Flerspråkighet
och digitala resurser i förskolan
PETRA PETERSEN
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 43507 ISBN 978-91-44-14239-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Petra Jönsson Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Petra Petersen Författarfoto omslaget: John Holmberg Printed by Dimograf, Poland 2022
I N N E HÅLL
1. Flerspråkighet, inkludering och delaktighet
13
Vikten av att välja med omsorg
15
Vilka är de digitala resurserna?
16
Multimodal flerspråkighet – att få uttrycka sig på många olika sätt
18
Bokens kapitel
19
2. Komma i gång med digitala, flerspråkiga aktiviteter Varför fler språk i förskolan?
21 23
Ett komplement till modersmålsundervisning
24
Göra föräldrar delaktiga
25
Vad krävs?
26
3. Inkludera barnens språkkompetens i vardagliga händelser
29
Fruktstund på alla språk med pekboks-applikationer
31
Arbeta i projekt med många språk – nyckelbegrepp
33
Sagostund på fler språk med sagoapplikationer
36
Berika med flera språk på lässtunden Disco på många språk med musikapplikationer
37 39
4. Skapa multimodalt material med barnens språk
43
Berätta en saga
45
Skapa egna digitala böcker
46
Föräldrasamverkan – Kan du läsa en saga för oss?
47
Samarbete med modersmålslärare
48
Barnen skapar eget digitalt memory-spel med inspelat tal
5. Dokumentera och reflektera på flera språk Rita, berätta och reflektera på flera språk Spela in barnens reflektion
49
53 55 56
Bild- och filmskapar-appar för multimodal dokumentation 57 Flerspråkiga aktiviteter i hela barngruppen – en demokratifråga
6. Digitala resurser på de nationella minoritetsspråken
59
61
De nationella minoritetsspråken
63
Arbete med minoritetsspråk med hjälp av digitala resurser
65
Videosamtal och sångsamling med barn på andra förskolor
66
Videosamtal på flera språk
66
Skapa nätverk mellan förskolor
69
Robotprogrammering på minoritetsspråk
71
Minoritetsspråk på ett nutida, spännande sätt
74
7. Hur skapa delaktighet för alla barn oavsett språk? Translanguaging med hjälp av digitala resurser Pedagogisk translanguaging Erkännande av flerspråkighet som en tillgång
77 79 79 80
Är det inte viktigare att barnen lär sig svenska ordentligt? 81 Det kompetenta barnet och barns delaktighet i en flerspråkig miljö
82
8. App-genrer
87
Val utifrån kvalitet och innehåll
89
Vilka möjligheter får barnen att höra eller använda sina modersmål?
89
Vilka möjligheter får barnen att vara aktivt delaktiga?
90
Är det barnen som skapar innehållet? Finns det öppenhet för flerspråkigt innehåll skapat av barnen?
90
Finns det en öppenhet att skapa innehåll med hjälp av andra kommunikationsformer, så att alla kan använda appen på lika villkor?
91
Användningen av digitala resurser i förskolan – när ger det ett mervärde?
92
Digital kompetens – en kritisk blick
93
Pedagogrollen och användandet av digitala resurser
94
9. Diskutera, utveckla, förändra
97
Miljörunda med fokus på flerspråkighet
99
Översikt av digitala resurser och applikationer
99
Praktisk användning av flerspråkiga digitala resurser
99
Få överblick över flerspråkighetskompetensen
100
Skapa flerspråkiga nätverk
100
10. Digitalt material på flera språk De fem minoritetsspråken i Sverige
103 105
Finska
105
Jiddisch
105
Samiska
106
Romani chib
106
Meänkieli
107
Fler språk
107
Afrikaans
107
Albanska
108
Amhariska
108
Arabiska
109
Azerbadjani
109
Belarusiska
109
Bengali
110
Bosniska
110
Bulgariska
110
Burmesiska
111
Danska
111
Dari
111
Engelska
112
Estniska
112
Farsi
113
Filipino
113
Franska
113
Färöiska
114
Georgiska
114
Grekiska
114
Grönländska
115
Hebreiska
115
Hindi
115
Igbo
116
Indonesiska
116
Iriska
117
Isländska
117
Italienska
117
Japanska
118
Kanada
118
Katalanska
118
Kazakiska
119
Kinesiska
119
Koreanska
120
Kroatiska
120
Kurdiska (badini)
120
Kurdiska (kurmanji)
121
Kurdiska (sorani)
121
Kvänska
121
Lettiska
122
Litauiska
122
Makedonska
122
Malajiska
122
Mongoliska
123
Nederländska
123
Nepali
123
Norska
124
Pashto
124
Persiska
124
Polska
125
Portugisiska
126
Punjabi
126
Rumänska
126
Ryska
127
Serbiska
127
Serbokroatiska
128
Singalesiska
128
Slovakiska
128
Slovenska
128
Somaliska
129
Spanska
129
Svenska
130
Swahili
130
Syriska
131
Tagalog
131
Tamil
131
Teckenspråk och TAKK
131
Telugu
132
Thai
132
Tigrinja
132
Tjeckiska
133
Turkiska
133
Tyska
134
Ukrainska
134
Ungerska
135
Urdu
135
Vietnamesiska
135
Älvdalska
136
REFERENSER 137 BILDFÖRTECKNING 141 SAKREGISTER 143
K apitel 1
Flerspråkighet, inkludering och delaktighet
’’
Ett barn sitter tillsammans med en pedagog på en förskola. Barnet kan tala finska, men inga andra barn eller pedagoger på avdelningen kan språket, så det är ett språk som barnet mest hör i hemmet. Men i dag ska de ha videosamtal med några andra barn som också kan finska, och som går på en annan förskola. I början talar de svenska med varandra och är lite blyga, men när en pedagog föreslår att de ska sjunga Jaakko kulta tillsammans, börjar barnen le och sjunger tillsammans på finska. När barnen sjungit klart skrattar de och bestämmer att de vill ses och fika. De träffar varandra och kommunicerar flera gånger med hjälp av videosamtal och i slutet av terminen ordnar förskolorna så att de kan träffas och ha fredagsdisco på finska. När barnen möts börjar de genast tala finska med varandra …
’’
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Barn har rätt att utveckla sitt modersmål och minoritetsspråk i förskolan såväl som det svenska språket (Lpfö18). Men hur kan man i förskolan uppnå dessa mål om pedagogerna inte talar b arnens språk? I vissa förskoleområden finns tillgång till modersmåls lärare, men inte överallt och inte i alla språk. Det är här de digitala resurserna kan bli ett hjälpmedel och verktyg för att skapa flerspråkiga aktiviteter i förskolan. Det handlar inte bara om att inkludera flera språk i förskolan, utan också om alla barns lika möjligheter till delaktighet. Genom att se till att alla barn får bidra i förskolans sociala samvaro, med alla sina språk, skapas också förutsättningar för ett demokratiskt arbetssätt där barn blir aktiva deltagare med alla sina kommunikativa kompetenser. De digitala resurserna kan användas för att skapa möjligheter för barn att få höra och använda flera språk i förskolans vardag. De kan också göra det möjligt för barn att samtala med andra barn som talar samma modersmål eller minoritetsspråk, trots att de går på olika förskolor. Innehållet i denna bok bygger på forskning där barns och pedagogers användning av digitala resurser i förskolan undersökts (Petersen 2015a, 2015b, 2018, 2020). Praktiska exempel lyfts fram, men de teoretiska grunderna diskuteras också. Hur kan förskolan inkludera alla barns språk i förskolan? Varför är det viktigt? Vad är egentligen minoritetsspråk och hur kan de inkluderas i förskolans vardag? Sådana frågor diskuteras och besvaras, hela tiden med koppling till konkreta arbetssätt som använts i forskningsprojekt (se Petersen 2015a, 2015b, 2018, 2020).
Vikten av att välja med omsorg Denna bok illustrerar en mängd sätt att arbeta med flerspråkighet i förskolan, med hjälp av digitala resurser. I ett samhälle där digitala resurser blir mer och mer en del av vår vardag, är det viktigt att på ett omsorgsfullt sätt välja ut vilka av dessa resurser som ska finnas att tillgå i förskolan. Den potential som finns i att använda 1 . F l e r s p r å k igh e t, i n k l u de r i ng o c h de l a k t igh e t
15
Vilka är de digitala resurserna? I förskolor runt om i landet används många olika digitala resurser. Det kan handla om bärbara eller stationära datorer, mobiltelefoner, Smartboards, programmerbara robotar eller pekplattor.1 I de forskningsprojekt som innehållet i denna bok bygger på användes till största del pekplattor. Att de digitala resurserna har en pekskärm gör det möjligt för barnen att i tidig ålder kunna använda sina fingrar för att hantera de digitala resurserna. De digitala resurserna fylls också med ett innehåll, såsom applikationer, och valet av detta innehåll kan bli avgörande för vilka möjligheter som skapas i förskolan när det gäller flerspråkiga aktiviteter. Det kan handla om ett färdigt innehåll på barnens modersmål eller minoritetsspråk
1
Till exempel iPad och Android-plattor.
16
1 . F l e r s p r å k igh e t, i n k l u de r i ng o c h de l a k t igh e t
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
de digitala resurserna för att överkomma hinder eller svårigheter i förskolan bör utnyttjas till fullo. Att se till att alla barn får möjlighet att höra och använda sina modersmål och minoritetsspråk i förskolan till vardags, trots att det kanske inte finns några kamrater eller pedagoger som kan språket, är en sådan utmaning som kan överkommas med hjälp av olika digitala resurser. På så sätt blir det centralt att välja vad de digitala resurserna ska användas till i förskolan och vilket innehåll de ska fyllas med. Här är det bara medvetna och kunniga pedagoger som i slutänden kan veta vilka applikationer just deras barngrupp eller barn behöver eller kan bli utmanade av. Dessa val är lika viktiga som de val pedagoger gör när de iordningställer en lärandemiljö, väljer barnlitteratur eller lek- och lärandematerial i förskolan. Det är av största vikt att se till att barn får känna sig stolta över sin flerspråkighetskompetens i förskolan och att använda de resurser som finns till hands för att se till att barnen får delta i flerspråkiga aktiviteter i förskolans vardagliga miljö.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
som kan nyttjas för att inkludera språken i vardagen i förskolan, men också mer öppna applikationer där barnen själva skapar exempelvis sagor på valfritt språk. I en framtid som bjuder på nya teknologiska lösningar kommer fler former av digitala resurser att finnas. Oavsett utformning så är innehållet i denna bok r elevant. Vikten av att använda de digitala resurserna för att skapa nya möjligheter och överkomma hinder, att bidra till ett mervärde och förutsättningar för barn att delta i flerspråkiga aktiviteter, är i fokus oavsett vilken digital resurs det är som används. Boken är tänkt att vara till hjälp för både yrkesverksamma pedagoger i förskolan och blivande förskollärare och barnskötare, d.v.s. pedagoger som arbetar på förskolor där många barn med olika modersmål går och som kämpar med att inkludera barnens språk i verksamheten men inte riktigt vet hur. Hur arbetar man med barnens alla språk om man inte kan tala språken? Boken riktar sig också till pedagoger som arbetar på förskolor där de allra flesta talar majoritetsspråket svenska, men där det kanske finns ett fåtal barn med flera språk. Hur kan då inkluderandet av fler språk ske? För dem som utbildar sig till förskollärare eller barnskötare kan innehållet skapa möjligheter att vara väl förberedda för arbetet med flerspråkighet när de kommer ut på fältet. Boken kan också ligga till grund för en förståelse för varför det är viktigt att skapa möjligheter för kommunikation på barnens modersmål och nationella minoritetsspråk. Vidare kan innehållet vara angeläget även för förskolechefer och andra som är med och skapar förutsättningar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Genom konkreta exempel på hur fler språk kan inkluderas i förskolan är ambitionen att läsarna ska kunna sätta i gång att arbeta med dessa frågor direkt. Innehållet är utformat så att det ska vara lätt att få tag på de olika digitala resurserna, och exemplen bygger på situationer som är vanligt förekommande på de flesta förskolor.
1 . F l e r s p r å k igh e t, i n k l u de r i ng o c h de l a k t igh e t
17
När barnen kommunicerar använder de en mängd olika modaliteter, d.v.s. teckensystem som ger möjlighet att uttrycka sig på olika sätt (Kress 1997, Selander & Kress 2010). Talat språk kan ses som en kommunikationsform, men barnen använder ju också kroppsliga uttryckssätt, bilder, färger och beröring för att kommunicera (Kress 1997). Barnen kommunicerar alltså multimodalt (Kress 1997), med hjälp av en mängd olika kommunikationsformer. Dessa olika former blandas också hela tiden, så att ett barn exempelvis ritar och berättar samtidigt. I själva ritandet finns också många modaliteter representerade: färg, form, yta med mera. Talandet innefattar också flera modaliteter: själva ljudet, språket, tonläget m.m. Förskolan har en stark tradition av att ge barnen möjlighet att använda en mängd olika modaliteter i aktiviteterna. Barnen använder kroppen när de leker, klättrar och dansar; de ritar och målar och använder färger, former och linjer; de konstruerar och bygger med kroppslig kommunikation såväl som med färger och tredimensionella former. I en sådan praktik blandas hela tiden barns kroppsliga och verbala uttryck. När barnen får möjlighet att använda sina modersmål i förskolans vardag, blir flerspråkigheten på ett sätt multimodal (Petersen 2018, 2020). Barn som får använda videosamtalsapplikationer både samtalar och rör sig bortom majoritetsspråket. De ser varandras bild på pekplattans eller projektorns skärm; de rör sig, sjunger, dansar eller visar upp sin miljö på förskolan. Allt detta sker inom ramen för en flerspråkig aktivitet. Dansar barnen på modersmålet? Ritar de på modersmålet? Det är förstås omöjligt att veta säkert, men det är en intressant tankegång att tänka på flerspråkighet som just multimodal, särskilt i förskolan. Samtidigt befinner sig förskolan i en omvärld där tal- och skriftspråk ofta värderas som de mest värdefulla kommunikations formerna (Kress 1997). När det gäller flerspråkiga barns kommuni18
1 . F l e r s p r å k igh e t, i n k l u de r i ng o c h de l a k t igh e t
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Multimodal flerspråkighet – att få uttrycka sig på många olika sätt
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
kation på språk bortom majoritetsspråket svenska, kan det sägas finnas en liknande skillnad i fråga om till vilken grad barnens språkkompetens erkänns som värdefull kunskap. I erkännandekulturer (Kress & Selander 2012, Selander & Kress 2010) skapas en gemensam bild av vad som är ”riktig” kunskap. I detta tankesätt kan också användandet av flera språk införlivas (Petersen 2018). I en omvärld där det bara är det talade majoritetsspråket, i detta fall svenska, som ses som gångbar och giltig kommunikationsform, erkänns alltså inte all annan kunskap som värdefull. I förskolan blir det därför viktigt att skapa en sådan kultur där alla barnens kommunikationsformer värderas lika högt. När barnen använder andra modaliteter bortom det verbala språket, behöver heller inte olikheter i språklig erfarenhet av majoritetsspråket bli ett hinder för barnens möjlighet att utöva delaktighet. Med hjälp av multi modala digitala resurser kan barn vara aktiva skapare av innehåll i form av fotografier, bilder, sagor och musik oavsett om de använder verbalt språk eller inte. På så sätt blir flerspråkigheten multimodal på ett nytt sätt; andra kommunikationsformer lyfts fram som värdef ulla, bortom verbalt majoritetsspråk (Petersen 2020).
Bokens kapitel Denna bok är uppdelad i tio kapitel som på olika sätt tar upp inkludering av fler språk i förskolan med hjälp av digitala resurser och beskriver hur barns delaktighet kan främjas i flera avseenden. I detta första kapitel ges en introduktion av ämnet och vikten av att välja digitala resurser med omsorg lyfts fram. Kapitel 2 handlar om hur man kan komma i gång med flerspråkiga aktiviteter med hjälp av digitala resurser samt resonerar kring varför det är viktigt. I kapitel 3 ges praktiska exempel på aktiviteter som man kan börja med i syfte att inkludera alla barnens språk i vardagen i för skolan. Här presenteras flera enkla arbetssätt samt applikationer som finns att tillgå för att se till att barnens alla språk hörs, märks och syns i förskolan. Kapitel 4 ger fler praktiska exempel på hur 1 . F l e r s p r å k igh e t, i n k l u de r i ng o c h de l a k t igh e t
19
2
I Sverige finns fem språk som är klassade som nationella minoritetsspråk: samiska, romani, finska, meänkieli och jiddisch (SFS 2009:600).
20
1 . F l e r s p r å k igh e t, i n k l u de r i ng o c h de l a k t igh e t
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
barnen kan skapa eget material på flera språk med hjälp av mer öppna applikationer. I kapitel 5 illustreras hur digitala resurser kan användas för att skapa pedagogisk dokumentation på valfritt språk. Här fångas även hur arbetet med inkludering av barnens modersmål kan ses som en demokratifråga. Kapitel 6 presenterar hur förskolan kan arbeta för att inkludera de fem nationella minoritetsspråken,2 vilka digitala resurser som finns att tillgå samt hur videosamtal kan användas för att skapa kontakt mellan barn som talar samma minoritetsspråk. Robotprogrammering på minoritetsspråk illustreras också som ett sätt att höja statusen och intresset för minoritetsspråk. I kapitel 7 fördjupas diskussionen kring barns delaktighet och flerspråkighet. Förutsättningar för pedagogisk translanguaging med hjälp av digitala resurser diskuteras. Kapitel 8 presenterar olika app-genrer och hur man kan tänka kring innehållet och utformningen av olika applikationer som kan användas i förskolan. Vilken möjlighet barnen har att ta del av såväl färdigt innehåll på modersmål eller nationella minoritetsspråk som att själva skapa eget innehåll kopplas till frågor om barns delaktighet i förskolan. Kapitel 9 består av olika övningar som kan göras för att diskutera, utveckla och förändra verksamheten. Boken avslutas med kapitel 10, som består av en lista med olika digitala resurser i form av till exempel applikationer uppdelade efter språk. Först presenteras digitalt material på de fem nationella minoritets språken, sedan fler språk i bokstavsordning. I slutet av kapitel 2–9 finns diskussionsfrågor som kan användas som underlag för samtal i arbetslag, studentgrupper eller andra konstellationer.
Petra Petersen är fil.dr i pedagogik och lektor i förskoledidaktik på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör barns användning av digitala resurser i förskolans värld och hur barns delaktighet kommer till uttryck på olika sätt.
Flerspråkighet och digitala resurser i förskolan Barn har rätt att utveckla sitt modersmål såväl som det svenska språket. Men hur kan förskolan uppnå dessa mål om pedagogerna inte talar barnens språk? Digitala resurser kan vara ett viktigt hjälpmedel för att skapa just flerspråkiga aktiviteter. När barn får bidra i förskolans sociala samvaro, med alla sina språk, skapas också förutsättningar för ett demokratiskt arbetssätt där barnen blir aktiva deltagare. Med avstamp i olika forskningsprojekt beskriver författaren hur barns modersmål och nationella minoritetsspråk kan inkluderas i förskolans vardag med hjälp av digitala resurser. I boken ges en mängd handfasta råd kring praktiska arbetssätt men också aktiviteter som kan genomföras i personalgruppen för att diskutera, utveckla och förändra verksamheten. Boken avslutas med en omfattande förteckning över olika digitala resurser som kan användas tillsammans med barnen. Här finns förslag för de fem nationella minoritets språken samt för ytterligare 80 språk. Flerspråkighet och digitala resurser i förskolan vänder sig till förskollärare och pedagoger, i såväl grundutbildning som kompetensutveckling, som vill arbeta aktivt med barns flerspråkighet och delaktighet.
Art.nr 43507
studentlitteratur.se