9789144140377 by Smakprov Media AB

Bron till 채mnesspr책ket Praktiska verktyg i klassrummet Bron till 채mnesspr책ket

HELENE THISE

KATJA VILIEN

Originalets titel: Broen til fagsproget: 32 idéer til at styrke sproget i alle fag © Samfundslitteratur, Frederiksberg, Danmark, 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43162 ISBN 978-91-44-14037-7 Upplaga 1:1 © Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Agneta Eriksson Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord av Pauline Gibbons 9 Författarnas förord 13

Del I

Bakgrund och modeller 1 Stötta utvecklingen av ämnesspråk 19 Stöttning 20 Språk i olika kontexter 20 Eleven ska vara språkligt aktiv 21 Flerspråkighet som resurs 22

2 Bromodellen 25 Fas 1: Vardagsspråk 25 Fas 2: Introduktion av ämnesspråk 26 Fas 3: Gemensam bearbetning av ämnesspråk 27 Fas 4: Produktion av ämnesspråk 27 Planeringsschema utifrån Bromodellen 30

3 Språkluppen 31 Så här använder du Språkluppen 31 När planeringen inte håller 35

De fyra faserna

Del 2

Fas 1: Vardagsspråk 39 Idé 1.1 Gemensam upplevelse 41 Med idé 1.1 får du 42 Idéer till gemensamma upplevelser i undervisningen 42 Tre principer för gemensamma upplevelser i undervisningen 43 Idé 1.2 Återberättande 47 Idé 1.3 Fråga-fråga-byt 48 Idé 1.4 Öppen brainstormning, ordbank 49 Idé 1.5 Darttavla: skapa och organisera förförståelse 52 Idé 1.6 Samarbetsläxa: aktivera språk och erfarenheter i hemmet 54 Idé 1.7 Hitta någon som …, fas 1: upptäcktsfärd i de egna erfarenheterna 60 Idé 1.8 Rött-gult-grönt, fas 1: skapa förförståelse kring ordförrådet 62

Idé 2.1 Stödmallar, fas 2: introduktion av ämnesspråk 65 Stödmallar: Återberättande 67 Stödmall: Orsakssammanhang 68 Orsakssammanhang: Översikt över sambandssignaler 73 Stödmallar: Jämförelse 74 Jämförelse: Översikt över ord och uttryck (likheter och skillnader) 75 Schematisk jämförelse 77 Skillnader 78 Stödmall: Beskrivning 79 Stödmall: Klassificering 80 Stödmallar: Problemlösning 82 Stödmall: Argumentation och diskussion 83 Stödmall: Att välja citat vid analys och tolkning 85 Stödmall: Värdering 86 Idé 2.2 Kategorisering, fas 2: kategorisera och skapa sammanhang 87 Idé 2.3 Tankekartor 88 Idé 2.4 Kring ordet 90 Idé 2.5 Rött-gult-grönt, fas 2: för eller emot 92 Idé 2.6 Dictogloss med samtalsmatris 93 Idé 2.7 Pusseluppgift 97

6 Innehåll

Fas 2: Introduktion av ämnesspråk 63

Fas 3: Gemensam bearbetning av ämnesspråk 99 Idé 3.1 Informationsklyfta 101 Idé 3.2 Kategorisering, fas 3: bearbeta ämnesspråk 105 Idé 3.3 Stödmallar, fas 3: bearbeta ämnesspråk 106 Idé 3.4 Argumentation 108 Idé 3.5 Hitta någon som …, fas 3: bearbeta ämnesspråk 113 Idé 3.6 Samtala – tänk tillsammans: grupparbete med rollkort 115 Idé 3.7 Värderingsövning 116 Idé 3.8 Gruppsamtal med observatör 118 Idé 3.9 Fråga-fråga-byt, fas 3 119 Idé 3.10 Veckobrev med ordkort, repetition 120

Fas 4: Produktion av ämnesspråk 123

Idé 4.1 Hemuppgift, redovisa för familjen 124 Idé 4.2 Matris för återkoppling på elevernas ämnesspråk 127 Idé 4.3 Aktivt lyssnande och kamratrespons 130 Idé 4.4 Lyssnarbingo 132 Idé 4.5 Rött-gult-grönt, fas 4: repetition och utvärdering 133

Del 3

Goda råd på vägen 4 Pyramiden – en idé för alla faser 137 Pyramidens fördelar 137

5 Verktyg för lärare och lärarstudenter 139 Klassrumsobservationer 139 Undervisnings- och läromedelsanalys 142 Disposition av undersökande uppgift 145

6 Nyanlända elever i klassen 147 Tydliggör, förklara, underlätta 147 Faddersystem 147 Tydlighet 148 Flerspråkighet som resurs 148 Deltagandemöjligheter och strategier 148 Idé vid mottagandet av nyanlända elever: Hur säger man? 149 Översikt över idéer i boken 153 Litteraturförteckning 157 Sakregister 159 Innehåll

Förord av Pauline Gibbons

I många länder i världen börjar allt fler barn i skolan med liten eller begränsad kunskap om det språk som används där. En del av dessa barn har föräldrar som valt att emigrera, andra har flytt undan krig och förföljelse. Då jag för många år sedan började som lärare i ”engelska som främmande språk”, som det kallades på den tiden (jag var så kallad EFL-lärare, English as a Foreign Language), togs eleverna ofta ut ur klassen för att få undervisning i det nya språket. Undervisningen koncentrerades på meningsbyggnad och uttal och hade inget samband med det språk eller det ämnesinnehåll som eleverna förväntades använda i undervisningen i övrigt. De bristande engelskkunskaperna kunde därför ibland leda till att dessa elever uppfattades som svagare än andra elever. Det står klart att när skolan eller enskilda lärare sänker förväntningarna på elevernas förmåga så begränsas också de möjligheter eleverna har att delta i en intellektuellt krävande ämnesundervisning. Om språket inte integreras i ämnesundervisningen, riskerar vi i slutändan att sätta en gräns för vad eleverna kan uppnå i framtiden. Numera har man inom utbildningsväsendet ett helt annat synsätt när det gäller att undervisa elever som ska ”lära att lära” på ett nytt språk. De pedagogiskt ansvariga inser i allt högre grad att alla elever kan tillgodogöra sig en kognitivt krävande ämnesundervisning, detta under förutsättning att det finns en noggrant planerad stöttning av lärandet. En undervisningsfilosofi med koppling till detta tankesätt är High Challenge, High Support som kapitlen i denna bok bygger på. Bron till ämnesspråket ger många praktiska idéer och tips på aktiviteter och material som kan användas ämnesövergripande och i olika åldersgrupper. I början av boken får vi en introduktion till tanken om språk och flerspråkighet som betydelsefulla lärresurser. Författarnas bromodell är central i boken. Bromodellen beskriver i fyra faser hur eleverna steg för steg stöttas i sin utveckling av ett ämnesspråk och nya ämnesspecifika

• fältet (ämnesområdet som det talas och skrivs om) • relationen (relationen mellan talare och lyssnare eller mellan skribent och läsare) • kommunikationssättet (om språket är muntligt eller skriftligt) När barn lär sig språk lär de sig successivt att anpassa sitt språk till dessa tre variabler allt beroende på kommunikationssituationen. I Bromodellen läggs stor vikt vid sambandet mellan språk och den kontext som språket kommer till uttryck i, och modellen speglar på så sätt den centrala roll som kontexten spelar. Boken innehåller många konkreta idéer att använda i undervisningen. Bland dem vill jag gärna lyfta fram följande:

• Boken innehåller aktiviteter som kan utföras i hemmet tillsammans med föräldrarna, till exempel samarbetsläxor.

• Elevernas övriga språk inkluderas i lärandet och i begreppet den samlade språkliga kompetensen.

• Eleverna får verktyg för att kunna utvärdera sitt eget skriftliga arbete.

Förord av Pauline Gibbons

begrepp. Fas 1 tar sin utgångspunkt i ett språk, en kontext och ett innehåll som är välkänt för eleverna. Under arbetet på väg mot fas 4 stiftar eleverna sedan bekantskap med ett nytt ämnesspecifikt innehåll och tillhörande ämnesspråk. I varje fas i Bromodellen får läsaren konkreta exempel på hur ämnesspråk kan utvecklas och tips om engagerande aktiviteter att använda i undervisningen. Precis som författarna påpekar är utvecklingen av ett ämnesspråk inte något som kan tas för givet. Eleverna måste få tid att arbeta aktivt med språket i allt lärande – och därigenom få möjlighet att positionera sig som potentiella ämnesspråksanvändare. Bromodellen avspeglar professor Michael Hallidays banbrytande arbete i sociolingvistik, ett arbete som också ligger till grund för många forskares och lärares verksamhet i australiensiska skolor. Att förstå sambandet mellan språket och den kontext som språket framträder i utgör kärnan i detta arbete. Hallidays arbete visar hur språk i varje kontext varierar på tre avgörande punkter:

• Som lärare uppmanas du att tänka högt när du exemplifierar hur en ämnesspecifik text kan utformas. • Som lärare får du verktyg som hjälper dig att observera din undervisning. Bron till ämnesspråket är en värdefull handbok för lärare som arbetar med elever som ännu inte uppnått full kompetens i skolans språk. Men också de elever som har modersmålet som skolspråk behöver använda språket på olika sätt under skolgången och i mötet med nya ämnesområden. Jag tvivlar därför inte på att alla elever kommer att få utbyte av alla de väl tillrättalagda och språkligt fokuserade aktiviteter som boken innehåller. Jag önskar författarna lycka till med denna praktiknära bok om undervisning i ämnesspecifikt språk.

2019 Pauline Gibbons

Förord av Pauline Gibbons

Författarnas förord

Kära läsare, vi vänder oss med den här boken både till dig som är verksam lärare och till dig som är lärarstudent. Vi vill ge dig idéer, material och förslag på aktiviteter som du direkt kan använda i din undervisning. Vi vill också ge dig en ram att utgå ifrån när du själv planerar språkutvecklande lektionsförlopp. Genom vårt arbete på lärarutbildningen och på vidareutbildningen i danska som andraspråk vid Københavns Professionshøjskole möter vi ofta personer verksamma i skolan som efterfrågar klassrumsnära verktyg och exempel på hur en undervisning kan läggas upp som bygger på de språkutvecklande principer som vi presenterar. Vi vet att språkutvecklande undervisning kommer alla elever till gagn – även om vi här i första hand lägger fokus på flerspråkiga elevers lärande. Vi har tillsammans med deltagare på olika kurser och utbildningar skaffat oss positiva erfarenheter av bokens aktiviteter: bättre ämnesmässig förståelse och bättre elevprodukter (både skriftligt och muntligt), större aktivitet i klassen, bättre och fler svar på frågor, strategisk och effektiv användning av flera språk i lärandet, bättre samarbete med hemmet och frigörelse av lärarresurser genom ökad elevaktivitet. Vi vet att enskilda aktiviteter i sig inte är en garanti för detta. Det behövs ett helhetsperspektiv och därför presenterar vi Bromodellen som en ram för arbetet. Vi vill ge dig idéer och verktyg som ligger nära din praktiska verklighet och vår strävan har därför varit att erbjuda så många konkreta förslag och så färdigt undervisningsmaterial som möjligt. Några av aktiviteterna känner du kanske till sedan tidigare och du har säkert också många egna idéer. Vi visar när och hur de enskilda aktiviteterna bäst kan användas – hela tiden med språkutvecklingen i centrum.

Med Bron till ämnesspråket får du

• en modell, Bromodellen, som stöd vid utarbetandet av en språkutvecklande undervisning • en palett av konkreta idéer: aktiviteter och mallar som du själv kan anpassa till just ditt ämne och dina elever • verktyg för att kunna identifiera det språk som är relevant att arbeta med, bland annat ”Språkluppen” och olika typer av stödmallar. I de flesta fall måste du själv fylla i mallarna och välja de ord och uttryck som hör samman med det ämnesspråk som du vill utveckla • material som du kan använda direkt: förslag på aktiviteter och exempel på material som du kan använda som de är eller redigera och komplettera som du vill.

Så här kan du använda boken • Läs om Bromodellen och gärna också om tankarna bakom som vi presenterar i det följande. • Ta hjälp av ”Språkluppen” för att ringa in det språk som eleverna ska utveckla. • Använd Bromodellen för att dela upp din undervisning i fyra faser så att du är säker på att de enskilda aktiviteterna bygger på varandra, att eleverna är aktiva, att du tar vara på deras resurser i lärandet och kopplar samman språk och ämnesinnehåll. De enskilda aktiviteterna är inte språkutvecklande i sig utan ska alltid ingå i ett samman hängande undervisningsförlopp. • Välj bland bokens idéer och aktiviteter som du vill. Låt boken fungera som inspirationskälla och handbok. Betrakta material och mallar som resurser och komplettera med dina egna och dina kollegors idéer och aktiviteter. Vi hoppas att du som lärarstudent kan ha nytta av boken under utbildningens gång och i din praktiska verksamhet. Till hjälp för dig som vill

Författarnas förord

Samtliga arbetsblad, stödmallar och övriga verktyg finns att ladda ner på bokens webbplats. Där finns också en digital version av boken. Instruktioner för hur du kommer åt materialet finns på omslagets insida.

utgå från Bromodellen i en uppgift eller i ditt examensarbete presenterar vi ett förslag till övergripande struktur. Se verktyget ”Disposition av under sökande uppgift” på s. 145. Vi hoppas att du som ämneslärare vill använda Bromodellen som ram för planering och reflektion och boken som handbok och idébank i din dagliga verksamhet. För dig som arbetar med nyanlända elever har vi ett särskilt kapitel i slutet av boken. Vi hoppas också att du som arbetar som lärare i svenska som andraspråk vill använda boken både i din egen praktik och när du vägleder kollegor. För dig som vill arbeta med klassrumsobservationer har vi i slutet av boken bifogat en matris som vi hoppas att du kan ha nytta av. Se verktyget ”Klassrumsobservationer” på s. 140. Det är dessutom vår förhoppning att du vill använda bokens principer och aktiviteter också i den ämnesbaserade undervisningen för vuxna.

Författarnas tack Vi vill rikta ett stort tack till våra ämneskollegor på Københavns Professions højskole för inspiration, idéutbyte och vilja att gemensamt utveckla undervisningsmaterial. Bokens aktiviteter och tankesätt är i hög grad ett resultat av vårt gemensamma arbete och hade inte kommit till stånd utan allas vår goda samarbetsvilja. Tack! Ett särskilt tack till Pauline Gibbons för samarbete och förord. Vi känner oss hedrade och tacksamma över din välvilja och ditt stöd och för att du ser positivt på vårt arbete. Tack till Samfundslitteratur (som publicerade den danska original utgåvan, övers. anmärkning) för stort engagemang under arbetet med boken. Tack för tron på våra idéer och det alltid positiva samarbetet – till nytta för både process och produkt. Det har varit ett stort nöje! Katja & Helene

Författarnas förord

Fas 2: Introduktion av ämnesspråk

Syftet är att eleverna ska utvidga sin förståelse och sitt språk genom att införliva det nya ämnesspråket i sin språkliga repertoar. Eleverna ska alltså utnyttja sin allmänna språkliga kompetens för att kunna förstå och ta till sig ett nytt ämnesspråk. Eleverna ska i denna fas systematisera sin kunskap på nya, för ämnet karakteristiska sätt och här spelar läraren en viktig roll. Läraren är den som sätter fokus. Det betyder att läraren får en mer framträdande roll i klassrummet i denna fas. Läraren måste på ett tydligt sätt demonstrera hur man tänker och hur man använder det aktuella ämnesspråket. Läraren måste modellera hur det nya språket kommer till uttryck. Det är en viktig fas men vi föreslår att den begränsas till 20 procent av tiden i en undervisningssekvens, eftersom eleverna snabbt bör komma igång med att själva prova och bearbeta det ämnesspecifika språket i nästa fas. I denna fas får du inspiration till aktiviteter som kan • positionera eleverna som utforskare • utveckla ämnesspråket mot bakgrund av elevernas vardagsspråk • utveckla ordförrådet genom att eleverna får använda centrala ord och begrepp i meningsfulla sammanhang • systematisera ämnesstoffet och tänkandet kring det på ett sätt som överensstämmer med ämnet ifråga och dess terminologi • upprätthålla och befästa ämnesspecifika strukturer hos eleverna • aktivera flerspråkiga resurser • skapa ramar för att tala om ämnesspråk, det vill säga skapa metaspråklig medvetenhet. 64

Del 2 De fyra faserna

I den andra fasen får eleverna en introduktion till ett begynnande ämnesspråk. Elevernas vardagsspråk fördjupas och utvidgas och nya centrala ord kopplas samman med elevernas förförståelse och vardagsspråkliga uttryck i ämnet. Också nya sätt att formulera sig sammanhängande introduceras för eleverna. Ämnets sätt att organisera och systematisera kunskap kommer till uttryck i språket. Organiseras innehållet i över- och underbegrepp, argument för och emot eller på en tidslinje?

Idé 2.1 Stödmallar, fas 2: introduktion av ämnesspråk

Kunskap organiseras på olika sätt i olika ämnen. I fas 2 i Bromodellen ska elevernas förståelse i ämnet organiseras i ämnesspecifika strukturer och omskapa vardagsförståelse till ämnesspråk. Stödmallarna ska hjälpa eleverna att förstå och komma ihåg sammanhang, ord och begrepp som är typiska för ämnet. Mallarna illustrerar ämnesspecifika sätt att tänka, det vill säga ämnesspecifika strukturer. Varje struktur kräver sitt speciella språkliga uttryck. Varje mall innehåller därför förslag på ord och formuleringar (sambands signaler) som eleverna har god nytta av när de talar, skriver, läser och antecknar. De ämnestypiska strukturerna kan användas tillsammans eller var för sig. Stödmallarna anpassas enkelt till varje enskilt ämne – lärare och elever kan också göra egna. Stödmallen över vändpunkter på s. 73 är ett exempel på en anpassad mall. Här följer nio exempel på stödmallar – se också det digitala materialet på bokens webbplats:

• Återberättande • Orsakssammanhang

•

• • • • • •

− Linjärt förklarande − Kretslopp − Flera möjliga orsaker − Konsekvenser − Vändpunkter Jämförelse − Jämförelse i cirklar − Schematisk jämförelse − Skillnader Beskrivning Klassificering Problemlösning − I projektarbete − I matematik Argumentation och diskussion − Argumentation − Diskussion Val av citat vid analys och tolkning Värdering

Fas 2: Introduktion av ämnesspråk

ARBETSGÅNG: STÖDMALL AR

Förberedelse Fundera på hur ämnets innehåll är strukturerat. Välj en stödmall (anpassa eventuellt), skriv ut den eller dela den digitalt med eleverna. Gemensamt exempel och språkligt fokus högt och skriv in nyckelord i stödmallen tillsammans med eleverna. • Visa hur anteckningar kan skrivas in i mallen – anteckningar från de uppsamlingar du har i samband med samarbetsläxor, gemensamma upplevelser och andra aktiviteter under fas 1. • I denna fas är det viktigt att nyckelorden ligger nära elevernas vardagsspråk och vardagserfarenheter. Eventuellt kan ord på flera språk skrivas in i mallen. • Gå tillsammans med eleverna igenom vilka sambandsord och meningsinledare ni kan använda. Hämta stödmall på bokens webbplats, och komplettera den med klassens egna uttryck. Eleverna fyller i sina stödmallar Låt eleverna arbetar tillsammans utifrån stödmallen Stärk elevernas aktiva språkbruk i ämnet genom att • låta eleverna använda såväl svenska som andra språk som stöd för tänkandet • låta eleverna arbeta tillsammans två och två • låta eleverna jämföra de ifyllda stödmallarna med varandra. Uppsamling

• Eleverna presenterar sina stödmallar. • Påminn eleverna om varför ni använder just den här mallmodellen. Repetera de ämnesspecifika begreppen. • Låt mallen utgöra grunden för det fortsatta undervisningsförloppet. • Stödmallen kan också fungera som bas för en samarbetsläxa. • Diskutera gärna stödmallarna med kollegor verksamma i andra ämnen. Kanske kan ni hitta mallar som kan användas ämnesövergripande?

Del 2 De fyra faserna

• Ge ett exempel, fyll i en stödmall gemensamt på tavlan. Berätta, tänk

Stödmallar: Återberättande

Syftet med den första varianten av stödmall är att återge ett skeende. I humanistiska ämnen, som till exempel i svenska, kan det handla om att berätta om något man upplevt men också om handlingen i en biografi, ett reportage eller en novell. I ett naturvetenskapligt ämne kan det röra sig om en försöksrapport, en försöksinstruktion eller återgivande av en linjär utvecklingsprocess. Elevernas uppgift är att formulera en inledning (den första rutan) och att sedan koppla ihop olika skeenden kronologiskt. Vi har därför gett förslag på sambandssignaler i pilarna mellan de olika delarna i återberättandet. Den sista rutan är avsedd för en avslutande slutsats eller värdering. Mallen kan fyllas i med lämpliga frågor i innehållsrutorna och med passande sambandssignaler i pilarna. Du hittar mallen på bokens webbplats. Där kan du också hämta exempel på stödmallar med förslag till sambandssignaler som stöd för elevernas återberättande.

Stödmall: Återberättande.

Börja med att berätta: Vilka var med? Var och när hände det? Vad hände där?

Först …

Och så … Lite senare … Plötsligt … Efteråt …

Till sist …

Berätta kort vad du tyckte om det du varit med om: Jag tycker att …

Stödmall: Återberättande – exempel på arbetsblad i humanistiska ämnen.

Fas 2: Introduktion av ämnesspråk

Vem? Var? Är? Vad?

Först …

Och så … Lite senare … Därefter … Senare …

Till sist …

Vi har alltså visat att …/ Vi kan alltså konstatera att …

Stödmall: Återberättande – exempel på arbetsblad i naturorienterande ämnen.

Syftet med den här typen av stödmall är att beskriva orsakssammanhang. Det kan handla om utvecklingslinjer i samhällsorienterande ämnen eller processer och undersökningar i naturorienterande ämnen. Det finns fem olika slags stödmallar som är lämpliga när klassen arbetar med innehåll som bygger på sammanhang: ”Linjärt orsakssammanhang”, ”Kretslopp”, ”Flera möjliga orsaker”, ”Konsekvenser” och ”Vändpunkter”. Välj först den mall som passar för din aktuella undervisningssekvens. Eleverna ska rita eller skriva centrala ord (nyckelord/ämnesspecifika begrepp) på varje steg i mallen och använda dem som stöd i det fortsatta arbetet och vid samtal eller redovisningar i ämnet. Översikten på s. 74 innehåller sambandssignaler som kan föras över till stödmallarna och som kan användas när eleverna vill redogöra för orsakssammanhang i tal eller skrift.

Linjärt orsakssammanhang Med denna stödmall får eleverna hjälp att strukturera och beskriva linjära orsakssammanhang mellan händelser. Därför uttrycker sambandssignalerna orsak och följd. Eleverna skriver nyckelord till skeenden i rutorna och relevanta sambandssignaler i pilarna. Utgå från förslaget i exemplet nedan och fyll i mallen med egna hjälpfrågor och sambandssignaler.

Stödmall: Linjärt orsakssammanhang.

Del 2 De fyra faserna

Stödmall: Orsakssammanhang

Vad hände? Vad var det som utlöste förändringen?

Därför På grund av Till följd av Mot bakgrund av

Vad hände egentligen? Vad betydde det?

Således Det vill säga Eftersom Som en följd av

Vad blev resultatet? Vad innebär/ betyder nu detta?

Stödmall: Linjärt orsakssammanhang – exempel på arbetsblad.

Kretslopp

I denna stödmall använder eleverna sambandssignaler som uttrycker orsak och följd i ett cykliskt sammanhang. Exempel kan vara vattnets kretslopp eller en fjärils livscykel. Figuren visar en repetitiv, återkommande process och man kan därför starta var som helst i figuren. Foga själv in passande sambandssignaler i pilarna.

Stödmall: Kretslopp.

Fas 2: Introduktion av ämnesspråk

Därför

får tta att … e D ljd fö till Det är orsaken till …

Stödmall: Konsekvenser – exempel på arbetsblad.

Vändpunkter Denna stödmall visar hur en avgörande händelse kan förändra historiens gång – antingen det rör sig om handlingen i en fiktionstext eller om förändringar i samhällsutvecklingen. Stödmallen fungerar fint om man vill stötta elevernas utveckling från att berätta om vändpunkter i sitt eget liv (när jag fick en lillasyster, när jag började skolan, när jag flyttade) till att redogöra för vändpunkter som har med skolämnena att göra. Mallen lämpar sig alltså utmärkt som samarbetsläxa: Använd stödmallen för att återge en berättelse hemifrån. 72

Del 2 De fyra faserna

De (oc t bet kså yde )a r tt …

anl Det edn är ing (ock en så) till att …

Stödmall: Konsekvenser.

Eleverna ombeds skriva in den avgörande händelsen i stjärnan i mallens mitt. Eleverna ska också beskriva perioden före och efter vändpunkten på pilarna före och efter stjärnan. Använd de föreslagna sambandssignalerna eller formulera själv meningsinledare till eleverna.

Stödmall: Vändpunkt.

En g å Tidi ng gar Inn e an

Men så plötsligt

råt Efte dess an Sed u N Då

Stödmall: Vändpunkt – exempel på arbetsblad.

Orsakssammanhang: Översikt över sambandssignaler Detta är en översikt över ord och uttryck som kan binda samman meningar och stycken när eleverna talar eller skriver om orsakssammanhang. Vårt förslag är att hämta sambandssignaler från översikten och foga in dem i stödmallarna. Arbeta gärna med ordens betydelse i helklass genom att ge exempel på hur de används och hur de översätts till respektive modersmål. Välj ut och komplettera listan med de ord och uttryck som just din klass behöver i den aktuella undervisningssituationen. Fas 2: Introduktion av ämnesspråk

Översikt: Sambandssignaler Sambandssignaler

Exempel

Översättning

Därför … Eftersom … Det/Detta betyder att … Till följd av … Det/Detta får till resultat att … Mot bakgrund av … Det/Detta är anledningen/skälet till att … Således Följaktligen … På grund av … Så … Det/Detta är orsaken till att …

De/Detta gjorde att … Det/Detta utlöser … Det/Detta är avgörande för … Följden blir att … En annan konsekvens är att … Jag kan tänka mig att … Det/Detta ledde till att … För det första …, för det andra …, för det tredje …

Stödmallar: Jämförelse Syftet med den tredje typen av stödmall är att jämföra skillnader och lik heter hos olika fenomen. Mallarna är tänkta att användas för kunskapsdelning. Vid jämförelse av egenskaper när det gäller växter, djur, texter, personer, styrelseformer med mera kan det vara lämpligt att låta eleverna undersöka olika fenomen i expertgrupper för att därefter dela kunskap genom att föra in informationen i stödmallarna. På så sätt används det ämnesspecifika språket för att skapa ny kunskap i ämnet. Till den här text typen finns tre olika varianter: ”Jämförelse i cirklar”, ”Schematisk jäm förelse” och ”Skillnader”. Du får också en översikt med förslag på ord och uttryck att använda i mallarna. 74

Del 2 De fyra faserna

De/Detta är en av orsakerna till att …

Jämförelse i cirklar

Denna mall används för att jämföra likheter och skillnader mellan olika fenomen. Stödmallen kan förslagsvis komma till användning när eleverna ska samla information från faktatexter i ett överskådligt schema eller när de ska utforska komplexa begrepp. Eleverna skriver namnet på respektive begrepp eller fenomen på linjen över cirklarna. Därefter ska de försöka hitta karakteristiska drag som beskriver fenomenen. De egenskaper som är gemensamma skrivs i det mittersta fältet och de karakteristika som är typiska för varje enskilt fenomen hamnar i var sin cirkel.

Stödmall: Jämförelse i cirklar.

Jämförelse: Översikt över ord och uttryck (likheter och skillnader) Detta är en översikt över ord och uttryck som kan fungera som sambandssignaler när eleverna jämför olika fenomen i tal eller skrift. Du väljer de uttryck du tycker passar och skriver in dem i stödmallarna. Arbeta gärna med ordens betydelse i klassen genom att ge exempel på hur de används och hur de översätts. Välj ut och komplettera listan med de ord och uttryck som just din klass har användning för.

Fas 2: Introduktion av ämnesspråk

Översikt: Ord och uttryck vid jämförelse – skillnader Exempel

Översättning

Den här skiljer sig mycket från de andra eftersom …

Bron till ämnesspråket

Den ene är … medan den andra är …

Praktiska verktyg i klassrummet

Några X har X, de andra har inte X. Några skiljer sig genom att de …

Hur gör man rent praktiskt för att stötta flerspråkiga elever i alla ämnen? Hur kan planeringen av undervisningen, t.ex. i SO och NO, både ta hänsyn Till skillnad fråntill… ämnesstoffet och till elevernas utveckling av ämnesspråket? Och finns det verkligen aktiviteter som på ett genomtänkt och engagerande sätt låter Men … eleverna ta sig vidare från vardagsspråket till ämnesspråket? Det är frågor Den är väldigt olik de andra eftersom … som många lärare tampas med, både i grundskolan och på gymnasiet. Med Det är (dock) inte detsamma som Bromodellen som…verktyg får du en tydlig plan för de fyra stegen som leder till utveckling Det är annorlunda än … av ämnesspråket – och mängder med konkreta förslag på vägen dit. Den ena, den andra …

Bromodellen låter dig planera undervisningen som en rad språksituationer på…en bro, och genom verktyget Språkluppen får du upp ögonen för vad det Detta gäller inte är i ämnesspråket som behöver uppmärksammas. När eleverna tar första steget ut på bron i ett nytt ämne måste det finnas många möjligheter att delta – både språkligt och ämnesmässigt – annars är det inte lätt att lära. Bromodellen har utvecklats för att skapa just sådana situationer och för att garantera största möjliga aktivitet alldeles oavsett om eleven lyssnar, agerar Översikt: Ord och uttryck vid jämförelse – likheter eller uttrycker sig verbalt. Exempel

Däremot …

Översättning

Boken innehåller: Både … och • En mängd konkreta förslag på undervisningsaktiviteter som låter eleven Likaså … utveckla sitt ämnesspråk. • Tydliga beskrivningar av hur varje aktivitet kan genomföras och vad den Liksom … har för mål. Också … • Verktyget Språkluppen som hjälper läraren att få syn på det ämnesspråk På samma sätt … som är viktigt att arbeta med. • Arbetsblad och stödmallar för eleverna när de genomför aktiviteterna. Det är detsamma som … • Digital tillgång till arbetsblad och stödmallar riktade till eleverna och I likhet med … matriser och översikter riktade till läraren. Det/Detta har X• gemensamt Y … Gibbons, författare till boken Stärk språket, stärk lärandet Förord av med Pauline som Bromodellen grundar sig på. Alla X har Y gemensamt … Det gäller för båda att … På samma sätt är det med …

Art.nr 43162

76studentlitteratur.se Del 2 De fyra faserna