9789144141992

Page 1

KVALITET I ÄLDREOMSORGEN BERÄTTELSER OM OMSORGSKONST

TOMAS BRY T TING (RED. )


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43539 ISBN 978-91-44-14199-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by Eurographic Group, 2021


Innehåll

Om författarna 9 Förord 11

Vågar vi bli gamla? 13 Teorierna 17 Den bästa omsorgen 19 Tomas Brytting Vi hade tur! 19 Det expansiva kvalitetsbegreppet 20 Att beskriva kvalitet 23 Kvalitet som trovärdighet 25 Det unika 27 Äldreomsorgens berättelser 30 Socialtjänstens föränderliga kvalitet 32 Pär Alexandersson Egenskaper i socialt arbete och social omsorg 32 Kvalitet – ett begrepp med outtömliga möjligheter 38 Strategier för kvalitetsarbete inom socialtjänsten 42 Har det blivit för mycket kvalitet? 51


Berättelserna 63 Hattstugan 64 Gunhild Wallin Kvalitet ur Hattstugans perspektiv 68 Fritt fram att testa aktiviteter 72 Organisationen är platt och cheferna ute i verksamheten 72 Ett arbete som är svårt att mäta 74 Gunnarskog 75 Gunhild Wallin Både vardaglig och strukturerad reflektion 76 Coachande ledarskap 78 Vikten av att inte ta över 80 Observans på föränderliga behov 82 Lyssna på mig! 85 Den otillräckliga tiden 88 Samtal skapar kvalitet 89 Chefens perspektiv 90 Smedbygården 95 Gunhild Wallin ”Vi är måltidens dramaturger” 97 Ett pågående samtal 98 Personal 99 Tydlig struktur 100 Att se, lyssna och känna av 102 Aktivt anhörigarbete 103 Värdet med att jobba inom äldreomsorgen 103 Vi är viktiga och vi görs viktiga 105


Tre Stiftelser 108 Gunhild Wallin ”Vi har en relation och det känns tryggt” 110 Bort från budgettänkande och minutstyrning 111 Nära mellan medarbetare och ledning 112 En salutogen grundsyn 112 Att få fortsätta leva sitt liv 114 Vikten av struktur och värdegrund 115 Stolta medarbetare 116 Andra prioriteringar 117 Värdegrunden är ett aktivt arbete 118 Meningsfullhet är ett rörligt begrepp 119 Vi kan förändras hela livet 120 Lagarna och inte pengar ska styra äldreomsorgen 121 Att leva nära människor kräver mod 122 Framtiden 123 VD:s perspektiv 124 Sundsvall 127 Gunhild Wallin Motiv för systemförändring 129 Tanke, system, prestation 130 Det varierande utgångsvärdet 131 Trygghet är basen för hemkänsla och mening 132 Nöjdare brukare och stoltare medarbetare 133 En omvänd pyramid 133 Förändrade chefsroller på alla nivåer 135 Ingen gjorde fel men systemet var fel 135


Lärdomar 143 Goda och onda berättelser 145 Tomas Brytting Omsorgstagaren som medberättare 149 Pär Alexandersson, Tomas Brytting & ­Gunhild Wallin Den äldres beroende 149 Den äldres engagemang och ansvar 151 Bristen på berättelser 153 Personlig närvaro och professionell distans i äldreomsorgen 158 Tomas Brytting Spegelneuroner och ömsesidiga möten 160 Att bekräfta och bli bekräftad 162 Distansen, rollen och rollinnehavaren 165 Strukturen som mental korsett 168 Integritet, inte balans 170 Mentalisering 171 Omsorgskonst 174 Pär Alexandersson, Tomas Brytting & Gunhild Wallin ”Löses på plats” 175 Bästa tillgängliga vilja 177 De boende i fokus 178 Tydliga ansvarsområden 178 Professionellt bemötande 179 Förtroende 179 Chefen som beskyddare 180 Berättelsen om den goda omsorgskonsten 181 Tack 183 Litteraturförteckning 185


Vågar vi bli gamla? Å ena sidan fanns rubrikerna. De många larmen om missförhållanden inom äldreomsorgen, som slogs upp på löpsedlar och förstasidor. De handlade om utebliven hjälp, om dålig mat och – i ett av de mest kända fallen – vägda blöjor. De kritiska rapporterna hade också skildrat villkoren för dem som jobbar inom äldreomsorgen. Det var en dyster och av forskningen tyvärr väl underbyggd läsning. Den handlade om höga sjukskrivningstal, tidmätning värre än vid ett löpande band i industrialismens barndom och forskning som visade att många undersköterskor inte trodde sig orka jobba fram till pension. Å andra sidan fanns Gunhild Wallins möten med flera hundra chefer inom äldreomsorgens olika nivåer på Ersta ­Sköndal Bräcke Högskolas uppdragsutbildning och dessa chefers ambitioner, empati och kärlek till yrket, uttryckt i tusentals sidor med inlämnade kursuppgifter. Hon deltog som journalist på uppdrag av tidningen Äldreomsorg i många verksamheter riktade till äldre. Dessa erfarenheter visade på vackra boenden, ambitiösa utvecklingsarbeten kring de äldres mat och aktiviteter och en mångfald satsningar för att nå värdegrundens mål: värdigt liv och välbefinnande. Pär Alexandersson hade i många år arbetat på statlig nivå med olika frågor kring kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Han hade också ägnat sig åt kulturvetenskaplig forskning kring hur radikala förändringar i synen på äldre och äldreomsorg återspeglats i svensk litteratur. Tomas 13


1 Erik Blennberger fick en avgörande inverkan på studien men avled hastigt 2018 innan vi kunde gå in i den avgörande skrivfasen. 14 � Vågar vi bli gamla?

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Brytting hade varit ansvarig för den organisationsteoretiska delen av ett forskningsprogram som innefattade en seminarieserie där ledande företrädare för äldreomsorgen från såväl den privata som offentliga och civila sektorn regelbundet träffats under flera år. Tillsammans hade vi, med utgångspunkt i våra tre olika perspektiv, svårt att helt acceptera den negativa bilden av svensk äldreomsorg. Visst fanns problemen där, detaljrikt och upprörande skildrat i såväl media som forskning, men hur står det egentligen till med svensk äldreomsorg? Är det nattsvart eller ljust? Förmodligen både och men vår nyfikenhet var väckt. Vi bestämde oss för att undersöka den bästa omsorgen. Är äldreomsorgen så dålig som det framställs i media? Eller finns det motbilder, berättelser om omsorg som fungerar väl, som är lika sanna? Och om det är så, varför är den omsorgen bra och vad innebär ”bra” i det här sammanhanget? Hur ser ledarskap, organisation och villkoren i övrigt ut på de platser som fungerar väl för brukarna och som får medarbetarna att trivas? Vad är egentligen kvalitet inom äldreomsorgen och vem definierar den? Under projektets första tre år hade vi också med oss Erik Blennberger, professor i socialt arbete med inriktning på etik, som hade ett utpräglat ”salutogent” perspektiv på äldre­omsorgen i Sverige.1 Han var författare till flera böcker om etik i socialt arbete och en av de drivande bakom arbetet med äldreomsorgens värdegrund. Enligt honom borde forskningen ägna sig mycket mer åt det som fungerar väl. En dålig äldreomsorg ska lyftas fram i ljuset, kritiseras och åtgärdas – om det råder inga tvivel. Men en god äldreomsorg förtjänar också att lyftas fram i ljuset. Hur ska annars någon vilja söka sig till de komplexa, utmanande och intressanta yrken som finns inom äldreomsorgen? Hur ska vi själva våga bli beroende


© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

av en omsorg vi inte tror är bra? Och hur blir det med viljan att bidra genom skattepengar om vi aldrig hör de goda berättelserna om det som faktiskt fungerar? En del av svaren på sådana frågor fångas just av det begrepp som vi valt för att fånga den goda omsorgen: Omsorgskonst. Till sist en språklig kommentar: För den som mottar omsorg, oavsett om personen bor på särskilt boende eller får hemtjänst, finns inte en gemensam etablerad beteckning. De kallas mot­ tagaren, kund, boende, brukare, medborgare, omsorgstagare, eller mer vardagligt, den äldre. I berättelserna från de fem verksamheter som skildras här, använder vi, utan förutfattad mening, det begrepp som förekommer på respektive plats, oftast brukare.

Vågar vi bli gamla? � 15



Teorierna Det är skillnad på teori och praktik. I den här boken ger vi stort utrymme åt berättelser som skildrar äldreomsorgens praktik eftersom vi tror att spridning av sådana berättelser, speciellt de som handlar om hur en bra omsorg ser ut, kan bidra till att höja kvaliteten. Men vi tror också på betydelsen av en god teori. De begrepp som används för att beskriva och arbeta med kvalitetsfrågor behöver granskas och tydliggöras. Empiriska samband och mönster är också viktiga att förstå, inte minst för dem som har ansvaret för äldreomsorgens organisering och styrning. Allt detta är en fråga om teori. I det här inledande blocket presenterar vi därför kvalitetsbegreppet närmare. Vi presenterar också en bild av framväxten och innehållet i statsmaktens försök att styra äldreomsorgens kvalitet. Avsnittet Den bästa omsorgen diskuterar begreppet kvalitet som objektiv egenskap, som medel för att skapa önskvärda värden, exempelvis förtroende, och som en alldeles egen unik erfarenhet. Inte minst i den senare betydelsen – kvalitet som sui generis (av en alldeles egen sort) – blir kvalitet något som inte kan fångas teoretiskt. Sådan kvalitet kan bara beskrivas i ett narrativ, som en berättelse om ett stycke verkligt liv. Avsnittet Socialtjänstens föränderliga kvalitet visar på vilka olika sätt kvalitetens innebörd har varit föremål för styrambitioner från nationell nivå. Ett genomgående tema tycks vara att kvalitet är det som uppfyller lagstiftarens och Socialstyrelsens 17


© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

mål och krav. Det är förutsättningarna för god kvalitet i den meningen som stått i fokus och inte kvalitet som ett eget värde. Vidare innehåller styrningsperspektivets vokabulär begrepp som har en påfallande expansiv karaktär. Med ord som kunskaps­ baserad, individanpassad, säker, tillgänglig och jämlik beskrivs en omsorg med en ständigt undflyende kvalitet. Genom att tydligare och mer konsekvent arbeta med en personcentrerad omsorg ökar ändå möjligheterna att avgöra när en verksamhet håller en önskad kvalitet. Det är när kunskaperna hos patienten och dennes närstående respekteras och att patientens berättelser om sitt tillstånd tas på allvar.

18 � Teorierna


Den bästa omsorgen Tomas Brytting

Vi ”fångar i luften” vad som är möjligt för dem som bor här.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Personal på äldreboende

Det är inte lätt att få en entydig bild av läget inom den svenska äldreomsorgen. I internationella jämförelser framstår den som ”bra”. Dömer man utifrån mediala reportage i svenska media är den ”dålig”, på gränsen till skandalös. Den här boken tar inte sin utgångspunkt i någon av dessa bilder. Att kritiskt granska är självfallet viktigt i all forskning, inte minst när det handlar om verksamheter som berör människor i en utsatt livssituation, men den här gången är syftet ett annat. Om äldreomsorgen generellt sett är bra eller dålig lämnar vi den här gången därhän. Syftet är inte att ge en representativ bild av äldreomsorgen, det är viktigt att komma ihåg. Det är den önskvärda bilden vi vill förmedla och analysera. Hur ser det ut på ett äldreboende när det är som allra bäst? Vad kännetecknar organiseringen av en utomordentligt bra hemtjänst? Vad betyder enskilda medarbetare, enskilda chefer? Hur ser berättelsen om äldreomsorgens vardagshjältar ut? Förutom att det finns mycket att lära av sådana goda exempel finns det ytterligare skäl att undersöka positiva exempel.

Vi hade tur! Under drygt tio års forskning om äldreomsorgen har vi som skrivit den här boken flera gånger slagits av de svårigheter som den medialt burna kritiska bilden själv orsakar. Negativa reportage har ett större nyhetsvärde än positiva, så har det alltid varit, men de dystopiska bilderna kan bli omsorgens fiende. De spär på omsorgens låga status, vilket försvårar rekrytering och riskerar att göra anställning inom äldreomsorgen till ett andrahandsval. Teorierna � 19


Det expansiva kvalitetsbegreppet Ordboksmässigt betyder begreppet kvalitet ”värdet av egenska­ per som objekt, subjekt eller aktiviteter har” (Wikipedia). Det kan vara objektivt mätbara egenskaper som exempelvis storlek, tyngd, antal, kulör och hårdhet. I den betydelsen har allt och alla kvalitet. Den/det som helt och hållet saknar kvalitet saknar helt enkelt förutsättningar för att kunna uppfattas överhuvudtaget. Ofta ställs begreppet kvalitet i relation till begreppet kvantitet, som då bara omfattar en enda egenskap, nämligen antalet. Det kan handla om antalet gram, grader, centimeter, kronor, patienter, avvikelser etcetera. Om det är flera personer som ska värdera sådana kvantitativa egenskaper hos exempelvis fysiska 20 � Teorierna

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Risken finns också att många i onödan räds en ålderdom de föreställer sig kommer att göra livets slut ovärdigt, plågsamt och ensamt. Vågar vi bli gamla? är det många som frågar sig. Ofta har vi i bekantskapskretsen fått höra hur beskrivningar av den undermåliga äldreomsorgen avslutas med: Men vi hade tur! Den allmänna föreställningen var färgad av misstro och skapade oro men den konkreta erfarenheten blev överraskande positiv. Självklart bäddar dessa låga förväntningar för positiva erfarenheter men för många visar sig oron vara obefogad. För att inte hamna i orealistiska utopier har vi i den här boken valt att närstudera några konkreta verksamheter som i dag anses vara bland de bästa, de som hamnat högt på olika rankinglistor, som fått priser och utmärkelser, som anses vara mönsterbildande. Vi har med andra ord inte själva gjort ett urval utifrån vad vi har tyckt vara bra och dålig äldreomsorg. Vi vill så att säga utifrån beskriva kvaliteten hos dessa exempel, vad det är som gör att dessa verksamheter anses vara bra. Men för att kunna beskriva det måste vi först förstå vad vi talar om när vi pratar om kvalitet och säga några ord om hur hög kvalitet kan beskrivas.


© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

föremål – till exempel vikt och längd – brukar det gå relativt enkelt att komma överens, bara alla accepterat definitionerna och mätmetoderna. Med hjälp av sådana konventionella mått kan vi mäta kvantitet objektivt. Men kvalitet kan även hos ett fysiskt föremål täcka in en hel mängd upplevelser som är svårare att mäta objektivt, exempelvis skönhet, attraktionskraft och funktionell lämplighet. Här kan bedömningarna kraftigt skilja sig åt beroende på vem som gör värderingen, hur och i vilket syfte. Att då påstå att det föremålet har sådana kvaliteter inbyggt i sig, kan kännas en smula tveksamt. Sådana subjektiva kvaliteter tycks snarare vara något som uppstår som en upplevelse hos den enskilde betraktaren, eller i relationen mellan föremålet och betraktaren. Kvalitet får också andra betydelser när det är människor eller relationer mellan människor som ska bedömas, exempelvis deras trovärdighet, tydlighet och vänlighet. Här kan dessutom den som ska bedömas själv anpassa sitt beteende till den som för tillfället gör bedömningen, vilket gör kvalitetsbegreppet än mer komplicerat att använda i praktiken. Att någon bedöms som trovärdig, tydlig och vänlig kan vara en kvalitetsbestämning som bara gäller för stunden och i det aktuella sammanhanget. Vid ett annat tillfälle eller med en annan bedömare kan personens kvaliteter ha förändrats. Kvalitet kan också betyda förmågan att uppfylla ett syfte, eller som Pär Alexandersson skriver i sitt avsnitt Socialtjänstens föränderliga kvalitet: ”Verksamhetens förmåga att framställa värden för individer och samhälle.” Ett bruksföremål med hög kvalitet fyller med andra ord sitt syfte, det vill säga den klipper, borrar, värmer etcetera som den ska och under lång tjänst­ göringstid. I överförd mening är det även en sådan funktionell kvalitet man normalt avser när man talar om kvaliteten inom vård och omsorg, även om ”syftet” i de fallen är mer svårfångat. I sin bok Socialtjänstens värdegrunder visar Alexandersson hur varierande frågan om äldreomsorgens syfte har besvarats under Teorierna � 21


1. Andlig kontakt: kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt. 2. Mening och syfte med livet: att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever. 3. Upplevelse av förundran över tillvaron: att man kan känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning, till exempel naturen, konst och musik. 4. Helhet: att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet. 5. Andlig styrka: att hitta sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.

1 Alexandersson, P. Socialtjänstens värdegrunder – etik i förarbeten och lagar om fattigvård, socialvård och socialtjänst, Ersta Sköndal Bräcke högskola arbetsrapportserie 94, 2018. 2 Se www.who.se 22 � Teorierna

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

åren.1 Hans försök att teckna konturerna av dagens uppfattning lyfter fram att äldreomsorgen ska tillförsäkra brukarnas fysiska och psykiska välbefinnande, ge kognitiv stimulans i termer av kreativitet, kommunikation och lärande och uppmuntra sociala kontakter med vänner och anhöriga. Det skulle kunna vara en beskrivning av en äldreomsorg med hög kvalitet, såväl i subjektiva som objektiva aspekter. Ännu mer ambitiösa beskrivningar av vårdens och omsorgens syfte finns naturligtvis, exempelvis WHO:s begrepp ”existentiell hälsa” som kan ses som ett försök att formulera ett komplement till begreppen fysisk och psykisk hälsa. Existentiell hälsa är inte ett begrepp som ännu fått någon större genomslagskraft i svensk äldreomsorg men det är intressant som ett exempel på kvalitetsbegreppets tendens att expandera när det används för att fånga in positiva eller ”goda” egenskaper hos människors liv och i deras livsförutsättningar. Enligt WHO vilar existentiell hälsa på åtta ”grundstenar”. De beskrivs på följande sätt:2


© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

6. Harmoni och inre frid: att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn. 7. Hoppfullhet och optimism: att ha en framtidstro även när livet är svårt. 8. En personlig tro: (behöver inte vara av religiös art) som ger styrka i vardagen och hjälper en att njuta av livet. Den allra ”bästa omsorgen”, den med den allra högsta kvaliteten, skulle med andra ord vara den som har förmågan att ge sina brukare fysisk, psykisk och existentiell hälsa. Det framstår som helt invändningsfritt. Ändå är det något i en sådan vision som väcker frågor, inte minst om omsorgstagarens eget ansvar och rätt, och kanske även skyldighet, att själv definiera innebörden i begreppet ”kvalitet”. Och med en sådan närmast utopisk definition på hälsa, är vi inte alla i någon mening ”sjuka”?

Att beskriva kvalitet Den ofta kritiska diskussionen kring kvaliteten i vård och omsorg betonar ofta att subjektivt upplevda egenskaper felaktigt eller missvisande översätts till kvantitativa mått som uppfattas som objektiva och tillräckliga. Kan man verkligen fånga exempelvis den palliativa vårdens kvalitet med mått som rapporterad förekomst av liggsår eller problem med munhygien? Naturligtvis inte fullt ut. Det ligger också något motsägelsefullt i att sådana så kallade nyckeltal fått stor betydelse samtidigt som det expansiva och mångfacetterade kvalitetsbegreppet fått en bredare spridning. Ändå säger sådana kvantitativa mått något väsentligt och användbart om vårdens kvalitet men måttens rätta bruk förutsätter i sådana fall att alla inblandade vet hur de uppmätta egenskaperna förhåller sig till de önskvärda. Måttet får inte frigöra sig från det som ska mätas. Allt kan mätas, även subjektiva upplevelser av egenskaper som inte är speciellt väl definierade, exempelvis politiska partiers Teorierna � 23


24 � Teorierna

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

förmåga att lösa samhällsproblem, risken för korruption i en viss bransch, attraktiviteten hos en artist, olika befolkningsgruppers attityder gentemot invandrare eller ungdomars estetiska preferenser. Man kan skicka ut ett frågeformulär med mer eller mindre väldefinierade frågor om dessa saker och be respondenten ange sitt svar på en kvantitativ skala. Då har man fått ett objektivt mått på dessa fenomen. Olika berörda parter kan därefter sätta upp kvantitativa, det vill säga mätbara, mål och genomföra olika aktiviteter för att förbättra dessa mätvärden i respektive målgrupp. Det är ett högst normalt och ofta effektivt sätt att driva utvecklings- och förbättringsarbete. Det gäller bara att komma ihåg att det man då mäter är hur respondenten svarar på vissa, oftast några få, frågor. Svaren ger inte en fullödig bild av verkligheten. Måtten är enbart en indikation på något mycket mer mångfacetterat och svårfångat. Svagheten i kvantitativa ansatser visar sig när de som leder förbättringsarbetet glömmer bort det och den insamlade statistiken i stället börjar uppfattas som en adekvat beskrivning av det man är intresserad av. Det kvantitativa måttet är en del av, men kan inte ersätta den djupare och kvalitativa kunskap man bör skaffa sig kring hur verkligheten ser ut för att förstå den. I avsnittet Sundsvall berättas att personalen återkommande arbetade med kvalitet, men att det egentligen inte ledde till något nytt. Det var först när brukarna själva fick möjlighet att formulera hur de ville ha omsorgen som kvalitetsarbetet kom igång på allvar. Svårigheten att beskriva kvalitet i omsorgen gör att det i stället är kvalitetens effekter som hamnar i fokus. Ett av de viktigaste resultaten av en äldreomsorg av hög kvalitet är det förtroende den väcker hos berörda parter. Det är långt ifrån ovanligt att låta trovärdigheten vara ett uttryck för verksamhetens kvalitet. ”Anhörigmätningar betyder allt, eller när Alzheimerföreningen eller Stockholms stad är jättenöjda”, som en chef på Smedbygården säger. I det sammanhanget kan det vara bra att påminna sig om vad förtroende är och hur det skapas.


Kvalitet som trovärdighet

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Beroende, förtroende och trovärdighet är tre fenomen som hänger intimt ihop. Att bli äldre innebär bland annat att förlora kampen mot ett ökat beroende. Varje form av beroende innebär en sårbarhet vilket skapar ett behov av förtroende. Att visa förtroende är med andra ord att våga ta en risk. För att väcka förtroende hos dem som är beroende av en viss verksamhet och därmed sårbara, krävs trovärdighet. Enligt en studie på området byggs trovärdighet upp av fem faktorer, här dessutom listade i prioriteringsordning:3 1. Välvilja 2. Kompetens 3. Moralisk integritet 4. Uthållighet/tålamod 5. Transparens/öppenhet Det viktigaste är att visa välvilja mot dem vars förtroende man eftersträvar. Men det räcker inte. Man måste också vara kompetent inom det sakområde det handlar om. Med moralisk integritet menas att både organisationen och dess personal lever som man lär, det vill säga agerar stabilt och förutsägbart även om de blir utsatta för prövningar av olika slag. Uthållighet krävs eftersom det tar tid att bygga upp omvärldens förtroende. Det räcker inte med ett samtal eller ett möte för att kunna lita på att välviljan och kompetensen finns där, stabilt och förutsägbart. Betydelsen av transparens är lätt att förstå om man tänker sig in i situationen där det inte går att få svar på viktiga frågor, där ansvariga chefer håller sig oanträffbara eller där tillgänglig information framstår som överdriven skönmålning. En av de 3 Bews N. & Rossouw, G. A role for business ethics in facilitating trustworthiness,  Journal of Business Ethics, No. 39: 377−390, 2002. Teorierna � 25


4 Blennberger, E. Bemötandets etik, Studentlitteratur, 2013. 5 https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/. Dessa jämförelser är ett tydligt exempel på tilltron till kvantitativa mått inom äldreomsorgen. Här visas jämförande statistik över vissa nyckeltal, komplett med konfidensintervallet angivet. Något som man antar ska öka trovärdigheten. 26 � Teorierna

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

omsorgschefer med stort förtroende hos sina medarbetare som vi berättar om, förklarar detta med att hon alltid är tillgänglig och tillägger: ”Jag är heller inte ängslig för att visa att jag gör misstag, det gör alla och jag tycker det är ok att visa personalen att jag också gör det.” Pär Alexandersons genomgång av hur kvalitetsbegreppet har använts och tolkats över tid, tycks på ett intressant sätt följa en sådan prioritetsordning – eller ska det snarare beskrivas som en sorts ackumulering av kvalitetsingredienser? Allra tydligast gäller det övergången från gamla tiders fattigvård där det kristliga sinnelaget, det vill säga välviljan hos utföraren, låg i fokus till den successiva professionaliseringen av vård och omsorg. Den senare utvecklingen startade i slutet av 1800-talet och ledde fram till att ett uttryckligt kompetenskrav infördes i socialtjänst­lagen, men först 1998. Betoningen på det personliga bemötandet som växte fram efter millennieskiftet4 kan tolkas som ett intresse för att stärka, respektera och i viss mening standardisera den moraliska integriteten hos personalen. Dagens Öppna jämförelser, det vill säga ökad transparens, är ur trovärdighetsperspektivet ett naturligt nästa steg i arbetet. Eller som Socialstyrelsen själv beskriver nyttan på sin webbplats: ”Genom öppna jämförelser kan du jämföra kvaliteten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela Sverige. Öppna jämförelser ger insyn och kan användas för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter.”5



Tomas Brytting (redaktör) är professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Bland hans tidigare böcker märks Etiken i butiken, Äga, leva, dö – från föremål till egodel och Livets mening – frågan och svaren. Han medverkar regelbundet i radioprogrammet Tankar för dagen. Övriga medförfattare: Pär Alexandersson är fil.dr i litteraturvetenskap. Han har tidigare skrivit om etiska och kulturella aspekter på åldrandet. Pär har också lång erfarenhet av arbete med socialtjänstfrågor på statliga myndigheter och i statliga utredningar. Gunhild Wallin är utbildad socionom och frilansjournalist. Hennes inriktning är etik, äldreomsorg samt svenskt och nordiskt arbetsliv.

KVALITET I ÄLDREOMSORGEN BERÄTTELSER OM OMSORGSKONST Vågar man bli gammal? Medias granskning av äldreomsorgen är ofta alarmerande. Vi hade tur! är samtidigt en vanlig reaktion efter konkreta och personliga erfarenheter av en äldreomsorg som ofta är bättre än sitt rykte. Hur ska den goda praktiken kunna sprida sig så att blicken inte fastnar på det som fungerar dåligt? I Kvalitet i äldreomsorgen – berättelser om omsorgskonst skildras äldreomsorgen när den är som allra bäst och hyllar alla dem som ofta med knappa resurser skapar en äldreomsorg där ”lust att leva och mod att dö” inte bara är tomma ord. Det är skickligt utövad omsorgskonst. Omsorgskonstens praktik beskrivs i reportagets form. Dess generella särdrag och förutsättningar beskrivs i teoretiska avsnitt. Kvalitet i äldreomsorgen – berättelser om omsorgskonst vänder sig till alla som arbetar i, leder, eller intresserar sig för äldreomsorgen. Den lämpar sig väl för både personal- och chefsutbildningar.

Art.nr 43539

studentlitteratur.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.