommunikationsteoretisk ansats – ett etiskt förhållningssätt 21 Professionella samtal inom ramen för pedagogisk handledning 26 Från praktik till teori till en förändrad praktik 29 Sammanfattande reflektion 30 3 Inkluderande kommunikationspedagogik 31 Medvetet samtalsledarskap: ramverkets framväxt 32 Teori och praktik i ständig växelverkan 33 Paulo Freires dialogpedagogik 35 Jürgen Habermas språkteori 41 Seyla Benhabib – en kritisk uttolkare av Habermas 48 Inkluderande och exkluderande samtal 51 Jonna Bornemark, icke-vetande och omdöme 53 Inkluderande kommunikationspedagogik – ett förhållningssätt, inte en metod 55 Inkluderande kommunikationspedagogik – ett exempel 57 Sammanfattande reflektion 59

4 Inkluderande samtal med fokus på elevers lärandesituation 61 Samtalsledare med uppdrag att leda pedagogiskt inriktade samtal 62 Mia 62 Viggo 71 Sammanfattande reflektion 79 5 Kollegialt lärande utifrån inkluderande kommunikationspedagogik 81 Kollegialt lärande 82 Förutsättningar för kollegialt lärande 86 Processinriktade samtal 89 Att inleda ett processinriktat, kollegialt lärandesamtal 97 Att leda kollegiala lärandesamtal – ett exempel 99 Sammanfattande reflektion 105 6 Professionella samtal för en inkluderande och hållbar skolkultur 107 Att, vad, varför och hur 107 Ett inkluderande ledarskap 108 Professionellt omdöme och flexibilitet 110 Beslutsprocedur i ett sammanhang av samhandlande 112 Empowerment eller modiggörande 115 Inkluderande skolkultur för hållbar utveckling 117 Professionella samtal för en inkluderande skolkultur 120 Sammanfattande reflektion 121 Litteraturlista 123

1 Inledning

Svensk skola befinner sig i ett läge där fokus ligger på effektivitet, redovisningskrav och kontroll. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund, vilket innebär att lärare förväntas vara bevandrade i forskning som visar vad som ”fungerar”. Det betyder vidare att lärare förväntas använda metoder som är evidensbaserade, vilket i sin tur kan leda till en föreställning om att det finns tvärsäkra metoder vars utfall är garanterade och mätbara. En sådan föreställning står i samklang med en kunskapssyn som är rationell men också oförstående till sammanhang och situation. Vi vet att all forskning, oavsett hur vi tar del av den, förstås genom ett filter av erfarenheter, omdömen och värderingar (Carleheden, 1996; Habermas, 1995). För läraren handlar det om en förmåga att bedöma vad som i situationen kan vara önskvärt och användbart. Det betyder att lärare inte bara har att förhålla sig till det generella, utan även till det specifika och till det föränderliga. Lärare måste därmed också utveckla en förmåga att kritiskt granska forskning och förhålla sig till den på ett analytiskt och omdömesgillt sätt, dels i förhållande till vad en grupp kan tänkas behöva, dels i förhållande till enskilda individers behov. I den här boken utmanar jag bilden av en effektiv, mätbar och kontrollerande pedagogisk verksamhet vars utgångspunkt är en på förhand definierad sanning som förmedlas utifrån ett instrumentellt förhållningssätt. Med hjälp av en kommunika-

1 Inledning tionsteoretisk ansats beskriver jag förutsättningarna för en inkluderande och hållbar skolkultur. En sådan kultur omfamnar ett demokratiskt ideal, vilket betyder att ett etiskt och inkluderande förhållningssätt genomsyrar hela den pedagogiska verksamheten på alla nivåer. Ett sådant förhållningssätt förutsätter professionella ledare som förstår vad det vill säga att leda på ett så inkluderande sätt som möjligt. Det förutsätter i sin tur en professionalitet som förstår samtalets situationsspecifika betydelse i en pedagogisk verksamhet. PROF E SSION EL L A SA MTA L FÖR PEDAG OGISK V ER K SA M H ET

Boken belyser olika slags professionella samtal vars syften är pedagogiska, det vill säga att de genomförs inom ramen för en pedagogisk verksamhet, såsom förskola eller skola, och med fokus på pedagogiska frågeställningar. Med professionella samtal menar jag samtal som genomförs på ett så inkluderande sätt som möjligt. Det innebär att de känne tecknas av ett empatiskt förhållningssätt samt en förmåga att lyssna och att värna om allas delaktighet. Vidare betyder det att de genomförs på ett sådant sätt att alla ges möjlighet att uttrycka sina olika erfarenheter och upplevelser och att skilda förståelser och uppfattningar respekteras. Professionella samtal genomförs dels på individnivå, såsom mellan lärare och elev, lärare och föräldrar, lärare och skolledare men också lärare emellan, dels på gruppnivå, såsom kollegiala samtal som förs inom ramen för kollegialt lärande och i tvärprofessionella team som finns som resurs för förskola och skola. Slutligen kan professionella samtal också omfatta de som förs på organisationsnivå, såsom samtal med skolledare eller huvudmän. Professionella samtal kan förstås utifrån olika perspektiv. Det får betydelse för vilka aspekter vi betraktar som viktiga för vår förståelse, hur vi förstår och därmed för vårt sätt att tala om samtal. Ur ett kommunikationsteoretiskt perspektiv, som kommer att begagnas i den här boken, räcker det inte med att förstå att det

1 Inledning är viktigt att samtal bör genomföras på ett exempelvis respektfullt och inlyssnande sätt, utan frågan blir hur detta kan göras. I det sammanhanget är följande frågeställningar viktiga att beakta, vilka kommer att belysas i kommande kapitel: • Hur skapar vi ett så inkluderande och gott samtalsklimat som möjligt? • Hur genomförs ett samtal som främjar allas rätt till delaktighet och rätt till respektfullt bemötande? • Vad behöver en samtalsledare ha kunskap om och vara medveten om? • Hur kan kunskapen och medvetenhet användas på ett professionellt och pedagogiskt sätt? Syftet med boken är att beskriva förhållningssätt och förutsättningar för ett inkluderande samtal utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv och att även ge några konkreta exempel som illustrerar ansatsen. Ett övergripande mål är att belysa på vilket sätt perspektivet kan bidra till att skapa en inkluderande skolkultur. Som stöd använder jag en kommunikationsteoretisk ansats. Ansatsen slår fast att det är viktigt inte bara att förstå, utan också hur vi förstår och varför vi förstår som vi gör. Den kommunikationsteoretiska ansatsen bidrar även med en pedagogisk dimension som gör den användbar i alla sammanhang där samtal används som plattform för att skapa kunskap.

Bokens disposition Boken är, förutom detta inledande kapitel, indelad i ytterligare fem kapitel: 2. Från praktik till teori – med erfarenheten som grund. 3. Inkluderande kommunikationspedagogik. 4. Inkluderande samtal med fokus på elevers lärandesituation.

1 Inledning 5. Kollegialt lärande utifrån inkluderande kommunikationspedagogik. 6. Professionella samtal för en inkluderande och hållbar skolkultur. I det här inledande kapitlet har jag placerat pedagogisk verksamhet, såsom förskola och skola, i ett sammanhang. Sammanhanget utgörs bland annat av ett tal om effektivitet, evidens och kontroll. Professionella samtal som ett sätt att bedriva verksamhetsutveckling kan förstås som en långsam form och kan därmed betraktas som något som inte är tillräckligt effektivt för dagens förskola och skola. Därmed riskerar samtal som form att förkastas till förmån för mer lättillgängliga metoder som vid en första anblick kan te sig snabba och effektiva. Jag kommer att utmana den föreställningen genom att belysa flera exempel från praktiken, där professionella samtal är i fokus. Dessa belyser jag med hjälp att ett kommunikationsteoretiskt perspektiv. Centralt för den ansatsen är förståelsen av att praktik och teori bildar en helhet och att utgångspunkten alltid är den Andres erfarenheter. Det andra kapitlet, ”Från praktik till teori – med erfarenheten som grund”, tar därför sin utgångspunkt i praktiken, i en levd erfarenhet. Närmare bestämt startar den i min egen berättelse, i mina egna upplevda eller genomlevda erfarenheter (Freire, 1975, s. 88) av att samtala med elever vars lärandesituationer beskrivits som problematiska. Jag beskriver den förändring som samtalen bidrog till. Förändringen visade sig i sättet att förhålla sig till elevers lärandesituationer på så sätt att talet om problematiska lärandesituationer förändrades till ett tal om situationer med möjligheter för elever att lära. Det ledde i sin tur till framgångsrika anpassningar. Den praktiska erfarenheten drev mig till att teoretiskt vilja förstå vad det var som hände i dessa samtal och varför. Inledningsvis fann jag en teoretisk förståelseram i Freire (1972) och hans dialogpedagogik. Genom att knyta teori till praktik kunde jag utveckla min förståelse för hur samtal kan genomföras på ett sätt som främjar delaktighet. Därmed kunde

1 Inledning jag också utveckla ett medvetet sätt att inte bara tala om, utan också genomföra samtal på ett så inkluderande sätt som möjligt. Jag beskriver alltså hur min förgivettagna förståelse blev utmanad, den förundran det ledde till och hur det i sin tur inspirerade mig att söka svar i teorier. Från praktik till teori – erfarenheter och utmanande läsningar förändrade min tankelogik beträffande sättet att förstå samtal på och beträffande sättet att definiera en inkluderande skolkultur på. I kapitlet ”Inkluderande kommunikationspedagogik” utvecklar jag tankelogiken med att starta i berättelser och erfarenheter. Det är en startpunkt som följer den kommunikationsteoretiska ansatsens logik. Till skillnad från det första kapitlet, där jag utgår från min egen berättelse, understryker den kommunikations teoretiska ansatsen vikten av att professionella samtal inte startar i den professionelle samtalsledarens förståelse utan i den Andres berättelse, erfarenheter och förståelser. I kapitlet beskriver jag de teoretiker som haft störst betydelse för mitt sätt att förstå vad samtal och ett medvetet inkluderande förhållningssätt vill säga och som har hjälpt mig att konstruera en pedagogisk samtalsstrategi. Förhållningssättet bygger i huvudsak på Paulo Freires och Jürgen Habermas kommunikationsteoretiska ansatser men också på Seyla Benhabibs och Jonna Bornemarks filosofiska tankar. Med hjälp av dessa teoretiker och tänkare synliggör jag ansatsens etiska och demokratiska ideal. Det är dessa ideal som ligger till grund för en inkluderande skolkultur. En inkluderande skol kultur genomsyras av ett inkluderande förhållningssätt i olika sammanhang och på alla nivåer. I nästa kapitel, ”Inkluderande samtal med fokus på elevers lärandesituation”, illustrerar jag vad det vill säga att på individnivå leda professionella samtal vars utgångspunkt är ett förhållningssätt som kan betraktas som en förutsättning för en inkluderande skolkultur. Jag exemplifierar med två processinriktade samtal med fokus på elevers lärandesituationer. De lärandesituationer som behandlas i samtalen är problematiska av olika skäl, men illustrerar ändå samma kommunikationsteoretiska ansats. Det

1 Inledning handlar om ett etiskt förhållningssätt där talet om den kompetente Andre blir centralt. Med talet om den kompetente Andre följer konkreta pedagogiska implikationer för ett inkluderande samtalsledarskap. I kapitlet utmanar jag föreställningen om att arbetet med en elevs problematiska lärandesituation bör ske utifrån ett närhetsperspektiv. I stället belyser jag vad det vill säga att kombinera ett närhetsperspektiv med ett mer distanserat perspektiv där samtalet är i fokus. I kapitlet ”Kollegialt lärande utifrån inkluderande kommunikationspedagogik” fokuserar jag på processinriktade samtal som sker inom ramen för kollegialt lärande. Skälet till att jag här skiftar fokus, från elevsamtal till kollegiala samtal, är att kollegiala samtal är en del av den övergripande skolkulturen. En inkluderande skolkultur förutsätter att ett inkluderande förhållningssätt även genomsyrar andra delar av verksamheten, inte minst kollegiala lärandesamtal. Jag benämner dem här kollegiala lärandesamtal och utgår från Katz och Dacks (2017) definition av lärande. Den definitionen överensstämmer dels med mina personliga erfarenheter av lärande, dels med de erfarenheter jag har med mig från min tid som samtalsledare inom ramen för bland annat matematiklyftet, läslyftet och specialpedagogik för lärande. I kapitlet redogör jag därutöver för ett antal förutsättningar som jag menar behöver uppfyllas för att kollegiala lärandesamtal ska kunna genomföras på ett så inkluderande sätt som möjligt. Vidare illustrerar jag, med hjälp av en samtalsledare, vad det vill säga att leda kollegiala samtal med utgångspunkt i ett kommunikationsteoretiskt perspektiv. I kapitlet konkretiserar jag särskilt den pedagogiska aspekten av kommunikationsteorin. I det sista kapitlet, ”Professionella samtal för en inkluderande och hållbar skolkultur”, knyter jag samman den kommunikationspedagogiska teorin jag konstruerat med den praktik jag använt som exempel. Jag diskuterar vad ansatsen och mina praktiska genomlevda erfarenheter kan betyda i syfte att främja en så inkluderande skolkultur som möjligt. I kapitlet belyser jag ett antal förutsättningar för en sådan kultur där grundförutsättningen är

1 Inledning en medvetenhet om att kommunikation kan ske på ett inkluderande men också exkluderande sätt. Betoningen ligger på att en inkluderande skolkultur synliggör en demokratisk, respektfull och därmed hållbar samtalskultur inom och mellan alla nivåer, såsom organisations-, grupp- och individnivå.

Désirée von Ahlefeld Nisser, fil.dr i specialpedagogik och docent i pedagogik, är verksam som lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna. Hon disputerade 2009 med en avhandling som fokuserar på specialpedagogers professionella samtal, så kallade kunskapande samtal, och hon har också praktisk erfarenhet av att leda professionella samtal i olika sammanhang.

Professionella pedagogiska samtal för en inkluderande skolkultur Det professionella samtalet har en framträdande plats i lärares vardagliga arbete. Ändå ägnas förhållandevis lite tid i skolan åt att förstå vad som kan bidra till en för alla inkluderande samtalskultur; en kultur vars förhållningssätt präglas av lyhördhet och respekt för olika sätt att förstå och där samtliga deltagare bemöts som kompetenta och omdömesgilla. I boken presenteras en kommunikationspedagogisk teori för att förstå vad inkluderande samtal i förskola och skola kan innebära. Denna teori varvas och illustreras med hjälp av rika, autentiska exempel. Dessa handlar dels om samtal med och om elever som möter utmaningar i skolan, dels om samtal inom ramen för kollegialt lärande. Den kommunikationsteoretiska ansatsen kombinerar insikter från framför allt Freire, Habermas, Benhabib och Bornemark och har utvecklats och prövats inom en pedagogisk praktik. Dock är teorin användbar i alla professionella sammanhang där man eftersträvar en inkluderande samtalskultur. Professionella pedagogiska samtal för en inkluderande skolkultur vänder sig till blivande och verksamma lärare, specialpedagoger och speciallärare men också till andra yrkesgrupper som är intresserade av professionella samtal.

Art.nr 43585

studentlitteratur.se