9789144140315 by Smakprov Media AB

Den betydelsefulla högläsningen – med barn i förskolan

MARIA HEIMER

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43196 ISBN 978-91-44-14031-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Göran Alfred Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Veronica Ljunglöf Författarfoto: Mats Schöld Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Inledning 5 Barnens rätt till högläsning 5 Högläsning i hemmen 6 Högläsning i förskolan 7 Bokens författare 8 Bokens kapitel 9 Förutsättningar för språkutveckling 9 1 Högläsningens fördelar 11 Stimulerar läsintresse 12 Stimulerar ordförrådet 13 Utvecklar litteracitetsförmågor 15 Ger gemensamma upplevelser och referensramar 17 Vässar barns hjärnor 18 En källa till kunskap 18 Utvecklar medkänsla och empati 19 Stärker självkänslan 21 Utvecklar fantasin och skapar inre bilder 21 Ger inspiration till lek 22 2 Välja högläsningslitteratur 25 Är texten på rätt nivå? 25 Varför variera läsutbudet och hur? 26 3 Förbereda högläsningen 53 Varför förbereda sig inför högläsningen? 53 Vad gör en god högläsare? 54

inneHåll 4 Genomföra högläsningen och samtala om det lästa 65 Hur engagerar vi barnen? 66 Hur många gånger kan vi läsa samma bok? 66 Varför vill barnet inte lyssna eller delta? 67 Det betydelsefulla samtalet 68 5 Bearbeta det lästa 89 Dramatisering 89 Lektema 92 Tolka bilder 96 Återberättande 99 Skapande undervisningstillfällen 100 Intertextualitet 105 Rörelser och dans 108 Upplevelser 109 6 Vara läsande förebilder 111 Förskolebiblioteket – en läsande förebild 111 Hur signalerar vi böckers värde? 113 Hur placerar vi böckerna? 113 Hemmen – läsande förebilder 115 Biblioteken – läsande förebilder 120 Barn som läsande förebilder 122 Referenser 123 Barnlitteratur 131

1 Högläsningens fördelar Om högläsningen genomförs på ett pedagogiskt medvetet sätt, där vi vuxna skapar möjligheter för barnen att vara aktiva, kan högläsning i förskolan vara ytterst betydande. I det här kapitlet kommer vi att titta närmare på olika fördelar med högläsning, men först en kort genomgång av vad begreppet innebär. Det finns olika definitioner av begreppet högläsning, men de är alla snarlika. Enligt uppslagsverket NE (NE.se) innebär högläsning att läsa en text högt för åhörare. Anne-Marie Körling (2012), lärare och före detta läsambassadör, menar att när man högläser ger man den skrivna texten röst. I boken Läsa högt för barn (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006) används begreppet i betydelsen att en vuxen läser högt ur en bok för barn, men författarna menar att högläsning kan associeras till flera olika situationer i olika sammanhang. Det finns dock en skillnad mellan att läsa högt för barn jämfört med att läsa med barn, menar Grover Whitehurst och medarbetare, som Liv Gjems hänvisar till i boken Förskolans arbete med tidig litteracitet – på barns villkor (2018). De menar att läsa för barn är en lässituation där den vuxne enbart ibland stannar upp för att ställa en fråga till barnen om vad ett ord betyder, eller om vad som finns att se på bilderna i boken. Att läsa med barn är ett interaktivt sätt att läsa, där högläsaren ställer frågor till barnen om vad de tänker

1 HögläSningenS fördelar och tycker om olika delar av handlingen i boken. I den här boken kommer jag att utgå från högläsning som ett interaktivt sätt att läsa, det vill säga det som Whitehurst med medarbetare benämner läsa med barn.

Stimulerar läsintresse Det finns olika kriterier som sammantagna bidrar till att barn blir intresserade av text och på så sätt läsare med tiden. Följande fem kriterier grundar sig i en genomgång av läsforskningen: • Textrik miljö. I en textrik miljö läses det med barnen och det finns tid för läsning. Barnen ser att de vuxna läser och barnen uppmuntras att interagera med text som finns i de miljöer där de vistas (Frykholm m.fl., 2007; Fast, 2008; Gambrell, 2011). • Språkrik miljö. I en språkrik miljö förekommer samtal om det lästa naturligt (Kåreland, 2013; Liberg, 2007; Söderbergh, 2009). • Kunskapsrik miljö. I en kunskapsrik miljö stimuleras barn att lära sig mer om världen och om saker som intresserar dem. Det gör de genom att prata med människor och med hjälp av tv, datorer och leksaker (Fast, 2008; Gambrell, 2011). • Kommunikativ miljö. I en kommunikativ miljö främjas barns lek och delaktighet (Hvit, 2015; Widhe & Elam, 2015; Larsson, 2012). • Samverkansstark miljö. I en samverkansstark miljö samverkar förskolan främst med hemmet men också med biblioteket (Fast, 2008; Gambrell, 2011). Hur vi i förskolan kan möjliggöra samverkan mellan dessa olika kriterier ges flera förslag på i följande kapitel: ”Förbereda högläsningen”, ”Genomföra högläsningen och samtala om det lästa”, ”Bearbeta högläsningen” och ”Vara läsande förebilder”.

1 HögläSningenS fördelar

Stimulerar ordförrådet Ord är språkets byggstenar och att bygga upp ett rikt ordförråd är viktigt för barns språkutveckling. Hur stort ordförråd ett barn har är helt beroende av hur många ord barnet möter. Barn har skilda språkliga förutsättningar med sig hemifrån. Enligt de kanadensiska forskarna Betty Hart och Todd R. Risley kan skillnaden i barns ordförråd i treårsåldern vara så stor som 700 ord (Strid, 2016). Deras forskning visar att de barn som växte upp i hem med de mest gynnsamma språkliga förhållandena hade ett aktivt ordförråd på 1 200 ord medan barn i de minst språkligt gynnade hemmiljöerna bara hade 500 aktiva ord. Enligt Roberta Golinkoff och Kathy Hirsch-Pasek (2008) är ordinlärning och barns lärande om språkets struktur av mycket stor betydelse under de tre första levnadsåren. Hur barnets språkliga kunskap är i treårsåldern skapar förutsättningar för hur många ord barnet kommer att lära sig. De barn som kan många ord kommer att lära sig fler ord och mer om språk, medan de barn som inte har tillägnat sig grundläggande språkfärdigheter och lärt sig ord kommer att ha svårare att lära sig språk. Det här är ett fenomen som benämns Matteuseffekten (Stanovich, 1986) och härstammar från Matteusevangeliet (Bibeln, 2012, Matt 13:12) där det står: Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.

Anna Strid skriver i sin bok Bygg barns ordförråd (2016) att ordförrådsundervisningen måste starta tidigt, redan i förskolan. Genom att arbeta medvetet med att utveckla barns ordförråd kan vi i förskolan överbrygga dessa skillnader. Högläsning av litteratur erbjuder ett språk som berikar barnens ordförråd långt utöver vanligt vardagsprat. Undersökningar och studier visar att barn som ingår i en språkgemenskap med högläsning, och samtal med utgångspunkt från det lästa, har ett större och rikare ord- och begreppsförråd än barn som inte får det

1 HögläSningenS fördelar (Heath, 1983; Liberg, 2003). När vi läser högt delar vi med oss av skriftspråket till barnen. Språk i skrift skiljer sig från språk i talad form genom att skriftspråket är mer abstrakt än talspråket. Enligt Gisela Håkansson (2014) finns det dubbelt så många substantiv som pronomen i barnböcker jämfört med i talspråk. Orden är också längre och mer specialiserade och miljö- och karaktärsbeskrivningar är utförligare i böcker. Den som läser högt artikulerar orden tydligare än i dagligt tal, vilket gör att barnen får en mer exakt ljudbild. Barnen får också uppleva ett mer komplext språk, en annan meningsbyggnad och andra begrepp och uttryck än när vi talar. Flera skriftspråkliga ord finner vi till exempel i boken Fisens liv, skriven av Malin Klingenberg och illustrerad av Sanna Mander. Bilderboken handlar om fisar och är skriven på vers: Typer med pengar och snofsiga kläder är ytterst diskreta när de släpper väder ingenting hörs, nej, de enda symtomen är alla som dimper omkull av aromen

Läsforskaren Mats Myrberg menar att språket utvecklas ansikte mot ansikte, näsa mot näsa (Preutz, 2012). Professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg har genom en jämförelse med antal ord i ett barns ordförråd visat på hur betydelsefull högläsningen är (Lundberg & Herrlin, 2005). Enligt dem har en sjuåring ett ordförråd på mellan 5 000 till 7 000 ord. När barnet är tio år äldre, det vill säga sjutton år, har det tio gånger så många ord i sitt ordförråd, 50 000 till 70 000 ord. Men det förutsätter att barnet regelbundet har blivit läst med och/eller har läst själv. Barn som inte har läst själv eller blivit lästa med har ett mycket mindre ordförråd, ungefär 15 000 till 17 000 ord. Ett så begränsat ordförråd räcker inte för att förstå en tidningstext eller en instruktion – för det behövs 50 000 ord. Ett forskarteam i Ohio har presenterat studien ”When children are not read to at home: the million word gap”, som visar hur bety-

1 HögläSningenS fördelar delsefull högläsningen i hemmet är för barnens ordförråd (Logan, Justice m.fl., 2019). Teamet har uppskattat antalet ord som barn får höra under högläsningen. För att komma fram till det har de räknat ord i de 60 barnböcker som vanligtvis läses med barn i USA. Forskarna uppskattar att föräldrar, som läser en bilderbok varje dag med sina barn de fem första åren i livet, låter barnen få höra cirka 290 000 ord på fem år. Om föräldrarna istället väljer att läsa fem böcker varje dag har barnet fått höra mer än 1,4 miljoner ord. Men forskning visar att det inte räcker att enbart läsa högt, för att barnen ska kunna tillgodogöra sig fler ord. Enligt forskarna Anne Hargrave och Monique Sénéchal (2000) påverkar uppläsning av texter barns ordförråd ytterst lite. För att barnen ska kunna tillägna sig nya ord måste de, enligt Catherine Snow (2000) och medarbetare, förutom att få höra många relevanta ord också få möjlighet att använda orden, både var för sig och i meningar tillsammans med vuxna och andra barn. I bearbetningen av det lästa kan vi till exempel använda orden om och om igen. Forskare som Beck och McKeown samt Smith och Dickinson menar att kvaliteten på innehållet i texten, kvaliteten på hur vi läser och hur ofta en bok blir läst om igen, är avgörande för barns utveckling av ordförrådet (Gjems, 2018). Genom att erbjuda barnen ett medvetet val av litteratur ger vi dem möjlighet att möta nya ord och begrepp. För att ha ett gott ordförråd krävs att man har kunskap och kännedom om orden och deras betydelse. Man ska kunna uttala och förstå ordet och veta när och i vilka sammanhang det används. Hur stort ordförråd barnet har när det börjar skolan, påverkar dess möjlighet att fördjupa och bredda sitt ordförråd under skoltiden. Ett stort ordförråd är en av de faktorer som starkast kan kopplas till god läsförståelse senare i läsutvecklingen.

Utvecklar litteracitetsförmågor Enligt Rigmor Lindö (2009) är daglig högläsning av olika litterära genrer med uppföljande undervisningstillfällen kring den gemen-

1 HögläSningenS fördelar samma läsupplevelsen det bästa vi kan göra för att utveckla barnens litteracitetsförmågor. I sagorna och barnlitteraturen finns språket, berättelsestrukturen och tankarna om vad det innebär att vara människa. Literacy har en bredare betydelse än uttryck som läs- och skrivfärdigheter, menar Roger Säljö (2005). I begreppet litteracitet inbegrips även kunskap om hur man använder text i olika sammanhang, kännedom om hur olika genrer är uppbyggda och kunskaper om hur man går mellan text, tal och handling i olika verksamheter. Carina Fast (2019) skriver att när ett barn hör text, så hör det språket i en obruten diskurs. Mening följer på mening och det finns en start och ett slut. Där finns också dialoger med olika röster, vilket skiljer sig betydligt från talspråket. Samtidigt som barnet hör text ser det också hur det skrivna språket är strukturerat. När vi läser högt lär sig barnen mycket omedvetet, till exempel regler för hur man läser en bok. Genom högläsningen visar vi hur man håller i en bok, vad som är fram och bak eller upp och ned, och hur man rör ögonen från vänster till höger och uppifrån och ned på varje sida. Barnen lär sig också hur språket låter och hur det är uppbyggt. Mats Myrberg säger att de flesta av oss underartikulerar i dagligt tal medan vi artikulerar bättre när vi läser högt (Preutz, 2012). När vi artikulerar tydligare förbättras barnets uppfattning om språkets ljudstruktur och språkförståelsen ökar. När vi läser som det står i texten delar vi med oss av skriftspråket och då lär sig barnet skriftspråkets meningsbildning och grammatik. Enligt litteracitetsforskaren Margareta Meek lär sig barn, som får höra berättelser eller som blir lästa högt med, ofta hur en berättelse är uppbyggd (Fast, 2019). Den har en början och ett slut som binds ihop med en röd tråd. När vi högläser faktatexter visar vi att informationen kan finnas på flera olika ställen och att den presenteras på olika sätt, till exempel i en faktaruta, bildtext, bild, tankekarta eller tidslinje. Det är betydelsefullt när barnen med tiden kommer att läsa på egen hand.

1 HögläSningenS fördelar

Ger gemensamma upplevelser och referensramar Svenska Barnboksakademin har samlat goda argument för barnlitteratur under namnet 17 skäl för barnboken. Ett av skälen är att den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna. Mötet mellan barn, vuxen och bok skapar en gemensam positiv upplevelse som stärker gemenskapen i gruppen – den ger något att prata om. Det berör författaren Fredrik Backman i sitt Facebookinlägg den 8 april 2017, dagen efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Han skriver: [---] ”Hur förklarar vi det här för ungarna?” Jag vet ju inte. Jag har ingen aning. Men när jag var liten och något fruktansvärt hände så läste min mamma alltid böcker för mig. Det var så hon förklarade allt det svåraste i livet, hon lät mig ställa frågor och vi började alla samtal så. Med böcker. När min farfar dog när jag var 6 läste mamma Bröderna Lejonhjärta, och det gav mig ett sätt att prata med min farmor om döden. Nu läser mamma Bröderna Lejonhjärta för mina egna barn, och jag läser Harry Potter med dem, och det hjälper oss att prata om andra saker. Det förändrar inte världen, jag vet det, men det är kanske … något.

Margareth Sandvik och Marit Spurkland (2011) menar att leken och samtalet mellan barn och vuxna frodas när barnen har ett gemensamt innehåll och gemensamma referensramar att utgå från. Otaliga är de böcker som både jag och mina barn har utgått från i våra samtal, för att försöka hitta svar på våra funderingar eller för att minnas, leka med ord eller skratta tillsammans. Som exempel skulle jag vilja dela med mig av en händelse hemma i mitt kök för ungefär tio år sedan. Min dotter Ellen, som är yngst, hade en fundering och frågade mig: ”Mamma, var fanns jag innan jag fanns, var någonstans var jag när Filip var liten och jag inte var född?” Jag hann knappt fundera över vad jag skulle svara innan Filip kom springande och svarade: ”Jag vet, Ellen du var en sten!”

1 HögläSningenS fördelar Varpå Ellen utbrast: ”Ja, det var jag ju!” Ett enda ord behövdes, sten, för att Ellen och jag skulle förstå vad Filip refererade till, nämligen Sandvargen av Åsa Lind som vi läst några veckor tidigare. Med utgångspunkt från vår gemensamma läsupplevelse började vi samtala om var Ellen fanns innan hon var född. Sandvargen är en kapitelbok som handlar om Zackarina som en dag hittar Sandvargen när hon gräver på stranden. Med Sandvargen kan hon samtala om livets små och stora frågor. En dag berättar Sandvargen att när han blir frusen om nosen så tänker han på vad han var innan han blev Sandvargen. Han berättar att han först var glöd, sedan en vulkan, därefter en sten och efter miljoner år av lek blev han Sandvargen. Zackarina undrar då vad hon var innan hon blev Zackarina. Sandvargen svarar då henne: ”Det vet väl du! [---] Det är ju din historia!” (Lind, 2016, s. 24).

Vässar barns hjärnor Den australiska forskaren Mem Fox skriver i sin bok Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan (2003) att högläsning och samtal kring det lästa ”vässar” barns hjärnor. Under högläsningen behöver barnen lyssna aktivt och ta till sig bildspråket. Det utvecklar förmågan att kunna koncentrera sig under en längre tid. Högläsningen bidrar också till att barn lär sig lösa problem med hjälp av logiskt tänkande och att uttrycka sig lättare och tydligare.

En källa till kunskap Litteraturläsning har en betydelsefull funktion som källa till kunskap och spelar en viktig roll för barns intellektuella utveckling. Forskarna Anne E. Cunningham och Keith E. Stanovich säger att omvärldskunskapen är cirkulärt länkad till läsförståelsen på så sätt att ju mer vi känner till om omvärlden, desto lättare blir det att läsa och ju mer vi läser, desto mer lär vi oss om omvärlden (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013).

1 HögläSningenS fördelar Högläsningen är som ett fönster mot samhället och världen. Genom litteraturen får barnen ta del av texter från olika delar av världen, bekanta sig med olika människor, djur, miljöer, relationer och levnadsvillkor. De får också ta del av andras känslor och får på så sätt en begynnande förståelse för känslor. Barnen kan identifiera sig med och känna sympati för karaktärer i boken. De höglästa texterna kan också inspirera barnen till att vilja veta mer om det som berättas, beskrivs eller förklaras. Utifrån litteraturen kan vi också utforska hur världen skulle kunna se ut.

Utvecklar medkänsla och empati I förskolans läroplan, Lpfö18, står det att utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation (Skolverket, 2018). Görel Sterner och Ingvar Lundberg skriver i sin bok Före Bornholmsmodellen: Språksamlingar i förskola (2018) att det är viktigt att förskolebarnet efterhand lär sig leva sig in i andras människors tankar, avsikter och känslor och överger sitt självcentrerade perspektiv. Genom högläsning ger vi barnen möjlighet att på ett djupare plan få leva sig in i andra människor, deras olika relationer och levnadsvillkor. Vi ger dem tillfälle att identifiera sig med karaktärerna i boken och känna sympati för dem. På så kan barnen få en förståelse för hur andra känner och upplever något. Två bilderböcker som ger oss möjlighet att ta del av hur andra barn har det, hur de tänker och känner är Tilly som trodde att … av Eva Staaf och Emma Adbåge och Jag och alla av Ylva Karlsson och Sara Lundberg. I Tilly som trodde att … funderar Tilly över hur det är att vara ett annat barn och för att ta reda på det går hon hem till olika kompisar. Vi får bland annat följa med hem till Mimmi. Hemma hos Mimmi finns inte så mycket mat i kylskåpet, bara ett nagellack och en ost. Tilly förundras över att det inte finns någon mjölk och att det finns möglig ost, hon som trodde att mögel var något dåligt. Tilly går också hem till Loppan. Där får man stöka till

1 HögläSningenS fördelar

Bild 1.1 Peppes badrum. Ur Tilly som trodde att … av Eva Staaf och Emma Adbåge.

genom att vräka ut kuddarna ur soffan och dra ut kastrullerna ur köksskåpet. Man får också äta maränger mitt i veckan. Hemma hos Peppe finns en pappa som inte städar. Tilly behöver gå på toaletten och när toalettpappret är slut, ropar hon på Peppe varpå Peppe svarar: ”Har pappa glömt papper?” Tilly svarar att hon kan lufttorka men Peppe uppmanar henne att ta något ur tvättkorgen, eftersom det ändå ska tvättas. Tilly tar en strumpa ... I bilderboken Jag och alla får vi möta tio barn som var och en funderar över hur ett annat barn har det. Det första barnet vi möter är Olivia. Hon är på väg med sin mamma till förskolan och bakpå motorcykeln får hon syn på barn i gula västar i en kohage. Hon funderar då över hur det är att vara ett barn som hälsar på en ko. På nästa uppslag får vi träffa ett av barnen i kohagen som i sin tur funderar över hur det är att köra traktor. Ett barns tankar länkar vidare till ett annat barn som i sin tur länkar vidare i en händelsekedja tills vi slutligen får möta Olivia igen.

1 HögläSningenS fördelar I Lpfö18 står också att kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar (Skolverket, 2018). I barnlitteraturen finns en mängd titlar som skildrar olika levnadsförhållanden och kulturer, till exempel Vi letar skatt av Jesper Lundqvist och Marcus Gunnar Pettersson och Eid – en festdag av Eva Susso och Jali Madi Susso. Vi letar skatt handlar om en kvinna som tigger utanför en matbutik och Eid – en festdag handlar om den muslimska högtiden Eid al-fitr.

Stärker självkänslan Litteraturen ger oss inte bara förutsättningar att utforska andra människor utan också oss själva. Med hjälp av litteraturen kan vi definiera och omdefiniera vilka vi är och vilka vi skulle kunna bli. I boken Läslust i hemmet (2015) säger Carina Fast att berättelser kan fungera som en spegel. Ett barn kan känna igen sig i det som vi läser högt, till exempel i en händelse eller hur en person tänker eller känner. Omedvetet kan barnet genom berättelsen bearbeta det hen själv varit med om och självkänslan stärks när barnet får uppleva att det finns andra som tänker och känner på samma sätt som hen själv.

Utvecklar fantasin och skapar inre bilder Högläsningen kan också väcka barnens fantasi. När barnen lyssnar till högläsning lockas de att använda sin fantasi och vidareutveckla den. Att kunna fantisera när man läser är viktigt för att kunna framkalla kända och okända världar. Med hjälp av fantasin kan man med tiden utveckla en förmåga att skapa egna inre bilder. Förmågan att se inre bilder är viktig för att kunna förstå innehållet i texten. Med hjälp av inre bilder får texten liv och spänning och läsaren kan skapa sig föreställningar om hur det ser ut, vilket gör att det är lättare att ta sig in i föreställningsvärlden. Inre bilder bygger på erfarenheter och kunskaper som barnen sedan tidigare har skaffat sig, men det krävs också att vi arbetar

1 HögläSningenS fördelar med det i samtalet om det lästa. Vi har en viktig roll att hjälpa barnen i skapandet av inre bilder genom att tänka högt och på så sätt visa barnen hur man bättre förstår texter. Att kunna skapa egna inre bilder kommer inte bara till användning när barnen lyssnar på en berättelse, utan även när de så småningom ska läsa på egen hand och när de fantiserar och minns olika händelser.

Ger inspiration till lek Margareta Öhman skriver i sin bok Värna barns lekstyrka (2019) att högläsning och muntligt berättande ger näring åt barns lekar. Det stöds även av forskning som visar att när barn får delta aktivt i högläsning så inspireras de till lek (Damgaard, Warrer & Broström, 2012). En text inbjuder till en mängd tolkningar, vilket visar sig i barns lekar. Precis som högläsningen är leken mycket viktig och bidrar till att främja och stödja barns tidiga litteracitet och språktillägnande (Gjems, 2018). Enligt Liv Gjems bygger lek och litteracitet på samma kognitiva processer, barnen måste föreställa sig något och ta sig in i en fantasivärld, en föreställningsvärld. I förskolans läroplan står att barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar (Skolverket, 2018). I Lekens möjligheter (1996) ger Gunilla Lindqvist exempel på lekteman utifrån barnlitteratur, där pedagoger skapar såväl gemensamma lekvärldar som miljöer som inspirerar till barns egen lek. Gemensamma lekvärldar kan till exempel skapas genom att pedagoger gestaltar karaktärer och dramatiserar handlingar ur en bok och sedan utvecklar berättelsen tillsammans med barnen. Att låta rekvisita som används i högläsningen vara tillgänglig för barnen efteråt, ger dem möjlighet att leka berättelsen när och var som helst om och om igen. I bokens femte kapitel under rubriken ”Dramatisering och lek” ges exempel på lekteman utifrån barnlitteratur.

1 HögläSningenS fördelar Reflektionsfrågor • Hur tar ni till vara högläsningens alla fördelar i er undervisning? • Hur nyttjar ni de gemensamma referensramar som ni delar med barngruppen med utgångspunkt från högläsningen i er förskola? Skulle de kunna nyttjas på fler sätt? Ge exempel. • Enligt forskning är bland annat kvaliteten på innehållet i texten viktig för barns utveckling av ordförrådet. Hur säkerställs kvaliteten på innehållet i texterna som läses högt? Hur arbetar ni för att barnen ska ges möjlighet att tillägna sig nya ord? • Hur ges barnen i er förskola förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som ni i arbetslaget introducerar med utgångspunkt från högläsningen?

Maria Heimer är skolbibliotekarie, lärare, författare och föreläsare. Hon har tidigare arbetat som utvecklingspedagog med fokus på läsfrämjande insatser i förskola och skola. Skolbiblioteket som Maria arbetar på utsågs 2020 till ett skolbibliotek i världsklass.

Den betydelsefulla högläsningen – med barn i förskolan I förskolans reviderade läroplan, Lpfö18, tydliggörs förskolans uppdrag att arbeta med högläsning så att barnen får förutsättningar att utveckla sitt språk. Undersökningar visar att långt ifrån alla barn har någon vuxen hemma som läser högt med dem. Förskolan har därför ett viktigt uppdrag att verka kompensatoriskt och överbrygga de olika språkliga erfarenheter som barn har med sig hemifrån. För att förskolan ska kunna ge barnen förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning krävs kunskap, förberedelser och eftertanke. I den här boken får du verktyg, förankrade i forskning och studier, för hur du planerar och genomför högläsningen så att den gynnar varje barns språk- och kunskapsutveckling. Författaren ger också exempel på hur förskolan kan bygga broar mellan bibliotek och barnens hem för att varje barn ska få fler läsande förebilder. Boken innehåller även en mängd tips på nyutgiven barnlitteratur. Den betydelsefulla högläsningen är skriven för blivande och verksamma pedagoger i förskolan.

Art.nr 43196

studentlitteratur.se