KRIM IN OLO GINS Fredrik B. Andersson
GRUNDER
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 43516 ISBN 978-91-44-14230-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Francisco Ortega Illustration: Gustav Grut Printed by GPS Group, Austria 2021
Till mina älskade barn William och Saga Fredrik B. Andersson
I N N E HÅLL
F Ö R O R D 17
I
Kriminologi – vad är det och varför? 1. Vad är kriminologi eller vad pratar de om?
23
Vetenskapen
25
En massa ämnen
25
Definition av kriminologi
27
Kriminologer finns i hela samhället
28
Vad är ett brott?
29
Rättssäkerheten
29
Fri från straff
31
Nöd och nödvärn
33
Laga befogenhet
33
Avvikande beteende
34
Det blir tvärtom Samhällsutveckling och kriminologi
36 37
Nya lagar i kontexten av samtiden
38
Kritisk kriminologi
40
Pyramiden
41
Partnervåld, från privat angelägenhet till samhällsproblem 43 Tidelag
47
Övningsfrågor
48
Fundera själv!
48
2. Straffets utveckling
49
Tiderna förändras
49
I proportion
51
Dödsstraffet
52
Den nya straffrättsteorin
54
En annan version i dag
55
Övningsfrågor
56
Fundera själv!
56
3. Kriminalpolitik
57
Svensk praxis
58
Fängelse i debatten
59
Kriminalpolitik och unga lagöverträdare
60
Kriminalpolitik och trygghet
61
Trygghet genom anonyma vittnen
62
Trygghet genom fängelse och bevakningskameror
63
Övningsfrågor
66
Fundera själv!
66
4. Varför blir individer kriminella
67
eller varför blir de INTE kriminella? En sannolik förklaring
67
Kausalitet
68
Teorier om kriminalitet
70
Övningsfrågor
71
Fundera själv!
71
5. Biologiska förklaringsmodeller till brott
73
Läxa till efterföljare
75
Efterföljarna till Lombroso
76
Sverige inte undantaget
77
Gener
79
Övningsfrågor
80
Fundera själv!
80
6. Psykologiska förklaringsmodeller till brott
81
Psykodynamiska perspektivet
81
Behaviorismen
82
Kognitiva psykologin
84
Övningsfrågor
86
Fundera själv!
86
7. Samhällsvetenskapliga kriminologiska teorier 87 Socialekologi
87
Differentiella associationer
90
Strainteorin
91
Stämplingsteori
94
Avvikare blir synliga Sociala band Social kontroll
95 97 99
Neutralisationstekniker
101
Rutinaktivitetsteorin
104
Livsloppskriminologi
107
En snöbollseffekt
108
Att bli trött
112
Övriga faktorer
113
Några skillnader mellan pojkar och flickor
115
13 samband
116
Övningsfrågor
118
Fundera själv!
118
II
Stämmer siffrorna? 8. Att mäta brott
121
Felmarginaler
122
Om anmälningsbenägenheten
123
Övningsfrågor
126
Fundera själv!
126
III
Drabbad av brott? 9. Läran om utsatthet för brott – viktimologi
129
Viktimologi – en gren av kriminologin
130
Det ideala offret
133
Övningsfrågor
136
Fundera själv!
136
10. Victim blaming
137
Övningsfrågor
140
Fundera själv!
140
IV
Hur bekämpas brott? 11. Att bekämpa brott
143
Polisen
145
Åklagarmyndigheten
145
Domstolen
145
Tingsrätt
146
Hovrätt
149
Högsta domstolen
150
Övningsfrågor
152
Fundera själv!
152
12. Steg för steg från misstanke till dom
153
Övningsfrågor
159
Fundera själv!
159
13. Straff och påföljder
161
Frivårdspåföljd
163
Fängelse
164
Övningsfrågor
168
Fundera själv!
168
14. Kriminalvård
169
Häkte
170
Frivård
171
Anstalt
172
Utbildning på anstalten
174
När narkotika är med i bilden
175
Permission
175
Ungdomar och påföljder Nya ungdomspåföljder
176 178
Övningsfrågor
180
Fundera själv!
180
15. Rättspsykiatri
181
Övningsfrågor
183
Fundera själv!
183
V
Hur förebyggs brott? 16. Att förebygga brott
187
Tre nivåer av brottsprevention
189
Brottsprevention genom ”Fixing Broken Windows”
189
Övningsfrågor
192
Fundera själv!
192
VI
Varför börja och sluta med droger? 17. Vägen in i och ut ur ett drogbruk
195
Vägen in
197
Vägen ut
199
Behandling
202
Övningsfrågor
207
Fundera själv!
207
VII
Övningar, inspiration och tips för framtiden Övningsfall 211 Övningsfall 1 ”Mattias”
211
Övningsfrågor
212
Övningsfall 2 ”Erik och Johan”
213
Övningsfrågor
215
Övningsfall 3 ”Joakim”
216
Övningsfrågor
220
Övningsfall 4 ”Lisa”
221
Övningsfrågor
223
Att bli kriminolog 225 Var finns kriminologer?
226
Att studera på universitet
229
F Ö R D J U P N I N G 231 R E F E R E N S E R 233 R E G I S T E R 237
Ka p i t e l 3
Kriminalpolitik Det mesta av det vi har tittat på i kapitel 2 kan egentligen sammanfattas med ordet kriminalpolitik. Med kriminalpolitik menas politiska åtgärder som har direkt eller indirekt beröring med kriminaliteten i samhället. Detta sker huvudsakligen via lagstiftning och direktiv till de olika verksamheterna som bedrivs inom området, exempelvis polis, åklagarmyndigheten, domstolar och kriminalvård.
Riksdagshuset i Stockholm är hemvist för Sveriges riksdag sedan 1905. Foto: Shutterstock.
57
Våra riksdagspolitikers syfte med kriminalpolitiken är i första hand att minska brottsligheten och dess skadeverkningar, stifta och revidera lagar (inklusive strafflagar), att brottslingar får rehabilitering, att brottsutsatta får stöd samt att frambringa trygghetsskapande åtgärder.
FA K TA : ÅT G Ä R D E R F Ö R Ö K A D T R YG G H E T
Trygghetsskapande åtgärder är insatser för att medborgarna ska känna sig trygga på olika platser. Exempelvis belysning och
I regeringen är kriminalpolitiken justitieministerns ansvars område och i riksdagen hanteras kriminalpolitiken i justitie utskottet för att sedan beslutas om i riksdagen.
Svensk praxis Den svenska kriminalpolitiken utgår i dag ifrån att syftet med strafflagstiftningen är att få medborgarna i allmänhet att undvika brott. Brottens straffskalor bestäms utifrån hur förkastligt brottet som sådant anses vara. Vid påföljdsbestämningen (straffet) i det konkreta fallet tillämpas en form av individualistisk tanke där exempelvis valet mellan fängelse och skyddstillsyn till viss del styrs av vad som kan få den enskilde att inte begå brott i framtiden samt av grovheten på brottet. Sverige har sedan slutet av 1980talet en tredelad legitimering – lagstiftnings-, dömande- och verkställighetsnivån. På lagstiftningsnivån, riksdagen, beslutas det om kriminaliseringar, avkriminaliseringar och straff i syfte att förebygga brott genom att moralbilda (säga att detta är förbjudet, olämpligt etc.) eller avskräcka från brott genom hot om straff. Dömandenivån är domstolarna vars uppgift är att opartiskt och självständigt döma ut ett straff, där straffet är en sorts konse58
I . K r i m i nol o gi – va d ä r de t o c h va r f ör ?
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
kameraövervakning.
Lagstiftningsnivån
Dömandenivån
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Verkställighetsnivån
Den tredelade legitimeringen samverkar för ett rättssäkert och demokratiskt samhälle.
kvens av handlingen som staten utdelar, enligt proportionalitetsprincipen. Verkställighetsnivån handlar om hur själva straffen genomförs, det vill säga hur straffet utformas sett till dess innehåll och genomförande.
Fängelse i debatten En kriminalpolitisk debatt som alltid har pågått och som säkerligen kommer att fortgå en längre tid är just fängelsets funktion och syftet med att döma någon till fängelse. Historiskt sett har fängelset alltid setts som det straff som ska utbringas vid brott. Att hamna i fängelse med ett begränsat liv och begränsade rättig heter har länge setts som en naturlig konsekvens av att begå brott. En sorts vedergällning, hämnd, från staten. Detta skulle också fungera som en brottspreventiv insats, alltså att hotet om fängelse skulle få folk att avstå från att begå brott. Kriminologer har dock visat genom forskning att fängelset inte fungerar som en brottspreventiv insats. Antalet fängelsedömda 3 . K r i m i n a l p ol i t i k
59
Kriminalpolitik och unga lagöverträdare Svensk lag slår fast att ingen under 15 år får dömas till fängelse och att en person under 18 år måste ha synnerliga skäl för att dömas till fängelse. Dessutom döms alla ungdomar upp till 21 år med 60
I . K r i m i nol o gi – va d ä r de t o c h va r f ör ?
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
som återfaller i brottslighet efter frigivning är relativt stort (men det finns stora skillnader mellan länder). Dessutom begås det bevisligen fortfarande brott, trots att allt fler döms till fängelse. Vi kan dock se att den grova brottsligheten i vissa fall minskar inom vissa områden eller regioner, men då beror det ofta på att de som brukar begå just den typen av brott avtjänar sitt straff i fängelse. När dessa individer sedan släpps ut är det inte ovanligt att just den typen av brottslighet ökar igen i det område där individen bor. I de fall det sker är det ju ett tydligt tecken på att fängelset inte omvandlade individen till en laglydig medborgare. Fängelset är dock som tidigare konstaterats en viktig instans för samhället, dels för att kunna signalera vad som är acceptabelt och inte, dels som vedergällning för de brott som begås. Principen är att ju grövre brott du att begått inom lagens mening desto hårdare straff. De svenska fängelserna har i dag ett tydligt uppdrag att rehabilitera de intagna till ett icke kriminellt liv i stället för att enbart straffa och förvara den intagna. Samhällets tankar gällande straffets funktion pendlar emellertid med jämna mellanrum (företrädesvis vid de allmänna valen). I dag diskuterar flera debattörer och politiker hårdare straff, det vill säga längre fängelsestraff och att fler brott dessutom ska ha fängelse i straffskalan. På 1970- och 1980-talen var debatten tvärtom. En paroll som ofta användes var ”släpp fångarna loss det är vår”, vilket syftade på att brottslingar inte skulle straffas med fängelse utan i stället få straff i frihet och mer vård (rehabilitering) för att ändra sitt kriminella beteende. I dag är detta med straff i frihet och rehabilitering extra tydligt och viktigt när det gäller våra ungdomar som har hamnat snett i livet.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
en så kallad straffrabatt, vilket innebär att domstolen räknar ner på straffvärdet beroende på hur gammal personen var när själva brottet begicks. Var personen 18 år ska straffet räknas ner med 45–55 procent, vid 19 år med 30–40 procent och slutligen vid 20 år med 20–30 procent. Detta har varit i syfte att minska skadeverkningar för den dömde. Forskning av oss kriminologer har visat att fängelse inte är lyckosamt för dessa ungdomar utan snarare kan ha en motsatt effekt, det vill säga leda till en ökad kriminalitet efter frigivning. Dock så visar ju de senaste årens debatt att systemet med straff rabatter är omdiskuterat och kommer att utredas. Allt fler politiska partier menar att symbolvärdet är viktigt och att vi har myndighetsgräns vid 18 av en anledning. Retoriken de politiska motståndarna till straffrabatten använder är ofta att om personen är 18 år och myndig och begår grova brott måste den ta ansvar för sina handlingar fullt ut och hanteras som den myndiga person den är. En annan kritik mot det nuvarande systemet med straffrabatt är att det kan utnyttjas av kriminella grupperingar som skickar fram ungdomar för att begå grova brott i trygg vetskap om att de får straffrabatt om de åker fast. Samtidigt säger kriminologisk forskning att ett långt fängelsestraff inte är av godo, snarare tvärtom, för den unga individen. En fängelsedom kan leda till att den kriminella banan förlängs och eskalerar (se cumulative disadvantage i avsnittet om livsloppskriminologi i kapitel 7). Neurovetenskaplig forskning visar dessutom att en persons hjärna inte har mognat färdigt förrän vid ungefär 25 års ålder. Därför finns det en risk för att vissa brott begås av unga på grund av att de ännu inte kan hantera sina känslor fullt ut och därför yttrar känslorna genom exempelvis slag.
Kriminalpolitik och trygghet En annan viktig politisk debatt som har kommit under senare år är tryggheten, eller snarare otryggheten, hos allmänheten. Ett viktigt verktyg i den politiska debatten har blivit att känslomässigt agitera 3 . K r i m i n a l p ol i t i k
61
Trygghet genom anonyma vittnen Sveriges rättssystem präglas av öppenhet som garant för rättssäker heten. I takt med att fler människor känner sig rädda att vittna i rättegångar, och därför inte deltar i rättegångar, har debatten om att få möjlighet att vittna anonymt uppstått. Särskilt tydligt har detta varit i rättegångar där kriminella grupperingar har varit inblandade, eftersom vittnen då har avstått från att vittna därför att de har varit rädda för repressalier från gängen. En vanlig orsak dessa vittnen uppger för att slippa vittna är att de inget sett eller hört, eller att de inte har något som helst minne av det som inträffat. Motståndarna till anonyma vittnen menar att rättegångar ska vara offentliga och att den tilltalade ska veta vem det är som påstår saker för att garantera rättssäkerheten i den rättsstat som Sverige är. Att tillåta anonyma vittnen är att åsidosätta den tilltalades rättigheter till ett ordentligt korsförhör, menar man. Anhängarna till anonyma vittnen anser att detta är ett måste för att få fler personer dömda i brottsmål och för att tvinga fler individer att ta konsekvenserna av sitt kriminella handlande. Man vill därför att ett liknande system som i Danmark och Neder länderna införs i Sverige, där det i undantagsfall kan vara rätt färdigat att vittna anonymt. 62
I . K r i m i nol o gi – va d ä r de t o c h va r f ör ?
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
för att öka tryggheten genom hårdare tag mot de yrkeskriminella och framför allt de kriminella gängen. Sociala medier och tidningskrönikor är numera fulla av åsikter mer eller mindre (oftast mindre) underbyggda av forskning. Källkritik i dessa diskussioner är oerhört viktigt och att framför allt de facto lyssna på forskningen och de sakkunniga, även om allt de säger kanske inte överensstämmer med ens politiska åsikt. Som kriminolog finns risken att stämplas som partisk när ens arbete sker utifrån forskning som också ligger i linje med en viss ideologisk riktning. Kriminologens uppgift är emellertid att arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet oberoende av ideologiska eller politiska uppfattningar.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Motståndarna till anonyma vittnen är hitintills de som har vunnit debatten. Offentlighetsprincipen och rätten till att den tilltalade ska få hålla ordentliga korsförhör har vägt tungt. Ett system med anonyma vittnen skulle påverka den åtalades möjligheter att bemöta all bevisning som läggs fram. Att tillåta anonyma vittnen skulle därför förhindra att den tilltalade får ett effektivt försvar, vilket hotar rättssäkerheten. Dessutom finns det en uppenbar risk att vittnen medvetet kan lämna felaktiga uppgifter i syfte att misstänkliggöra och kanske även oskadliggöra en antagonist genom att få den dömd till ett fängelsestraff. Vidare menar motståndarna att de som råkar illa ut på grund av att de har vittnat eller planerar att vittna ska få skydd av staten med exempelvis direktlarm eller vid svårare fall även livvakt och identitetsbyte, vilket används även i dag men bara i sällsynta fall. Då skulle det inte finnas samma behov av att vittna anonymt Dock har anhängarna till möjligheten att få vittna anonymt höjt sina röster i debatten. Anhängarna menar att detta automatiskt skulle leda till att fler personer vågar träda fram och vittna, och att det i sin tur skulle leda till att fler individer ställs till svars för sina handlingar vilket ökar tryggheten i samhället. Anhängarna menar också att detta enbart ska ske i svåra utmanande mål, där bevisläget kan underlättas om vittnen tillåts att vittna anonymt. Med anonymt menas här att väldigt få individer känner till vittnets identitet.
Trygghet genom fängelse och bevakningskameror I dagens politiska debatt finns det två frågor där det råder mer eller mindre konsensus bland de politiska partierna. Debatten handlar snarare om hur långt insatserna ska gå. Den största debatten har handlat om straffsystemet och att vi i Sverige har haft låga straff i förhållande till det aktuella brottet. Både regering och riksdag har därför initierat en rad åtgärder för att fler individer ska sitta i fängelse en längre tid som då även följs av häktningstiden; ju hårdare straff som eventuellt väntar desto 3 . K r i m i n a l p ol i t i k
63
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
större anledning att häkta personer. Lagskärpningar har beslutats av riksdagen under 2020 talet gällande bland annat vapenbrott, misshandel, narkotikabrott och mord. Allt fler straffskärpningar diskuteras politiskt, medan vi kriminologer snarare vill diskutera behandlingen. Ett hot om fängelsestraff är sällan förebyggande utan har mer ett signalvärde för staten, då man vill visa att ett brott är avskyvärt och därför ska bestraffas hårt. Förutom att man vill ha hårdare straff och att fler döms till fängelse och längre fängelsetid, vilket skapar trygghet då de kriminella befinner sig bakom lås och bom, finns en politisk samsyn kring att montera upp övervakningskameror i offentliga miljöer.
På senare tid har vi sett allt fler övervakningskameror sättas upp runt om i landet. Hur detta regleras bestäms i kamerabevakningslagen (2018:1200). Där framgår att tillstånd måste beviljas för att kamerabevaka ett allmänt utrymme. Ansökan görs hos Datainspektionen och gäller alla, inklusive Polisen. Foto: Shutterstock.
64
I . K r i m i nol o gi – va d ä r de t o c h va r f ör ?
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Dessa kameror ökar tryggheten hos allmänheten trots att forskning visar att den spontana brottsligheten inte minskar nämnvärt där dessa finns. Exempel på spontan brottslighet skulle kunna vara misshandel efter en dispyt, vilket är väldigt vanligt utanför krogar och nattklubbar vid stängning. Den planerade brottsligheten däremot har en tendens att flytta. Inbrott sker i områden där ingen kamerabevakning finns och likaså flyttar narkotikahandeln utanför kamerornas räckvidd. Den planerade brottsligheten kan även lätt kringgå kamerorna genom att förövaren helt enkelt maskerar sig eller orsakar skada på kameran så att den blir ur funktion. Det är dessutom vanligt att de flesta kameror inte har någon som bevakar allt som sker hela tiden. Upptäckten av ett brott kan alltså fördröjas med rätt enkla medel. Trots att övervakningskameror alltså inte är någon universallösning mot brott har de likväl blivit viktiga verktyg då begångna brott ska klaras upp. Det är såklart lättare att reda ut vad som har hänt om själva brottet finns sparat på film. Att montera upp kameror är dyrt, sett till såväl själva utrustningen och tekniken som till underhållet av denna. Pengarna kommer oftast från skattebetalarna, och motståndarna till kamera övervakning hänvisar ofta till detta faktum. Vidare argument är att kameror i offentliga miljöer hotar den privata integriteten hos enskilda individer, eftersom vi borde få vara vart vi vill utan att kameraövervakas. På senare tid har det också tillkommit kriminologisk forskning som visar att kameror i utsatta områden kan ha en tvärtomeffekt, och att ambitionen att skapa trygghet snarare leder till att befolkningen i dessa områden utvecklar ett negativt förtroende för myndigheterna. Befolkningen riskerar att känna sig utpekade och upplever att det är orättvist att de ska kameraöver vakas just för att de bor i ett visst område.
3 . K r i m i n a l p ol i t i k
65
ÖVNING SFR ÅGOR
– Vad menas med straffrabatt? Vilka argument finns för och emot? – Vilka argument finns det mot fängelse för unga vuxna? – Vilka nivåer finns det inom den tredelade legitimeringen och vad innebär de?
– Vilken aktuell kriminalpolitisk debatt tycker du är viktigast? – Ska vi ha hårdare eller mer restriktiva fängelsestraff? – Behöver vi fler övervakningskameror?
66
I . K r i m i nol o gi – va d ä r de t o c h va r f ör ?
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
F U N D E R A S J Ä LV !
Ka p i t e l 4
Varför blir individer kriminella eller varför blir de INTE kriminella?
En kriminolog intresserar sig för varför det blev som det blev, antingen om en individ visar ett avvikande och/eller kriminellt beteende eller om individen inte gör det. Man intresserar sig också för varför det är en liten del av befolkningen som utför de allra flesta kriminella handlingarna. Detta är ett ämne som flitigt har diskuterats i åtskilliga år och resulterat i en rad, både mer och mindre lyckade, kriminologiska teorier. Vid köksbordet har detta diskuterats i många hem. Jag har hört förklaringar som ”Det ju nåt fel i huvve på den.”, eller ”Ja, men han har ju ingen pappa.”, eller varför inte ”Han är ju från Chile”. Men är det så enkelt? Nej. Innan vi går in på några av de mest klassiska kriminologiska teorierna ska vi snabbt gå igenom vad en teori är och sedan ta oss igenom en historisk överblick av de kriminologiska teorierna fram till i dag.
En sannolik förklaring En vetenskaplig teori, vilket alla kriminologiska teorier är, är en sannolik förklaring. Denna förklaring, teori, baseras på forskning som har pågått under en längre period. Forskningens resultat kan presentera en teori som baseras på teser och antaganden utifrån den forskning som har bedrivits. Alla vetenskapliga teorier kräver 67
år av forskning och granskningar. Även när den vetenskapliga teorin har etablerat sig måste den hela tiden hållas uppdaterad med, just det, mer forskning. Forskning är nämligen det som kriminologer sysslar med mest. Teorier kan och ska alltid diskuteras och problematiseras utifrån olika infallsvinklar. De vetenskapliga teorierna är ett bra verktyg för att skapa förståelse för det samhälle vi lever i och för de problemområden vi vill undersöka.
Som ung student fick jag förmånen att lyssna på en föreläsning av kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki. Han började genast prata om filosofin bakom de kriminologiska teorierna. Vid det tillfället var jag inte det minsta intresserad av vad som sades just på grund av att det var filosofi. Dock använder jag mig numera av samma knep för att förklara samband, det är nämligen rätt smart. När jag undervisar studenter på universitetet om kriminologiska teorier börjar jag därför alltid med att visa en bild på Aristoteles.
Aristoteles föddes år 384 f.Kr i den grekiska staden Stageira. Han anses i dag vara en av de absolut viktigaste personerna inom filosofin. Aristoteles var väldigt produktiv och publicerade många skrifter inom en mängd olika områden, såsom astronomi, logik, etik och zoologi. Bild från Wikimedia commons.
68
I . K r i m i nol o gi – va d ä r de t o c h va r f ör ?
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Kausalitet
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Aristoteles (384–322 f.Kr.) är en av de äldsta och mest kända filosoferna. Studenterna brukar då genast undra om de har kommit fel (som jag själv gjorde första gången jag hörde detta), skulle vi verkligen prata om gamla greker och filosofi? Men ja, vi börjar där. För Aristoteles var ju den som myntade ett viktigt begrepp inom vetenskapen som används även inom kriminologin, nämligen agentrelaterad kausalitet. Med det menas orsakssamband, alltså orsak och verkan. Förhållandet mellan handling och konsekvenser, vad orsakade handlingen för konsekvenser? Detta i sin tur förklarar ju inte varför händelsen uppstod utan bara konsekvensen. Den agentrelaterade konsekvensen har fortfarande stor betydelse i dagens rättssamhälle. Hur det svenska rättssamhället fungerar beskrivs senare i boken. Det var faktiskt fysikens fader, Isaac Newton (1643–1727), som började diskutera en annan typ av kausalitet, den skeenderelaterade kausaliteten. Inom fysiken pratades det då om att fenomen X ökar sannolikheten för att Y inträffar. Men går detta att översätta till kriminalitet? Svaret är ja, men det är inte helt enkelt. För att vi ska kunna förstå kriminalitetens grunder och dess kausalitet måste vi fortsätta att forska och se samband. Målet är hitta de
Isaac Newton, född 1643 i Lincolnshire, var en engelsk vetenskapsman inom matematik, teologi och alkemi. Han kallas ofta för fysikens fader: han genomförde banbrytande arbete gällande gravitationen och tyngdlagen. Bild från Wikimedia commons.
4 . Va r f ör b l i r i n di v i de r k r i m i n e l l a
69
E X E M P E L PÅ A G E N T R E L AT E R A D K A U S A L I T E T
Agentrelaterad kausalitet fokuserar på effekten av den viljestyrda handlingen. Var våldet som Markko utövade på Pekka anledningen till Pekkas död? I detta fall sannolikt ja och det är då alltså den agentrelaterade kausaliteten (orsakssambandet) som måste bevisas i en rättegång: att Markko orsakade skad-
fenomen (orsaker) som ökar sannolikheten för kriminell handling (verkan). Alltså vilka fenomen det är som kan orsaka (eller för hindra) kriminalitet och antisocialt beteende.
Teorier om kriminalitet Teorierna då? Jodå det finns betydligt fler än de som hitintills presenterats i denna bok. Alla dessa teorier kan också delas in i olika skolor. Jag kommer i kommande kapitel att göra nedslag i några av de klassiska teorierna. Vissa teorier kan ses överlappa varandra och andra teorier kanske lämpar sig enbart för en viss kategori av brott. Dessutom (som alltid inom den vetenskapliga världen) har forskarna inom kriminologi olika åsikter om teoriernas giltighet. De kriminologiska teorierna kan inte ses som heltäckande förklaringar till uppkomst av alla brottskategorier. För att förstå exempelvis sexual brott kanske en ren psykologisk teori skulle vara mer användbar. Vi börjar dock med biologin. Har vi egen fri vilja eller föds vi till brottslingar? Påverkar vårt genetiska arv om vi blir kriminella eller inte? Spelar vårt kön någon roll? Ja, hävdar/hävdade vissa kriminologer. Vi börjar där för att sen övergå till de psykologiska teorierna och till sist grotta ner oss i några av de vanligaste kriminologiska teorierna som används i dag. 70
I . K r i m i nol o gi – va d ä r de t o c h va r f ör ?
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
orna som ledde till Pekkas död genom det våld han utövade.
ÖVNING SFR ÅGOR
– Vad menas med kausalitet? – Vad är en vetenskaplig teori?
F U N D E R A S J Ä LV !
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
– Finns det någon nytta med kriminologiska teorier?
4 . Va r f ör b l i r i n di v i de r k r i m i n e l l a
71
Fredrik Bo Andersson är studierektor och universitetsadjunkt i kriminologi på Mittuniversitetet. Sedan våren 2020 är han också utnämnd till meriterad lärare i kriminologi. Tidigare var han chef för Kriminalvårdens personalutbildning i Region Nord efter många år med olika befattningar inom Kriminalvården. Dessutom var han under en kortare period enhetschef för en psykiatrisk allvårdsenhet och missbruksvård.
KRIMINOLOGINS GRUNDER Kriminalitet och vad som orsakar kriminalitet har alltid fascinerat människan. I Kriminologins grunder får du veta mer om vad kriminologi egentligen är, kriminologins framväxt, viktimologi, kriminalpolitik, olika kriminologiska teorier, teorier kring varför vissa blir kriminella och andra inte, hur det praktiskt fungerar inom rättsprocessen och kriminalvården i det svenska rättssystemet samt, inte minst, hur vi kan förebygga brott. Varje kapitel avslutas med frågor som dels repeterar innehållet, dels manar till egen reflektion och diskussion. I ett särskilt kapitel presenteras dessutom ett antal övningsfall som ger träning i att applicera kriminologiska teorier. Till sist kommer författaren med tips och råd för hur du kan göra om du vill gå vidare med studier på högskola och universitet för att utbilda dig till kriminolog. Denna grundläggande kriminologiska lärobok lämpar sig både för gymnasiet och för kortare introduktionskurser på universitet. Den vänder sig även till landets polisutbildningar och till kriminalvårdsutbildningen.
Art.nr 43516
studentlitteratur.se