9789144140964

KOM MUNIK ATION SAMSPEL MELLAN MÄNNISKOR BJÖRN NILSSON A N N A - K A R I N WA L D E M A R S O N

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3136 ISBN 978-91-44-14096-4 Upplaga 5:1 © Författarna och Studentlitteratur 1990, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Illustrationer: Anders Dejke Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock Printed by Printed by Interak, Poland 2021

INNEHÅLL

INLEDNING

11

1 Att studera kommunikation Funktioner Kommunikationsnivåer Teoretiska grunder Semiotik Processinriktning Kommunikationsmodeller ”Hammarbeteende” Sändare–mottagarmodell Filter- och brusmodell Att dela en inre värld

15 18 19 21 22 25 25 26 26 27 29

2 Socialpsyko­logiska aspekter av kommunikation Människor är såväl beroende och oberoende som lika och olika Identitet och självkänsla Kontext och sammanhang Att definiera relationen Att definiera situationen Konkreta grunder för ­kommunikationen Det går inte att låta bli att kommunicera Det går inte att göra ogjort Medvetenhet, avsikt och ord

31 31 32 35 36 37 38 38 39 39

3 Att uppfatta andra människor Social varseblivning Tolkning Varseblivningen är selektiv, aktiv och konstruktiv

41 41 42 44

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5

Innehåll

Att uppfatta egenskaper Kategoriseringar, scheman och stereotypa uppfattningar Förväntningar och självuppfyllande profetior Attribution Första eller sista intrycket?

46 47 49 50 51

4 Icke-verbal kommunikation – grunder Studiet av det icke-verbala Vårt första och vårt andra språk Icke-verbala budskap Sammanhangets betydelse Hur ska vi tolka ett icke-verbalt budskap?

Budskapsnivåer Integrerade kommunikationsnivåer Intrycksstyrning och trovärdighet

55 55 56 58 58 59 61 61 63

5 Icke-verbala kommunikationskanaler Synliga budskap Ansiktet Ögonen Kroppen Gester Avstånd och personligt utrymme Klädsel och utsmyckningar Hörselbudskap Rösten Ljud, oljud och ”icke-ljud” Ljuden omkring oss Beröring Lukt och smak Miljöns betydelse Ritualer

65 65 65 66 68 69 69 72 73 73 74 75 76 77 78 78

6

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

6 Vardagliga samtal Vad är ett vanligt samtal?

Varför studera samtal?

Regler i samtal Icke-verbala samtalssignaler Framkoppling och återkoppling Öppenhet

81 81 83 84 86 87 89

7 Formella samtal och samtalsverktyg Formella samtal Stödjande samtal Utvecklingssamtal Coachande samtal Motiverande samtal Mål för och genomförande av formella samtal Samtalsprocessen Krissamtal Återkoppling Försvar och motstånd Härbärgerande

91 91 92 93 93 94 95 96 98 99 100 102

8 Lyssnande Tystnad Att lyssna är inte detsamma som att höra Lyssnarnivåer Tala – lyssna Olika former av lyssnande Störande lyssnande Slölyssnande Aktivt lyssnande Värderande eller ”kritiskt” lyssnande Empatiskt lyssnande Djuplyssnande och uppmärksamhet Interkulturella aspekter av tystnad

105 105 106 108 109 110 110 111 112 112 113 114 114

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

7

Innehåll

9 Kultur och kommunikation Kommunikationshinder mellan kulturer Osäkerhet och misstänksamhet Fördomar och diskriminering Etnocentrism Pragmatik Att tolka kulturella beteenden Tidsuppfattning Kultur och icke-verbala budskap

117 118 118 119 120 121 122 123 125

10 Genus och kommunikation Kön och könsroll Genus och socialisation Kommunikationsstilar

129 129 132 134

11 Kommunikation och känslor Primära och sekundära känslor Varför känslor?

Känslor under uppväxten Tanke – känsla Uppfattningen om vad andra tänker och känner Känslor smittar Varför gråter människor?

137 138 140 141 142 143 143 144

12 Bedräglig kommunikation Är det vanligt att inte säga som det är? Är det acceptabelt?

Lögner Vanliga uppfattningar om lögner och kroppsuttryck Att avslöja en lögnare

147 147 148 149 150 151

8

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

13 Störningar i kommunika­tionen Ord och tolkningar Störande budskap Budskapsnivåer Dubbla budskap Antydningar Oklarheter Outtalade förutsättningar Tankeläsning, dimridåer och sidospår Generaliseringar Indirekta budskap Maktkommunikation

155 155 156 157 158 159 159 160 161 162 162 163

14 Att hantera störningar Bekräftelse Fråga för att förstå Jagbudskap Att öppna upp kommunikationen Klargörande och stöd

165 165 167 167 168 170

15 Konflikt och konflikt­utveckling Är konflikter alltid något negativt?

Vad är en konflikt?

Konfliktens särart Konfliktutveckling Eskalering Att passera gränser

173 173 174 174 177 178 179

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

9

Innehåll

16 Konflikt­hantering Att ta itu med konflikter Att skapa ett samarbetsklimat Att göra dolda konflikter synliga Stegvis konflikthantering Medling som mål och process När något går fel

183 183 184 186 186 187 188

SLUTORD

191

LIT TER ATUR

193

REGISTER

197

10

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

SOCIALPSYKO ­ LOGISK A ASPEK TER AV KOMMUNIK ATION

2

MÄNNISKOR ÄR SÅVÄL BEROENDE OCH OBEROENDE SOM LIKA OCH OLIKA Människor har ett grundläggande behov av både ensamhet och närhet.

När vi väl blivit ”mänskliga” eller sociala, det vill säga utvecklat medvetenhet och identitet, är vi både ensamma och gemensamma varelser. Vi måste möta andra för att finna oss själva men också kunna dra oss undan för att känna och befästa det som är grundläggande i oss själva. Vi måste hålla och behålla avstånd till andra för att inte smälta samman med dem och därmed riskera att bli gränslösa eller att upplösas i vår identitet.

Vi måste vara enskilda men behöver således också andra, vi måste av flera anledningar vara samfällda. Det är en följd av att andra medverkar till vårt varande och blivande, dels för att vi behöver närhet och samhörighet för att inte psykiskt förintas i en kanske skrämmande värld, dels för att det bara är tillsammans med andra som vi kan uppfylla grundläggande biologiska och sociala behov (Aronson, Wilson & Sommer, 2017).

Vi kan betrakta människan som en varelse som ständigt strävar efter både oberoende och självständighet och som efter att ha kommit en annan människa nära och vågat vara beroende ändå kan bevara sitt själv och sin självständighet. Oberoende gör det möjligt för en individ att tycka om någon annan på reell och inte neurotisk grund. En individ med god självkänsla och utan alltför stor försvarsinställning kan gå in djupare i en relation än en otrygg person som har låg självkänsla. Samtidigt har den senare ett större behov av att vara älskad och av att få uppleva närhet.

Han eller hon både söker sig till och räds nära relationer, men riskerar också att bli ensidigt beroende av relationen. I en nära relation präglad av mognad är parterna mer inriktade på att ge än på att få; i en omogen eller konfliktfylld relation är de mer inställda på att ta än på att ge. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

31

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

Människor är både lika och olika andra djur. Biologiskt sett har vi en hel del gemensamt med andra däggdjur, psykologiskt betydligt mindre och socialt inte särskilt mycket alls. Det som tydligast skiljer oss från andra djur är språket och vår unika förmåga att kommunicera, skapa sociala relationer och bygga komplicerade samhällen. Alla människor har sins­ emellan också något gemensamt i både inre och yttre betingelser. Alla har samma grundläggande behov och erfarenheter, alla har ett språk och en vardag. Att vi på det sättet är lika gör att vi kan generalisera och förutsäga hur andra personer kommer att agera i vissa situationer. Att samspel över huvud taget är möjligt beror således på att alla människor i vissa avseenden uppvisar gemensamma drag, oberoende av kön, ålder och kultur.

Men människor är också unika varelser med vissa unika drag. Vi har en personlighet och en identitet som vi inte delar med någon annan – vilket gör att vi också är oförutsägbara varelser. Att vi är olika leder därför till att kommunikation och samspel blir en svårtolkad affär med många fallgropar och risker för missförstånd. Eftersom språket i sig är mångtydigt och de utgångspunkter vi har och de situationer vi ingår i också skiljer sig åt, krävs ibland tålamod och fantasi för att förstå vad andra menar.

IDENTITET OCH SJÄLVKÄNSLA Självbild och självkänsla är betydelsefulla för oss människor och utgör en betydelsefull plattform utifrån vilken vi kan utveckla relationer till andra människor. Vår uppfattning av andra påverkas av många faktorer, varav en är vår egen uppfattning av och om oss själva.

Att uppfatta andra korrekt är således till viss del en fråga om att kunna uppfatta sig själv på ett korrekt sätt. Självbilden är nämligen grund­ läggande för hur vi sänder och tolkar budskap. Det innebär bland annat att det som vi tycker oss se i en annan persons beteende kan vara en projektion av något hos oss själva, en överflyttning av egna behov och avsikter till en annan människa. Den uppfattning vi har om oss själva som personer fungerar därigenom som ett filter eller en lins varigenom vi betraktar andra. En aggressiv person ser på så sätt lätt fientliga avsikter, en välbalanserad ser möjligheter och en misstänksam kanske ser dolda motiv.

Vi kan betrakta självet (eller jaget) som summan av alla de tankar, känslor och erfarenheter vi har om oss själva som varelser i världen.

Jaget eller självet är bärare av upplevelser, det är handlingens roder och

32

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

en social konstruktion som formas utifrån samspel och relationer med andra människor. Självet är också ständigt utsatt för omvärdering och för förändring. Vi förändras i takt med nya erfarenheter och nya möten med andra människor.

Alla människor har en rad olika delidentiteter som är kopplade till sociala roller och positioner, något som skulle kunna utgöra en källa till oklarheter, men det verkar förhålla sig tvärtom. Ju mer komplext självet är och ju fler roller och relationer vi har, desto mindre stress och påfrestning verkar detta innebära för oss. Det är snarare ensamhet och frånvaro av nära relationer som är negativt och nedbrytande. Ju fler aspekter eller sidor av självet som har en social förankring, desto större är också motståndskraften och bufferten mot motgångar och förluster av olika slag (Floyd, 2021).

När vi mår bra brukar det inte vara några problem med vårt själv och därför upptar det inte heller våra tankar. Om vi skulle fråga olika människor vad de vanligtvis brukar tänka på, svarar de oftast vardagliga saker som jobb, hem, närstående, mat, fritidsintressen och ekonomi. Det är först när de misslyckas eller inte får bekräftelse från andra som de börjar tänka på vem de egentligen är eller vad de gör med sitt liv. Vid exempelvis livskriser, otrevliga händelser eller viktiga beslut tänker vi ofta på vårt själv i drömmar eller då vi ligger vakna på nätterna och grubblar.

Som en början till svar på frågan om vilka vi egentligen är kan vi skilja mellan följande aspekter av självbilden (Hargie, 2017):

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

den vi innerst inne är (jagets kärna, vårt sanna jag) den vi uppfattar eller tror att vi är (självbild/jagbild) värderingen av självbilden (självkänsla) hur vi tror att andra uppfattar oss (”mig-bild”) hur vi borde eller skulle vilja vara (jagideal) i relation till våra förmågor (självförtroende) i förhållande till vår inre trygghet (självtillit).

Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om uppfattningar – vad vi tror och hur det faktiskt är behöver inte stämma överens. Självbilden är en mycket viktig personlig faktor som vi strävar efter att bevara intakt i de olika sociala situationer som vi hamnar i. De flesta människor är beredda att offra pengar och rent av sin egen hälsa för att kunna ha en positiv bild © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

33

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

av sig själva och få andra att uppfatta dem på ett speciellt sätt. Med hjälp av olika filter, förvrängningar och försvarsmekanismer skapar man därför strategier i kommunikationen med andra för att hålla fast vid sin självbild och sin självkänsla.

En förändring innebär alltid möjligheter, men också risker. Därför strävar vi ständigt efter att andra ska acceptera och bekräfta den sammanlagda bilden av oss själva – det är en viktig drivkraft för oss till att umgås med andra människor. Vi har alltså en bild av oss själva, vad vi är och hur vi ter oss, men vi vet också vad vi borde eller skulle kunna vara.

Vi lär oss ideal och mönster som används som bedömningsmallar för oss själva som personer.

En önskad självbild som också blir bekräftad är grunden för bra självkänsla. Det medför att vi uppfattar och tolkar andra människor mer positivt och blir mer accepterande gentemot andra; vi uppfattar dessutom det vi själva gör i en mer positiv dager. En bra självkänsla gör också att vi kan fungera kreativt tillsammans med andra och skapa ett bra klimat i relationerna till dem.

Självkänslan fungerar liksom självbilden som en lins genom vilken vi uppfattar vad andra säger och gör och hur verkligheten är beskaffad.

En bräcklig självkänsla medför en benägenhet att uppleva hot från andra människor, framför allt om vi är beroende av dem eller om vi upplever dem som överlägsna. Det medför vidare att vi får svårt för att hantera återkoppling, i synnerhet när det gäller kritik. Dålig självkänsla gör också att vi har lätt för att bli påverkade och övertalade av andra.

Självrespekt är resultatet av en bra självkänsla. Respekt har med synen på oss själva att göra; ordet respekt kommer från latin och betyder bland annat ’blicka tillbaka’ eller ’titta två gånger’. Att visa respekt för en annan är med andra ord detsamma som att sträva efter att se motivet bakom en handling, att så att säga se bakom det yttre för att hitta männi­skan bakom masken.

Om samspelet med andra människor inriktas på att vi ska bli accepterade på deras villkor, riskerar vi att bli mycket självmedvetna. Vi kan då snubbla på våra försök att uppfylla andras krav, behov och förväntningar.

Koncentrationen flyttas från det vi säger till hur vi tror att det kommer att värderas och vi blir mer inriktade på de andras mottagande än på vårt eget budskap. De andra får då mindre återkoppling på det de gör och kommunikationen kan börja halta eller gå på tomgång. Det saknas

34

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

en viktig del och efter hand kommer samspelet att fokuseras på det som fattas. Vi känner av den osäkerhet som skapas och blir då än mer inriktade på att de andra ska reagera positivt på oss.

KONTEXT OCH SAMMANHANG Kommunikation är inte något som är bra i sig – ibland sägs det att människor som befinner sig i konflikt med varandra talar alldeles för lite med varandra. Tanken är då att frånvaro av kommunikation är något dåligt, alltså måste mer kommunikation vara bra – det kommer att lösa problem och konflikter. Men en konflikt kan ha sitt upphov i en bristfällig kommunikation, det kan till och med vara just den som är problemet. Om man då börjar kommunicera än mer, riskerar man att förvärra problemet och på så sätt skapa ännu fler problem.

Kommunikation är ett redskap för att förmedla bland annat tankar, känslor och avsikter. Vad kommunikationen leder till är beroende av hur vi använder den, vilken erfarenhet vi har och hur pass skickliga vi är.

Ibland misshandlas instrumentet och ibland skapas goda harmonier och resultatet beror på färdigheter, kunskap, attityder och samarbetsvilja.

Språk är en medfödd förmåga, men färdigheterna i att använda det är inte medfödda. Färdigheten att kommunicera i många olika situationer är något som vi måste lära oss och som förbättras genom erfarenhet. Vi måste finslipa hanteringen, få vana och trygghet för att kunna komma djupare och för att kunna uttrycka oss klart. Vi kan då förhindra onödiga störningar och öka intentionsdjupet, upptäcka mer än det som ligger på ytan och få grepp om det som finns men inte syns eller är underförstått.

En värld utan struktur är en värld utan mening. Vi har behov av meningsfullhet eftersom det ger förutsägbarhet och trygghet, som är grundläggande behov för människor som är ”utkastade i världen”. Med hjälp av vår kommunikation med andra människor skapar vi också ordning i vår bild av världen, vi kategoriserar och namnger föremål, personer och händelser. Samspelet hjälper oss att begripa världen, som därmed blir gripbar och även möjlig att förändra (Thompson, 2018). En värld utan denna meningsfullhet skulle vara just obegriplig och meningslös, vi skulle sakna all vägledning för handling och ingen ordning skulle råda.

Om vi studerar kommunikationen utan att ta hänsyn till kontexten eller sammanhanget kommer vi att göra felaktiga tolkningar, dra oriktiga © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

35

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

slutsatser och missbedöma effekterna av kommunikationen. Detta visar sig exempelvis i tv-reklam, politiska debatter och informationskampanjer.

Man kanske producerar broschyrer och annat informationsmaterial utan att veta i vilken situation mottagaren kommer att läsa informationen eller om den över huvud taget blir läst. Det finns då oftast ingen närvarande som kan hjälpa till att tolka situationen eller bestämma kontexten. Om därför tolkningen är svår att göra, kan mottagaren sluta lyssna på bud­ skapet eller göra om det så att det passar hans eller hennes egna syften och uppfattningar, vilket knappast är avsikten med en kampanj.

Om vi förstår en annan människa, kan vi handla på ett sätt som stämmer med personens upplevelsevärld och därmed i viss bemärkelse agera som en del av den andre. Ibland uppstår det emellertid svårigheter i och hinder för denna förståelse. Föräldrar kan till exempel ha svårt att förstå sina tonåringar och därmed ha lika svårt att påverka dem i önskad riktning. De vuxna kan ha glömt hur det var att vara tonåring, hur det kändes att inte kunna bestämma och att inte ha kontroll över framtid eller pengar. Dagens tonåringar lever dessutom i en till stora delar annorlunda värld, är med om saker som inte alls liknar föräldrarnas egna tonårs­ erfarenheter och har ibland lika svårt att förstå föräldrarnas uppfattningar och reaktioner.

ATT DEFINIERA RELATIONEN För att kommunikationen ska bli effektiv krävs det att vi kommer överens om vilken relation vi har till varandra. Att definiera relationen innebär att vi klargör vilka rättigheter och skyldigheter som ska vara aktuella för oss och andra i olika situationer och vid olika tidpunkter. Det handlar om vem som har rätt att kräva vad och hur mycket i olika situationer.

Relationsdefinitionen avgör och klargör förhållningssätt, klimat, vad som kan sägas och vad som inte går an. Även när vi träffar varandra efter att inte ha setts på en vecka eller ett år, är det viktigt att vi är lyhörda och bekräftar relationen innan vi börjar prata om ett innehåll. Om vi tror att allt är som vanligt, tar vi relationen för given och kan då missa något viktigt som har hänt den andre och som har medfört att relationen nu har förändrats. Inom parentes sagt tycks människor i maktposition ofta ta för givet att relationer inte förändras (det kan till exempel gälla chefer, lärare och föräldrar) och att de därför inte

36

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

behöver vara uppmärksamma på relationsbudskapen. Men alla förändringar som har skett för de olika individerna bör identifieras och bekräftas för att kommunikationen ska kunna flyta lätt och bli effektiv.

Att inleda ett telefonsamtal med en vän eller ett syskon med frasen: ”Hur är det?”, ”Tjena, läget?” eller ”Allt väl?” är ett sätt att både höra efter hur den andre har det i nuläget och att landa tillsammans inför samtalsinnehållet – relationsförankring går före informationsutbyte!

ATT DEFINIERA SITUATIONEN Innan vi kan koncentrera oss på innehållet i det vi vill säga, måste vi också komma överens om vilken social situation vi befinner oss i. Det finns flera viktiga faktorer som kan skapa förvirring och missförstånd om vi inte är överens om dem. Hit hör bland annat syftet med samspelet och vilka roller och regler som är aktuella. Sammantaget innebär detta att vi definierar situationen.

Om en social situation är obestämd och odefinierad eller om två människor uppfattar den på olika sätt, uppstår det lätt svårigheter.

Vid en plötslig händelse, till exempel om någon svimmar på gatan, blir människor ofta handfallna och paralyserade. Att de inte ingriper i sådana situationer har förhållandevis sällan att göra med att de är fega eller inte vill bli inblandade. Det beror snarare på att de inte riktigt vet vad det hela handlar om och därför inte heller vet vad de ska göra eller vad de ska rikta in sina handlingar mot. Om någon griper in, löses ofta förtrollningen och det beror inte på imitation utan på att någon definierat situationen, det vill säga klarlagt vilka handlingsalternativ som är aktuella. Situationen får då en tydlig arkitektur och det uppenbaras ett mönster för roller, relationer och tänkbara handlingar.

Vi kan inte bestämma fritt, de allra flesta situationer är redan bestämda i förväg av samhälle och kultur; de är färdigdefinierade och vi lär oss dem successivt under uppväxten. Sedan barnsben har vi lärt oss att hantera roller, maktfördelning, relationer och händelser och som vuxna agerar vi dagligen i olika situationer där vi på ett naturligt sätt antar en mängd olika sociala rollfunktioner.

Vid en förflyttning till ett annat land och en annan kultur kanske vi upptäcker att vi inte förstår och inte klarar av vanliga vardagssituationer. Det som har varit självklart – att handla, åka buss eller prata med © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

37

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

grannarna – är plötsligt inte lika självklart längre. Innan vi har vant oss och upptäckt den nya kulturens sedvänjor befinner vi oss lätt i ett slags socialt vakuum. Vi har sociala normer och erfarenheter av hur det borde vara, men det vi nu möter är både samma och samtidigt annorlunda och nytt. För att kunna hantera vardagslivet behöver vi förstå hur den sociala arenan fungerar, vi behöver redskap för att kunna definiera och omdefiniera sociala situationer och sociala relationer.

Definitionen av oss själva, relationen och situationen sker oftast sam­ tidigt och inte i ordningsföljd – dessa bestäms så att säga i ett enda andetag. Ju mer rutinartat samspelet är, desto snabbare och mer omärkligt görs definitioner och överenskommelser. Varje del i detta avgränsande kan givetvis ge upphov till störningar och missförstånd. Vi accepterar kanske inte varandras självdefinitioner, vi godtar inte den bild den andre fått av oss, vi har olika syn på relationen och maktfördelningen eller så kommer vi inte överens om hur vi ska definiera den situation som vi befinner oss i. Kommunikationens egentliga innehåll inriktas då på förhandling och kamp, även om vi på ytan är artiga och bara talar om småsaker. Men i princip är det först när kommunikationen är relativt störningsfri som vi kan avhandla faktiska och viktiga saker och ting.

KONKRETA GRUNDER FÖR ­K OMMUNIKATIONEN DET GÅR INTE ATT LÅTA BLI ATT KOMMUNICERA Allt vi gör eller inte gör rymmer budskap och möjliga tolkningar. Anta att vi glömska av tid och rum är försjunkna i en spännande bok och inte märker att någon frågar oss om något. Den som frågar undrar förstås varför vi inte reagerar, men själva märker vi inte av den andre förrän vi kanske abrupt rycker till och kommer tillbaka till ”verkligheten”. Även om vi själva inte har för avsikt att kommunicera, kan andra människor uppfatta oss som mycket medvetna om de budskap som vi sänder ut.

Varje beteende rymmer således budskap. Även om vi slutar att prata med någon vi är ovän med, är luften säkerligen så laddad att strömmen av signaler är stridare än vanligt. Även det mest uttryckslösa ansikte och den mest orörliga kropp rymmer budskap. Vi kan däremot försöka låta bli att kommunicera, men det resulterar ofta i att andra människor kanske

38

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

tolkar oss som konstiga, nedlåtande, blyga eller något liknande. Om vi är skickliga i våra försök att undvika att sända budskap uppstår förvirring – vi gör därigenom relationerna oklara och odefinierade.

DET GÅR INTE ATT GÖRA OGJORT Den danske filosofen Sören Kierkegaard menade att även om livet endast kan förstås bakåt, måste det levas framåt; livet går bara i en riktning och det är framåt. Följaktligen går inte heller en kommunikationssekvens att ta om, som om den aldrig hade ägt rum, utan den är oåterkallelig och går inte att radera ut. Vi kan förstås förtränga eller glömma den, men det är en annan sak.

Men även om det går att upphäva allvaret i det vi har sagt, kan vi inte ta tillbaka själva yttrandet. När orden väl har klingat ut över läpparna riskerar de att för alltid vara inristade i minnet hos en annan person, framför allt om budskapet uppfattades som sårande eller kränkande. En ursäkt är ju en handling som avser att minska de negativa effekterna av de dumheter som vi säger och gör och att visa att det vi sade var kortsiktigt och inte genomtänkt. När vi vill att någon annan (eller vi själva) ska förändras i något avseende är det framåt vi ska tänka – något som har hänt är borta från nuet och tillhör det förflutna, medan framtiden är formbar.

Att enbart ha fokus bakåt ger ofta upphov till motstånd och skuldkänslor, vilket i huvudsak beror på att det inte går att förändra.

MEDVETENHET, AVSIKT OCH ORD Kommunikation äger rum även när den är omedveten eller oavsiktlig, när vi känner att vi misslyckas med att säga det vi vill eller då vi blir missförstådda. Vi har en såväl medveten och omedveten som avsiktlig och oavsiktlig kommunikation.

Ǵ Medvetna (och oftast avsiktliga) budskap vet vi om att vi sänder,

till exempel när någon ber oss om något och vi skakar på huvudet som svar. Ǵ Omedvetna budskap är sådana som mottagaren uppfattar men som vi själva inte vet om, till exempel ryckningar i ansiktet eller en ansträngd röst. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

39

2 S o c i a l p s y k o ­l o g is k a a s p e k t e r a v k o m m u n i k at i o n

Ǵ Avsiktliga budskap är avsedda att uppnå en speciell effekt hos lyssnaren, som när vi vinkar fram någon i en kö.

Ǵ Oavsiktliga budskap är sådana som följer med budskapet utan

att vi så önskar. De kan vara både medvetna och omedvetna och de ligger oftast utanför vår kontroll. En felsägning eller ett sluddrande tal är exempel på innehållsrika budskap som vi kanske inte vill skicka iväg.

De flesta budskap innehåller en blandning av allt detta. Att rodna när man är generad eller har gjort något dumt är exempel på ett icke-verbalt budskap som är oavsiktligt men ofta mycket medvetet. En återkommande och ofrivillig ryckning i ansiktsmusklerna (tics) kan vara både omed­ veten och oavsiktlig. Att ständigt harkla sig är ett budskap som kanske är oavsiktligt och omedvetet, men som lätt kan bli motsatsen, till exempel då någon vill raljera och göra narr av oss. Många icke-verbala budskap ligger utanför avsiktlig och medveten kontroll och blir därför ofta både omedvetna och oavsiktliga.

40

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Björn Nilsson är före detta lektor i socialpsykologi, numera verksam nationellt och internationellt med team- och ledarutveckling.

Anna-Karin Waldemarson är pedagog med inriktning mot arbetsliv och ledarskap och verksam vid Högskolan i Skövde.

De har tillsammans och var för sig skrivit ett stort antal böcker om bland annat kommunikation, socialpsykologi och gruppsykologi.

KOMMUNIKATION SAMSPEL MELLAN MÄNNISKOR

Vad händer när vi kommunicerar med varandra? Vilka medvetna och omedvetna budskap skickar vi iväg? Vad underlättar och försvårar en effektiv kommunikation? Vilka störningar brukar uppstå i samtal mellan människor och hur hanterar vi dessa?

Den här boken tar bland annat upp grundläggande kommunikationsteori, social varseblivning, icke-verbal kommunikation, lyssnande, kommunikationsstörningar, interkulturell kommunikation och genusaspekter på kommunikation. Författarna ger både praktiska och teoretiska exempel.

I denna femte omarbetade upplaga har texten uppdaterats och nya kapitel har tillkommit om känslokommunikation, bedräglig kommunikation, konflikter samt om informella och formella samtal.

Boken passar för grundläggande utbildningar på högskolenivå och i arbetslivet. Den är också av intresse för alla som arbetar med människor inom personalledning, vård, skola, omsorg och service.

Femte upplagan

Art.nr 3136

studentlitteratur.se