9789144142500 by Smakprov Media AB

Hälsa och kvalitet i arbetslivet MENTALA, FYSISKA OCH SOCIALA ASPEKTER

Stefan Lagrosen Yvonne Lagrosen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43597 ISBN 978-91-44-14250-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Wavebreak Media Ltd/Alamy Stock Photo Printed by Eurographic Group, 2021

Innehåll

Författarpresentation 11 Introduktion 13

1. Vad är hälsa? 17 Definitioner och synsätt 17 En historisk tillbakablick 21 Salutogenes – hälsans ursprung 22 Hälsa i arbetslivet 23 Sammanfattning 25 Referenser 28

2. Grundläggande fysiologi 29 Kroppens beståndsdelar 29 Viktiga organsystem 36 Sammanfattning 57 Referenser 60

3. Hållbar kvalitetsutveckling 61 En historisk tillbakablick 61 Kvalitetsutveckling i dag 64 Kvalitetsdimensioner 76 Demings förbättringskunskap 79 Kvalitetsutveckling och hållbarhet 81 Sammanfattning 87 Referenser 90

4. Hälsopromotion 95 Utvecklingen av hälsopromotion som ämne och praktik 96 KASAM 99 Salutogenes som teori 102 Åtgärder i företag och organisationer 104 Sammanfattning 106 Referenser 109

5. Kvalitet, ledarskap och hälsa 111 Samband mellan kvalitetsvärderingar och hälsa 111 De hälsofrämjande aspekterna hos engagerat ledarskap och allas delaktighet 113 Hälsodimensioner 118 Sammanfattning 123 Referenser 125

6. Organisatoriskt lärande och positiv psykologi 127 Organisatoriskt lärande 127 Positiv psykologi 134 Sammanfattning 137 Referenser 141

7. Hjärnan och arbetslivet 143 Hjärnans struktur 143 Hjärnans funktion 150 Beslutsfattande och organisatoriska effekter 154 Koppling till kvalitetsutveckling 159 Sammanfattning 163 Referenser 167

8. Stress 173 Stress i arbetslivet 174 Fysiologiska effekter av stress 181 Krav-kontroll-modellen 184 Sätt att hantera stress 188 Sammanfattning 189 Referenser 193

9. Motion och träning 197 Allmänna träningsprinciper 198 Träningsfysiologi 199 Konditionsträning 202 Styrketräning 206 Rörlighetsträning 210 Koordinationsträning 212 Sammanfattning 212 Referenser 216

10. Ergonomi och arbetslivsfysiologi 219 Lagar och förordningar 220 Fysiska påfrestningar 221 Stillasittande arbete 233 Sammanfattning 239 Referenser 244

11. Kost 247 Makronäringsämnen 247 Mikronäringsämnen 255 Hälsosamma matvanor 259 Energiförbrukning och fetma 264

Vegetarisk kost 265 Kost i samband med träning och idrott 267 Sammanfattning 269 Referenser 273

12. Livsstil och levnadsvanor 277 Sömn 277 Missbruk 283 Hygien och skydd mot smitta 292 Sammanfattning 292 Referenser 297

13. Metoder för avslappning och personlig utveckling 301 Yoga 301 Meditation 304 Qigong 309 Tillämpad avslappning (TA) 311 Trädgårdsterapi 312 Skogsbad, shinrin-yoku 313 Sammanfattning 314 Referenser 318

14. Avslutande råd 323 Prioritera din egen hälsa 323 Skaffa bra rutiner 324 Du är inte ditt jobb 324 Lär dig nya saker och var nöjd med det du åstadkommer 325 Njut av livet – varje dag 326 Gör någonting meningsfullt 327

Bygg organisationen på tillit och värderingar 328 Jämför dig inte med andra 328 Sträva efter genuin jämställdhet 329 Lev ett liv som är hållbart – både för dig själv och för vår jord 330 Sammanfattning 331 Register 335

Introduktion

Tanken med den här boken är att belysa hälsa i arbetslivet och dess koppling till kvalitet utifrån ett helhetsperspektiv. De flesta böcker inom hälsopromotion fokuserar bara på de organisatoriska faktorerna och ledarskapets betydelse. Sedan finns det andra böcker som behandlar hälsa i arbetslivet ur mer fysiska perspektiv, såsom ergonomi, och mentala aspekter, särskilt stress. Men allting hänger samman – hälsa är en helhet. Därför behandlar vi såväl mentala som fysiska och sociala aspekter i den här boken. I kapitel 1 ger vi en allmän översikt över hälsobegreppet och hur det används. I kapitel 2 bjuder vi sedan på en grundläggande översikt över den mänskliga fysiologin. För att kunna skapa hälsa i arbetslivet är det viktigt att ha en viss förståelse för hur människokroppen fungerar – det gäller givetvis för de fysiska aspekterna, men även de mentala och sociala aspekterna har sin grund i vår fysiologi. I kapitel 3 går vi tillbaka till våra rötter i kvalitetsutveckling. Vi har i större delen av våra yrkesverksamma liv undervisat och forskat om kvalitet i organisationer. Kvalitet är ett omfattande och svårfångat begrepp som används på många olika sätt, och det är lätt att fastna i teknikaliteter och ytliga mätningar. Vi har dock alltid betonat de mänskliga aspekterna av kvalitet ‒ människor är inte maskiner och för att kunna skapa kvalitet är det därför viktigt att ha en djupare förståelse för hur människor 13

14 � Introduktion

fungerar, känner och tänker. Vi har skrivit mycket om detta tidigare och i kapitlet sammanfattar vi det viktigaste. Kapitel 4 innehåller en genomgång av ämnet hälsopromotion. Särskilt fokuserar vi på det salutogena synsättet på hälsa och KASAM-begreppet samt vad detta innebär för organisering och ledarskap. I kapitel 5 kopplar vi ihop kvalitetsutvecklingen och hälsan. Detta är något som vi har forskat om under ett antal år och det har blivit alltmer etablerat och tydligt att kvalitetsutveckling och hälsa hänger ihop. Om organisationer arbetar med kvalitets utveckling på ett bra sätt så mår också personalen bättre. Det har vi lyckats visa i flera studier och vi har också gått vidare och dykt djupare in i vad det är inom kvalitetsutvecklingen som befrämjar hälsan. Här är ledarskapet en viktig del. Förutom kvalitetsutveckling har också organisatoriskt lärande och positiv psykologi visat sig vara relaterade till hälsa i arbetslivet. Det är ämnet för kapitel 6. Kapitel 7 handlar om hjärnan och dess struktur samt dess betydelsefulla funktioner. Forskning om hjärnan avslöjar fler och fler fascinerande detaljer. Vi går igenom dem med koppling till kvalitetsutveckling, samarbete och beslutsfattande. I kapitel 8 går vi igenom stress och dess både mentala, fysiska och sociala aspekter. Stress är kanske det enskilt största hotet mot hälsan i dagens arbetsliv och för att hålla såväl enskilda individer som organisationen som helhet friska behöver vi lära oss hur vi förhåller oss till stressen på ett bra sätt. Ett av de bästa sätten att hantera stress är att motionera och träna fysiskt. Därför är det logiskt att kapitel 9 handlar om just träning och motion, som givetvis också har många andra för delar. Vi går igenom allmänna träningsprinciper, konditionsträning, styrketräning med mera. I kapitel 10 kommer vi in på ergonomi och arbetsfysiologi. Tidigare handlade det mest om fysiskt hårda och tunga arbeten. Vi berör det också men fokus i kapitlet är på stillasittande arbete

med statiska rörelser, vilket blir allt vanligare och har en särskild belastning på kroppen. I kapitel 11 går vi in på frågor som rör kosten. Att kosten är viktig för vår hälsa är nog alla medvetna om. Men råden om hur och vad man bör äta är mångskiftande och alltför många har i dag olämpliga kostvanor. För att bringa lite klarhet i kostfrågan går vi igenom födans beståndsdelar och dess funktioner samt vad vetenskapen allmänt säger om hälsosam kost. När det gäller livsstil och levnadsvanor är kost och motion de viktigaste aspekterna. Men det finns också en del annat att tänka på. I kapitel 12 kommer vi därför in på sömn, missbruk, hygien med mera. I kapitel 13 tar vi upp metoder som är specifikt utvecklade för att hantera stress och befrämja personlig utveckling och i kapitel 14 avslutar vi med att ge några sammanfattande råd för hur man skapar hälsa och kvalitet i sitt eget liv och på sin arbetsplats. Genom alla kapitel löper en kort berättelse som är avsedd att illustrera innehållet i de olika kapitlen och ge dem en praktisk koppling. Det är givetvis en helt fiktiv, uppdiktad historia och varje likhet med verkliga personer eller händelser är rena till fälligheter. Likväl bygger den på våra erfarenheter och det vi har sett under mångårigt arbete i många olika organisationer – så den skulle kunna vara sann. För hjälp med faktagranskning vill vi gärna tacka docent Patrick Bergman (kapitel 2 och 9), docent Johan Zelano (kapitel 7) och professor Cornelia Witthöft (kapitel 11). Med detta vill vi bara önska er en trevlig läsning och hoppas att ni kommer att få mycket nytta av och glädje med boken. Orust i januari 2021 Stefan och Yvonne Lagrosen

Introduktion � 15

Vad är hälsa?

Hälsa definieras på många olika sätt och begreppet kan betyda olika saker i olika sammanhang. I det här inledande kapitlet gör vi en genomgång av vad hälsa kan innebära i arbetslivet och vi går in lite djupare i den salutogena synen på hälsa.

Definitioner och synsätt Ordet hälsa kan härledas till de fornsvenska orden ’hel’ eller ’häl’ som hade innebörden ”lycka”. I engelskan är ordet health relaterat till ’wholeness’ det vill säga helhet. I det gamla Grekland fanns två ord för hälsa: ’hygieia’ som också är roten till ordet hygien och som ursprungligen snarast innebar ”bra sätt att leva”, samt ’euexia’ som betydde ”bra vanor för kroppen”. Intressant nog är inte något av de germanska, latinska, grekiska eller hebreiska orden för hälsa relaterade till något ord för sjukdom (1). Den mest kända definitionen på hälsa är den från Världshälsoorganisationen (WHO), som säger att hälsa är ”a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (2). Den kom redan 1948 och har fått mycket beröm för att vara så framsynt. Här handlar det alltså inte bara om att man inte ska ha någon specifik sjukdom utan hälsa handlar om att verkligen må bra, såväl fysiskt som mentalt och socialt. Dock har definitionen också fått kritik för att vara för generell och svår att mäta i praktiken. Och så är det 17

ŕ Ett tillstånd. Det är den traditionella medicinska synen på hälsa. Antingen är man frisk – om kroppens organ fungerar i huvudsak på det sätt som de är tänkta att göra – eller så är man sjuk, om det finns något organ som har någon defekt eller sjukdom. ŕ En upplevelse. Hur vi upplever vår hälsa behöver inte nödvändigtvis ha ett tydligt samband med hur väl kroppen fysiskt och medicinskt fungerar. Ibland mår vi inte bra fastän det inte finns något uppenbart fysiskt fel på något av våra organ. Å andra sidan kan vi ibland känna oss bra och trivas med livet även om vi har någon fysisk åkomma. ŕ En resurs. Det här handlar om att vår hälsa kan tillåta oss eller hindra oss från att göra olika saker som vi vill göra. Det kan vara enkla saker, som att gå en promenad eller ta ett bad, som man kanske inte kan göra om man har nedsatt hälsa. Det kan också handla om prestationer som att springa ett maraton, genomföra ett triathlon, skida över Grönland eller bestiga Mount Everest. Sådana upplevelser kräver givetvis extremt god hälsa sett i termer av prestationsförmåga. Här kommer också alla typer av idrottsliga prestationer in. Slutligen finns det en koppling till relationer i vårt sociala samspel. Mångas motiv för att träna och i övrigt leva hälsosamt är att få ett tilltalande utseende och därmed bli mer attraktiva för befintliga eller potentiella partner. ŕ En process. Här ses hälsa dynamiskt som något som hela tiden skapas eller inte skapas beroende på vårt leverne, vilken omgivning vi lever i och hur den påverkar oss. Det handlar om balans och utveckling. 18 � 1. Vad är hälsa?

ju, men mätbarhet bör inte styra definitioner. I stället kan man utveckla och problematisera begreppet vidare. Vi kan närma oss hälsa på olika sätt och se den som både ett tillstånd, en upplevelse, en resurs och en process:

Om vi ser på hälsans komponenter framträder liksom i undertiteln på boken tre huvudsakliga delar: det mentala, det fysiska och det sociala. Alla tre är interrelaterade och påverkar hela tiden varandra. Mental hälsa handlar om både kognitiva, i ntellektuella och emotionella aspekter. Där ingår sådant som glädje, tillfredsställelse, frid och stimulans. För många ingår även andliga aspekter. I fysisk hälsa ingår att undvika sjukdomar och skador. Men den kan också kopplas till hälsa som resurs enligt ovan och innefatta det vi kan göra eller inte göra på grund av vår hälsa eller brist på hälsa. Fysisk hälsa handlar också om fysiskt väl befinnande – om vi uppskattar och njuter av vår kropp eller skäms över och föraktar den. Social hälsa avser till exempel de relationer vi har. Är de positiva eller negativa för hälsan? Gör de oss glada och stärkta eller stressade, förminskade och nedtryckta? Det kan också handla om vår egen självständighet i förhållande till andra – lever vi det liv som vi vill eller det som vi tror att andra uppskattar? Och så handlar det förstås om hur vi beter oss mot andra. Bidrar vi till vår omgivnings hälsa genom att vara vänliga och stödjande eller trycker vi ner och sårar andra. Där har vi alla ett ansvar, inte minst i arbetslivet. Vad är det då som påverkar vår hälsa? Den är en funktion av många samverkande faktorer varav några viktiga är: ŕ Den personliga livsstilen. Vi kan påverka vår hälsa väldigt mycket till exempel genom att motionera, äta hälsosamt, sova ordentligt, inte röka, inte dricka för mycket alkohol och försöka att inte stressa för mycket. Denna del blir allt viktigare. I takt med att svält och smittsamma sjukdomar minskar har icke-överförbara sjukdomar (non-communicable diseases) ökat i betydelse i både i-länderna och tredje världen. I dag står dessa sjukdomar för mer än 70 procent av alla dödsfall och anledningen är ofta just livsstilsfak torer såsom övervikt, rökning och alkoholkonsumtion (3). 1. Vad är hälsa? � 19

20 � 1. Vad är hälsa?

ŕ Vår uppväxt. Den kan vi inte styra men den påverkar hur vi mår som vuxna. ŕ Generna. Dem kan vi inte heller styra. Åsikterna har gått fram och tillbaka de senaste decennierna om hur mycket av hälsan som beror på generna och hur mycket som beror på livsstil och övriga faktorer. Det är givetvis en kombina tion och en stor del beror på generna, men vi vet inte säkert hur stor. Den senaste forskningen inom epigenetik visar dessutom att livsstilen kan påverka hur generna uttrycks (4). ŕ Hälso- och sjukvården. I länder där alla har tillgång till sjukvård av god kvalitet finns mycket större möjlighet att klara eventuella sjukdomar som man kan drabbas av genom livet. ŕ Kön. Det finns en ojämlikhet i det att sjukvården oftast utgår från mannen som norm, vilket gör att de hälso problem som särskilt drabbar kvinnor får mindre utrymme. Kvinnor har också större sjukfrånvaro och drabbas oftare av utbrändhet. Å andra sidan lever kvinnor i genomsnitt längre. ŕ Socioekonomiska förhållanden. Inkomst är tydligt relaterad till hälsa: de människor som har sämre ekonomiska förutsättningar har vanligen också sämre hälsa. Det gäller i än högre grad i tredje världen där fattigdom – som leder till undernäring, svält och bristande sanitära förutsättningar – fortfarande är en stor utmaning för folkhälsan, även om stora förbättringar har skett på senare tid. ŕ Utbildning. Generellt har högutbildade också bättre hälsa. Det gäller också särskilt i tredje världen där analfabetism fortfarande är ett problem i vissa länder vilket gör det svårt att sprida hälsorelaterad information. ŕ Arbetsförhållanden. Vi tillbringar en stor del av våra liv på arbetet så självklart påverkar det hälsan. Det är ju också huvudområdet för den här boken.

ŕ Sociala förhållanden. Ensamhet är en riskfaktor för ohälsa liksom problematiska relationer i övrigt. ŕ Den fysiska miljön. Föroreningar av luft och vatten är ett stort hälsoproblem. Global uppvärmning kan komma att bidra till ytterligare svårigheter i form av mer extrema väderförhållanden. Men den fysiska miljön kan också vara upplyftande för hälsan, exempelvis vid vistelser i natursköna miljöer som att vandra i skogen eller längs havet. Flera av dessa hälsopåverkande faktorer ta upp i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Mål nummer 3 handlar om att ”säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar”. Här fokuseras viktiga aspekter såsom spädbarnsdödlighet och mödradödlighet. Vidare ingår tillgång till rent vatten och sanitära resurser, liksom begränsning av allvarliga sjukdomar genom vaccinering och tillgång till läkemedel. Att alla har tillgång till hälsovård är en viktig del av målet och slutligen tar man också upp trafikolyckor, drogmissbruk och föroreningar av luft och vatten.

En historisk tillbakablick Den västerländska teoribildningen inom hälsoområdet går tillbaka till den grekiske läkaren Hippokrates (460–370 f.Kr.) som har kallats den västerländska medicinens fader. Han använde logik och struktur för att sammanställa den kunskap om hälsa som fanns tillgänglig på den tiden. På så sätt gjorde han läkar yrket till en rationell profession. Hans beskrivning av hälsa byggde på ett helhetsperspektiv kopplat till människans omgivning. I såväl den hippokratiska medicinen som i övrig äldre medicin ansåg man att hälsa fordrade ett liv i samklang med naturen (5). Hippokrates syn på hälsa byggde också på teorin om de fyra kroppsvätskorna, vilka måste vara i balans för att människan ska vara frisk. Teorin utvecklades senare av Galenos 1. Vad är hälsa? � 21

Salutogenes – hälsans ursprung Utifrån en omfattande litteraturgranskning delar Medin och Alexanderson (1) in synen på hälsa i två övergripande inriktningar: den biomedicinska synen och den humanistiska synen. Den biomedicinska synen är reduktionistisk. Här fokuserar man inte på helheten utan på de olika delarna av kroppen – de olika organen. Man bryr sig inte om filosofiska aspekter såsom människans natur. I stället betraktas människan som ett mekaniskt system bestående av olika organ. Målsättningen är att alla organ ska fungera på avsett sätt och inte ha några defekter. Hälsa 22 � 1. Vad är hälsa?

(129–199), en grekisk läkare som var verksam i Rom. Detta blev i hög grad en grund för den västerländska medicinen. Den övervägande somatiska (kroppsliga) synen på hälsa som senare kom att dominera byggde mycket på den anatomiska kunskap som Andreas Vesalius (1514–1564) lyckades erhålla genom dissekeringar av människokroppar. Samtidigt fick synen på hälsa som kopplad till naturen ett nytt uppsving under upplysningstiden och romantiken. Exempelvis ansåg Carl von Linné att män niskornas ohälsa till stor del berodde på en onaturlig livsstil. Han förespråkade ett måttligt levnadssätt och han jämförde med samerna som sällan var sjuka (5). Under den viktorianska eran fick kopplingen mellan hälsa och moral stor betydelse. Därmed blev hälsa också alltmer en samhällsfråga. Det var också i det sammanhanget som man började betona vikten av fysisk träning (5). Folkhälsoarbete har i dag kommit att bli en viktig del i moderna välfärdsstater och det handlar om hur man på den nationella befolkningsnivån kan öka hälsan eller minska ohälsan. Arbetet utgår således från ett samhällsperspektiv och folkbildning är en viktig del. Även idrottsrörelsen kan vara en viktig aktör i sammanhanget, exempelvis i samband med att sjuk vården har börjat ordinera fysisk träning på recept (6).

och sjukdom ses som två motsatta företeelser och strävan är att undvika sjukdomar. Om en människa inte har någon definierad sjukdom eller skada betraktas hen som frisk. I den humanistiska synen ligger fokus på hälsa, vilken ses som något mer än bara frånvaro av sjukdom. Människan ses som en aktiv varelse som skapar sin hälsa i interaktion med omgivningen. En viktig strömning inom den humanistiska synen är den salutogena ansatsen som har blivit alltmer etablerad som grund för hälsoarbete och hälsopromotion. Vi kommer att återkomma till den i kapitlet om hälsopromotion. Men redan nu kan det vara värt att nämna den salutogena synen på hälsa då den är en alltmer antagen syn, inte minst inom ämnet hälsovetenskap. Den salutogena synen på hälsa skiljer sig från den traditionella patogena synen som finns inom det biomedicinska synsättet. Den patogena synen är dikotom. Man är antingen sjuk, om det finns något uppenbart fel på något organ, eller så är man frisk. I den salutogena synens ses hälsa i stället som ett kontinuum, en skala. Vid ena ändpunkten är man död och vid den andra har man perfekt hälsa och fullständigt välbefinnande. Alla människor befinner sig någonstans på detta kontinuum och målsättningen blir att öka hälsan genom att förflytta sig mer i riktning mot ökad hälsa. Poängen med detta är att hälsoarbete inte bara handlar om att bota eller förebygga sjukdom. Det handlar om att öka hälsan. Och även om vi inte har någon speci fik sjukdom och mår ganska bra så går det alltid att må ännu bättre. Därför kan alla förbättra sin hälsa och det är grunden för området hälsopromotion, som vi kommer att återkomma till.

Hälsa i arbetslivet Man kan finna referenser till arbetsrelaterad hälsa redan i de medicinska skrifterna som finns bevarade från det antika Grekland och romarriket. Då handlade det framför allt om de sjukdomar som drabbade gruvarbetare vars arbetsmiljö inte var 1. Vad är hälsa? � 23

24 � 1. Vad är hälsa?

särskilt gynnsam (7). Under den tidiga industrialismen i England uppkom lagar för att skydda arbetarna i först textilindustrin och från 1860-talet även andra industrier (7). Efter hand har alltmer lagstiftning och på senare tid även forskning tillkommit. Hälsan i arbetslivet i dag är tyvärr ändå inte vad den borde vara. Egentligen borde våra arbeten vara en källa till hälsa i det att de ger oss en meningsfull sysselsättning på lagom nivå som vi trivs med. Forskning visar också att arbete i gynnsamma fall kan bidra till god hälsa (8). Dessvärre har inte alla arbeten positiv inverkan på hälsan. I Sverige var organisatoriska och sociala faktorer den tredje vanligaste anledningen till arbetsrelaterad sjukdom 2015. Under 2018 rapporterade nästan var tredje arbetande svensk att de hade något hälsoproblem relaterat till sitt arbete (9). Hälsoproblemen påverkar prestationen på arbetet men är också relaterade till depression och bristande balans mellan arbets- och familjeliv (10). Den vanligaste orsaken till besvären är för hög arbetsbelastning och det är särskilt vanligt bland kvinnor. Nedskärningar och ökade krav gör att färre och färre medarbetare ska göra mer och mer (11). Resultatet blir oftast trötthet samt fysisk smärta eller värk (9). Oro och ångest är också vanligt, särskilt bland kvinnor i åldrarna 30–49 år. Bristen på hälsa i arbetslivet medför också ekonomiska kostnader. Det har beräknats att hälsoproblemen i arbetslivet i de flesta länder leder till en kostnad som motsvarar 4–6 procent av BNP (12). Kostnaderna är stora både för samhällets ekonomi och för arbetsgivarna. Ändå är vi i allmänhet ganska nöjda med våra arbeten och mer än 70 procent av de anställda anser att deras arbete är intressant och stimulerande (13). Det gäller bara att se till att detta återspeglas i bättre hälsa.

Sammanfattning Hälsa kan ha många betydelser och funktioner. Den kan vara ett tillstånd, en upplevelse, en resurs eller en process. Hälsan kan också vara mental, fysisk och social. I den mest kända defini tionen från WHO ses hälsa som fullständigt välmående och inte bara frånvaro av sjukdom. Den västerländska medicinen har sin grund i den grekiska läkekonsten och har sedan utvecklats till att bli mer detaljerad. Den traditionella biomekaniska synen på hälsa är dikotom. Antingen är det fel på något organ och då är man sjuk, eller så är man frisk och då finns det ingen anledning att göra något. I det salutogena synsättet ses hälsa i stället utifrån ett kontinuum där målet är fullständig hälsa. Det gör att alla kan förbättra sin hälsa – även om man inte är direkt sjuk. Trots att de flesta i Sverige i dag trivs på sina jobb är hälsan i arbetslivet tyvärr inte så bra. Många hälsoproblem finns, ofta orsakade av stress.

ӷ ”Anton! Gå genast tillbaka till din plats och…” Julia stannar upp. Det hugger till i bröstet. Hon kan inte andas. ”Måste ut”, är det enda hon får fram när hon till elevernas förvåning rusar ut ur klassrummet. Ute i korridoren försöker hon lugna sig. Andas djupt och lugnt, Julia. Hon tar ett djupt andetag, du klarar det här, och andas sedan ut så lugnt hon kan. Den omedelbara paniken upphör, men det känns fortfarande inte bra i bröstet. Det trycker och spänner, även om den akuta smärtan har gått över. Och hon känner sig yr, illamående. Att gå tillbaka till klassen nu är otänkbart. Hon stapplar bort till rektorsrummet och knackar hårt på dörren, trots knappen som med ett ilsket rött sken visar hur upptagen Martin är. Ett grymtande hörs inifrån. Julia öppnar och stiger in. 1. Vad är hälsa? � 25

26 � 1. Vad är hälsa?

Martin tittar hastigt upp och nickar åt henne men återgår snabbt till skärmen igen. Hon tar sats, sväljer, men det är som att något sitter fast i halsen. En klump. ”Jag mår inte bra”, säger hon och fokuserar på den abstrakta tavlan strax över Martins huvud. Linjerna som tycks röra på sig. ”Jag måste gå hem, någon får ta hand om min klass.” Martin harklar sig och sneglar över glasögonen. ”Jaså, vad är det med dig då?” ”Jag är sjuk.” Julia har ingen som helst lust att gå in på detaljer. Hennes likbleka ansikte tycks ändå övertyga Martin om att det nog inte är läge för en uppläxning om ansvar och arbetsmoral. ”Okej då,” suckar han, ”jag får väl lösa det.” Det kan han gott lösa tänker Julia medan hon försiktigt cyklar hemåt. Det är ju faktiskt, i alla fall delvis, Martins fel att det blivit så här. Innan han kom var jobbet så fritt och stimulerande, visst var det krävande också, såklart, hon har aldrig förväntat sig att läraryrket ska vara enkelt, men så länge det fanns utrymme för henne att själv styra kunde hon hantera det höga tempot. Men så blev Martin rektor på skolan. Och plötsligt var kvalitet den enda ledstjärnan i arbetet. Kvalitet – vilket fint ord egentligen. Men Julia tål knappt längre att höra talas om det. I Martins värld handlar kvalitet om att allt ska mätas, dokumenteras och analyseras för att finna optimalt effektiva arbetssätt. Det har varit enkäter i det oändliga till elever, föräldrar, personal och … alla. Och lärarna bedöms, betygsätts och rangordnas. Att certifieras enligt ISO9000 har hela tiden varit målet. Alla processer kartläggs och optimeras. Processer – det ordet hatar hon ännu mer. Hon arbetar med bildning och kunskap, med människor, inte med produktionsprocesser. Ju mer hon tänker på det, desto mer pressar det på i bröstet. En svårlokaliserad molande smärta och ett ständigt tryck som fortfarande gör det tungt att andas. Hon är rädd. Som biologi lärare vet hon förstås mycket om kroppen, som att en hjärt infarkt, särskilt hos kvinnor, kan komma med diffusa symtom och inte alltid med den typiska intensiva smärtan.

Väl hemma försöker hon vila, lugna ner sig. Ligger i soffan med benen på en kudde. Blundar och andas djupt. Men det känns inte bättre. Hon måste ha hjälp. Hon sträcker sig efter mobilen på soffbordet. Får andnöd av bara det. Efter flera minuters telefonkö kommer hon äntligen fram till en sjuksköterska på 1177 som får henne att effektivt beskriva symtomen. Hon lyssnar och ställer frågor, lugnt och metodiskt, och uppmanar sedan Julia att omedelbart åka in till akuten för en undersökning. ”Har du någon som kan köra dig dit eller ska jag skicka en ambulans?” ”Jag kan ordna någon som kör.” En ambulans skulle vara för pinsamt. Pappa borde kunna köra in henne. Och pappa lovar att komma på stört. ”Ska jag be Kerstin hämta barnen också?” ”Nej, jag ber Mikael i stället.” Hon har ingen lust att återigen få höra sin mammas synpunkter på hur barnen är klädda, hur rena de är, vad de har ätit och hur de uppfört sig. När barnen ska träffa mormor krävs förberedelser för att eventuellt slippa förebråelser. Oplanerade besök finns inte på kartan. Och hennes ex-make brukar faktiskt vara ganska medgörlig och hjälpsam. Så också den här gången – utan knot går han med på att ta hand om barnen trots att det är Julias vecka. När hon kliver ut genom dörren står pappas bil redan vid vägkanten med motorn igång. Knappt hinner hon hoppa in innan de far iväg i full fart.

1. Vad är hälsa? � 27

Stefan Lagrosen är professor vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Han undervisar i och forskar om arbetsrelaterad hälsa samt förändringsledning och kvalitetsutveckling. Han är också licensierad personlig tränare. Yvonne Lagrosen är docent i kvalitetsutveckling vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Där undervisar och forskar hon om kvalitets utveckling kopplat till hållbarhet och hälsa i arbetslivet. Hon arbetar också med hälsofrämjande projekt i organisationer.

Hälsa och kvalitet i arbetslivet MENTALA, FYSISKA OCH SOCIALA ASPEKTER Hälsa och kvalitet i arbetslivet ger en heltäckande belysning av hälsa i arbetslivet och dess koppling till kvalitet. Boken utgår från ett bredare perspektiv än andra böcker inom arbetsrelaterad hälsa. Organisatoriska och fysiologiska aspekter på arbetsrelaterad hälsa täcks i boken på ett konkret och praktiskt sätt, både från individens och ledningens perspektiv. Ergonomi, kost, hjärnfunktion och träning vävs samman med hälsopromotion, organisatoriskt lärande, ledar skap och kvalitetsutveckling till en helhetsbild av hur arbetslivet kan bli en källa till hälsa. Hälsa och kvalitet i arbetslivet riktar sig till studenter på utbildningar inom hälsovetenskap, hälsopedagogik samt personal och arbets miljövetenskap. Boken lämpar sig även för grund och påbyggnads utbildningar inom ledarskap och är en utmärkt vägledning för alla som vill förbättra hälsan i arbetslivet – för sin organisation eller för egen del.

Art.nr 43597

studentlitteratur.se