9789144140278 by Smakprov Media AB

BYGGLOVSBOKEN ANNIKA GUSTAFSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38897 ISBN 978-91-44-14027-8 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015, 2017, 2020 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jesper Sjöstrand Omslagsbild: shutterstock.com/Alchena Ritningar som kapitelintroduktion: Sölvesborgs kommun, red. Hanna Emenius Printed by GPS Group, Austria 2020

innehÅll

Förkortningar 13 Författningar 15 Förord 17 Inledning 19 Lagtolkning och rättsfallsanvändning 19 Systematik 20 Byggnadsnämndens uppgifter 20 Byggnadsnämndens serviceskyldighet och ansvar 21 Kravet på arkitektkompetens 22 De förtroendevaldas roll och juridiska ansvar 23 Bakgrund till byggnadslagstiftningen 24 1 Ansökan om bygglov – PBL och FL 27

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1.10

Sökanden och byggherren 27 Byggherrebegreppet och ansvaret 28 Krav på handlingar 29 FL och PBL 30 Språket i ärenden 31 Registrering/diarieföring av inkomna handlingar 32 Offentlighet och sekretess 33 Användande av e-post i ärenden 34 Personuppgiftslagen och bygglovshantering 34 Upphovsrätt till bygglovshandlingar 35

2 Byggnadsnämndens prövning av ansökan 37

2.1 2.1.1 2.1.2 2.2 2.3

Byggnadsnämndens sammansättning och sammanträde 38 Reservationsrätt – endast för förtroendevalda 39 Sammanträdet med byggnadsnämnden är inte offentligt 40 Delegation 40 Jäv 42

I n ne h å l l

2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 2.16 2.17 2.18 2.19 2.19.1 2.19.2 2.20 2.20.1 2.20.2 2.21 2.22 2.23 2.24 2.25

Handläggning av ansökan 43 Avvisning av ansökan 44 Nämndens upplysningsskyldighet 44 Samordning av prövning enligt 9:6 MB 45 Parts rätt att få del av uppgifter i ärendet – partsinsyn och kommunicering 45 Sakägare i bygglovsärenden 46 Sakägarbegreppet 47 Godkännande från granne 48 Sökandens insyn i ärendet 49 Omfattningen av byggnadsnämndens prövning 49 Handläggning av ansökan inom respektive utom detaljplan 51 Krav på detaljplan – rättsfall 51 Handläggningstiden – tio veckor 53 Anstånd med avgörande av lov 54 Förutsättningar för bygglov inom detaljplan 54 Planöverensstämmelse 55 Tolkning av planöverensstämmelse – höjdberäkning 56 Utformning och placering av byggnad – anpassningskravet 57 Krav på tomter gäller vid lovprövning 58 Parkeringsköp 59 Krav på friyta har företräde 59 Kraven på allmänna platser 60 Förvanskningsförbudet för värdefull bebyggelse 60 Rättsfall om förvanskning 60 Krav på varsamhet 62 Bygglov på kvartersmark för allmänt ändamål 62

3 Strandskydd 65

3.1 3.2 3.3 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 3.4

Strandskyddets syften 66 Strandskyddets omfattning 66 Dispens från strandskydd 67 Överklagande av beslut om strandskyddsdispens 68 Dispensens giltighet 68 Upphävande och återinträde av strandskydd 68 Strandskydd och preskription 68 Några rättsfall på strandskyddsområdet med anknytning till byggande 69

I nnehåll

3.4.1 3.4.2 3.4.3 3.4.4 3.5

Sjöbod som gjorts om till bostad måste återställas 69 Dispens krävdes inte för ändring av fiskebod till bostad 69 Proportionalitetsprincipen räddade inte skogskoja på strand 69 Vitesföreläggande att ta bort tillbyggnad jämte inredning i sjöbod 70 Friggebodar, attefallshus och strandskydd 70

4 Skyldigheten att söka bygglov 73

4.1 4.2 4.2.1 4.2.2 4.3 4.3.1 4.4 4.4.1 4.5 4.5.1 4.5.2 4.5.3 4.6 4.6.1 4.6.2 4.6.3 4.6.4 4.7 4.7.1 4.8 4.9 4.10 4.11

Bygglov 73 Definition av byggnad 74 Bygg- och arbetsbodar 75 Flyttbara konstruktioner 76 Tillbyggnad 77 Altaner 77 Väsentligen annat ändamål, ytterligare bostad eller lokal 80 Flyktingförläggning, asylbostäder eller bostad för ensamkommande flyktingbarn 82 Ny färg, fasad, takbeklädnad eller annan ändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende 83 Krav på bygglov för ommålning med mera 88 Byggnader i värdefull miljö kan kräva lov för ommålning med mera 89 Solfångare befriade från bygglov 89 Undantag från bygglovsplikt för ekonomibyggnad 90 Vad är jordbruk, och när ger det rätt att bygga ekonomibyggnad utan bygglov? 91 Sjöbodar 92 Isolering av sjöbod tilläts 93 Undantag från lovplikt för små byggnader på allmän plats samt busskurer 94 Undantagen från bygglovsplikt för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader 95 En- och tvåbostadshus respektive flerfamiljshus 97 Friggebod och attefallshus med flera bygglovsfria åtgärder för en- och tvåbostadshus 102 Komplementbyggnader – några problem 103 Även lovbefriade åtgärder måste följa en rad krav 106 Betydande olägenhet – omgivningskravet 107

I n ne h å l l

4.11.1 4.11.2 4.11.3 4.11.4 4.12 4.12.1 4.12.2 4.13 4.14 4.14.1 4.14.2 4.14.3 4.14.4 4.14.5 4.14.6 4.14.7 4.14.8 4.14.9 4.14.10 4.14.11 4.15 4.16 4.17 4.18 4.18.1 4.18.2 4.18.3 4.19 4.20 4.21 4.21.1 4.21.2 4.21.3 4.21.4 4.21.5

Förlust av sjöutsikt upphävde lov 107 Minskad sjöutsikt var inte betydande olägenhet 108 Stödmur på grannes tomt var betydande olägenhet 110 Buller – garagefallet 110 Ökning eller minskning av lovplikten genom detaljplan 110 Minskad bygglovsplikt 111 Utökning av bygglovsplikten 111 Liten avvikelse från detaljplan och 39 § byggnadsstadgan 112 Rättsfall om mindre avvikelse och liten avvikelse 114 Ingen mindre avvikelse att bygga 40 kvadratmeter större 114 Lovet stred mot illustration och kvalitetsprogram 114 Tillbyggnad ovanpå byggnad som uppförts på prickmark 115 Garage med placering i strid mot detaljplanen 116 Inget lov för strandpaviljong 116 Inredning av vind till lägenheter 117 Mindre avvikelse, anpassningskravet i riksintressant fiskeläge 117 Påbyggnad av radhus inom riksintresseområde 118 Ytterligare en våning på huset 118 En extra våning är inte en ”liten avvikelse” 119 Olika metoder för beräkning av en byggnads höjd 119 Utvidgning av ”liten avvikelse” 120 Skilda regleringar av liten avvikelse under och efter genomförandetiden 121 Byggnadsnämndens förklaring om liten avvikelse 122 Tidsbegränsat bygglov 122 Ingen förlängning av tidsbegränsat lov 123 Tidsbegränsat lov för p-platser godtogs 123 Ej tidsbegränsat lov på grund av dyr grundläggning 124 Säsongslov 124 Frivilligt lov 125 Andra beslut än bygglov 125 Förhandsbesked 125 Villkorsbesked 127 Rivningslov 128 När är det rivning? 129 Rivning och bevarande 129 © FörFattaren och Studentlitteratur

I nnehåll

4.21.6 4.21.7 4.21.8 4.21.9 4.21.10 4.21.11 4.21.12 4.21.13 4.21.14

Behövs rivningslov vid föreläggande om rivning? 130 Fastighetsägares rätt till ersättning vid vägrat rivningslov 131 Rätten till återuppförande av byggnad 131 Krav på anmälan vid rivning 132 Anläggningar kräver inte rivningslov 132 Marklov 132 Ökning eller minskning av marklovsplikten 133 Marklov krävs inte vid bygglov 133 Marklov inom områdesbestämmelser 133

5 Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 135

5.1 5.2 5.3 5.3.1 5.3.2 5.4 5.4.1 5.4.2 5.4.3 5.4.4 5.5

Utformningskraven och de tekniska kraven 135 Lämplighetskravet 136 God form-, färg- och materialverkan 136 Precisering av utformningskravet 137 Rättsfall angående god form-, färg- och materialverkan 137 Tillgänglighetskravet 138 När får avsteg göras vid ombyggnad? 139 Tillgänglighet kunde inte krävas vid stambyte 139 Tillgänglighet till bankomat utomhus 140 Avstegen från utformningskraven tillgänglighet och användbarhet 141 De tekniska egenskapskraven 141

6 Bygglov för anläggningar 145

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.10 6.11

Nöjesparker med mera 146 Upplag 147 Tunnlar och bergrum 149 Cisterner 150 Radio- och telemaster och torn 150 Vindkraftverk 151 Murar och plank 151 Parkeringsplatser utomhus 152 Begravningsplatser och transformatorstationer 153 Skyltar och ljusanordningar 154 Konstverk är inte bygglovspliktiga – men byggnader är det 156

I n ne h å l l

7 Bygglovsbeslut och avgifter 161

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8

Bygglovsbeslut 161 Beslutets giltighetstid 162 Motivering 163 Bygglov kan inte återkallas 163 Expediering av bygglovsbeslut 165 Bygglovs laga kraft 165 Avgift för bygglov 166 Verkställbarhet av beslut om lov 168

8 Anmälningspliktiga åtgärder 171

8.1 8.2

Anmälningspliktiga åtgärder 171 Ej anmälningspliktiga åtgärder 172

9 Byggnadsnämndens handläggning efter lovbeslut respektive anmälan 175

9.1 9.2 9.3 9.3.1 9.4 9.4.1 9.4.2 9.4.3 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9 9.10 9.10.1

Genomförandefasen 175 Kontrollsystemet 176 Kontrollansvarig (KA) 176 Den kontrollansvariges självständiga ställning 177 Startbesked 178 Innehåll i startbeskedet 180 Startbesked för attefallshus 180 Överklagande av startbesked 180 Utstakning 181 Tekniskt samråd 181 Arbetsplatsbesök 182 Tillträdesrätt 184 Slutsamråd 184 Slutbesked 184 Interimistiskt slutbesked 185

10 Överklagande av beslut om bygglov 187

10.1 10.1.1 10.2 10.3

Instansordningen – var beslut överklagas 187 Talerätt i planärende – gruvbolag försökte hindra detaljplan 188 Handläggningen i byggnadsnämnden av överklagande 189 Vem har rätt att överklaga? 190

I nnehåll

10.4 10.5 10.6 10.7 10.8 10.9 10.10 10.11 10.12

Överklagande enligt FL och KL 190 Delvis bifall 191 Ägarbyte 191 Grannes rätt att överklaga 192 Byggnadsnämndens rätt att överklaga 194 Inhibition – förbud mot verkställighet 194 Återställande av försutten tid 194 Instansordningen och byggnadsnämndens bundenhet av överinstansens sakprövning vid återförvisning 195 Så kallade rättskraftsfrågor – litis pendens och res judicata 195

11 Byggnadsnämndens ansvar för planläggning, bygglovsgivning och tillsyn 197

11.1 11.2 11.2.1 11.3 11.4 11.4.1 11.5 11.6 11.6.1 11.6.2 11.7

Ansvaret i byggprocessen – den byggandes respektive kommunens ansvar 197 Huvudfrågorna i NJA 1984 s. 340 I–III 198 Högsta domstolens domskäl 199 Ändringarna i ÄPBL beträffande byggherreansvaret – Hedemoramålet i HD 200 Ansvaret för planläggning och bygglovsgivning på förorenad mark 202 Rättsfall om planläggning av förorenad mark 203 Myndighetsutövning och ansvar 204 Kommunens ansvar för service, rådgivning och vägledning 205 Hotellfallet – rådgivning 205 Kaféfallet Tallhyddan 206 Tjänstefel – brott att medge för stor planavvikelse 207

12 Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder 209

12.1 12.2 12.2.1 12.2.2 12.2.3 12.2.4

Olovligt byggande – definition och historik 209 Byggnadsnämndens skyldighet att agera 210 När finns det anledning att anta att någon inte har följt bestämmelserna? 211 Vilka åtgärder kräver ingripande från nämnden? Något om granntvister 212 Skyldigheten att hålla tomt och byggnad i vårdat skick 214 Attefallshus och nämndens skyldighet att ingripa 215

I nn e h å l l

12.3 12.3.1 12.3.2 12.3.3 12.3.4 12.3.5 12.3.6 12.4 12.4.1 12.4.2 12.4.3 12.4.4 12.4.5 12.4.6 12.4.7 12.4.8 12.4.9 12.4.10 12.4.11 12.4.12 12.4.13 12.4.14 12.5 12.5.1 12.5.2 12.6 12.6.1 12.6.2 12.6.3 12.6.4 12.6.5 12.6.6 12.6.7

Vad ska ske om överträdelse konstateras? 216 Tillsyn och ingripande ställer höga krav på rättssäkerhet 216 Byggnadsnämndens skyldighet att tidigt informera den som riskerar påföljder 217 Byggnadsnämndens rätt till tillträde till fastighet 217 Ska nämndens personal vidta skadeförebyggande åtgärder? 219 När är det överträdelse av PBL? 219 Byggnadsnämndens skyldighet att stoppa pågående byggnadsarbete 221 De olika ingripandemöjligheterna 222 Lovföreläggande 224 Föreläggande om underhållsutredning 224 Åtgärdsföreläggande 225 Rättelseföreläggande 225 Rivningsföreläggande 226 Föreläggande för ökad trafiksäkerhet 228 Föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte används 228 Produktföreläggande 228 Skälig tid i föreläggande 228 Förbud att på nytt utföra en åtgärd 229 Förbud mot användning av byggnadsverk 229 Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande 230 Föreläggandets giltighet vid ägarbyte 231 Omedelbart genomförande 231 Vite 231 Löpande vite 234 Utdömande av vite 235 Delgivning 235 Vanlig delgivning (16–18 §§ delgivningslagen) 236 Muntlig delgivning (19–21 §§ delgivningslagen) 236 Förenklad delgivning (22–26 §§ delgivningslagen) 237 Särskild delgivning med juridisk person (27–30 §§ delgivningslagen) 237 Stämningsmannadelgivning (31–46 §§ delgivningslagen) 238 Kungörelsedelgivning (47–51 §§ delgivningslagen) 239 Rättsfall om delgivning av vitesföreläggande 240 © FörFattaren och Studentlitteratur

I nnehåll

12.7

Utredning, bevissäkring och bevisfrågor i ärenden om olovligt byggande 240 12.7.1 Bevisning vid fall av ovårdad tomt 241 12.7.2 Bevisning vid förfallen byggnad 242 12.7.3 Bevisning vid avvikelser från bygglov och andra överträdelser med mera 242 12.7.4 Skriftlig och muntlig bevisning i överklagade tillsynsärenden 243 12.8 Att skriva föreläggande – sammanfattning 243 12.8.1 Förelägganden ska antecknas i fastighetsregistret (11:40–45 PBL) 244 12.9 Handräckning 244 12.9.1 Preskription av handräckning 246 12.9.2 Ingen preskription av ”smygkontorisering” 246 12.10 Sanktioner – avgifter vid överträdelser 246 12.10.1 Byggsanktionsavgift 246 12.10.2 Strikt ansvar 247 12.10.3 Befrielse från avgift på grund av oskälighet 248 12.10.4 Byggsanktionsavgiftens storlek 248 12.10.5 Nedsättning av byggsanktionsavgift – huvudregel är full avgift 250 12.10.6 Om rättelse skett ska byggsanktionsavgift inte tas ut 251 12.10.7 Om vite dömts ut – ingen byggsanktionsavgift 252 12.10.8 Vem ska betala sanktionsavgiften? 252 12.10.9 Indrivning av byggsanktionsavgifter 254 12.10.10 Överlåtelse av egendom efter överträdelse 254 12.10.11 Preskription av byggsanktionsavgift 254 12.10.12 Några mål om byggsanktionsavgifter 254 Litteraturförteckning 255 Rättsfallsregister 257 Sakregister 261

Listers hĂ¤rads tingshus, 1919â&#x20AC;&#x201C;1921. Arkitekt: Gunnar Asplund.

Ansökan om bygglov – PBL och FL

Det här kapitlet handlar om vem som ska pröva en bygglovsansökan, vem som får ansöka om bygglov, begreppet ”byggherren”, vilka handlingar som ska ges in och vilka regler i övrigt som gäller för hanteringen av den inlämnade ansökan. Eftersom FL gäller för mycket av den handläggning som sker, beskrivs också de regler som aktualiseras där.

Det är byggnadsnämnden i den kommun där fastigheten ligger som ska pröva en ansökan om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked (se 9:20 PBL). Detsamma gäller anmälan, som måste göras i de fall en åtgärd är anmälningspliktig enligt plan- och byggförordningen (2011:338; PBF). Huvudregeln är att byggnadsnämnden bara ska pröva frågan om bygglov om ansökan getts in till nämnden. Ansökan ska vara skriftlig (se 9:21 PBL). Det finns dock fall då det inte går att utläsa klart huruvida en skrivelse verkligen är en ansökan om bygglov. Det anses räcka att det direkt eller indirekt framgår att ingivarens avsikt är att ansöka om bygglov. Myndigheten ska alltså göra en för den enskilde förmånlig tolkning. I detta ligger att den enskilde inte ska behöva använda den terminologi som finns i PBL för att få en prövning av sin framställning. 1.1

Sökanden och byggherren

Den som ansöker om bygglov kallas ”sökanden”. Denne behöver inte vara ägare till fastigheten som lov söks på. Inte heller måste sökanden visa upp fullmakt eller dylikt från fastighetens ägare för att ha rätt att göra ansökan. Tidigare upplystes inte fastighetsägaren om att bygglov sökts på fastigheten, men 2011 ändrades detta: byggnadsnämnden ska nu skicka underrättelse till fastighetsägaren när en lovansökan kommit in – om det inte ”är uppenbart onödigt” (se 9:26 PBL). Denna kommunikationsplikt ska avse ”vad andra har tillfört ärendet” och fastighetsägaren och sökanden ska beredas tillfälle att yttra sig över © FörFattaren och Studentlitteratur

1 an sö k a n o m byg g lo v – Pbl och Fl

det. Av kommentaren framgår att byggnadsnämnden inte behöver utreda om en sökande som uppger sig vara hyresgäst eller arrendator verkligen är det. Däremot måste byggnadsnämnden ta reda på vem som är lagfaren ägare till fastigheten. Särskilt viktigt är det då ansökan görs av en bostadsrättshavare. Ofta känner dessa inte till att både de själva och föreningen, i egenskap av fastighetsägare, är ansvariga för att det som utförs på fastigheten är korrekt, det vill säga följer PBL. Eftersom vem som helst kan ansöka om bygglov är det viktigt för byggnadsnämnden att veta vem som ska anses som sökande av lovet och därmed vara den som ska svara för betalningen av lovavgiften. Det är inte ovanligt att en av byggherren anlitad entreprenör ansöker om lov. I de ansökningsblanketter för bygglov som kommunerna använder ska ofta både sökandens och byggherrens namn och kontaktuppgifter anges av ingivaren. Detta löser dock inte problemet med att avgöra vem som ska betraktas som byggherre, men det ger en indikation på sökandens uppfattning om saken. Nämnden måste dock alltid göra en egen bedömning. 1.2

Byggherrebegreppet och ansvaret

Byggherre är: ”den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten” (se 1:4 PBL). Som nämnts ovan är det inte säkert att byggherren alltid är den som söker lov. Det är ändå alltid byggherren som bär huvudansvaret för byggnadsarbetenas rätta utförande: Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- eller markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet. 10:5 PBL

När byggherren inte följt gällande bestämmelser och byggnadsnämnden behöver utfärda ett föreläggande uppstår ofta problem med att kunna avgöra vem som är byggherre. Det gäller särskilt i de fall där ett byggföretag sökt lov och börjat bygga i egen regi, men sedan säljer respektive fastigheter under byggprocessens gång. Ibland kan byggnadsarbetena vara färdigställda, men ofta är de pågående. Fastighetsköparen har

1 ansök an om bygglo v – Pbl och F l

då tecknat ett entreprenadavtal med entreprenören, det vill säga den ursprunglige byggherren, samtidigt som marköverlåtelsen skett. Från och med förvärvet blir då den nya fastighetsägaren byggherre enligt PBL. Men om entreprenadföretaget inte har följt kontrollplanen, bygglovet eller PBL, måste man avgöra huruvida ett föreläggande ska riktas mot den ursprunglige byggherren/entreprenören eller mot den som enligt PBL:s definition är nuvarande byggherre, det vill säga fastighetsköparen. Frågan har såvitt jag vet inte prövats av domstol. Däremot har Länsstyrelsen i Stockholms län upphävt föreläggandet i ett fall. Då hade kommunen förelagt de nya fastighetsägarna. Länsstyrelsens motivering var följande: Av bestämmelserna i PBL följer inte att den nya ägaren till en fastighet för vilken slutbevis ännu inte utfärdats även övertar rollen som byggherre endast på grund av överlåtelsen. Länsstyrelsen konstaterar att den nya ägaren, i civilrättslig mening, kan bli byggherre för det fall detta avtalats. För att ett sådant överlämnande även ska få offentligrättslig verkan ska detta anmälas till byggnadsnämnden som då har att revidera bl.a. kontrollplanen. I förevarande fall har varken någon sådan anmälan eller revidering av kontrollplanen skett.

Länsstyrelsen konstaterar att beslut om ny kontrollplan fattats senare, men att den ursprungliga byggherren, det vill säga byggnadsföretaget, även här stod som byggherre. Mot bakgrund av detta bedömde länsstyrelsen att det inte hade skett någon övergång av byggnadsföretagets skyldigheter enligt kontrollplanen i egenskap av byggherre i ÄPBL:s mening (Länsstyrelsens i Stockholm beslut 2010-12-15, beteckning 403209-11021). Beslutet har tyvärr inte överklagats. Länsstyrelsens tolkning av byggherrebegreppet är intressant. Det är alltså till fördel för alla fastighetsköpare som på detta sätt förvärvar ett hus under uppförande.

1.3

Krav på handlingar

Ansökan om lov ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen (9:21 PBL). Vad som behövs för byggnadsnämndens prövning beror på projektets karaktär och omfattning. Lagstiftaren framhåller att nämnden ska: ”stå till förfogande för den granskning den byggande begär, men inte ställa krav på ritningar

1 an sö k a n o m byg g lo v – Pbl och Fl

och andra handlingar i vidare omfattning än vad som verkligen behövs med hänsyn till det som ska byggas” (prop. 1985/86:1 s. 84). Kommunen ska alltså inte kräva mer ingående redovisning av byggprojektet än vad som behövs för att nämnden ska kunna behandla ärendet. Men det är viktigt att kommunen ställer krav, eftersom sökandens handlingar ofta är alltför otydliga för att kunna läggas till grund för en bedömning. Eftersom byggnadsnämnden i bygglovet ska pröva huruvida lämplighets- och tillgänglighetskraven är uppfyllda krävs vissa projekteringsritningar redan i lovansökan (8:1, 1 och 3 PBL). Andra handlingar som oftast behöver åtfölja en ansökan om ny- eller tillbyggnad är situationsplan som grundats på en nybyggnadskarta. Av situationsplanen bör bland annat framgå plushöjder, både på marken som ska bebyggas och på omgivande mark. Andra viktiga uppgifter är höjder på ledningar för vatten och avlopp. Eventuella kraftledningar, servitut, nyttjanderätter och fornlämningar är också sådant som den som bygger bör undersöka så tidigt som möjligt i projektet. Det är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som krävs för att nämnden ska kunna pröva en lovansökan. I vissa enklare fall kan sökanden slippa ge in en nybyggnadskarta. I förarbetena sägs att sådan inte behövs om det till exempel är fråga om tillbyggnader långt från en tomtgräns eller uppförande av en komplementbyggnad (se prop. 1985/86:1 s. 728). När nybyggnadskarta behövs får sökanden beställa den hos kommunen. Byggnadsnämnden är skyldig att tillhandahålla nybyggnadskarta om någon begär det (12:4 PBL). Nämnden har rätt att ta ut avgift för detta (12:8, 6 PBL). Det är kommunen som svarar för att innehållet är korrekt. Ett fel beträffande en höjd i nybyggnadskartan kan leda till krav på skadestånd från byggherren mot kommunen. Därmed är inte sagt att kommunen alltid ska betala ersättning så fort någon kräver det, men den enskilde som beställer en handling från myndigheten måste kunna lita på att innehållet är riktigt. 1.4

FL och PBL

Vid handläggningen av ärendet måste såväl PBL som FL följas. Då PBL är en speciallag, är dess regler styrande i första hand. Om det i något fall saknas bestämmelser i PBL får man söka efter svar i FL, vilken innehåller bestämmelser om ärendehandläggning och förhållandet mellan myndigheter och enskilda. Ett exempel på det är vad som gäller om en lovansökan lämnas till en ledamot i nämnden i dennes hem eller på dennes arbetsplats, eller om en © FörFattaren och Studentlitteratur

1 ansök an om bygglo v – Pbl och F l

ansökan skickas hem till en tjänsteman. PBL ger inget besked om hur en sådan situation ska hanteras. Det gör däremot FL. En handling ska anses inkommen till myndigheten den dag då handlingen” når myndigheten eller en behörig befattningshavare” (22 § FL). Då gäller att ledamoten eller tjänstemannen genast ska överlämna ansökan till nämnden för prövning, det vill säga lämna in den på vanligt sätt till myndigheten för registrering i diariet. Det innebär att en tjänsteman inte kan vägra ta emot en handling i ett ärende, även om den lämnas i samband med ett besök på en fastighet, vid ett arbetsplatsbesök eller ett tillsynsbesök. 1.5

Språket i ärenden

En vanlig fråga är om byggnadsnämnden kan kräva att de ansökningar som inges ska vara på svenska. FL bygger på förutsättningen att kommunikationen mellan myndigheten och den enskilde kan ske på svenska. Även här kan ledning sökas i FL. Den behandlar både frågan om tolk och hur myndigheter ska agera gentemot personer som inte behärskar svenska eller har allvarliga hörsel- eller talproblem (13 § FL). Då bör myndigheten anlita tolk. Med tolk likställs en person som kan översätta handlingar som ges in till nämnden. Vem som ska svara för översättningen är inte reglerat i FL, men får enligt motiven till lagen bedömas med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Man bör göra skillnad på de fall då ärendet initierats av en utomstående och då det är byggnadsnämnden som gör det. Då en ansökan ges in av en utomstående som till exempel vill ha ett bygglov, kan byggnadsnämnden kräva att ansökan avfattas på svenska eftersom svenska är myndighetsspråket i Sverige. Om däremot nämnden tar initiativ till exempelvis ett föreläggande om rivning kan detta behöva skrivas på ett annat språk, om byggnadsnämnden känner till att mottagaren inte behärskar svenska. Enligt språklagen (2009:600), är svenska myndighetsspråket i vårt land tillsammans med de så kallade minoritetsspråken: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, romani chib och jiddisch, enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Av det följer att enskilda har rätt att använda sig av sitt minoritetsspråk vid kontakt med myndigheter som är belägna inom de så kallade förvaltningsområden som framgår av lagen. Många kommuner är förvaltningsområden för olika språk. Ett fall från Justitieombudsmannen, JO, innehåller en ingående beskrivning av språklagens tolkning. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad hade felaktigt uppställt krav på att ansökningar om forskningsfinansiering måste vara skrivna © FörFattaren och Studentlitteratur

1 an sö k a n o m byg g lo v – Pbl och Fl

på engelska. JO konstaterade följande. Enligt språklagen är svenska huvudspråk i Sverige. Svenska ska alltid användas inom kärnområdet för det allmännas verksamhet. Utanför kärnområdet är huvudregeln att svenska ska användas, men att undantag får göras efter intresseavvägning. Även om utländskt språk tillåts, ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska. En forskningsmyndighet kan därför inte kräva att en ansökan ska skrivas på annat språk än svenska (JO 2009-10-29, dnr 1811-2008). I ett beslut från 2010 konstaterade JO att Regeringskansliets användning av enbart engelskspråkiga e-postadresser stod i strid med språklagens krav (JO 2010-02-19, dnr 3913-2009 och 3932-2009). Det är alltså svenska som ska användas i första hand i bygglovsärenden, såvitt det inte är fråga om att ett minoritetsspråk ska brukas. Men vilken svenska ska användas? Det är inte lämpligt att använda ord och uttryck som kan uppfattas som rent talspråk. Den som är osäker kan enkelt kontrollera i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Där anges om ett ord eller uttryck främst är talspråkligt. För hjälp med kommatering och uppgifter om stor eller liten begynnelsebokstav kan man lämpligen använda sig av Språkrådets Svenska skrivregler (Liber 2008). Alla tekniska ord och uttryck som finns i PBL har inte definierats i lagen. Hjälp med detta kan man få av till exempel TNC Terminologicentrums ordlistor Plan- och byggtermer (TNC 1994) eller Byggekonomiska termer (TNC 2000). De används ibland av domstolarna, då det saknas definition i lagen. (TNC är numera nedlagt. Verksamheten har överförts till Språkrådet vid Institutet för språk- och folkminnen. De hänvisar till www.rikstermbanken.se) Svensk Standard är ett annat tolkningshjälpmedel. Den är inte lagtext, men kan användas då bestämmelser i lag saknas (www.sis.se). Det är en konst att skriva enkelt. Lagtext är inte alltid enkel och den som ska använda lagtext kan inte förenkla den utan att riskera att betydelsen går förlorad. Att i ett beslut försöka skriva om en bestämmelse till ”enkel svenska” kan göra att beslutet blir fel. En god regel är att använda själva paragraftexten så långt som möjligt och inte finna på egna ordvändningar. 1.6

Registrering/diarieföring av inkomna handlingar

Att en inkommen ansökan ska registreras framgår av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; OSL) som stadgar att allmänna handlingar ska registreras så snart de kommit in till myndigheten eller upprättats där (5:1). Den bakomliggande tanken är att alla handlingar och ärenden © FörFattaren och Studentlitteratur

1 ansök an om bygglo v – Pbl och F l

måste vara sökbara och enkla att ta fram när någon begär det. Om myndigheten använder vad som i lagtexten benämns ”upptagning för automatiserad behandling”, det vill säga dataregister, i handläggningen, måste den se till att upptagningen tillförs ärendet i läsbar form (4:3 OSL). Alla inkomna handlingar behöver inte registreras. Reklam och annat som helt klart inte hör till något myndigheten ska hantera, behöver inte registreras. E-post kan utgöra allmän handling och måste då diarieföras. 1.7

Offentlighet och sekretess

Genom att en ansökan om bygglov ges in till en myndighet blir den en allmän handling. Det innebär att den blir offentlig. Vem som helst har då rätt att ta del av den, utan att behöva redovisa sina skäl (2 kap. tryckfrihetsförordningen; TF). En särskild komplikation är om en sökande har så kallad skyddad identitet. Eftersom en ansökan blir allmän handling direkt då den kommer in till kommunen, krävs att myndigheten redan på förhand har ett väl genomtänkt system för hur sådana handlingar ska hanteras. I övrigt är det ovanligt att handlingar hos byggnadsnämnden är underkastade sekretess. Ett undantag är bygglovshandlingar för banker och andra lokaler som används för tillverkning, transport eller förvaring av pengar, värdeföremål eller vapen (18:8 OSL). Ytterligare ett exempel är den tystnadsplikt som offentliga funktionärer har när de handlägger ärende om tillsyn enligt PBL eller en EU-förordning och får information om någons affärs- eller driftsförhållanden. Handläggaren får inte röja eller utnyttja informationen (11:65 PBL). Vissa bygglovsansökningar och även ansökningar om strandskyddsdispens kan av säkerhetsskäl behöva beläggas med sekretess. Exempelvis gällde det ansökan om tillbyggnad på kungafamiljens sommarresidens, Solliden. En person begärde hos kommunen att få ta del av handlingarna, men kommunen vägrade, med hänvisning till säkerhetsskäl. Beslutet fattades med stöd av 18:8 OSL. Samhällsbyggnadsnämndens beslut överklagades till kammarrätten, som konstaterade att kommunen var tvungen att lämna ut delegationsbeslutet om strandskyddsdispens, ansökan om dispens samt fotografier i ärendet. Däremot fick kartor och ritningar inte lämnas ut eftersom fastigheten är klassad som skyddsobjekt enligt lagen om samhällsviktiga anläggningar och var av sådan karaktär att uppgifter om säkerhets- eller bevakningsåtgärder inte skulle lämnas ut (Kammarrättens i Jönköping dom 2012-06-14, nr 1488-12 och 1539-12).

1 an sö k a n o m byg g lo v – Pbl och Fl

1.8

Användande av e-post i ärenden

Även om mycket av kommunikationen mellan kommunerna och deras invånare numera sker genom e-post, kan inte myndigheterna ta för givet att allt kan kommuniceras via e-post. JO har i ett klargörande beslut 2010 skrivit om förutsättningarna för användning elektroniska kommunikationsformer i förvaltningsförfarandet. Ärendet gällde en lantmäterimyndighet som hade avslutat en förrättning utan att underrätta sakägarna på annat sätt än att beslutet och relevanta handlingar i ärendet hölls tillgängliga på myndighetens kontor samt lades ut på ärendets webbplats under överklagandetiden. JO ansåg det uppenbart att det valda tillvägagångssättet inte uppfyllde lagens krav. I beslutet utvecklades vad som allmänt gäller i fråga om användande av elektroniska kommunikationsformer i förvaltningsförfarandet (JO:s beslut 2010-06-18, dnr 6697-2009). 1.9

Personuppgiftslagen och bygglovshantering

Personuppgiftslagen (1998:204; PUL) och personuppgiftsförordningen (1998:1191; PUF) innebar vissa begränsningar när det gällde möjligheterna att lägga ut byggnadsnämndsprotokoll på nätet. PUL och PUF har ersatts av GDPR, The General Data Protection Regulation, på svenska dataskyddsförordningen. Den trädde i kraft den 25 maj 2018. Nämndprotokollen får läggas ut på kommunens webbplats, men de måste först befrias från personnummer med mera. När det gäller namn och adress till enskilda fysiska personer måste prövning alltid göras. För att publicering ska få ske, måste det saknas skäl att anta att publiceringen kan komma att medföra risk för integritetsintrång för den registrerade. Förutom personnummer måste alltid uppgift om brott eller brottsmisstanke tas bort. Detsamma gäller uppgifter om administrativa frihetsberövanden. Fastighetsbeteckning räknas i och för sig som en personuppgift, men det är inte säkert att publicering anses innebära risk för integritetsintrång. (Vid skyddad identitet kan det bli frågan om en motsatt bedömning.) Uppgift om förelägganden, vite, förbud och liknande kan sannolikt anses innebära integritetsintrång. I sådana ärenden måste därför namn, adress och fastighetsbeteckning tas bort innan protokollen publiceras.

1 ansök an om bygglo v – Pbl och F l

1.10

Upphovsrätt till bygglovshandlingar

Enligt upphovsrättslagen gäller att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket om det är ”alster av byggnadskonst eller brukskonst” (lagen [1960:729] om rätt till litterära och konstnärliga verk; upphovsrättslagen). Upphovsrätten ger upphovsmannen full rätt att förfoga över verket. Att en bygglovsansökan getts in till byggnadsnämnden och därmed blivit allmän handling betyder inte att upphovsrätten försvinner. Det som kan vara skyddat med upphovsrätt är till exempel ritningar och beskrivningar i ett bygglovsärende. Det betyder att arkitektritningar i ett ärende inte får användas av någon utan upphovsmannens samtycke. Den som bryter mot upphovsrättslagen riskerar både straff och skadeståndsskyldighet. Det kan vara viktigt för en handläggare att känna till, om någon begär utlämnande av en mängd byggnadsritningar i syfte att kopiera dessa i stället för att anlita en arkitekt för sitt eget ärende. Om handläggaren misstänker detta, bör denna informera om att de aktuella ritningarna är upphovsrättsligt skyddade. Det ska poängteras att det inte föreligger någon skyldighet för byggnadsnämnden eller dess personal att pröva tvister om upphovsrätt. Om en upphovsman har synpunkter på att hans eller hennes handlingar används av någon som inte har rätt till det, är det inget som nämnden ska ta ställning till. Det är en fråga för allmän domstol. En upphovsman kan inte hindra att den som anlitat honom eller henne för att rita en byggnad sedan gör ändringar i byggnaden (26 c § upphovsrättslagen).

Annika Gustafsson är seniorrådgivare på Advokaterna Gustafsson, Arnbom & Hedberg HB. Hon har i över 30 år, varav 20 år på Svenska Kommunförbundet, biträtt kommunerna i processer angående PBL, miljöfrågor, skadestånd och fastighetsrätt. Hon har också bedrivit en omfattande kursverksamhet för kommunanställda.

BYGGLOVSBOKEN Regelsystemet för hantering av bygglovsärenden är komplicerat och många gånger behövs juridisk skolning för korrekt tolkning och handläggning. Den här boken ger den kunskap som krävs för att kunna hantera de olika momenten i bygglovsprocessen. Bygglovsboken reder ut de väsentliga frågorna vid bygglovshandläggning och navigerar läsaren rätt bland bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF) och förvaltningslagen (FL). Boken behandlar bland annat följande: • Rättsfall om liten avvikelse och betydande olägenhet. • När får ekonomibyggnad byggas utan bygglov? • Vilka regler i förvaltningslagen måste beaktas vid lovprövning? • Byggnadsnämndens ansvar för att ingripa mot olovligt byggande m.m. • Skadestånds- och straffansvar vid tjänstefel m.m. på byggnadsnämndens område. Denna tredje upplaga har uppdaterats med ett antal betydelsefulla ändringar i den lagstiftning som används vid bygglovsprövning. En ny kommunallag och en ny förvaltningslag har trätt i kraft. Innehållet i lagarna har inte ändrats så mycket men alla paragrafnummer har gjorts om, vilket innebär att alla hänvisningar till PBL har ändrats. Den här upplagan har även kompletterats med nya rättsfall från mark- och miljödomstolen. Boken riktar sig främst till dig som i ditt dagliga arbete i kommunerna handlägger och beslutar i bygglovsärenden, men även till dig som är student inom ämnen som berör bygglovsprocessen.

Tredje upplagan Art.nr 38897

studentlitteratur.se