9789144140582 by Smakprov Media AB

BAS BEDÖMNING AV ANPASSNINGAR I SKOLMILJÖN Helena Hemmingsson Helene Lidström Snæfríður Þóra Egilson

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43224 ISBN 978-91-44-14058-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Författarfoton: Niklas Björling (Helena Hemmingsson), Linda Fredriksson (Helene Lidström), Kristinn Ingvarsson (Snæfríður Þóra Egilson) Printed by Interak, Poland 2020

Innehåll

Förord 5 Huvudförfattarens förord 7 Om författarna 9

1 Introduktion 11 Översikt 11 Bakgrund 11 Instrumentets syfte och frågeområden 13 Teoretisk grund 14 Utveckling och forskning 15 Summering 16 Referenser 17

2 Instrumentets innehåll och administrering 19 Förberedelser 19 Intervjun 19 Administrering 19

3 Användning av instrumentet 27 Exempel 1: Emil Selander, 17 år 28 Exempel 2: Lilja Jakobsdóttir, 13 år 41 Bilagor 53 Formulär: Inledande frågor 54 Formulär: Behov av anpassningar 55 Formulär: Planerade anpassningar 57 Formulär: Planerade anpassningar, forts. 58 Summeringsformulär 59

Boken finns även tillgänglig i en digital version på bokens webbplats. Du når denna med hjälp av den kod som finns på bokomslagets insida. På webbplatsen finns också samtliga formulär som nerladdningsbara pdf:er. När du har laddat ner formulären kan du antingen fylla i dem digitalt eller göra en utskrift och fylla i dem för hand.

Förord

Utbildningssystemet i Sverige har en uttalad målsättning att erbjuda en likvärdig utbildning av hög kvalitet till alla elever, där elever är delaktiga och utövar inflytande. Även om det görs insatser på olika plan för att uppnå dessa målsättningar, finns det återkom mande utvärderingar som visar att det ofta finns brister i skolan när det gäller anpassningar och särskilt stöd. För att skolan ska kunna erbjuda lämpliga anpassningar och särskilt stöd är det nöd vändigt att dessa behov upptäcks och kartläggs på ett adekvat sätt, så att insatser planeras, genomförs och utvärderas systematiskt. Bristerna i specialpedagogiska insatser och särskilt stöd kan bero på att det inte i tillräck ligt utsträckning används effektiva metoder och instrument för att kartlägga erfarenheter och behov hos elever. BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön är ett instrument som kan användas i detta syfte, för att göra de systematiska kartläggningarna av behov och utvärderingar av insatser som är nödvändiga moment i skolans specialpedagogiska utvecklingsarbete. Genom en strukturerad intervju med eleven kan BAS bidra till att undersöka och för medla elevens uppfattningar och erfarenheter och därmed bidra till att göra elevens röst hörd i frågor som rör den egna skolgången. Det kan vara något som kan verka självklart och lätt att uppnå med en allmän god vilja, men min erfarenhet är att så är inte fallet. Elevernas egna röster behöver alltjämt stärkas inom skolans organisation, inte minst när eleverna skiljer sig från normen på något sätt, till exempel upplever svårigheter eller har en funktionsnedsättning. Individanpassade och flexibla modeller för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd betraktas som nödvändiga internationellt i dagens inkluderande utbildningssystem, där skräddarsydda anpassningar bör erbjudas i vanliga skolor. Dessa modeller för anpass ningar och utveckling ska bygga på aktuell data. Det kräver systematiska kartläggningar och skattningar av olika företeelser i lärandemiljön och inte enbart av elevens prestatio ner, vilket är annars de vanliga data som mäts och samlas in. BAS är ett instrument som istället bidrar till att ge en bild av lärandemiljön, först och främst från elevens perspektiv. BAS kan också användas för att jämföra olika perspektiv, som lärarens och elevens syn på lärandesituationer. BAS är ett gediget forskningsbaserat och validerat instrument som kan användas av specialpedagoger, speciallärare, arbetsterapeuter och professioner inom elevhälsan för att förstå elevens behov i lärandesituationer samt planera anpassningar och insatser med stöd i ett vetenskapligt grundat arbetssätt. Förutom att vara i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter ter och FN:s kon vention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, kan BAS vara ett verktyg

för att arbeta i linje med Agenda 2030, Globalt mål 4, genom att verka för en inkluderande och likvärdig utbildning för alla. Därmed är BAS ett användbart instrument som fyller ett behov hos yrkesverksamma.

Mara Westling Allodi Professor i specialpedagogik, Stockholms u niversitet

6 Förord

Huvudförfattarens förord

Genom att Studentlitter atur ger ut en ny version av intervjuinstrumentet BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön blir det det tillgängligt för alla som arbetar med barn och ungdomar som kan behöva extra anpassningar och särskilt stöd i skolan. Syftet med att utveckla BAS var att få en systematisk metod för att kartlägga brister och styrkor i skolmiljön utifrån elevens egen erfarenhet. Utgångspunkten är att skolmiljön är förändringsbar och kan anpassas till olika elevers behov samt alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Den första versionen av BAS trycktes 1998 på ett litet förlag. Det utvecklades initialt inom arbetsterapi utifrån ett aktivitetsperspektiv med fokus på barn och unga med rörelse hinder. Ganska snart påpekades behovet av BAS också för andra grupper elever i skolan, exempelvis elever med ADHD eller dyslexi. Genom flerårig forskning och ett systematiskt utvecklingsarbete har BAS utvecklats till ett beprövat och valitt bedömningsinstrument som kan användas för barn och ungdomar som behöver extra anpassningar och särskilt stöd i skolan. Jag vill tacka mina medförfattare Helene Lidström, Linköpings universitet och Snæfríður Egilson, University of Iceland. Helene Lidström har skrivit fallbeskrivningen om Emil samt medverkat vid validering av BAS. Snæfríður Egilson har skrivit fallbeskrivningen Lilja, medverkat i valideringen av BAS samt varit medförfattare till introduktionen. Helena Hemmingsson Professor i specialpedagogik

Om författarna

Helena Hemmingsson är sedan 2017 professor vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Tidigare arbetade hon vid Linköpings universitet där hon fort farande är gästprofessor vid avdelningen för arbetsterapi. Hon disputerade 2002 med avhandlingen Student-environment fit of students with physical disabilities och har sedan dess forskat om olika aspekter av skolmiljön i relation till elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd. De senaste åren har forskningen fokuserat på digital jämlikhet och möjligheter och hinder för användning av internet och digitalt stöd i skolan. Helene Lidström är universitetslektor och arbetar som lärare på arbetsterapeutprogrammet vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Helenes forskningsområde är miljöanpass ningar som kan skapa goda förutsättningar för barn och unga med funktionsnedsättning där delaktighet i hem, skola och vidare sysselsättning är centralt. Hon har under flera år använt BAS i praktiknära forskningsprojekt. Både elever och skolpersonal har påtalat att användning av BAS gör att eleverna blir delaktiga i att beskriva sin skolsituation och utifrån upplevda behov involverade i lämpliga åtgärder. Snæfriður Þóra Egilson arbetade under flera år som arbetsterapeut. Hon disputerade inom utbildningsvetenskap och är sedan 2013 professor i Disability studies vid Islands universitet. Snæfríðurs forskning fokuserar på livskvalitet, delaktighet och livsmiljöer för barn och unga med funktionsnedsättning. Andra forskningsaktiviteter inkluderar service till barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar samt utmärkande drag hos miljöer och service som leder till optimal delaktighet för barn och unga med funktionsnedsättning och deras föräldrar.

Introduktion

Översikt BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön är ett elevcentrerat intervjuinstrument avsett för barn från ungefär 7 år och uppåt. Det är utvecklat för att bedöma i vilken grad förut sättningarna i en viss skola överensstämmer med elevens förutsättningar. BAS innehåller 16 frågor om vanliga uppgifter och aktiviteter i skolan, både sådana som sker i och utanför klassrummet, där elever kan behöva anpassningar och/eller stöd för att kunna delta på ett för eleven tillfredsställande sätt. Varje fråga bedöms utifrån en fyrgradig skala där eleven med stöd av intervjuaren skattar överensstämmelse mellan sina individuella förutsättningar och den aktuella skolmiljön. Skattningen avslutas med en gemensam planering av anpass ning och stöd i skolan. BAS kan användas för elever som behöver stöd eller anpassningar i skolan. Det är rele vant för elevhälsan, speciallärare, specialpedagoger, arbetsterapeuter och andra professioner som fokuserar på elevers möjlighet till delaktighet i skolans alla uppgifter och aktiviteter. BAS finns både i pappers- och webbformat.

Bakgrund Lagar och internationella överenskommelser uttrycker att alla barn ska ha tillgång till en lik värdig utbildning (Förenta Nationerna, 1990; Salamanca Statement, 1994). Samtidigt vet vi att förutsättningar i skolmiljön ofta är mindre gynnsamma för elever med funktionsnedsättning eller elever i behov av särskilt stöd. För att alla elever med olika typer av funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd ska kunna delta i skolan på likvärdigt sätt, kan stöd till elev och/eller skolpersonal behövas samt att skolmiljön anpassas så att den bättre stämmer överens med elevens förutsättningar (Anaby et al., 2013; Asbjørnslett & Hemmingsson, 2008; Hemmingsson & Borell, 2002). Dessa aspekter understryks av Förenta Nationerna (FN) i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) samt av World Health Organization (WHO) i World Report on Disability (2011), vilka båda lyfter fram betydelsen av tillgänglighet och universal design avseende miljöer, program och tjänster. Det är viktigt att lyssna till barn och ungdomars uppfattning och låta dem delta i beslut som rör deras egen person. FN:s konvention om barnets rättigheter (1990) ser på barn som

individer med rättigheter och som ska delta i beslut som gäller dem själva (artikel 12). På samma sätt uttrycker artikel 7.3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) att ”... barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem”. I skollagens paragraf 10 står att barn ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter fritt i alla frågor som rör dem själva och att deras åsikter ”ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” (Skollagen 2010:800). BAS utgår ifrån elevernas uppfattning om och erfarenheter av vilket stöd och vilka anpassningar de själva behöver för att kunna delta i alla skolans aktiviteter och miljöer.

Extra anpassningar är enligt skollagen sådana åtgärder som görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Enligt skollagens 3 kap. (SFS 2010:800) ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om eleven befaras inte uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Extra anpassningar innebär att planera för och utforma undervisningen i klassrummet så att eleven får bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling (Runström Nilsson, 2017). Det kan handla om att eleven får använda mobiltelefonen för att fota av tavlan för att inte behöva anteckna, att låta eleven använda hörselkåpor för att lättare kunna koncentrera sig eller att eleven får möjlighet att göra prov på ett alternativt sätt. Om de extra anpassningarna inte räcker för att eleven ska nå kunskapskraven eller eleven visar andra svårigheter i skolsituationen ska rektor fatta beslut om att utreda elevens behov av särskilt stöd. Utredningen ska beskriva elevens svårigheter i skolan, om möjligt vad som orsakar svårigheterna samt vilka insatser skolan behöver göra för att stödja eleven. Utifrån utredningen upprättas ett åtgärdsprogram för den elev som behöver särskilt stöd där det framkommer vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. BAS kan användas både för att utreda vilka anpassningar eleven behöver inom klassens ram och för den fördjupade utredningen inför beslut om särskilt stöd samt vidare för att följa upp och utvärdera extra anpassningar och/eller särskilt stöd.

Elevhälsa På skolor ska det finnas tillgång till en elevhälsa och den ska omfatta medicinska, psyko logiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (SFS 2010:800). Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot utbildningsmålen. Den ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa (Nilsson, 2014). Professioner inom elevhälsan som fokuserar på elevernas aktivitet och delaktighet i skolan kan med fördel använda BAS för att utreda och få elevernas syn på skolmiljön och vilka insatser som kan skapa bättre förutsättningar för dem att nå målen.

12 Introduktion

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Instrumentets syfte och frågeområden BAS bedömer i vilken grad förutsättningar i skolmiljön överensstämmer med elevens förut sättningar och kan användas för elever från ungefär 7 år och uppåt. I skolmiljön ingår både lärande- och rastaktiviteter och de olika miljöer som eleven vistas i under skoldagen som exempelvis klassrum, korridor, skolgård, idrottshall och praktikplats/studiebesök. Målet med BAS är att identifiera inom vilka områden skolmiljön kan anpassas för att öka elevens delaktighet i skolan. BAS ger information som kan användas för gemensam planering av stöd och anpassningar i skolan. BAS består av fyra formulär: 1) Inledande frågor, 2) Behov av anpassningar i skolmiljön – där de 16 frågeområdena skattas, 3) Planerade anpassningar som används efter skattningen för att planera åtgärder i skolmiljön och hur de ska utformas samt 4) Summeringsformulär där skattningen sammanställs. I BAS är överensstämmelse mellan elev och skolmiljö operationaliserat utifrån hur eleven ser på sina förutsättningar i relation till aktuell skolmiljö inom ett visst område:

• En perfekt (hög grad av) överensstämmelse mellan elev och skolmiljö utmärks

av att elevens förutsättningar stämmer överens med skolmiljöns utformning och följaktligen att inga anpassningar behövs.

• En dålig (låg grad av) överensstämmelse mellan elev och skolmiljö utmärks av att eleven rapporterar behov av anpassning och/eller stöd eftersom elevens förutsätt ningar och miljöns utformning inte matchar varandra. Termen ”behov av anpassning” används i betydelsen elevens egen uppfattning av vilka förändringar eller vilken typ av stöd som behövs för att på ett tillfredsställande sätt kunna delta i lärande och andra skolaktiviteter, vilket också inkluderar känslan av delaktighet, tillfredsställelse och omgivningens acceptans. Elevens erfarenheter av vilka anpassningar och stöd som behövs för att klara skoluppgifter är i fokus under hela bedömningsprocessen. BAS omfattar 16 frågeområden om skolans vardag som tillsammans ger information om elevens fungerande och behov av anpassning i skolan. De 16 frågeområdena är: 1 2 3 4 5 6 7 8

Skriva Läsa Tala Komma ihåg saker Räkna Göra läxor Göra prov Delta i idrottsaktiviteter

9 10 11 12 13 14 15 16

Delta i praktiska/estetiska ämnen Delta i klassrummet Umgås/leka på rasten Delta i praktiska rastaktiviteter Åka på studiebesök Få assistans Ha tillgång till skolans lokaler Samarbeta med skolans personal

För varje frågeområde finns förslag på vad som kan tas upp inom frågeområdet som inter vjuaren kan anpassa utifrån elevens ålder och typ av svårigheter. Bedömningen avslutas med att planera stöd och anpassningar inom de områden där eleven skattat dålig överens stämmelse med skolmiljön.

Introduktion

BAS är lätt att använda och intervjun tar mellan 20 och 40 minuter att genomföra bero ende på inom hur många områden eleven menar att hen behöver anpassning och/eller stöd.

Teoretisk grund De teoretiska utgångspunkterna för BAS är Model of Human Occupation (MOHO) (Kielhofner, 2008) och idéer om personcentrerat arbete (Law, Baptiste & Mills, 1995; Rogers, 1951). BAS genomsyras av ett interaktionistiskt perspektiv och fokuserar särskilt på skol miljön i relation till förutsättningar för elevens delaktighet i skolan. I det sammanhanget är också den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – barnoch ungdomsversionen (ICF-CY) – av betydelse (World Health Organization, 2010). ICF-CY beskriver funktion och funktionsnedsättning som en dynamisk interaktion mellan barnet och dess omgivning och det poängteras att faktorer i omgivningen inverkar såväl på kroppsfunktioner som på barnets aktivitet och delaktighet.

I MOHO beskrivs samspelet mellan människa och miljö (fysiska och sociala aspekter) och hur det inverkar på människors görande (Kielhofner, 2008). Den fysiska miljön omfattar de platser där människor gör saker och de objekt som människor använder när de gör saker. De sociala aspekterna av miljön är de aktivitetsmöjligheter eller uppgifter som är tillgängliga, förväntande och/eller nödvändiga i ett visst sammanhang samt de människor och grupper som en person möter och som interagerar med varandra. MOHO poängterar att kulturella, ekonomiska och politiska dimensioner genomsyrar allt vad människor gör och erbjuds göra. Den miljö vi befinner oss i (exempelvis skolan) styr våra handlingar genom särskilda krav och begränsningar, såväl som den ger möjligheter och resurser. När BAS används identifieras aspekter av den aktuella skolmiljön som kan hindra eller underlätta elevens delaktighet i skolan, exempelvis de skoluppgifter och aktiviteter som är tillgängliga och hur de förväntas utföras, de människor eleven interagerar med i skolan samt skolans lokaler inklusive skolgården och de objekt eleven använder i skolan.

Elevcentrerat förhållningssätt En annan viktig utgångspunkt för BAS är ett elevcentrerat förhållningssätt, som är en syn på stöd och service som omfattar en filosofi om respekt för och partnerskap med de personer som erhåller stöd (Law et al., 1995; Rice, u.å.; Rogers, 1951). I BAS är elevens erfarenheter i fokus och elevens aktiva deltagande är en förutsättning för skattningen såväl som för planeringen av olika typer av stöd och anpassningar. Intervjufrågorna är semistrukturerade så att eleven har möjlighet att beskriva sin unika erfarenhet inom frågeområdet. Språket som används i BAS är medvetet enkelt för att barn och ungdomar i olika åldrar ska ha lätt att förstå frågorna och därmed ha möjlighet att delta i skattning av skolmiljön och planering av anpassningar och stöd. Den elevcentrerade filosofin som genomsyrar BAS är viktig av flera skäl. Genom att

14 Introduktion

Model of Human Occupation

involvera barn och ungdomar i beslut som rör deras dagliga liv får de möjligheter att utveckla sina färdigheter i att påverka beslut och att ta ansvar (Asbjørnslett & Hemmingsson, 2008; Wehmeyer, 2005). Att hjälpa barn och ungdomar att uttala sina åsikter är också en av görande faktor i det förebyggande arbetet mot psykosociala problem och med främjandet av hälsa. Att få elevens egen uppfattning om vad som kan vara svårt och hinder för delaktighet i skolan och hens förslag till förändring, ökar möjligheten till ett effektivt stöd som är till nytta för eleven (Runström Nilsson, 2017).

Utveckling och forskning

Utveckling av instrumentet

Utvecklingen av BAS startade i Sverige 1994. Målet var att utveckla ett bedömningsinstru ment som fokuserade på vanliga uppgifter och aktiviteter i skolan och som inkluderade barn och ungas egen uppfattning om möjligheter till delaktighet i skolan. Forskning om de olika stegen i utvecklingen av BAS och användningen av BAS finns rapporterad i ett flertal arbeten (Hemmingsson & Borell, 1996; 2002; Hemmingsson Kottorp & Bernspång, 2004; Egilson & Hemmingsson, 2009; Hjälpmedelsinstitutet, 2013; Kocher Stadler, Kottorp, Steinlin & Hemmingsson, 2018; Yngve et al., 2018). Från början var BAS tänkt för barn och ungdomar med rörelsehinder, men behovet av ett bedömningsinstrument som kartlägger skolmiljön har också funnits för andra grupper. Utifrån forskning och ett systematiskt arbete med input från erfarna individer från olika professioner inom området (arbetsterapeuter, speciallärare, specialpedagoger, skolforskare och rektorer) har BAS utvecklats till ett bedömningsinstrument som också kan användas för elever med andra typer av funktionsnedsättning, som exempelvis psykosociala svårigheter eller ADHD, samt elever i behov av särskilt stöd i allmänhet (Egilson & Hemmingsson, 2009; Hjälpmedelsinstitutet, 2013; Yngve et al., 2018).

Validitet och reliabilitet I ett första steg genomfördes prövning av BAS (version 1) innehållsvaliditet och inter bedömarreliabilitet (Hemmingsson & Borell, 1996). Innehållsvaliditeten i BAS bedömdes av olika professioner med expertis inom området. De ansåg att frågorna i BAS var adekvata utifrån syftet men föreslog ett par kompletterande frågeområden avseende rastaktiviteter, interaktion med personal och skolans fysiska tillgänglighet. Resultaten visade att inter bedömarreliabiliteten var god eller mycket god. I syfte att vidare undersöka validiteten användes Raschanalys (Hemmingsson, Kottorp & Bernspång, 2004). Raschanalysen baserades på bedömningar med BAS av 87 elever i varierande åldrar med funktionsnedsättning. Resultatet stödde instrumentets validitet men pekade också på aspekter av BAS som behövde förbättras, vilket exempelvis ledde till att manualen förbättrades (BAS 3.0/2005). BAS 3.0/2005 finns översatt till flera språk, exempelvis engelska, isländska, norska, spanska och tyska. En första kulturell validering av instrumentet avseende de nordiska

Introduktion

länderna visar stora likheter men också vissa skillnader länderna emellan, exempelvis att norska elever överlag har fler anpassningar i skolan som de är nöjda med jämfört med svenska och isländska elever (Björk, 2014). Den senaste psykometriska studien är en Raschanalys som omfattade 509 gymnasie elever i behov av särskilt stöd i skolan (Yngve et al., 2018). Ungefär halva gruppen (53 %) som var i behov av särskilt stöd hade inte någon diagnos, 22 % av eleverna hade neuropsykiatrisk problematik, 20 % dyslexi/kommunikationssvårighet och 5 % andra diagnoser. Analysen visade att BAS har validitet för gruppen elever i behov av särskilt stöd i skolan.

En vanlig fråga är om BAS kan användas för att intervjua lärare istället för elev alternativt användas för att intervjua både lärare och elev. Kocher Stadler et al., 2018) har studerat samstämmighet mellan elev och lärare genom att jämföra skattningar av elever och deras lärare. Frågeområdena med lägst samstämmighet mellan lärare och elev (20–40 %) var matematik, att komma ihåg saker och examinationer, där elever i högre omfattning än lärare menade att de behövde anpassning (skattning 1 och 2) inom området. Resultatet visade också att lärare rapporterade fler områden där skolan hade gjort anpassningar (skattning 3) än elever. Eleverna i sin tur rapporterade fler områden än lärare där de inte behövde några anpassningar (skattning 4). Konklusionen av studien är att ett elevcentrerat förhållningssätt vid bedömning ger värdefull information om elevens skolsituation. Eleven identifierar områden där hen menar att hen behöver stöd och anpassning och som inte har uppmärksammats av lärare. När det gäller lärare så har de lättare att identifiera anpassningar som redan finns i skolan. Eleven kan vara ovetande om en anpassning och tycker det fungerar bra och skattar därför en 4:a (Perfekt överensstämmelse), medan läraren har skattat en 3:a (Bra överensstämmelse) eftersom skolan har gjort en anpassning inom området. Slutsatsen är att BAS kan användas för både elev och lärare men att det är viktigt att vara medveten om att resultaten kan skilja sig åt och att de två bedömningarna till viss del ger kompletterande information.

Summering • BAS är en elevcentrerad bedömning av skolmiljön i relation till elevens förutsättningar för delaktighet i skolans uppgifter och aktiviteter. • Den är avsedd för barn från ungefär 7 år och uppåt. • Den innehåller 16 frågeområden. • Varje frågeområde skattas utifrån en fyrgradig skala. • Skattningen avslutas med en gemensam planering av anpassningar och stöd i skolan. • Intervjun tar cirka 20–40 minuter att genomföra.

16 Introduktion

Samstämmighet mellan lärare och elev

Referenser Anaby, D., Hand, C., Bradley, L., DiRezze, B., Forhan, M., DiGiacomo, A. & Law, M. (2013). The effect of the environment on participation of children and youth with disabilities: a scoping review. Disability and Rehabilitation, 35(19), 1589–1598. Asbjørnslett, M. & Hemmingsson, H. (2008). Participation at school as experienced by teenagers with physical disabilities. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 15(3), 153–161. Björk, M. (2014). Kulturell validering av Bedömning av Anpassningar i Skolmiljön (BAS) version 3. Masteruppsats, Linköpings universitet. Egilson, S. T. & Hemmingsson, H. (2009). School participation of pupils with physical and psychosocial limitations: A comparison. British Journal of Occupational Therapy, 72, 144–152. Förenta Nationerna. (1990). FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Nedladdad från: https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/ konventionstexten/ Förenta Nationerna. (2006). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. SÖ 2008:26, Utrikesdepartementet. Nedladdad från: http://www.regeringen.se/sb/d/11071/a/123615 Hemmingson, H. (2002). Student-environment fit for students with physical disabilities. Avhandling. Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet. Stockholm: University press. Hemmingsson, H. & Borell, L. (1996). The development of an assessment of adjustment needs in the school setting for use with physically disabled students. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 3, 156–162. Hemmingsson, H. & Borell, L. (2002). Environmental barriers in mainstream schools. Child: Care, Health & Development, 28(1), 57–63. Hemmingsson, H., Kottorp, A. & Bernspång, B. (2004). Validity of the School Setting Interview – An Assessment of the Student-Environment Fit. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 11, 171–178. Hemmingsson, H., Egilson, S., Hoffman, O. & Kielhofner, G. (2005). Bedömning av anpassning i skolmiljön (BAS) version 3.0. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Hjälpmedelsinstitutet. (2013). Teknikstöd i skolan. Slutrapport. Nedladdad 130901 från: http://www.hi.se/sv-se/ Publicerat/Fran-skola-till-arbetsliv/Teknikstod-i-skolan-Slutrapport/ Kielhofner, G. (2008). Model of Human Occupation: Theory and Application (4 uppl.). Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins. Kocher Stadler, C., Kottorp, A., Steinlin, M. & Hemmingsson, H. (2018). Children’s and teachers’ perspectives on adjustment needed in school settings after acquired brain injury. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(4), 233–242. Law, M., Baptiste, S. & Mills, J. (1995). Client-centred practice: what does it mean and does it make a difference? Canadian Journal of Occupational Therapy, 62(5), 250–257. Nilsson, A. (2014). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket. Rogers, C. (1951). The attitude and orientation of the counselor. I: Client-Centered Therapy: Its current practice, implications, and theory. Chicago: Houghton Mifflin Company. Runström Nilsson, P. (2017). Elevhälsa: samverka, förebygga, bygga. Malmö: Gleerups. Salamanca Statement. (1994). World conference on special needs education: Access and quality. Spanien, Salamanca. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig online: http://www.riksdagen.se/sv/ DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Wehmeyer, M. L. (2005). Self-determination and individuals with severe disabilities: Re-examining meanings and misinterpretations. Research & Practice for Persons with Severe Disabilities, 30, 113–120. World Health Organisation. (2010). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: barnoch ungdomsversion: [ICF-CY]. Svensk översättning av Socialstyrelsen 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. World Health Organisation and World Bank. (2011). WHO report on disability. Nedladdad från: http://www.who.int/ disabilities/world_report/2011/en/index.html Yngve, M., Lidström, H., Ekblad, E. &. Hemmingsson, H. (online). Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school? A cross-sectional study among students with special educational needs. European Journal of Special Needs Education. Yngve, M., Munkholm, M., Lidström, H., Hemmingsson, H. & Ekblad, E. (2018). Validity of the School Setting Interview for students with special educational needs in regular upper secondary school – a Rasch analysis. Health and Quality of Life Outcomes, 16(12). DOI 10.1186/s12955-017-0830-6.

Introduktion

Helena Hemmingsson är sedan 2017 professor vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Helene Lidström är universitetslektor och arbetar som lärare på arbetsterapeutprogrammet vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Snæfríður Þóra Egilson är fil.dr i utbildningsvetenskap och är sedan 2013 professor i Disability studies vid Islands universitet.

BAS

BEDÖMNING AV ANPASSNINGAR I SKOLMILJÖN Många elever i dagens svenska skola är i behov av anpassningar och särskilt stöd. För att rätt insatser ska kunna planeras och genomföras är det viktigt att elevernas behov upptäcks och kartläggs på ett systematiskt sätt. BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön är ett validerat elevcentrerat intervju instrument som är utvecklat för att bedöma i vilken grad förutsättningarna i en viss skola överensstämmer med elevens förutsättningar. Instrumentet är avsett för barn från ungefär 7 år och uppåt. Det innehåller 16 frågor om vanliga aktiviteter och uppgifter i skolan där eleven kan behöva anpassningar eller särskilt stöd. I materialet finns samtliga formulär som behövs för att genomföra bedömningen, men också teoretisk bakgrundsinformation om instrumentet och instruktioner inför användning och administrering. I boken finns även två elevexempel för att ge läsaren en inblick i hur instrumentet fungerar i praktiken. Till boken hör en webbplats där allt material finns tillgängligt. På insidan av omslaget finns en kod som behövs för registrering. Koden är unik och kan enbart brukas av en användare. BAS kan användas för alla elever som behöver stöd eller anpassningar i skolan. Materialet riktar sig främst till elevhälsan, speciallärare, specialpedagoger och arbetsterapeuter.

Art.nr 43224

studentlitteratur.se