9789144140599 by Smakprov Media AB

Förskollärares egen forskning PRAKTISKA EXEMPEL

Ingrid Pramling Samuelsson & Niklas Pramling (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43222 ISBN 978-91-44-14059-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Författarpresentation 9 1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling och kollektiv agency 13 Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson En introduktion till några av bokens teman 16 Litteratur 20 2 Med barns perspektiv på innehåll i barnböcker och i undersökande boksamtal 21 Anna Backman Fantasi och erfarenheter 24 Undersökningar av barnböckers skuggor 33 Undersökande boksamtal 38 Litteratur 41 3 Muntligt berättande i förskolans undervisning – att stötta barns förmåga att berätta, minnas och skapa mening 43 Agneta Pihl Muntliga berättelser i förskolans undervisning 46 Konsten att berätta begripligt 49 Muntligt berättande som stöd för minne och meningsskapande 51 Lärarens roll att stötta barns berättande 53 Sammanfattande kommentarer 57 Litteratur 58

4 Lekande lätt att lära sig läsa och skriva med tvprogrammet Livet i Bokstavslandet i förskola och förskoleklass? 61 Kerstin Botö, Annika Lantz-Andersson och Cecilia Wallerstedt Studien om litteracitetsaktiviteter i förskola och förskoleklass 65 Undervisning utifrån Livet i Bokstavslandet i förskolan 66 Undervisning utifrån Livet i Bokstavslandet i förskoleklassen 70 Lärarens roll att bidra till barns lärande i litteracitetsaktiviteter 73 Tv-program som inspiration för lekfulla litteracitetsaktiviteter 75 Avslutande reflektioner 76 Litteratur 77 5 Exempel på undervisning i förskolan 79 Kristina Melker och Ingrid Pramling Samuelsson Perspektiv på lärande och undervisning 79 Undervisningen tar plats i förskolan 81 Undervisningen om teknik och samverkan 83 Undervisning om perspektivtagande 86 Vad kan vi lära oss av dessa två empiriska exempel på undervisning? 88 Litteratur 91 6 Att arbeta för barns delaktighet i lek och andra kamratgemenskaper 95 Anita Gustavsson och Carin Roos Kunskapsöversikt 96 Delaktighet 97 Personalens värderingar, uppfattningar och generella samspelsmönster påverkar barns delaktighet 99

Studier som belyser när personal griper in och hanterar barns delaktighet i fria leksituationer 101 Denna studies kunskapsbidrag 103 Guided participation 104 Avslutande reflektion 110 Litteratur 111 7 Dokumentation och utvärdering som styrmedel 115 Ann-Charlotte Lindgren och Gun-Britt Wärvik Den multimotivdrivna förskolan 118 Verksamhetsteori som teoretiskt och analytiskt ramverk 119 Det var ju styrning uppifrån men … 120 Centrala handlingar och motsättningar 122 Iscensätta miljöer för barns lärande 123 Tolka barns agerande 124 Anpassa dokumentationen 125 Avslutande kommentarer 128 Litteratur 130 8 Dokumentation för utveckling och lärande av matematik 133 Maria Alkhede och Camilla Björklund Undervisning i förskolan 134 Matematikundervisning i förskolan 136 Dokumentation för ökad medvetenhet 137 Dokumentation för kollegialt lärande 138 Vad syns i dokumentationerna? 140 Förekomsten av siffror och tal i barnens aktiviteter 141 Innebörden av att använda tal och räknande 141 Barnens identifiering av tal och räknande 142 Skillnader i barns kunskaper och förmågor 142 Tals innebörder 143 Diskussioner om matematik som innehåll för lärande 144 Dokumentation för lärande 145 Litteratur 146

9 Samtal om värdegrunden för att främja barns sociala lärande i fritidshemmet 149 Kristina Jonsson, Anne Lillvist och Anette Sandberg Fritidshemmets uppdrag 150 Socialt lärande generellt 150 Om fritidshemsgruppen som sammanhang för lärande 152 Personalens roll i det sociala lärandet i fritidshemmet 153 Samtal om verksamheten 156 Kollegiala samtal – exempel från Klöverns personalgrupp 158 Kollegiala samtal ur ett teoretiskt perspektiv 160 Värdegrundssamtal för att gynna verksamheten 162 Litteratur 164 10 Teknik i förskolan 167 Kristina Thorshag och Mona Holmqvist Teknik som objekt – kulbanan 170 Teknik som kunnande – kojan 171 Teknik som aktivitet – farkosten 173 Teknik som volition – gungbrädan 174 Varför är det viktigt med teknik i förskolan? 176 Teknikfilosofi 178 Avslutande tankar 179 Litteratur 181 Sakregister 183

N i k l a s P r a m l i ng oc h Ingr i d P r a m l i ng Sa m u e l sson

1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling och kollektiv agency Detta är en bok i vilken forskning genomförd av förskollärare i förskolan presenteras på ett verksamhetsnära sätt. Bokens författare har deltagit i den av Vetenskapsrådet finansierade (VR nr 729-20136848) nationella forskarskolan i kommunikation och relationer som grundläggande för barns lärande (FoRFa). Forskarskolan har getts i samarbete mellan Göteborgs universitet (som fungerat som värdinstitution), Malmö universitet, Högskolan Kristianstad och Mälardalens högskola. Forskarskolans deltagare har varit doktorander vid något av dessa lärosäten, men har också deltagit i återkommande internat som roterat mellan lärosätena. Vid dessa internat diskuteras doktorandernas framväxande studier, det genomförs workshops av olika slag och erfarna forskare föreläser. Som deltagare i forskarskolan har också doktoranderna deltagit i och presenterat sina studier vid internationella konferenser för att ytterligare ta del av och bidra till kollektiv kunskapsbildning om vad som på engelska brukar benämnas early childhood education and care (ECEC). Som deltagare i forskarskolan har bokens författare alltså delat sin tid mellan att på halvtid jobba i förskolan och på halvtid delta i forskarutbildning, inom ramen för vilken de skrivit sina licentiatuppsatser. Denna bakgrund gör boken speciell, då den ger praktiska exempel på förskollärares egen forskning i förskolan och därför handlar om den sorts frågor, dilemman och utmaningar

1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling … som förskollärare kan möta i sin verksamhet med små barn. Detta är inte bara en bok av förskollärare om förskolan utan också en bok för verksamma och blivande förskollärare. I diskussioner om hur förskolan och skolan kan utvecklas genom forskning är ett vanligt argument att den forskning som bedrivs inte ses som relevant av förskollärare och lärare (Alexandersson, 2006) eller att det är problematiskt att dra slutsatser för verksamheten på basis av de studier som genomförts. Diskussioner om hur förskolan och skolan kan utvecklas har förändrats med tiden, som Alexandersson berättar: Historiskt har det funnits en stark tilltro till att läraryrket först förändras om teorier, modeller och metoder via formell utbildning och kompetensutveckling överförs till lärare. Låt oss benämna denna som en ”överföringsmetafor”. Läraryrkets kunskapsbas skulle då utgöra en tillämpning av generell teori och generella modeller som utvecklats inom ett annat verksamhetsområde än just skolans. Men teorier och modeller som tagits fram via forskning [på detta sätt] har sällas utgjort ett stöd för lärare när de sökt lösningar på konkreta problem som uppstått i vardagsarbetet. (s. 362)

Att överföra till exempel en generell teori om lärande till en komplex verksamhet som förskolan är problematiskt då en sådan teori inte tagits fram med avsikt att utgöra ett pedagogiskt redskap utan för att bidra till vetenskaplig kunskapsbildning om hur människor lär. Den överföringsidé som Alexandersson här berättar om kom dock från 1980-talet att ersättas av en annan idé om hur relationen mellan forskning och verksamhetsutveckling i förskolan och skolan kan gå till: ”Jag väljer att beskriva denna motreaktion som en ’reflektionsmetafor’ eftersom begreppet reflektion blev ett mycket frekvent begrepp under flera decennier” (s. 362), och vidare, verksamhetsutveckling ”kom i mångt och mycket att handla om lärares möjligheter att reflektera över sin yrkesverksamhet och hur de därigenom kunde utvecklas till reflekterande praktiker” (s. 362, kursivt i original). Att kunna reflektera över

1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling … sin verksamhet på ett mer systematiskt sätt kräver begreppsliga resurser. Sådana begreppsliga resurser kan vetenskapliga teorier erbjuda. En tredje idé om hur förskole- och skolverksamhet kan utvecklas utifrån vetenskap, som blivit alltmer framträdande, handlar om att forskning behöver ingå i förskollärares och lärares arbete. Sådan forskning kan till exempel genomföras av forskare och förskollärare tillsammans i form av vad man ofta benämner praktiknära forskning (SOU 2018:19). En vardaglig tankefigur som måste utmanas för att åstadkomma en sådan utveckling är att förskollärares och lärares arbete är praktiskt medan forskares arbete är teoretiskt. En sådan uppdelning, skriver Alexandersson (2006), har viktiga implikationer: När läraryrket etiketteras som ett praktiskt yrke hamnar detta långt ner i en yrkeshierarki. Lärarna [liksom förskollärarna] kan då som yrkeskår hållas tillbaka – såväl ekonomiskt som vad det gäller inflytande över skolans [och förskolans] utveckling. Lärares yrkesidentitet kan därför ses som en social identitet som skapas, upprätthålls och förändras genom individers och gruppers identifiering av sig själva i relation till hur de blir kategoriserade av andra. (s. 357)

För att öka förskollärar- och läraryrkets status krävs att förskol lärarna och lärarna själva kan formulera och besvara frågor kritiska för verksamheten (Alexandersson, 2006). Annorlunda uttryckt kan vi säga att dessa förmågor – att formulera och systematiskt besvara frågor kritiska för verksamhetens utveckling – är vad som skulle ge förskollärare vad man kan benämna kollektiv agency, det vill säga möjligheten att bli genuina aktörer i sin egen verksamhets kunskapsbildning. En sådan utveckling förutsätter att verksamheten rymmer forskarutbildad personal. Den forskarskola som denna boks texter är producerade inom är den femte i ordningen som fokuserat på yngre barn. De tidigare forskarskolorna har fokuserat på olika innehållsområden, såsom barns lärande, didaktik, mångfald, språk och matematik,

1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling … kommunikation och relationer samt barndom (för erfarenheter från några av dessa forskarskolor på temat barndom, lärande och ämnesdidaktik, se Pramling Samuelsson och Tallberg Broman, 2013). Att publicera bidrag från licentiatuppsatser i en mer populärvetenskaplig form, som här sker, bidrar också till förskollärares professionsutveckling och fältets synliggörande av förskolans viktiga arbete med unga barn. Denna korta historiska genomgång kan fungera som en bakgrund till den sorts forskarskola som denna boks författare deltagit i. I denna bok får vi ta del av några av de arbeten som doktoranderna i forskarskolan genomfört.

En introduktion till några av bokens teman Vi ska här bara kort introducera de studier som sedan följer, genom att lyfta någon poäng eller något tema som är av särskild vikt. I form av en personlig essä, berättar Anna Backman om hur hon med förankring i en konkret erfarenhet under sin tid som förskollärare började fundera på frågor som hon sedermera kom att söka till forskarutbildning för att ta reda på och hur hon härigenom förändrat sitt tänkande. Texten illustrerar inte bara arbetet med ett visst innehåll i förskolan utan också något av den process som det kan innebära att gå från att arbeta som förskollärare till att också bli forskare. Som vi redan nämnt behandlar de studier som beskrivs i denna bok en rad olika innehåll: fysikaliska fenomen, teknik, matematik, berättande, dokumentation, utvärdering med mera. Ett tema som dock går genom flera av bokens bidrag är frågan om deltagande. Ett exempel är Anita Gustavsson och Carin Roos kapitel där de studerar hur förskolepersonalen gör för att göra barn delaktiga i olika kamratgemenskaper. I en kritisk passage skriver författarna ”Personalens egna upplevelser av vad som bidragit till situationer med ökad delaktighet i kamratgemenskaper är till stor del att de ägnat mer tid för samtal och att de oftare funnits med i lek tillsammans med barnen” (vår kursivering). Detta fynd indikerar att medverkan

1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling … i lek och andra aktiviteter i vilka barn är engagerade är kritiskt för att verka för social rättvisa, det vill säga för att göra möjligt för alla förskolans barn att få bli deltagare i olika former av kamratrelationer som källor till glädje och utveckling. I Agneta Pihls kapitel handlar det om att göra barn delaktiga i en central kulturell praktik – att berätta berättelser. Att berätta berättelser är något som människor sedan lång tillbaka i mänsklighetens historia gjort för att dela erfarenheter, minnas, underhålla och förstå sig på sig själva, varandra och omvärlden. Pihls kapitel visar hur man konkret kan arbeta med att utveckla barns berättande och därigenom såväl deras förståelse för språk och värld som forskares förståelse av barns förmågor att förstå att andras perspektiv på något kan skilja sig från hur de själva ser det. Studien blir därmed också en illustration av hur att lära sig språk – här bli alltmer bekant med berättelsegenren som ett viktigt kulturellt redskap – samtidigt innebär att lära sig om annat: vad man pratar om, men också hur saker kan te sig för olika individer, vilket kan formuleras som perspektivmedvetenhet och en grund för sociala resonemang. Vad ett av läroplanens innehållsområden – teknik – konkret kan innebära i förskolan visar Thorshag och Holmqvist i sitt kapitel, och de visar genom sina exempel hur barnen till olika grad blir deltagare i tekniska kunskapsformer. Liksom flera andra författare i denna bok betonar de vikten av förskollärares medverkan. Arbete med teknik, skriver de, ”är beroende av förskollärares förmåga att stimulera och tillåta barn att delta i den form av aktiviteter som ger utrymme för barnen att utveckla sitt tekniska kunnande” (vår kursivering). I en verksamhet som på flera sätt är närliggande förskolan – fritidshemmet – studerar Kristina Jonsson, Anne Lillvist och Anette Sandberg hur personalen säger sig arbeta med vad som ibland benämns socialt lärande. Denna benämning, skriver författarna, avser ”det som i läroplanen beskrivs som arbetet med skolans värdegrund, där normer och värden, samt grupprelaterade förmågor är i fokus”. Tematiken för deras studie kan därför ses som

1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling … en fråga om hur personalen i detta sammanhang arbetar för att barn ska bli deltagare i sociala gemenskaper och i värderingar som främjar sådana processer. En fråga som när denna bok skrivs är särskilt omdebatterad är undervisning i förskolan (se t.ex. Eidevald & Engdahl, 2018). Flera av bokens studier handlar på olika sätt om undervisning i olika kunskapsdomäner. Ett exempel är kapitlet av Kerstin Botö, Annika Lantz-Andersson och Cecilia Wallerstedt, vilket kan ses som en studie av hur förskollärare – i förskolan och förskoleklassen – arbetar med att göra barn delaktiga i skriftspråket. De analy serar två aktiviteter som båda utgår från TV-programmet Livet i Bokstavslandet. Genom analysen visar de vilka olika roller lek får i dessa undervisningsaktiviteter och de betonar förskollärarens viktiga bidrag som en påminnelse om att inte tro att teknologi (här i form av ett TV-program) i sig räcker för att göra barn medlemmar i en skriftspråkskultur. En annan studie av undervisning i förskolan finns i kapitlet av Kristina Melker och Ingrid Pramling Samuelsson. I kapitlet ger författarna konkreta exempel på hur undervisning i två olika domäner – teknik och estetik – kan gestalta sig i förskolan. Studien visar något av den komplexitet som ligger i ett undervisande uppdrag i en verksamhet som förskolan, inte minst vikten av att synliggöra och samordna skilda perspektiv på en aktivitet. Undervisning är dock inte den enda frågan som är mycket debatterad när denna bok skrivs. En annan sådan kritisk fråga gäller dokumentation: vad som dokumenteras, hur dessa dokumentationer analyseras, vad de används till och hur de har betydelse för utformningen av verksamheten i förskolan. I sitt kapitel visar Ann-Charlotte Lindgren och Gun-Britt Wärvik hur dokumentation i förskolan uppenbarar spänningar relaterade till olika motiv för förskoleverksamhet och hur dokumentation kommer att fylla olika funktioner, såväl för verksamheten interna som externa. Liksom andra texter i boken visar Lindgren och Wärviks kapitel vikten av att studera en verksamhet i ljuset av ett teoretiskt perspektiv; i deras fall används aktivitets-

1 Introduktion – forskning, verksamhetsutveckling … teori (Engeström, 1987) – denna går också under benämningen verksamhetsteori, vilket författarna använder –, vilket möjliggör att förstå studieobjektet som en systemfråga snarare än som en fråga om specifik individ eller arbetslag. Att kunna lyfta sig över det specifika här-och-nu till att förstå det man studerar som exempel på något mer övergripande är något ett teoretiskt språk möjliggör. Även Maria Alkhede och Camilla Björklund studerar dokumentationspraktiker i sin studie och visar hur dessa kan bidra till professionsutveckling. De visar också hur det som i ett skolsammanhang skulle benämnas ämneskunskap – i detta fall matematik – inte i sig är nog, utan att lärarna också behöver lära sig hur de kan undervisa om detta innehåll i relation till hur barnen förstår det. Texten kan därför mot bakgrund av vad vi ovan diskuterade i samband med Alexanderssons (2006) resonemang, ses som en indikator på att tanken om att utveckla verksamheten i förskolan inte är en fråga om att överföra generell kunskap, utan att verksamhetens företrädare – förskollärarna – själva behöver bli aktörer i kunskapsutvecklingen. Sammantaget visar bokens studier – av förskollärare för blivande och verksamma förskollärare – på många centrala ut maningar, dilemman och frågor som förskollärare kan ställas inför i det dagliga arbetet. För att förskollärarna ska kunna utveckla kollektiv agency, det vill säga bli en stark mångfald av röster i diskussioner om vilka frågor som bör ställas och hur dessa kan besvaras för att utveckla förskolans verksamhet, behöver de få tillgång till och ta över begreppsliga resurser med vilka systematisk granskning och undersökning kan genomföras. I boken används en stor uppsättning sådana begreppsliga resurser för att förstå förskoleverksamhet, vilka kan komma till nytta i fortsatt forskning och verksamhetsutveckling. Särskilt kraftfulla blir förutsättningarna om akademin och förskolorna/kommunerna arbetar tillsammans med praktiknära forskning. Forskarskolor för förskollärare, likt den som denna boks författare deltagit i, utgör en utmärkt form för att skapa en sådan utveckling.

Redaktörer för boken är Ingrid Pramling Samuelsson, seniorprofessor vid Göteborgs universitet och innehavare av en UNESCO-professur i Early Childhood Education and Sustainable Development och Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Förskollärares egen forskning PRAKTISKA EXEMPEL

Författarna till denna bok har deltagit i den nationella forskarskolan i kommunikation och relationer som grundläggande för barns lärande (FoRFa). Bokens kapitel behandlar en rad ämnesområden såsom undervisning, lärande, lek, utvärdering, dokumentation, värdegrundsarbete, boksamtal och berättande. Boken innehåller härtill en diskussion om förskollärar yrkets vetenskapliga bas och relationen mellan forskning om, och verk samhetsutveckling av, förskolan. Några studier som tas upp: • hur förskolepersonalen gör för att göra barn delaktiga i olika kamrat gemenskaper • hur man får barn delaktiga i en central kulturell praktik – att berätta berättelser • hur förskollärare, i förskolan och förskoleklassen, arbetar med att göra barn delaktiga i skriftspråket • hur undervisning i teknik och estetik kan gestalta sig i förskolan • hur lärarna behöver lära sig hur de kan undervisa i relation till hur barnen förstår det aktuella innehållet. Sammantaget visar bokens studier – av förskollärare för blivande och verk samma förskollärare – på många centrala utmaningar, dilemman och frågor som förskollärare kan ställas inför i det dagliga arbetet. För att förskol lärarna ska kunna utveckla kollektiv agency, det vill säga bli en stark mång fald av röster i diskussioner om vilka frågor som bör ställas och hur dessa kan besvaras för att utveckla förskolans verksamhet, behöver de få tillgång till och ta över begreppsliga resurser med vilka systematisk granskning och undersökning kan genomföras. Texterna är skrivna på ett sådant sätt och med sådant fokus att de ska vara användbara för verksamma förskollärare och givande för förskollärar studenter i utbildning. Art.nr 43222

studentlitteratur.se