9789144142326 by Smakprov Media AB

HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK Vård i en föränderlig värld

S U SA N N E FR EN N ER T & C H R I S T I N E G U S TA FS S O N (R ED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43122 ISBN 978-91-44-14232-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2021

INNEHÅLL

F Ö R FAT TA R P R E S E N TAT I O N 1 1 TI LL L Ä SAR E N 13 INLED NIN G 19

1. Introduktion till hälso- och välfärdsteknik  Christine Gustafsson

Digitalisering

Välfärdsteknik

Hälso- och välfärdsteknik

Hälso- och välfärdsteknik i Norden  Hälso- och välfärdsteknik som mål eller medel?  Deterministiskt perspektiv på hälso- och välfärdsteknik  Socialkonstruktivistiskt perspektiv på hälso- och välfärdsteknik  Nytta och värde-perspektiv på teknik  Människa, teknik och organisation – perspektiv på hälso- och välfärdsteknik

34   34   36   37   37

Avslutande reflektioner

Referenser

2. Hälso- och välfärdsteknik i professionellt arbete – villkor för arbetsmiljö    45 Anna Berg Jansson & Karolina Parding Organisation, arbete och arbetsmiljö

Arbetsmiljö i vården

Ny teknik och styrningsförändring

Professionellt vårdarbete

Att förstå arbetsmiljö i professionellt vårdarbete – teoretiska verktyg

Psykosocial arbetsmiljö via krav, kontroll och socialt stöd  Professionellt arbete via yrkes- och organisationsprofessionalism  Yrkesprofessionalism  Organisationsprofessionalism  Vanliga missförstånd och misstag vid förändring i arbetet inom området arbetsmiljö

59   62   63

65   66

Avslutande reflektioner

Referenser

3. Förändringsarbete för det multiprofessionella teamet  Christine Gustafsson Förflyttningar inom vården – paradigmskifte

77   80

Exempel på teamarbete vid implementering av hälso- och välfärdsteknik

Förändringsarbete

Reaktioner på förändringar och en modell för framgångsrikt förändringsarbete  Nudging  Teamarbete  Samarbete och samverkan

86   87

89   91

Förändringsarbete och teamarbete inom området hälso- och välfärdsteknik

Avslutande reflektioner

Referenser

4. Etik vid implementering av hälso- och välfärdsteknik  Susanne Frennert Vad är etik?  Klassiska etiska teorier och perspektiv  Viktiga etiska principer inom vården

99   102   104

108

Etisk analys vid implementering av hälso- och välfärdsteknik

110

Olika metoder för etisk analys

113

HTA – bedömning  Sokratisk dialog  Pragmatisk analys  Principbaserad metod  Metoden för ansvarsfull hälso- och välfärdsteknik

113   115   116   116   117

Vanliga misstag vid etiska ställningstaganden

121

Avslutande reflektioner

122

Referenser

123

5. Implementering av hälso- och välfärdsteknik  Viktoria Zander Vad är implementering?  Innovation  Evidens

127   130   131   131

Påverkansfaktorer vid implementering av välfärdsteknik  Ur ett patientperspektiv  Ur de informella vårdgivarnas perspektiv

132   133   135

Ur ett personalperspektiv  Ur ett organisationsperspektiv  Ur ett teknikperspektiv  Teorier, modeller och ramverk  Teorier  Modeller och ramverk  Implementeringsprocessen  Planeringsfasen  Genomförandefasen  Utvärderingsfasen

136   137   138

139   139   140

142   143   144   150

Vanliga missförstånd och misstag vid implementering

153

Avslutande reflektioner

154

Referenser

155

6. Hälsoekonomiska analyser och hälsooch välfärdsteknik i vården    159 Lars Bernfort Vad är hälsoekonomi?

163

Kostnader

165

Direkta kostnader  Indirekta kostnader  Produktionsförluster och dess värdering  Effekter  Vad är en QALY och vad står den för?  Hur mäts QALY-vikter?  Hälsoekonomiska analyser i praktiken  Diskontering  Känslighetsanalys  Vad är kostnadseffektivt?

165   167   168

168   169   169

170   171   172   173

Hur används resultaten av hälsoekonomiska analyser i praktiken?

174

Vanliga misstag

176

Avslutande reflektioner

177

Referenser

179

7. Hälso- och välfärdsteknik – utmaningar och möjligheter för framtiden    181 Susanne Frennert Teknik- och social förändring

184   187

Patientmedverkan  Artificiell intelligens  Tänkbara tillämpningar av AI inom vården  Möjligheter och utmaningar med AI inom vården  Sakernas internet (IoT)  Tänkbara tillämpningar av IoT inom vården  Möjligheter och utmaningar med IoT inom vården  Robotar  Tillämpning av robotar inom vården  Möjligheter och utmaningar med robotar inom vården  Virtuell och förstärkt verklighet  Tillämpning av virtuell och förstärkt verklighet inom vården  Möjligheter och utmaningar med virtuell- och förstärkt verklighet inom vården  Förändrade förutsättningar  Omdanad yrkesroll  Patienten – från passiv mottagare av vård till aktiv aktör  Förflyttning av ansvarsfrågan  Från enstaka lösningar till integrerade system  Fortlöpande utbildning  Ständig teknikanvändning kräver ändamålsenliga tekniklösningar

188   189   190

191   192   193

195   196   196

199   199   201

201   201   203   204   204   205   206

Avslutande reflektioner

207

Referenser

208

R EG I STE R 213

1 Introduktion till hälso- och välfärdsteknik C H R I S T I N E G U S TA F S S O N

Avsikten med detta kapitel är att ge en introduktion till begrepp i den den pågående diskussionen inom området hälso- och välfärdsteknik i ett nordiskt perspektiv och hur dessa kan ha betydelse för olika vårdande sammanhang. I kapitlet tas bland annat följande upp:

→ → → → →

digitaliseringen hälso- och välfärdsteknik i vårdprofessioner nordiska resonemang om hälso- och välfärdsteknik begrepp inom området hälso- och välfärds teknik teoretiska perspektiv.

Läsaren förväntas efter att ha läst kapitlet känna till vad som ingår i området hälso- och välfärds teknik, det nordiska läget och hur begrepp tillämpas. Exempel ges på olika perspektiv som ökar förståelsen för hälso- och välfärdsteknik och dess tillämpning. Dessutom ger kapitlet läsaren översiktlig kunskap som är viktig både vid användning och i implementering av hälso- och välfärdsteknik.

Världen över sker i dag en digitalisering som påverkar oss både som privatpersoner i vår vardag och som professionella vårdarbetare. Digitalisering är en del i en teknologisk process som har till syfte att, med hjälp av digital teknik, förbättra och effektivisera olika verksamheter. Det kan handla om att påskynda utvecklingen av befintlig verksamhet eller att skapa innovationer med hjälp av nya tekniska lösningar. B ranscher som påverkas av den digitala transformationen är alltifrån tung industri till vård och handel. Digital teknik är en del av vår vardag såväl i arbetet som i fritidsaktiviteter, om än inte lika framträdande i vårdsammanhang. Digital teknik och digitalisering förändrar hur vi interagerar och kommunicerar. Teknikoptimism är en förväntan om att digital teknik och digitalisering ska lösa några av de stora utmaningarna, till exempel problem relaterade till den demografiska utmaningen: en åldrande befolkning, personalbrist och ökade kostnader för vården (Peine, Faulkner, Jæger & Moors, 2015; Frennert, 2019). De nordiska länderna, liksom andra europeiska länder, genomgår demografiska förändringar. Politiker och beslutsfattare förväntar sig att digitalisering i form av hälso- och välfärdsteknik ska lösa ekvationen genom att färre anställda tillhandahåller fler välfärdstjänster. I digitaliseringen finns stora förväntningar på att hälso- och välfärdsteknik ska vara en del av en lösning som innebär att färre personer ger hälso- och sjukvård och vård och omsorg till fler. Därtill blir vi allt fler som lever med kroniska sjukdomar, och vi både kan och vill göra mer själva för att båda förebygga och hantera ohälsa. Hälso- och välfärdsteknik är en del av ett pågående skifte till Nära vård (Nergårdh, 2019, 2020), som innebär att förutsättningar skapas för ett mer hälsofrämjande samhälle där individer kan uppnå bästa möjliga hälsa och är rustade för att nå sin fulla potential i kombination med välfungerande och behovsanpassade välfärdstjänster. Alla vårdprofessioner påverkas av den digitaliseringen och implementeringen av hälso- och välfärdsteknik. Denna bok har teamet som målgrupp, teamsamarbete i sammanhanget hälso- och välfärdsteknik utvecklas mer i kapitel 3. Ett perspektiv i sammanhanget

C hristine G ustafsson

Digitalisering

27 hälso- och välfärdsteknik är att utgå ifrån är vårdprofessioners kärnkompetenser. Kärnkompetenser är inte professionsspecifika, men det är framför allt sjuksköterskeprofessionen som aktivt tillämpar dem i kompetensbeskrivningar (se till exempel Leksell & Lepp, 2019; SSF, 2012). Kärnkompetenserna för sjuksköterskor är personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap (SSF, 2017). Hälsoinformatik är en kompletterande kompetens som beskrivs som ett tillägg till dessa kärnkompetenser (SSF, 2012). Dock finns en begränsning i att hälso informatik omfattar metoder och tekniker för insamling, hantering och utvärdering av information inom hälso- och sjukvård. Denna bok använder en vidare tillämpning i begreppet hälso- och välfärdsteknik (se nedan). Digitaliseringen inom hälso- och sjukvård och vård och omsorg har pågått under många år, men befinner sig alltjämt under utveckling. När nya områden utvecklas är det viktigt att inte allt för snabbt begränsa det med fasta definitioner, och därför lever vi nu med en mängd begrepp. Det kan upplevas som förvirrande och frustrerande eftersom det gör området svårgripbart och kanske lite rörigt: det är lätt att missförstå varandra när vi använder olika begrepp, kanske också med olika innebörd och förståelse. Några exempel på begrepp inom området finns i rutan nedan. Hälso- och välfärdsteknik används inom områden som omfattar hälso- och sjukvård och i vård och omsorg i sammanhangen primär vård, hemsjukvård och socialtjänst, med inriktning på äldreomsorg

E X E M P E L PÅ B E G R E P P

välfärdsteknologi, e-Hälsa, telemedicin, A AL, välfärdsteknik, hälsoinformatik, hälsorobotik, medicinteknik, vårdinformationssystem, m-Hälsa, medicinsk informatik, telehälsa, omvårdnadsinformatik, folkhälsoinformatik, telerehabilitering, telehabilitering, e-Hemtjänst, gero teknologi, geronteknologi

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

28 och vård och stöd till personer med funktionshinder. Ett användarperspektiv inkluderar patient/klient/ vårdtagare/brukare/medborgare, personer med funktionsnedsättningar, anhöriga, personal och vårdorganisationer. Utöver användarperspektiven finns andra perspektiv att beakta, till exempel beslutsfattar-, lagstiftar-, jurist-, innovatörs- och leverantörsperspektiven. De ingår alla i det som kan kallas ekosystemet för hälso- och välfärdsteknik. Några av dessa perspektiv beskrivs i kapitel 5 om implementering av hälso- och välfärdsteknik.

Begreppen välfärdsteknologi och välfärdsteknik introducerades i Norden och har använts i ungefär tio år, även om teknik för hälsooch sjukvård har funnits längre än så. Det är viktigt att notera skillnaden mellan dessa begrepp, som ibland felaktigt används som synonymer. Välfärdsteknologi har betydelsen kunskap om välfärdsteknik, till skillnad från välfärdsteknik som handlar om användningen/tillämpning av tekniken. I fokus för denna bok står välfärdsteknik och då i bemärkelsen hur tekniken används inom såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg. Välfärdsteknik är en term med begränsad användning i ett nordiskt sammanhang (Brynn, 2016; Kamp, Obstfelder & Andersson, 2019) och anpassad till den nordiska välfärdsmodellen (Cozza, 2018). Denna anpassning speglar de nordiska ländernas inställning till välfärdsstaten och välfärdstjänster och idén att välfärdsteknik i form av hjälpmedel är en viktig del av sådana tjänster (Brynn, 2016). Inom EU används begreppet Ambient/Active Assisted Living (AAL). Thygesen (2019) identifierar i ett norskt sammanhang fyra huvudkategorier av välfärdsteknik: 1 trygghets- och säkerhetsteknik 2 kompenserande och välbefinnande teknik 3 teknik för sociala kontakter 4 kommunikation och teknik för vård och behandling.

C hristine G ustafsson

Välfärdsteknik

29 Kategorierna är delvis överlappande. De har sin utgångspunkt i definitionen att välfärdsteknik är teknisk assistans som bidrar till ökad trygghet, säkerhet, social delaktighet, mobilitet och fysisk och kulturell aktivitet, som stärker individens förmåga att klara sig själv i vardagens aktiviteter, trots sjukdom och/eller funktionsnedsättningar. Det är en bred definition och Thygesen menar att det är kontexten som avgör om tekniken är välfärdsteknik. Välfärdsteknik är med andra ord ett löst definierat begrepp som täcker ett brett spektrum av teknik, såsom televård, telemedicin, e-hälsa, e-rehabilitering och e-hemtjänst. Exempel på tekniska apparater som används är automatiska toaletter, ätrobotar, sociala robotar, GPS-spårare, surfplattor, PC, SMART-telefoner och säkerhetslarm (se till exempel Frennert & Östlund, 2018; Kamp et al., 2019). Ytterligare exempel på sådan hälso- och välfärdsteknik är trygghetslarm, mobiltelefoner, mobila larm med GPS-funktion, webbkamera för nattillsyn, eldrivna rullstolar, hörapparater, synhjälpmedel, internettjänster, videokommunikation, teknikstöd för påminnelse och struktur i vardagslivet, förflyttningshjälpmedel, kognitiva hjälpmedel såsom medicinpåminnare, produkter för fjärrstyrning av tv, belysning, dörrautomatik. Men också informations- och kommunikationstekniktjänster (IKT-tjänster) och produkter som underlättar inköp, bankärenden och kontakter med myndigheter, IKT-tjänster som stödjer kommunikation med andra anhöriga eller vårdpersonal, personlyftar, nyckelfria lås, hjälpmotorer till manuell rullstol och passagelarm. Andra exempel är mobilapplikationer skapade i syfte att stödja människor i deras vardag, eller under arbetsdagen, till exempel kan appar med piktogram hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar i kommunikationen. Listan kan göras lång och som synes är gränsen mellan vad som är hälso- och välfärdsteknik och vad som är hjälpmedel otydlig. Välfärdsteknik sägs möjliggöra en säker, friskare och mer aktiv livsstil, speciellt för äldre personer med syftet att öka oberoende, livskvalitet och välbefinnande. Vidare ska välfärdsteknik vara redskap för att förbättra trygghet och säkerhet, förbättra sociala kontakter och förbättra hälsa och öka aktivitet (Frennert & Östlund, 2018). Detta förväntas också ske på ett kostnadseffektivt sätt som även förbättrar

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

arbetsmiljön och patientens deltagande och oberoende (Frennert, 2019; Frennert & Baudin, 2019). Nordens välfärdscenter (2020) använder begreppet välfärdsteknik att omfatta all teknik som på ett eller annat sätt tillhandahåller digital service till den offentliga sektorn med hälso- och sjukvård och vård och omsorg. De poängterar att välfärdsteknik inte är avgränsat till äldreområdet och funktions hinderområdet. I den definitionen är teknikens slutanvändare inte alltid en samhällsmedborgare med ett särskilt behov. Välfärdsteknologi kan också användas till att förbättra arbetsmiljön för olika personalgrupper inom den offentliga sektorn. Tidigare användes vanligen benämningarna hjälpmedel och geronteknik (teknik inom gerontologins område). Betydelsen är liknande som i paraplybegreppet välfärdsteknik. Det finns ingen officiellt accepterad definition av välfärdsteknik, men syftet med välfärdstekniken är att upprätthålla eller öka säkerheten, aktiviteten, deltagandet eller oberoendet för personer med funktionsnedsättning eller de som är utsatta för funktionshinder. I Socialstyrelsens termbank (2020) definieras välfärdsteknik som ”digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning”. Vidare ges exempel på välfärdsteknik som digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Teknikens primära användare beskrivs som personen själv (patient/brukare), en närstående, personal eller någon annan i personens närhet. Tekniken kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden. Målet med användningen av välfärdsteknik anges vara att förbättra vårdens kvalitet och effektivitet. Välfärdsteknik beskrivs som kunskap och användning av teknik, som kan upprätthålla och/eller öka upplevelsen av säkerhet, aktivitet, deltagande och oberoende hos en person som har eller har en ökad risk för att utveckla ett funktionshinder (Kolkowska, Avatare Nöu, Sjölinder & Scandurra, 2017; Modig, 2012). Välfärdsteknik betraktas av många som en nödvändighet för att uppfylla de krav som ställs på framtidens vård, som alltmer kommer att ske i hemvårdssammanhanget (Black et al., 2011). Brynn (2016) diskuterar om det är rimligt

C hristine G ustafsson

31 att förvänta sig förbättrade digitala välfärdstjänster i framtiden. Dilemmat är att det samtidigt med samhällsutvecklingen och ökat välstånd blir allt svårare att uppfylla efterfrågan på tillfredsställande standarder. Det innebär att kraven på välfärdstjänsten ökar, samtidigt som kostnaderna och kraven på offentliga utgifter ökar. Här förväntas ökad och förbättrade digitala tjänster vara en del av lösningen.

Hälso- och välfärdsteknik Begrepp under den bredare konceptualiseringen hälso- och välfärdsteknik kan ses som mer inkluderande och omfattar en mängd begrepp som nämnts ovan. Hälso- och välfärdsteknik är relaterade och överlappande koncept, båda är förenade med löften om att kunna förbättra och göra den offentliga sektorn mer kostnadseffektiv genom att möjliggöra för individen att ta större ansvar för egenvård och sin egen hälsa (Erlingsdóttir & Sandberg, 2016). Användning av hälsooch välfärdsteknik innebär förändrade arbetssätt, till exempel att delar av vårdprocessen förändras från analog till digital form. Här är ett exempel e-hälsa som omfattar modern informations- och kommunikationsteknik inom hälso- och sjukvård för att tillgodose medborgares, patienters, beslutsfattares, vårdpersonals och klinikers behov (Black et al., 2011).

Hälso- och välfärdsteknik i Norden Hälso- och välfärdsteknik har de senaste åren blivit ett mantra för reformering av den nordiska vården (Kamp et al., 2019). I ett policy dokument (Truelsen et al., 2019) utgivet av Nordic Innovation anges att framgångsrik integration av hälso- och välfärdsteknik spelar en viktig roll för att ge människor möjlighet att leva längre i sina egna hem, öka den personliga friheten och möjliggöra aktivt åldrande med hög livskvalitet. Ur ett vårdperspektiv är nyckelprincipen att tillhandahålla rätt vård vid rätt tidpunkt, och endast när den behövs. Utveckling av hälso- och välfärdsteknik som syftar till att förkorta sjukhusvistelser och slutligen använda potentialen inom robotik, AI

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

och automatisering är efterfrågad. Övergången till decentraliserad hälso- och sjukvård och vård och omsorg kräver leveransmodeller i vilka digitala lösningar används för att optimera vårdens kvalitet och effektivitet. I de nordiska länderna finns det en stark politisk enighet om att en sådan utveckling är eftersträvansvärd. Det visar sig i en mängd vitböcker, färdplaner, strategier eller statliga dokument etc. med liknande innehåll och avsikter. Emellertid är implementering av hälso- och välfärdsteknik en komplex process. Det finns många aspekter att tänka på och hinder att hantera innan framgångsrik implementering kan ske. Vissa hinder som diskuteras är till exempel juridiska och etiska ramverk (Frennert & Östlund, 2018), organisationskulturer, infrastrukturer, arbetsmetoder och ledning (Ghafouri, 2020). Ahmadinia och Eriksson-Backa (2020) menar att trots många bevisade fördelar med att använda hälso- och välfärdsteknik, finns det många hinder att lösa: finansiering, samhällsekonomiska frågor i riktlinjer och organisationsstrukturer. Dessutom finns hinder som kan beskrivs som otillräcklig resurstilldelning, reglering och saknad av eller oklar information och utbildning. Trots ett stort intresse och många pilotprojekt med lovande resultat har få nya hälso- och välfärdstekniklösningar implementerats (Dugstad, Nilsen, Gullslett, Eide & Eide, 2015; Nilsen, Dugstad, Eide, Gullslett & Eide, 2016). Forskning visar att det är oerhört svårt att gå längre än till småskaliga demonstrationsprojekt (Greenhalgh & Papoutsi, 2018), eftersom implementering av sådan teknik måste förstås som en socioteknisk intervention (Moser, 2019). För de drygt 1 200 nordiska kommunerna har det varit en utmaning att förvandla intresse och projekt till implementerade lösningar och innovativa nya vardagsliv för personal och medborgare. Digital teknik har blivit en genomgripande del av vardagen, för både arbete och fritid, men finns i mindre omfattning inom vård och omsorg. Hälso- och välfärdsteknik, som medicinsk teknik, finns i stor utsträckning inom hälso- och sjukvård, speciellt inom högteknologisk vård såsom intensivvård. Frennert och Östlund (2018) fann i en granskning att även om hälso- och välfärdsteknik kan användas för att möjliggöra sömlös, effektiv, säker och personcentrerad vård inom skandinavisk äldreomsorg, måste den anpassas till organisationskultur, infrastruktur,

C hristine G ustafsson

33 arbetsmetoder och hanteringsmetoder för att fragmenterade, tidskrävande, teknikcentrerade och riskfyllda arbetssätt ska kunna undvikas. En annan aspekt, som är mer praktisk, är svårigheterna i hälso- och sjukvårdsorganisationer att förutsäga de framtida behoven för hälso- och välfärdsteknikens användare, liksom vilken typ av hälso- och välfärdsteknik och digitala tjänster som ger bäst service. Andra viktiga aspekter är tillräcklig och anpassad infrastruktur och uppdaterade regler och lagar om exempelvis integritet och sekretess. Det politiskt förvaltade vårdsystemet, där beslut om budget och strategisk planeringsmodell kan fattas för flera år i framöver, utmanas av en snabb teknikutveckling. En karta över nationella strategier och verktyg för att stödja strukturerad implementering av hälso- och välfärdsteknik visar att alla fem nordiska länder har nationella visioner och strategier och att Danmark och Norge har mer detaljerade strategier och även implementeringsverktyg för hälso- och välfärdsteknik (Andersson, Forsling & Berggren, 2019). Värda att nämna är de norska Nasjonalt velferdsteknologiprogram (Kommunesektorens organisasjon og utviklingspartner, 2018) och Färdplan för serviceinnovation, som har haft stor betydelse för den snabba implementeringen av hälso- och välfärdsteknik i Norge. En annan aspekt i de nordiska länderna är att det framför allt är samhället som, via skattemedel, betalar för hälso- och välfärdsteknik. I dag kan hälso- och välfärdsteknik förskrivas som hjälpmedel, tillhandahållas av vården, vårdgivare eller arbetsgivare, eller privat köpas på konsumentmarknaden av användaren. Med exempel från det svenska systemet, där det finns vissa regionala variationer, är det vanligaste förfarandet att ett hjälpmedel förskrivs av en legiti merad yrkesperson utifrån användarens behov. Det kan här föreligga mindre avgifter för den enskilda användaren. Användaren har då hjälpmedlet till låns, och en hjälpmedelsverksamhet ansvarar för utlämning, instruktioner och service. Det är viktigt att det är säker användning, detta regleras via föreskrifter, regelverk och lagstiftning inom området. Förutom att den lagstiftning som ligger till grund för verksamheternas uppdrag (socialtjänstlagen [2001:453] och hälso- och sjukvårdslagen [2017:30]) ska efterlevas, måste allt som är digitalt och lagras hanteras på ett säkert sätt för att skydda

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

34 personers integritet och sekretess. Uppgifter inom vården regleras av lagar som ska skydda den enskilde och bidra till en god och säker vård och omsorg All legitimerad personal inom denna verksamhet är skyldig att föra journal (SFS 2008:355). Till detta kommer att verksamheten ska vara god och säker och att ingen individ ska komma till skada (SFS 2010:659). Det bör finnas stora fördelar med att öka det nordiska samarbetet och utbyta erfarenheter och lärdomar mellan vårdprofessioner inom detta område, särskilt vid övervägande av skillnader i hur länderna har implementerat, erfarit och tillämpar hälso- och välfärdsteknik.

Det finns olika teorier om och perspektiv på hälso- och välfärdsteknik. Som professionell vårdare kan det vara till hjälp att känna till dessa teorier och perspektiv i det egna arbetet med att antingen använda eller implementera hälso- och välfärdsteknik. Nedan beskrivs översiktligt fyra sådana perspektiv: det deterministiska perspektivet, det socialkonstruktivistiska perspektivet, nytta och värde-perspektivet och människa, teknik och organisation- (MTO-) perspektivet.

Deterministiskt perspektiv på hälso- och välfärdsteknik Determinism betyder att något är determinerat eller förutbestämt. Teknikdeterminism är följaktligen föreställningen om att teknikutvecklingen styr den samhälleliga utvecklingen, och att nya innova tioner och teknologier kan avgöra historieutvecklingen (Hutchby, 2001). Dafoe (2015) föreslår en definition av teknologisk determinism som avser autonomi för teknisk förändring och den tekniska utformningen av samhället. Teknikdeterminism kategoriseras som en reduktionistisk teori i den bemärkelsen att den förutsätter ett orsakssamband mellan teknik och samhällets natur. Teorin ifråga sätter i vilken grad mänsklig tanke eller handling påverkas av tekniska faktorer. Vidare söker teorin förklaring till vem eller vad som

C hristine G ustafsson

Hälso- och välfärdsteknik som mål eller medel?

35 kan vara den styrande kraften i mänskliga angelägenheter. Idén med teknikdeterminism är att det är teknikens utveckling som formar samhället och driver på samhällsutvecklingen. Samhället blir i detta perspektiv en effekt av tekniken. Detta är ingen ny idé, utan tankesättet kan spåras tillbaka till 1700-talets upplysningsfilosofi och tron på vetenskapens och teknikens möjligheter att bidra till kunskap och utveckling (Dusek, 2006). Tre varianter av teknikdeterminism låter sig skönjas: en hårdare, en mjukare (Dafoe, 2015) och ett mellanting av hård och mjuk determinism (Smith & Marx, 1994). Den hårdare determinismen innebär att tekniken själv tillskrivs en egen verksam faktor, och makten att förändra samhället. Wormbs (2010) beskriver den hårda varianten som en ytterlighetsvariant där tekniken ses som den drivande kraften bakom i stort sett allt som sker i samhället Den mjukare varianten av teknikdeterminism kännetecknas av föreställningen att teknik utvecklingen påverkar samhället, men att fokus samtidigt måste riktas mot teknikens ursprung och den kontext i vilken tekniken utvecklas. Resonemanget påvisar att ”tekniken” inte är ett sammanhållet begrepp, och inte en strukturerad eller klart definierad inrättning med regler och syften (Dafoe, 2015; Smith & Marx, 1994). Snarare gäller det att se människorna bakom de tekniska besluten. Smith och Marx (1994) ger också förslag på en tredje variant, en blandning mellan mjuk och hård determinism. Tekniken har enligt detta resonemang kraft att förändra samhället, men bara under vissa sociala, kulturella, och ekonomiska omständigheter. Tekniken i sig själv driver sedan på förändringen. Kraften är densamma, men dess ursprung flyttas ett steg bakåt, så att tekniken blir en sekundär faktor i utvecklingen. I det fallet blir perspektivet att teknisk determinism hänvisar till den mänskliga tendensen att skapa den typ av samhälle som införteknik med tillräcklig kraft för att driva utvecklingen (Smith & Marx, 1994). En kritik mot teknisk determinism är att tekniken aldrig tvingar sig på medborgarna. Människan skapar teknik och väljer att använda den. Det finns inget krav att använda den, snarare kräver teknik att människor förr eller senare involverar sig genom att använda till exempel ett färdmedel eller ett köksredskap. Valet att använda teknik och uppleva dess effekter är därför människans.

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

Enligt den teknikdeterministiska synen är teknikanvändarna relativt passiva mottagare av teknik. Vi använder helt enkelt snällt den teknik som presenteras för oss och är ofta villiga att göra anpassningar i våra liv för att göra plats för ny teknik (Winner, 1986). Ur ett social konstruktivistiskt perspektiv – som har sina rötter i sociologins teknik- och vetenskapsstudier, även kallade science of technology studies (STS) – är användarna i stället aktiva och medskapande. STS är studier av hur samhälle, politik och kultur påverkar vetenskaplig forskning och tekniska innovationer, och hur de senare i sin tur påverkar samhälle, politik och kultur. I motsats till renodlade tekniska perspektiv lägger sociotekniska perspektiv tonvikten på den ömsesidiga relationen mellan samhälle och teknik (Williams & Edge, 1996). En inriktning inom detta perspektiv benämns social construction of technology (SCOT) (Pinch & Wiebe, 1984; van Baalen, van Fenema & Loebbecke, 2016). Ur detta perspektiv är det centrala inte tekniken och hur den är konstruerad, utan snarare hur människor interagerar med tekniken och hur tekniken godtas av användarna i ett socialt sammanhang. I stället för en enkelriktad process, från innovatörer och tillverkare till slutanvändare, urskiljs en dubbelriktad process i form av en fram-och-tillbaka-rörelse. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv betonar att användarna är verksamma faktorer i kraft av sin fria vilja: vi kan välja att använda tekniken, men också välja bort den, eller använda den på ett annat sätt än det avsedda. Tekniska innovationer öppnar upp för oss, men vi väljer själva om vi vill tillägna oss dem eller inte. I teorin kan vi välja, men samtidigt betonar vissa socialkonstruktivistiska företrädare att olika sammanhang gör det olika sannolikt att människor över huvud taget uppfattar att de har ett val. Allt kommer an på dels individens kunskaper och intressen, dels det större sammanhang i vilket vi lever, och dels vilka typer av tekniksammanhang som är rådande (Dusek, 2006).

C hristine G ustafsson

Socialkonstruktivistiskt perspektiv på hälso- och välfärdsteknik

Nytta och värde-perspektiv på teknik Ett annat sätt att förstå och kategorisera hälso- och välfärdsteknik, ur ett mer verksamhetsnära perspektiv, är att göra det utifrån teknikens mål eller nytta och värde, eller enkelt uttryck vad vi ska ha den till. Detta perspektiv kan också vara till stöd när verksamheter ska utvärdera resultat och effekter av hälso- och välfärdsteknik. Här kan N ordens välfärdscenters definition av välfärdsteknik vägleda oss (Nordens välfärdscenter, 2020). I den avgränsas inte välfärds teknikens användningsområde till en äldre- och funktionshinderkontext, utan i stället omfattar det en bred palett av service inom hela den offentliga sektorn. Vidare betonas att användaren inte nödvändigtvis behöver vara en person med särskilt behov. Den kan lika väl vara en anhörig eller närstående, personal eller vård- och omsorgsgivare. Således kan välfärdsteknik också syfta till att förbättra olika personalgruppers arbetsmiljö och effektivisera verksamhet inom den offentliga sektorn. De vanligaste syften, mål eller värden som hälso- och välfärdsteknik förväntas ha är att

Ǝ öka trygghet och säkerhet Ǝ öka fysik aktivitet Ǝ förbättra hälsa (fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa) Ǝ öka delaktighet i samhället Ǝ öka självständighet i vardagen (omtalas också som oberoende/ Ǝ Ǝ Ǝ

autonomi) stödja anhöriga, anhöriga som vårdare underlätta hälso- och sjukvård och vård och omsorgsarbete förbättra arbetsmiljö för personal och vård- och omsorgsgivare i sammanhanget.

Människa, teknik och organisation – perspektiv på hälso- och välfärdsteknik I Sverige har den så kallade MTO-metoden (människa, teknik, organisation) varit en av de viktigaste teoretiska ramarna för att förbättra systematiska metoder för att integrera mänskliga, organisatoriska och

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

tekniska faktorer i samband med tekniksäkerhet (Karltun, Karltun, Eklund & Berglund, 2014). Den konceptuella idén med MTO är att det går att beskriva, analysera och förstå de flesta aktiviteter på systemnivå genom att beskriva interaktioner mellan systemets huvudkomponenter: människa (M), teknik (T) och organisation (O). Inom MTO står ”M” för beskrivningen av människan på fyra nivåer som: ett biologiskt energiprocessionssystem, ett informationsbehandlingssystem, ett psykiskt ämne med en unik historia och en medlem av sociala grupper och kulturer (Daniellou, 2001). ”T” kan förstås som medel för förvandling av indata till resultat med hjälp av artefakter, procedurer och metoder samt kunskap (Porras & Robertson, 1992). Slutligen kan ”O” definieras som en medvetet samordnad social enhet med en ganska tydlig begränsning, som arbetar relativt kontinuerligt för att nå gemensamma mål (Robbins, 2009). MTO-perspektivet har likheter med socialkonstruktivistisk systemteori, men med den viktiga skillnaden att människorna betraktas som en lika stor del av systemet. Detta gör det möjligt att se människorna i systemet ur olika perspektiv. Till exempel kan människor ses som aktörer i systemet, utsatta för systemet, samarbetande i systemet eller lärande i ett tekniskt organisatoriskt sammanhang. Detta har betydelse för såväl analys som resultat och gör det möjligt att förstå förhållanden som annars inte skulle vara uppenbara (Karltun, Karltun, Berglund & Eklund, 2017). Under de senaste åren har MTO-tänkandet också utgjort en inspirat ionskälla för vissa aspekter av svensk arbetssäkerhet och medicinsk säkerhet. Begreppet MTO har sin bakgrund i kärnkraftsindustrins incidenter under 1980-talet. Samtidigt som teknikförbättringar minskade antalet incidenter beroende på tekniska fel ökade antal fel som gick att härleda till den mänskliga faktorn och till organisatoriska brister såsom ledarskap och arbetsmiljö. Man insåg att säkerhetsarbetet därför behövde inkludera människa, teknik och organisation för att skapa en säkrare arbetsplats (Eklund, 2003). En förändring i ett av MTO-faktorerna, utan hänsyn till helheten, riskerar att leda till nya (säkerhets-)problem i en annan faktor. MTO-begreppet står för ett synsätt, kunskaper och användning av olika analysverktyg som omfattar samspelet mellan människor, tekniska system och organisatoriska faktorer. MTO har från början haft

C hristine G ustafsson

39 en stark koppling till reaktorsäkerhet men har över tid fått en vidare tillämpning och innefattar i dag alla aspekter av samspelet mellan människor, teknik och organisatoriska faktorer. Rollenhagen (1995) beskriver MTO som en ram för att förstå mänskliga beteenden och hur det interagerar med situationsfaktorer. Rollenhagen förklarar det med ett systems säkerhetsnivå, som en funktion av kvalitet, vilket består av tre övergripande faktorer och deras relationer dem emellan i:

1 kvalitet på det tekniska systemet 2 kvalitet på det organisatoriska (administrativa) systemet 3 kvalitet på det mänskliga systemet.

De tre övergripande faktorerna tillsammans, bildar en kvalitet utifrån relationen mellan faktorerna. MTO-området har huvudsakligen sitt fokus på relationerna mellan det tekniska, det administrativa och det mänskliga systemet. MTO är en mångfacetterad och tvärvetenskaplig ansats som innebär att alla kunskaper, vetenskapliga såväl som erfarenhetsbaserade, om samspelet mellan människor, teknik och organisatoriska faktorer tillämpas i samtliga delar av en teknikbaserad verksamhet. För att förstå samspelet mellan människor, teknik och organisatoriska faktorer behövs kunskaper från flera olika vetenskaps- och specialistområden.

Avslutande reflektioner Vi befinner oss mitt i en digital transformation, både i praktisk verksamhet och inom forskningen. I den praktiska verksamheten är det vanligast att hälso- och välfärdsteknik används som medicinsk teknik inom högteknologisk hälso- och sjukvård såsom intensivvård. Där tar vi ofta för givet att sådan teknik ska finnas, liksom vi i vår vardag nyttjar denna form av teknik i exempelvis internetbanktjänster och olika appar som underlättar vår vardag, och detta utan att vi kanske tänker så mycket på det. Om vi i stället går till vård och omsorg, till exempel äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättningar, är tekniken inte lika framträdande. Dessutom kan

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

användning av hälso- och välfärdsteknik i dessa sammanhang vara omdiskuterad utifrån olika intressenter. Detta trots att vi som personal ofta, i vår egen vardag och på vår fritid, är ytterst benägna att använda digital teknik. Vi kan fundera på varför det är så. Det finns lagar och regelverk som utgör hinder, på både gott och ont – men borde vi haft en snabbare transformation? Eftersom vi befinner oss på ny mark och inom ett framväxande vetenskapsområde får vi leva med en viss begreppsförvirring. Så är det ofta när nya discipliner växer fram. Det kan vara en stor nackdel att för tidigt göra definitioner som begränsar det nya områdets innehåll och kunskapsanspråk. Ett sätt att hantera situationen kan vara att tänka på att de definitioner vi använder gäller här och nu och kan komma att ändras. Det kan då vara oss till hjälp att utgå ifrån vilken nytta eller vilka effekter denna form av teknik ska leda till, det ger oss en form av definition. Det innebär att det vi benämner som hälso- och välfärdsteknik är tekniska hjälpmedel som leder till ökad självständighet, delaktighet, trygghet och säkerhet samt förbättrad hälsa och ökad aktivitet för målgrupperna äldre och personer med funktionsnedsättning. Vidare kan det vara teknik som förbättrar arbetsmiljö inom vården och kanske även förenklar och effektiviserar verksamheten, till exempel vårdadministration. Kanske det skulle vara till vår hjälp om de hade en benämning eller kategorisering som visar på de förväntade effekterna? Vi får ändå lära oss att leva med denna begreppsliga otydlighet. Det ställer också krav på att vi själva som aktiva användare måste utveckla vårt språk beroende på sammanhang och målgrupp, så att vi kan kommunicera och utbyta kunskaper och erfarenheter. Vi behöver också teorier för att förstå och hantera hälso- och välfärdstekniken ur olika perspektiv. Teorierna kan hjälpa oss att utveckla begrepp och vår förståelse, men även vidga våra perspektiv på området. Det finns, som nämnts tidigare, stora förväntningar på hälsooch välfärdsteknik och här är det viktigt att vi som personal och professionsföreträdare använder olika professioners kunskap och perspektiv för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att kunna använda hälso- och välfärdsteknik på ett sätt som är säkert, etiskt och bidrar med värde och nytta för användarna.

C hristine G ustafsson

Referenser Ahmadinia, H. & Eriksson-Backa, K. (2020). E-health services and devices: Availability, merits, and barriers – with some examples from Finland. https://journal.fi/finjehew/article/view/64157 Andersson, B., Forsling, N. & Berggren, S. (2019). Healthcare and care through distance-spanning solutions. Nordic Welfare Centre. https:// nordicwelfare.org/valfardspolitik/valfardsteknologi Black, A., Car, J., Pagliari, C., Anandan, C., Cresswell, K., Bokun, T. … Sheikh, A. (2011). The impact of eHealth on the quality and safety of health care: a systematic overview. PLoS Medicine, doi:10.1371/journal. pmed.1000387. Brynn, R. (2016). Universal design and welfare technology. Studies in Health Technology & Informatics, 229, 335–344. doi:10.3233/978-1-61499-684-2-335. Cozza, M. (2018). Interoperability and convergence for welfare technology. Paper presented at the International Conference on Human Aspects of IT for the Aged Population. Dafoe, A. (2015). On technological determinism: A typology, scope conditions, and a mechanism. Science, Technology & Human Values, 40(6), 1047–1076. doi:10.1177/0162243915579283. Daniellou, F. (2001). Epistemological issues about ergonomics and human factors. I: W. Karwowski (red.), International encyclopaedia of ergonomics and human factors (s. 43–46). Taylor & Francis. Dugstad, J., Nilsen, E., Gullslett, M.K., Eide, T. & Eide, H. (2015). Implementering av velferdsteknologi i helse-og omsorgstjenester: opplæringsbehov og utforming av nye tjenester – en sluttrapport. https://openarchive.usn.no/usn-xmlui/handle/11250/285837 Dusek, V. (2006). Philosophy of technology: An introduction. Malden: Blackwell publishing. Eklund, J. (2003). An extended framework for human technology and organization in interaction. I: H. Luczac & K. Zink (red.), Human Factors in Organizational Design & Management (vol. VII, s. 47–54). IEA Press. Erlingsdóttir, G. & Sandberg, H. (2016). eHealth opportunities and challenges: a white paper. https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/8108479/ eHealth_Opportunities_and_Challenges.pdf Truelsen, M., Andersson, B. & Finnsson, P.T. (2019). Nordic ambient assisted living: Welfare technologies for active and independent living at home. https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2019/06/Nordic-Ambientassistive-Living_2019.pdf Frennert, S. (2019). Lost in digitalization? Municipality employment of welfare technologies. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 14(6), 635–642.

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

Frennert, S. & Baudin, K. (2019). The concept of welfare technology in Swedish municipal eldercare. Disability and Rehabilitation, 1–8. Frennert, S. & Östlund, B. (2018). Narrative review: Welfare technologies in eldercare. Nordic Journal of Science and Technology Studies, 6(1), 21–34. Ghafouri, S. (2020). Eldsjälar och blomsterängar när välfärdstekniken möter silvervågen. En kvalitativ undersökning om det kommunala arbetet med eHälsa inom den svenska äldreomsorgen. (Masteruppsats, Linköpings universitet, Linköping). Greenhalgh, T. & Papoutsi, C. (2018). Studying complexity in health services research: desperately seeking an overdue paradigm shift. BMC Medicine, 16(1), 95. Hutchby, I. (2001). Technologies, texts and affordances. Sociology, 35(2), 441–456. Kamp, A., Obstfelder, A. & Andersson, K. (2019). Welfare technologies in care work. Nordic Journal of Working Life Studies, 9(S5), 1–12. Karltun, A., Karltun, J., Berglund, M. & Eklund, J. (2017). HTO: A complementary ergonomics approach. Applied Ergonomics, 59 part A, 182–190. Karltun, A., Karltun, J., Eklund, J. & Berglund, M. (2014). HTO: A complementary ergonomics perspective. Paper presented at the the 11th Human Factorsin Organizational Design and Management & The 46th Nordic Ergonomics Society Annual Conference; Copenhagen, Denmark. Kolkowska, E., Avatare Nöu, A., Sjölinder, M. & Scandurra, I. (red.) (2017). To Capture the Diverse Needs of Welfare Technology Stakeholders: Evaluation of a Value Matrix. (vol. 10298). ITAP 2017. Springer. Kommunesektorens organisasjon og utviklingspartner (2018). Nasjonalt velferdsteknologiprogram Norge. www.ks.no/fagomrader/ helse-og-omsorg/velferdsteknologi3/nasjonalt-velferdsteknologiprogram Leksell, J. & Lepp, M. (2019). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Liber. Modig, A. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen: En kartläggning av samtliga. Sveriges kommuner. https://docplayer.se/5382466-Valfards teknologi-inom-aldreomsorgen-en-kartlaggning-av-samtliga-sverigeskommuner.html Moser, I. (red.) (2019). Velferdsteknologi. En ressursbok. Cappelen Damm akademisk. Nergårdh, A. (2019). SOU 2019:29. Delbetänkande av Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. God och nära vård; Vård i samverkan. Socialdepartementet. Nergårdh, A. (2020). SOU 2020:19. Delbetänkande av Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. God och nära vård: En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. Socialdepartementet. Nilsen, E.R., Dugstad, J., Eide, H., Gullslett, M.K. & Eide, T. (2016). Exploring resistance to implementation of welfare technology in municipal

C hristine G ustafsson

43 healthcare services – a longitudinal case study. BMC Health Services Research, 16(1), 657. Nordens välfärdscenter (2020). Välfärdsteknologi https://nordicwelfare.org/ valfardspolitik/valfardsteknologi Peine, A., Faulkner, A., Jæger, B. & Moors, E. (2015). Science, technology and the ’grand challenge’ of ageing: Understanding the socio-material constitution of later life. Technological Forecasting and Social Change, 93, 1–9. Pinch, T.J. & Wiebe, E.B. (1984). The social construction of facts and artefacts: Or how the sociology of science and the sociology of technology might benefit each other. Social Studies of Science, 14(3), 399–441. Porras, J.I. & Robertson, P.J. (1992). Organizational development: theory, practice, and research. I: M.D. Dunette & L.M. Hough (red.), Handbook of industrial and organizational psychology (s. 719–822). Consulting Psychologist Press. Robbins, S.P. (2009). Organization theory, structure, design and applications (3. uppl.). Pearson Education. Rollenhagen, C. (1995). MTO, en introduktion. Sambandet människa, teknik och organisation. Studentlitteratur. Smith, M.R. & Marx, L. (1994). Does technology drive history. The MIT Press. SFS (2001:453). Socialtjänstlag. www.riksdagen.se/sv/ dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 SFS (2008:355). Patientdatalag. www.riksdagen.se/sv/ dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ patientdatalag-2008355_sfs-2008-355 SFS (2010:659). Patientsäkerhetslag. www.riksdagen.se/sv/ dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS (2017:30). Hälso- och sjukvårdslag. www.riksdagen.se/sv/ dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Socialstyrelsens termbank (2020). Välfärdsteknik, välfärdsteknologi och hjälpmedel. https://termbank.socialstyrelsen.se SSF (2012). Kompetensbeskrivning, Hälsoinformatik för legitimerad sjuksköterska och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom hälsoinformatik. www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterske forening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/sjukskoterskor.inom.halsoinformatik. kompetensbeskrivning.pdf SSF (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Svensk sjuksköterskeförening. www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

1. I ntrodu k tion till hälso - och välfärdste k ni k

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Thygesen, H. (2019). Velferdsteknoligie og nye tjesteløsninger. I: I. Moser (red.), Velferdsteknologi. En ressursbok. Cappelen Damm akademisk. van Baalen, P., van Fenema, P. & Loebbecke, C. (2016). Extending the social construction of technology (SCOT) framework to the digital world. Paper presented at the International Conference Information Systems (ICIS, 2016). Williams, R. & Edge, D. (1996). The social shaping of technology. Research Policy, 25(6), 865–899. Winner, L. (1986). The whale and the reactor: A search for limits in an age of high technology. The University of Chicago Press. Wormbs, N. (red.) (2010). Det digitala imperativet (s. 140–150). Kungliga biblioteket.

C hristine G ustafsson

Susanne Frennert (red.) är universitetslektor vid fakulteten för teknik och samhälle vid Malmö universitet och forskare på Lunds tekniska högskola. Christine Gustafsson (red.) är leg. sjuksköterska och docent i vård vetenskap på Mälardalens högskola samt kvalitets och utvecklingschef på vård och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun.

HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK Vård i en föränderlig värld Att leverera välfärdstjänster med god kvalitet och samtidigt leva upp till medborgarnas förväntningar är en utmaning för dagens och framtidens välfärdssystem och dess strukturer. Med hälso- och välfärdsteknik och digitala arbetssätt, är tanken att vården ska bli effektivare, spara resurser, förbättra hälsa, och medföra att de äldre som bor kvar hemma och personer med funktionsnedsättningar upplever ökad trygghet, säkerhet, självständighet, livskvalitet och social delaktighet. Det finns också stora förväntningar på att hälso- och välfärdsteknik ska ge ökade möjligheter till medborgare att anta ett egenansvar och egenaktivitet såväl i hälsopreventivt arbete som i att förlänga sitt oberoende i vardagen. Bokens fokus är implementering och användning av hälso- och välfärdsteknik snarare än specifika tekniska lösningar. Den riktar sig främst till vårdprofessioner på grundnivå, men likväl till yrkesverksamma som vill utveckla sina kunskaper inom området hälso- och välfärdsteknik.

Art.nr 43122

studentlitteratur.se