9789144140186 by Smakprov Media AB

KULTURMÖTEN Interkulturell omvårdnad med normkritiska perspektiv TIDE GARNOW

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40795 ISBN 978-91-44-14018-6 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Ingela Skärsäter Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: shutterstock.se Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Författarpresentation 11 Förord 13 Inledning 17

1. Vad är kulturmöten? 21 Kulturbegreppet 21 Begreppet normkritik 30 Varför applicera normkritik på interkulturell omvårdnad? 31

Del I Normmedvetenhet 2. Normer 39 Att vara ”normal” 39 Normer som något önskvärt 41 Normer som maktmedel 43

3. Tillhörighet och utanförskap 51 Att skapa ett jag ett vi och den andra 51

4. Vårdandets normer 59 Hälso- och sjukvårdens ideal 59 Sammanfattning av del I 66

Del II Normkritik 5. Normer som hinder 69 När livsvärldar möts 70 Hälso- och sjukvårdens diskriminerande strukturer 84 Social ojämlikhet 103 Global ojämlikhet 108 Diskriminering 122

6. Köns- och genusnormer 139 Köns- och genusnormer inom hälso- och sjukvården 144

7. Rasism, etnicitets- och vithetsnormer 151 Rasism 151 Etnicitetsnormer 154 Vithetsnormer 156 Rasism, etnicitets- och vithetsnormer inom hälso- och sjukvården 157

8. Sekulära normer 159 Sekulära normer inom hälso- och sjukvården 160

9. Klassnormer 161 Klassnormer inom hälso- och sjukvården 163

10. Sexualitetsnormer 167 Heteronormativitet 167 Sexualitetsnormer inom hälso- och sjukvården 169

11. Funktionalitets- och kroppsnormer 175 Funkofobi 178 Kroppen som normbärare 179 Funktionalitets- och kroppsnormer inom hälso- och sjukvården 181

12. Åldersnormer 187 Ålderism 189 Åldersnormer inom hälso- och sjukvården 189 Sammanfattning av del II 193

Del III Normkreativitet 13. Personcentrering som verktyg 199 Tidvattenmodellen 201

14. Kommunikation som verktyg 207 Icke-verbal kommunikation 208 Verbal kommunikation 213 Genushanden 227 Interkulturell kommunikation 229

15. Intersektionalitet som verktyg 249 Intersektionalitet inom hälso- och sjukvården 250

16. Reflektion som verktyg 259 Självreflektion 260 Handledning och reflektion tillsammans med andra 261 Sammanfattning av del III 270 Avslutande reflektioner 271 Slutord 275 Litteraturförteckning 277 Register 293

Tillägnad Nathalie och Aleyah

Vårdandets normer

De tankar om världen och om våra medmänniskor som vi har i vårt vardagliga, privata liv, påverkar även hur vi resonerar och agerar inom hälso- och sjukvården. Vår egen syn på vad som är normalt och hur vi förhåller oss till makt, privilegier och diskriminering tar sig självfallet uttryck även i rollen som sjuksköterska och inom vårdkulturen. Omvårdnadsarbetet påverkas därför av vår syn på den ideala patienten, den ideala sjuksköterskan och den ideala vården.

Hälso- och sjukvårdens ideal Den ideala vården

En grundpelare i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är den humanistiska föreställningen om alla människors lika värde (UN, u.å.). Tanken och idealet om alla människors lika värde är även en stark bas inom hälso- och sjukvården. Sveriges sjuksköterskor förväntas följa den internationella etiska koden för sjuksköterskor, som utarbetats av International Council of Nurses (ICN, 2017). Sjuksköterskor har ett moraliskt ansvar att alltid sätta patienters hälsa i första rummet och får aldrig frångå principen om alla människors lika värde. Sjuksköterskor förväntas också utveckla och bevara sin yrkeskompetens och professionalitet. Sjuksköterskors värdegrund har utvecklats inom omvårdnads 59

Den ideala patienten Vi har förutom en bild av den ideala vården, även en bild av ideala patienten. Genom att tydliggöra hur bilden av den ideala patienten ser ut kan vi också bli medvetna om vilka patienter som faller utanför normen och vad vi riskerar att missa. Om vi bemöter patienter utifrån en idealbild av vad en patient är riskerar vi nämligen att ge vård som inte är jämlik. De normer som formar patientrollen har förändrats avsevärt under de senaste hundra åren. Från att ha varit en ödmjuk patient som, utan att ifrågasätta, slaviskt följt den paternalistiska vårdens ordinationer och uppmaningar, förväntas nu patienten vara betydligt mer delaktig och fatta egna beslut om sin vård. I dag förväntas patienten att vara aktiv i sin vård och det förutsätts därmed att patienten också ska vara påläst i frågor som rör den egna hälsan. Den ideala patienten är välinformerad, företagsam och kan fatta beslut om sin egen behandling (Nikku, 1999). Det är 60 � 4 . Vårdandets normer

vetenskapen och är nära kopplad till kliniska erfarenheter, det vill säga till det arbete sjuksköterskor utför i sin vardag. Det finns alltså ett starkt samband mellan sjuksköterskans vardagliga arbete, värdegrunden, den etiska koden och mänskliga rättigheter. Med tanke på den tilltagande polariseringen i dagens samhälle är det viktigare än någonsin att sjuksköterskor står upp för en humanistisk värdegrund där alla människor har lika värde oberoende av ålder, etnicitet, kön, sexualitet, klass, religion, kropp och funktionalitet. I vårdsammanhang kan rådande normer leda till att människor diskrimineras och inte få den vård de behöver och har rätt till, vilket är långt ifrån våra gemensamma ideal om en jämlik vård. Den jämlika vården är också något som diskuteras alltmer inom politiken. Att vi ska erbjuda vård på lika villkor är de flesta överens om, men samtidigt konstateras ständigt att hälso- och sjukvården inte är jämlik.

numera också lagstadgat att patienten ska vara delaktig i sin egen vård och behandling. Det finns en föreställning om att den ideala patienten dels har förmågan att förstå och göra sig förstådd i samtalet med vårdpersonalen, dels delger nödvändig information och följer de råd som ges. Hen lever också hälsosamt, har grundläggande medicinska kunskaper och förstår hur sjukvårdssystemet är uppbyggt och fungerar (Öhlander, 2005). Dessa normer inbegriper inte bara hur en patient bör agera, utan till viss del också vem patienten är. Den ideala patienten är i beskrivningen ovan en person med god kognitiv och kommunikativ förmåga och utan funktionsnedsättningar eller ekonomiska svårigheter. Hen är påläst och har också samma syn på sjukdom och hälsa som sjukvårdens personal och har dessutom förmågan att ställa de rätta frågorna och kraven. Om vi som sjuksköterskor dessutom antar att våra uppfattningar är de riktiga och de normala, applicerar vi våra egna normer på patienten. Ger vi oss själva tolkningsföreträdet kring vad som exempelvis är att leva hälsosamt, gör vi oss till representanter för hur livet ska levas och vilka ideal som är efter strävansvärda. På så vis exkluderas de som har en annan syn och som kanske utgör en stor andel av de patienter vi faktiskt möter. Tänk dig hur den ideala patienten är. Försök måla upp en bild och beskriva den ideala patienten för dig själv. Vem ser du framför dig? Och vem är det inte? Om vi har förutfattade meningar om vem den ideala patienten är, riskerar vi också ge information utifrån det. Om vi antar att just denna grupp människor har mycket kunskap, riskerar vi att ge knapphändig information. Men även motsatsen gäller. Om vi grundar våra antaganden på förutfattade meningar om att en grupp människor har bristande kunskaper, kan det i stället leda till överinformation och att vi därigenom kränker personer.

4 . Vårdandets normer � 61

Reflektion ▶ Vad innebär det att vara patient, och hur ser idealbilden av patienten ut? ▶ Hur tror du att du som sjuksköterska skulle beskriva den ideala patienten? ▶ Finns det ens en sådan? ▶ Går det att beskriva vilken patient som är mer önskvärd än någon annan? ▶ Och vad händer med de patienter som inte lever upp till idealet? Får de sämre vård?

Den ideala sjuksköterskan Om vi har en bild av idealpatienten, har vi då också en bild av den ideala sjuksköterskan? Troligen har du sett sjuksköterskor stereotypt porträtteras i filmer och serier och vill vara som dem, eller så är det viktigt för dig att bli deras motsats. Kanske har du träffat sjuksköterskor som är dina förebilder, och har nu funderingar kring hur du ska bli som dem. Kanske vill du kunna ”allt” i form av både faktakunskaper och yrkesutövning. Kanske du känner dig stressad över att vägen dit känns lång, och målet avlägset. Din bild av den ideala sjuksköterskan påverkar dig antagligen mer än du hittills reflekterat över. Inom många professioner ingår normer för hur personer ska vara och hur de ska handla i olika situationer. För sjuksköterskor finns det normer för hur ett blodprov ska tas på ett korrekt sätt, hur ett bra stödjande samtal ska gå till och vilka råd som bör ges i samband med rökning inför en operation. Om dessa normer bryts kan det innebära lidande för patienten, varför dessa normer kan ses som etiska normer. Den internationella yrkesetiska koden för sjuksköterskor (ICN, 2017) består av for62 � 4 . Vårdandets normer

Diskutera gärna tillsammans med en studiekamrat.

maliserade värderingar och normer. Koden utgår från fyra olika kompetensområden:

1. sjuksköterskan och allmänheten 2. sjuksköterskan och yrkesutövningen 3. sjuksköterskan och professionen 4. sjuksköterskan och medarbetare. Koden behandlar etiska dilemman och kan användas som riktlinje när det uppstår intressekonflikter inom vården. Den finns för att skydda patienterna, som ett sorts kontrakt mellan allmänheten och sjuksköterskan, men har också funktionen av att stärka sjuksköterskans professionalism. Sammanhållningen mellan sjuksköterskor förväntas dessutom stärkas av att de gemensamma normerna tydliggör hur en sjuksköterska ska vara och bör handla. Koden kan vara en vägledning, men svarar inte på vad som bör göras när etiska dilemman uppstår. En utvecklad moralisk kompetens kan därför vara av stor vikt. Inom omvårdnadsteorier talas det om etisk kompetens som en grund för moraliskt handlande. När sjuksköterskor har kompetensen att resonera etiskt kring omvårdnaden har de också en ökad förmåga att se patientens behov utifrån patientens eget perspektiv (Juujärvi et al., 2010). Etisk kompetens kan sägas innefatta fyra psykologiska komponenter: ŕ Moralisk känslighet innebär förmågan att vara uppmärksam på om en situation är etisk. ŕ Moraliskt omdöme innebär förmågan att fatta beslut utifrån vilka handlingar som bedöms vara etiskt rätta. ŕ Moralisk motivation innebär att man handlar efter det man kommit fram till. ŕ Moralisk karaktär innebär att vara uthållig i sitt handlande (Rest & Narvaez, 1994).

4 . Vårdandets normer � 63

64 � 4 . Vårdandets normer

Enligt omsorgsetikern Carol Gilligan (1936–) kan etiska resone mang utvecklas genom att fokus förflyttas från omsorgen om antingen sig själv eller andra till omsorgen om både andra och sig själv samtidigt (Gilligan, 1982). Den etiska kompetensen utvecklas i och med att sjuksköterskan får fler erfarenheter. Sjuk sköterskan behöver visserligen sätta patienten i första rummet, men inte på bekostnad av sig själv och andra. Sjuksköterskans omsorg om patienten kan således behöva inbegripa även omsorg om sig själv och den omgivande kontexten, såsom andra patienter, medarbetare, vårdorganisationen och samhället. När jag resonerar över vad och vem den ideala sjuksköterskan är har jag hittills inte diskuterat aspekter kring den omgivande kontexten, exempelvis hur arbetsgivaren och politiken ser på saken. Utöver den etiska och yrkesmässiga kompetensen kanske det dessutom förväntas att sjuksköterskor är superhjältar som är både flexibla och lojala. Sjuksköterskor förväntas också vara arbetsmyror som följer arbetsscheman, ställer upp på för ändringar och håller sig friska. Om sjuksköterskor trots allt skulle bli sjuka är de kloka nog att stanna hemma tillräckligt länge, så att de inte riskerar smitta patienter och kollegor. De förväntas heller inte göra stora löneanspråk eftersom de ser sitt yrke som något av ett kall. De gör det de blir tillsagda och är öppna för förändring, men ifrågasätter på ett konstruktivt sätt och så pass mycket att arbetsplatsen är i framkant när det gäller utveckling i vilken sjuksköterskorna är drivande. De ser möjligheter i varje hinder, arbetar med ett leende på läpparna och är lagom inkännande i sina mellanmänskliga möten. Bäst vore om de kunde vara på arbetet ständigt, utan att klaga eller bli trötta, eftersom de ju behövs där! Ungefär så går det att lite tillspetsat beskriva de förväntningar som finns på sjuksköterskor som arbetstagare, och de är varken realistiska eller verklighetsförankrade. Men det kan vara av vikt när vi resonerar kring den ideala sjuksköterskan att också lyfta fram de ”hjärnspöken” som ibland pockar på vår uppmärksamhet. De krafter som kan

medföra att vi ställer krav på oss själva att ständigt vara kompetenta, duktiga, på tå och till lags. Ibland är vi inte medvetna om dem förrän vi börjar reflektera och kanske raljerar lite, som jag nyss gjorde. Bilden av sjuksköterskan har också förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Sjuksköterskor är för det första inte längre uteslutande kvinnor. De har numera också tillgång till helt andra resurser i sitt omvårdnadsarbete, och måste samtidigt lägga ner mycket tid på administrativt arbete och vara duktiga på att prioritera, ta eget ansvar och förhålla sig till besparingar. Sjuksköterskor förväntas ta ansvar för sin professionella utveckling inom olika kompetensområden. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens och Svensk sjuksköterskeförenings (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver sjuksköterskans sex kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik samt ledarskap och pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sin yrkesutövning, och det ingår även att kontinuerligt kritiskt utvärdera och utveckla sin professionella kompetens.

Reflektion Låt oss fortsätta att leka med tanken om vårdideal. ▶ Vem är den ideala läkaren, den ideala kollegan, den ideala sjuksköterskestudenten? ▶ Vilka ideal har du att leva upp till? ▶ Vad innebär det egentligen att vara sjuksköterska? ▶ Hur ser samhället på sjuksköterskor, och vilken uppfattning har de i din omgivning om vad en sjuksköterska är? ▶ Vilken är din egen bild av en bra sjuksköterska? ▶ Vilken sorts sjuksköterska vill du bli? Diskutera gärna tillsammans med en studiekamrat.

4 . Vårdandets normer � 65

Tide Garnow är universitetsadjunkt och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, där hon forskar och undervisar vid sjuksköterskeprogrammen samt i normkritisk pedagogik. Hon är också legitimerad sjuksköterska med specialisering inom psykiatri.

KULTURMÖTEN Interkulturell omvårdnad med normkritiska perspektiv Dagens samhälle beskrivs som mångkulturellt, vilket innebär att sjuksköterskor förväntas hantera mångfald på olika sätt. Att möta det okända eller annorlunda kan uppfattas som spännande men också utmanande. Denna bok har sin utgångspunkt i interkulturell omvårdnad och normkritik. Med interkulturell omvårdnad avses omvårdnad som sker mellan människor med olika kulturella identiteter och bakgrunder. Med normkritikens hjälp skapas förutsättningar att förstå varför det ibland uppstår ”krockar” och hur vi kan undvika dem. Boken inleds med en beskrivning av kulturbegreppet och hur det kommer till uttryck inom hälso- och sjukvården, liksom hur kulturmöten och normkritik hänger samman. Därefter följer tre delar, varav den första beskriver hur normer och andra kulturella konstruktioner skapas. Den andra delen visar hur vi kan förhålla oss kritiska till det som skapar hinder i kulturmöten. I bokens avslutande tredje del ligger fokus på de verktyg som kan användas för att motverka exkludering och diskriminering, och i förlängningen främja en mer jämlik hälso- och sjukvård. Boken är avsedd att användas i sjuksköterskeutbildningen på såväl grundläggande som avancerad nivå, men fungerar också som underlag för reflektion inom hälso- och sjukvården i övrigt.

Art.nr 40795

studentlitteratur.se