9789144139555

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik

LENA WIKLUND GUSTIN MARGARETA ASP (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 34220 ISBN 978-91-44-13955-5 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2012, 2017, 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Werner Schmidt Formgivning omslag: Jens Martin Printed by BALTO print, Lithuania 2022

INNEHÅLL

Förord 11 Författarpresentation 13 1 Från begrepp till handling 21 Lena Wiklund Gustin & Margareta Asp

Begreppen formar vår förståelse 22 Bokens innehåll och uppbyggnad 23 Några begrepp som används i boken 25 2 B egrepp och begreppsbildning inom vårdvetenskap som disciplin 27 Katie Eriksson & Ingegerd Bergbom

Begreppen och vetenskapens uppgift 27 Vårdvetenskap som ämne och disciplin 29 Identifiering och val av begrepp 30 Att ordna begrepp 31 Den grundläggande begreppsordningen 31 Att bestämma begrepp 38 Begreppsmodeller och teorier 38 Vägen vidare 40 Referenser 41 3 B egreppsanalys och begreppsbestämning 43 Kerstin Sivonen

Begrepp 44 Begreppsanalys – två traditioner 45 Begreppsanalys med utgångspunkt i Wilsons tänkande 45 Begreppsanalys enligt Koort 46 Semantisk analys – en betydelseanalys 47 Begreppsbestämning som forskningsansats 53 Begreppsbestämningens hermeneutiska karaktär 54 Vägen vidare 55 Referenser 56

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3

Innehåll

4 B egreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund 59 Margareta Asp

Vad är ett begrepp? 60 Vad är begreppsutveckling? 61 Ontologiska antaganden 61 Från fenomen till begrepp 63 Tal och språk 64 Begreppens användbarhet 65 En modell för begreppsutveckling 65 Att lära sig använda begrepp 66 Vägen vidare 67 Referenser 67 5 Evidens 69 Karin Dahlberg

Begreppet evidens 70 Bakgrund till analysen av evidens 71 Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv på evidens 72 Evidens i kvalitativ forskning 73 Evidens i praktiken 76 Vägen vidare 80 Referenser 80 6 R eflektion – ett stöd för att tillämpa vårdvetenskapliga begrepp 83 Margaretha Ekebergh

Praxiskunnande 83 Vårdvetenskapens didaktik 85 Reflekterande vårdvetenskaplig handledning 88 Handledaren – begreppstillämpningens navigatör 93 Vägen vidare 94 Referenser 95 7 Kroppen 97 Lillemor Lindwall

Begreppet ’kropp’ 98 Kroppen ur olika perspektiv 98 Kroppen i vårdvetenskaplig litteratur 100 Forskning om kroppen 100 Kroppen i rörelse mellan hälsa och lidande 102 Vägen vidare 106 Referenser 106

4

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

8 Själ och ande 109 Kerstin Sivonen

Andelivets begreppsliga innebörd 110 Själ och ande – ordens ursprungliga betydelser 110 ’Själ’ och ’ande’ – gemensamt centralt betydelseinnehåll 111 Begreppen ’själslig’ och ’andlig’ 113 ’Själ’ och ’ande’ i vårdvetenskaplig litteratur 114 Andelivets uttryck – några kliniska bilder 120 Bejaka vårdandet av hela människan 122 Vägen vidare 123 Referenser 124 9 Hälsa 127 Carola Wärnå-Furu

Hälsobegreppets betydelse 128 Hälsoteorier ur ett caring-perspektiv 129 En ontologisk hälsomodell 130 Hälsa i klinisk kontext 132 Hälsa i vårdandet 133 En väg till hälsans inre rum 134 Att lära om hälsa 136 Vägen vidare 138 Referenser 139 10 Värdighet 141 Lillemor Lindwall

Begreppet ’värdighet’ 141 Klinisk vårdvetenskaplig forskning om värdighet 147 ’Värdighet’ – en fråga om vårdares hållning och handling 150 Vägen vidare 151 Referenser 151 11 Livskraft och livshållning 155 Lisbeth Fagerström

Människans begär tolkat mot icke-varats hot 156 Begreppet ’livskraft’ 157 Begreppet ’livshållning’ 159 Teoretisk referensram för livskraft och livshållning 160 Livskraft och livshållning i klinisk kontext 161 Vägen vidare 163 Referenser 164

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5

Innehåll

12 Lidande och lindrat lidande 167 Maria Arman

Lida som verb och lidande som substantiv 167 Vad är lidande? 168 Lindring av lidande 169 Lidande och medlidande 171 Utveckling och lindring av lidande 171 Vägen vidare 176 Referenser 176 13 M edlidande och närliggande begrepp 179 Lena Wiklund Gustin

Att begreppsliggöra fundamentala erfarenheter 180 Medlidande – ett uttryck för mänsklig existens 182 När medlidande blir synligt 185 Att utveckla sin förmåga att möta lidande 189 Vägen vidare 190 Referenser 191 14 F örsoning – att försonas med hälsa och lidande 195 Lena-Karin Gustafsson

’Försoning’ – ett mångtydigt begrepp i vårdforskningen 196 Att stödja försoning som en del av vårdandet 198 Vägen vidare 201 Referenser 202 15 T röstande beröring och berörande tröst 205 Åsa Roxberg

Vårdvetenskapliga betydelsedimensioner 206 Tröstande beröring 207 Vårdande och icke-vårdande tröst 208 Vägen vidare 213 Referenser 214 16 Vila för återhämning 217 Margareta Asp

Termen ’vila’ har flera betydelser 218 Angränsande begrepp till ’vila’ 218 Forskning om vila 219 Vila som fenomen och begrepp 220 Vila relaterad till hälsa 223 Vila i vårdandet 223 6

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

Att lära sig vila 225 Vägen vidare 226 Referenser 227 17 Vårdande tid 229 Monica Nurminen

Framträdande betydelsedimensioner 230 ’Tid’ – ett berikande begrepp i vården 230 Tid som vårdandets struktur och inramning 231 Tid som brist och väntans barriär 232 Framtid som pågående vardande 232 Tid i relation till vårdandets innehåll och substans 234 Tankemönster för vårdpraxis 235 Vägen vidare 237 Referenser 238 18 L ängtan – välbefinnande och hälsa 241 Venke Ueland

Vad är längtan? 242 Hur kan sjuksköterskan stötta patientens längtan? 249 Längtan i hälsans tjänst 251 Vägen vidare 252 Referenser 252 19 Glädje 255 Ginger Selander

Begreppet ’glädje’ 256 Glädjens betydelse i vårdandet 256 Att stärka patienters glädje 262 Vägen vidare 265 Referenser 265 20 M iljö – människans plats i världen 267 Albertine Ranheim

Miljö – ett av vårdvetenskapens konsensusbegrepp 267 Miljö – ett mångtydigt begrepp 268 Miljö i vårdteoretisk belysning 268 Miljö och helhetsperspektiv 270 Kunskapsformer för en vårdande miljö 271 Att skapa en helande miljö 273 Miljö och hållbarhet – en ansvarsfråga för vården 277 Vägen vidare 278 Referenser 278 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

7

Innehåll

21 R umslighet – att vara rum för andra 283 Erna Lassenius

’Rum’ och ’miljö’ – lika eller olika begrepp? 284 Det rumsliga – alltid redan där 285 Rumslighet i anknytning till vårdkultur 287 Rumslighet i återhämtning 289 Vägen vidare 292 Referenser 293 22 H emmet och att vara hemma hos sig själv 295 Yvonne Hilli

Begreppet ’hem’ 296 Hemmet – en inre etisk dimension inom människan 299 Vägen vidare 304 Referenser 304 23 Dygd – en etisk kraft 307 Yvonne Näsman

Begreppet ’dygd’ och dess betydelser 308 Forskning om dygd och etik 309 Dygdens essens 311 Dygd i vårdandet 314 Vägen vidare 317 Referenser 318 24 A nsvar och makt – ansiktets spegel 321 Eivor Wallinvirta

’Ansvar’ och ’makt’ – begreppens ursprung och betydelsenyanser 321 Etikens kunskapsfält 323 Ansvar och makt i förhållande till en personlig etik 325 Forskning om ansvar och makt i vårdandet 327 Vägen vidare 332 Referenser 333 25 Vårdande 335 Maud Söderlund

Vårdandets substans – vad är vårdande? 336 Vårdandets idé 337 Att studera vårdande 338 Vårdandets värld 338 En kontextuell gestaltning 342

8

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

Att lära sig vårdande 345 Vägen vidare 346 Referenser 346 26 Kärlek, hopp och tro 349 Herdis Alvsvåg & Kari Marie Martinsen

Kärlek, hopp och tro som vårdvetenskapliga begrepp – en introduktion 349 Mottagande och skapande 353 Det konkreta och det absoluta hoppet 354 Tro – en källa till kraft 356 Kärlek – en gåva och en uppgift 358 Att möta människor med kärlek – etisk reflektion i efterhand 361 Vägen vidare 363 Referenser 363 27 V årdgemenskap och vårdande möte – ontologi och praxis 367 Arne Rehnsfeldt

’Vårdgemenskap’ som ontologiskt begrepp i förhållande till det vårdande mötet i praxis 368 Klinisk vårdvetenskap som grund för att relatera begreppen vårdgemenskap och vårdande möte till en begreppsordning 369 En etisk treklang i vårdgemenskapen och det vårdande mötet 369 Naturlig vård och vårdgemenskap 372 Tolkning av vinjett 375 Vägen vidare 376 Referenser 376 28 Den vårdande relationen 377 Linda Berg & Margret Lepp

Semantisk analys av begreppet ’vårdande relation’ 378 Den vårdande relationen i forskning 378 Omvårdnadsteorier 379 Perspektiv på den vårdande relationen 380 Vårdandets konst 380 Angränsande begrepp 381 Kompetens och kunskap 382 Vårdens kärnkompetenser 383 Förutsättningar för en vårdande relation 384 En vårdsituation 385 Lärande om den vårdande relationen 387 Vägen vidare 389 Referenser 389

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

9

Innehåll

29 Vaka och vakande 393 Isabell Fridh

Att vaka – att vara vaken med uppmärksamhet 394 Vakandets dimensioner och innebörd 395 Begrepp som angränsar till ’att vaka’ 396 Att vaka är ett uttryck för omsorg 396 Att underlätta vakandet 399 Vägen vidare 400 Referenser 401 30 L yssnande – ett vårdvetenskapligt grund- och praxisbegrepp 403 Camilla Koskinen

Begreppet ’lyssna’ 404 Berättelsen söker en lyssnare 404 Lyssnande – en etisk grundhållning till sig själv och den andre 406 Lyssnande i sig är vårdande vård 410 Vägen vidare 412 Referenser 413 31 Vårdande kommunikation 415 Lennart Fredriksson & Lena Wiklund Gustin

Kommunikationsbegreppets språkliga betydelse 416 Begreppet kommunikation i vårdvetenskaplig litteratur 417 Vårdande samtal 419 Vårdande kommunikation – en möjlighet i det kliniska arbetet 424 Hur blir jag bättre på att kommunicera? 425 Vägen vidare 426 Referenser 426 32 Personcentrerad vård 429 Inger K. Holmström

Framväxten av personcentrerad vård 429 Begreppet personcentrerad vård 431 Patient eller person, spelar det någon roll? 432 Ett ramverk för personcentrerad vård 433 Att införa personcentrering i klinisk praxis 434 Vägen vidare 437 Referenser 438 Personregister 441 Sakregister 443

10

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

FÖRORD

Detta är den tredje utgåvan av den bok som brukar kallas begreppsboken. Den första gavs ut 2012 och den andra omarbetade versionen 2017. Med den här utgåvan har du en spännande läsning framför dig, där ytterligare begrepp tillkommit och där några kapitel tagits bort. Det betyder inte att de begrepp som fanns med i de tidigare versionerna är ”ute”. Tvärtom, där finns många kapitel som fortfarande är aktuella, även om författarna av olika anledningar inte haft möjlighet att medverka i denna upplaga. Böckerna innehåller kunnande och vetande om begrepp som är centrala för vårdvetenskapen och därmed för vårdandet. Inte bara för det professionella vårdandet utan också för det vårdande som sker oss människor emellan i syfte att bevara och värna om hälsa och motverka och lindra lidande. Även om en ambition har varit att pedagogiskt rikta innehållet i boken i första hand till studeranden i sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen, kan också andra inom hälso- och sjukvård hämta inspiration och kunnande om de centrala begreppen i det medmänskliga vårdandet.

Men hur kom vi på tanken att skriva en bok om begrepp? Under min tid som prefekt vid dåvarande institutionen för omvårdnad i Göteborg föreläste och arbetade vi med olika begrepp som vi ansåg centrala i sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen. Innehållet byggde på professorerna Katie Erikssons och Unni Å.

Lindströms och deras studenters vetenskapliga arbeten om begrepp, begreppsanalys och begreppsbestämning. Dessutom handlade flera av våra kandidat- och magisteruppsatser vid vår institution om begrepp och begreppsanalyser. Universitetsadjunkt Monica Kelvered ansåg att jag borde skriva en bok eftersom vi behövde samla och dokumentera centrala begrepp om vårdande. Idén presenterades för Eva Matell på Studentlitteratur, som vid flera tillfällen uppmuntrade oss att börja skriva. Stor arbetsbörda och många uppdrag gjorde det emellertid svårt att komma igång med boken. Ni har alla varit så viktiga för begreppsbokens tillblivelse. Stort tack!

När Peter Stoltz på Studentlitteratur tog över efter Eva Matell föreslog han Lena Wiklund Gustin som medredaktör. Lena är en drivande och erfaren bokförfattare och så kom vi igång. Det var både roligt och stimulerande att ha en medredaktör att diskutera och arbeta ihop med och jag kan inte nog tacka dig Lena för din stora insats och allt arbete som du så galant har genomfört! Det har varit en förmån att ha fått samarbeta med dig. Tack Peter för att du såg till att Lena blev medredaktör och för alla goda mejl och möten. Ett varmt tack också till Studentlitteratur som vågade satsa på en begreppsbok.

Jag har haft förmånen att vara medredaktör till två utgåvor av boken, men på grund av sviktande hälsa och ett beslut om att minska alla mina uppdrag avgår jag som medredaktör. Nu är det dags för nya krafter, tankar och infallsvinklar och © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

11

Förord

därmed en ny medredaktör, professor Margareta Asp. Det är fantastiskt roligt att du tackat ja till uppdraget. Lycka till!

Några tankar inför framtiden: Katie Eriksson (1943–2019) skrev 2010 i en artikel att begrepp kan korsa gränser och öppna upp för någonting nytt, men de kan också sätta gränser och leda till ett begreppsligt fängelse. Det är alltså viktigt att med omsorg välja och forska om begrepp genom semantiska analyser och etymologiska utredningar kombinerat med både kontextuell och ontologisk bestämmelse.

Vallentuna i augusti 2021 Ingegerd Bergbom Professor emerita

12

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

L e na W i k lu n d Gust i n & M a rga r eta A sp

1 Från begrepp till handling

Vårt språk formar vår verklighet. I coronapandemins fotspår har exempelvis begrepp som social distansering, hjärndimma och flockimmunitet synliggjort fenomen som tidigare varit mer eller mindre okända för många. Begrepp som tidigare användes i trafiken, till exempel säkerhetsavstånd, har fått ny betydelse och hjälper oss att se på vår värld och våra relationer till andra med nya ögon.

Den innebörd begreppen ges i detta sammanhang hjälper oss att orientera oss i en förändrad värld. De påminner oss om att hålla ut, hålla avstånd och kavla upp ärmarna för att vi bryr oss om varandra, snarare än för att vi inte vill ha med andra att göra. Är vi inte medvetna om den betydelseförskjutning begreppen genomgått kan förvirring lätt uppstå. Till exempel refererar social distans i pandemitider till att inte umgås fysiskt, samtidigt som den sociala närhet som uppnås genom andra umgängesformer är minst lika viktig som tidigare – kanske ännu viktigare – för att minska ensamhet och isolering.

På samma sätt kan de begrepp vi använder i vården vara till stöd för att uppmärksamma och förstå olika företeelser, och för att agera utgående från den förståelsen.

Hur vi förstår den värld vi lever i beror alltså inte bara på våra erfarenheter. Också språket och de begrepp vi använder för att beteckna en företeelse bidrar till vår förståelse av världen, och gör det också möjligt för oss att förmedla denna förståelse till andra. Därför vill vi i den här boken belysa några begrepp och visa på hur reflektion över deras innebörd kan hjälpa oss att förstå vårdandets värld – och att handla i den, eftersom förståelse inte kan reduceras till att kognitivt känna till vad något betyder. I linje med en hermeneutisk tradition menar vi att vi förstår något först när det återspeglas i vårt handlande. Här kan vi återknyta till det inledande exemplet med pandemin. En person som ger sig ut bland folk, struntar i att hålla avstånd, hostar och nyser har inte tillägnat sig innebörden av begrepp som ’smittorisk’, eller pandemins allvar. Kanske vet hen det förnuftsmässigt, men struntar i det av en eller annan anledning. En person som förstår allvaret respekterar de direktiv som finns och värnar om andra människors hälsa och säkerhet genom sina handlingar. Detta visar också att det i relation till begrepp som har med hälsa och vårdande att göra också finns samband mellan förståelse och etiskt handlande. Samtidigt behöver vi © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

21

1 Från begrepp till handling

vara medvetna om att vi aldrig kan förstå något – och än mindre någon – helt och fullt. Det måste, åtminstone när det gäller människors erfarenheter av sin tillvaro, alltid finnas en ödmjukhet inför det gåtfulla och oförutsägbara i vår existens.

Begreppen formar vår förståelse Förståelsen förändras utifrån att vi får nya erfarenheter och perspektiv i en ständigt föränderlig värld. Genom begrepp kan vi sätta ord på det vi förstår och reflektera över det. Det är också det som forskning om begrepp och begreppsutveckling syftar till.

Vi behöver begrepp som synliggör människors erfarenheter av fenomen relaterade till hälsa, ohälsa och vårdande, och som kan ligga till grund för reflektion om vad som är väsentligt i vårdandets värld. Begrepp kan då bli redskap för att öppna denna värld snarare än att definiera den som något statiskt. Detta är också något som Bornemark (1) uppmärksammar i sin bok Det omätbaras renässans. Där beskriver hon hur omvårdnaden riskerar att utarmas och osynliggöras när språket förändras från omvårdnadens språk till ett managementspråk och ”ekonomiskan”. Begrepp som formulerats för att tjäna organisationens syfte snarare än patientens – till exempel ”pinnar”, produktion och måluppfyllelse – blir det som mäts och som utgör referensramar för kvalitet och effektivitet i vården. Vårdare förväntas bete sig på ett visst sätt för att uppfylla produktionsmål relaterade till dessa begrepp, exempelvis genom att ha ett visst antal samtal och genomföra vissa typer av mätbara aktiviteter.

Innehållet i dessa blir därigenom av underordnad betydelse eftersom fokus läggs på att aktiviteter genomförs, snarare än på hur.

Ett annat språk är det medicinska. Precis som den ekonomiska begreppsapparaten formar språket kan begrepp från den medicinska vetenskapen rikta vårdares uppmärksamhet och bidra till att vi ser på och möter patienter på ett visst sätt.

Inom den psykiatriska vården händer det exempelvis att personer som för första gången söker professionell hjälp berättar om att de känner sig rädda och sårbara.

Eller ledsna, skamsna och initiativlösa. Ur ett medicinskt perspektiv begreppsliggörs detta många gånger som ’ångest’ respektive ’depression’. Med diagnoserna kan också en medicinsk behandling följa. Denna kan behövas, men exemplet visar också hur diagnostiska begrepp leder till en viss typ av handlingar, såsom receptförskrivning, och att ett vårdande som beaktar patientens livsvärld då kan komma i skymundan.

Om vi i stället reflekterar över patientens berättelse i relation till begrepp som ’rumslighet’ eller ’livskraft’ kan samtalet ta en annan riktning, och alternativa eller kompletterande infallsvinklar på hur patienten kan få stöd utvecklas. De begrepp vi använder oss av bidrar således till hur vi förstår en situation, och hur vi handlar i den.

Därmed inte sagt att begreppen hjälper oss att förstå allt – vi behöver ständigt vara medvetna om och ödmjuka inför andra människor såsom personer som å ena sidan har mycket gemensamt, å andra sidan också är unika – men de kan vidga horisonten.

Vår förhoppning är att presentera och beskriva några begrepp av betydelse inom vårdvetenskaplig forskning och teoribildning för att på så vis kunna synliggöra vårdandets ”vad”, och även hur begreppen kan få liv och betydelse i den kliniska vården. Att i forskningen rikta uppmärksamheten mot olika begrepp innebär således 22

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Från begrepp till handling

inte bara en möjlighet att uppmärksamma olika fenomen i vårdandet och utveckla teorier med utgångspunkt i dem. Begreppen kan också hjälpa oss att reflektera över hur ett skeende kan förstås och hur vårdandet kan utvecklas. Dessutom bidrar de till ett språk med vars hjälp aspekter av ”osynligt” vårdande kan synliggöras. De begrepp som vi presenterar i den här boken kan enligt oss hjälpa vårdare att mer nyanserat beskriva själva vårdandet både i den lagstiftade vårddokumentationen och i samband med de diskussioner som förs med företrädare för andra discipliner inom hälso- och sjukvården.

Bokens innehåll och uppbyggnad De begrepp som presenteras i den här boken är baserade på forskning om vad vårdandet är och de flesta har beskrivits mer ingående i avhandlingar och/eller artiklar.

Jämfört med tidigare upplagor av boken har vi i den här upplagan strävat efter att betona hur begreppens innebörd kan synliggöras i det kliniska arbetet – och hur de kan hjälpa oss att få syn på nya infallsvinklar för att reflektera över företeelser i praxis.

Precis som i tidigare upplagor inleder vi med vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på begreppsutveckling genom att lyfta fram hur forskning om begrepp bidrar till att utveckla en vetenskap, och därmed också en professions – sjuksköterskans – kunskapsgrund. Vi vill i detta sammanhang påpeka att boken inte är heltäckande på området. Det finns flera olika traditioner för att närma sig och klassificera begrepp. Den tradition som här presenteras är en av flera, och den ska förstås i relation till tanken om vårdvetenskapen som en autonom vetenskaplig disciplin. Beskrivningen i kapitel 2 av olika typer av begrepp ska därför ses som ett möjligt sätt att klassificera begrepp, inte som något absolut och normerande.

Inom ramen för den här traditionens begreppsforskning, som fokuserar innebörd snarare än operationalisering av begrepp, återfinns ett flertal metodologiska ansatser. Två av dessa beskrivs mer ingående i boken, och det är också på dessa två förhållningssätt som de flesta av bokens övriga kapitel vilar.

I den här upplagan har vi också fört in ett kapitel om begreppet evidens (kapitel 5) i bokens första del eftersom vårdandet förväntas vara evidensbaserat, och innebörden av begreppet evidens inom en vårdvetenskaplig tradition skiljer sig från ett traditionellt medicinskt perspektiv. I kapitel 6 lyfts reflektionen som en väg till förståelse av begreppens innebörd, och därmed också möjligheten att omsätta förståelsen i det kliniska arbetet.

Därefter följer 26 kapitel som lyfter fram begrepp som varit betydelsefulla för utvecklingen av vårdvetenskaplig teori och praxis. Några begrepp, som i tidigare upplagor behandlades i var sitt kapitel, behandlas här i ett och samma kapitel, och/ eller av nya författare. Ett exempel på detta är kapitel 8 som handlar om själ och ande. I det kapitlet, som likt kapitel 3 skrivits av Kerstin Sivonen, exemplifieras den metod för begreppsanalys och begreppsbestämning som utvecklats vid Åbo Akademi. I de övriga kapitlen är metoden mindre framträdande, och begreppsanalysen sammanfattas kort innan fokus riktas mot hur begreppen används inom vårdvetenskaplig forskning, och hur de kan bidra såväl till förståelse av olika fenomen i vårdandets värld som till sjuksköterskors autonoma professionsutövning. Avslut© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

23

1 Från begrepp till handling

▶ I kapitel 6 kan du läsa mer om reflektion, och hur en reflektion som knyts till vårdvetenskapliga begrepp kan bidra till att utveckla en vårdande kompetens.

▶ Kapitel 2

24

ningsvis beskrivs personcentrerad vård (kapitel 32). I kapitlet tydliggörs innebörden av personcentrerad vård, och hur en sådan vård skiljer sig från patientcentrerad vård.

Samtidigt som fokus ligger på den personcentrerade vården vill vi som redaktörer betona att det finns ett värde i att i den personcentrerade vården inkludera reflektion med stöd i andra vårdvetenskapliga begrepp. Detta kan vara till hjälp såväl för att ”få syn på” som för att ”sätta ord på” olika aspekter av personers lidande, hälsoresurser och individuella behov av vård och stöd.

Flera begrepp relaterar till varandra och i boken finns därför hänvisningar mellan kapitlen. Dessa referenser återfinns i form av symboler med aktuellt kapitelnummer i marginalen. I de fall där dessa symboler hänvisar till specifika begrepp är de markerade med avvikande färg i texten.

I marginalen återfinns också förklaringsrutor och reflektions- och övningsuppgifter som vi hoppas ska bidra till läsarens förståelse av såväl begreppens innebörd som hur man kan bidra till vårdandet på ett sådant sätt att kunskapen kommer patienten till godo. Vi vill därför uppmuntra dig att både reflektera över vad begreppen innebär för dig och diskutera dem med andra. Ibland är dessa rutor indelade i nivå 1 och nivå 2. Vi har gjort den uppdelningen eftersom vi vet att boken används såväl i sjuksköterskeutbildningens första termin som längre fram i grund- och specialistsjuksköterskeutbildningar. Vi tänker oss att nivå 1-reflektioner kan vara lämpliga under grundutbildningens första terminer, innan man ännu har så mycket klinisk erfarenhet och andra teoretiska kunskaper att knyta samman med reflektionen om de specifika begreppen, och att nivå 2-reflektioner kan vara lämpliga längre fram i utbildningen. Nivåindelningen ska dock ses som en rekommendation, förkunskaperna kan variera.

Vissa begrepp har författarna själva placerat i relation till Erikssons typologi.

Vi har dock inte haft ambitionen att ange vilken typ av begrepp som alla de olika begrepp som presenteras i boken skulle kunna hänföras till, det vill säga om de ska ses som till exempel kärn- eller grundbegrepp, ethos-, evidens- eller praxisbegrepp.

Skälet till detta är att det för närvarande inte finns tillräckligt med kunskap om vilka karakteristika som måste vara uppfyllda för att ett begrepp ska bedömas som till exempel praxisbegrepp inom vårdvetenskap. Det är därför viktigt att fortsätta studera och utveckla nya begrepp samt bedöma deras relevans och betydelse i inomvetenskapliga diskussioner och debatter. Dessutom är det viktigt att utveckla kunskap om vilka begrepp som kan anses höra till en viss teoris kärna (exempelvis Erikssons caritativa vårdteori) och vilka värden som gemensamt delas av forskare i hela världen.

Samtidigt som vi strävat efter att skapa enhetlighet i boken genom att låta kapitlen dels ta upp såväl teoretiska som kliniska aspekter av begreppen, dels följa en likartad struktur, har kapitlen också formats med utgångspunkt i den forskning som finns.

De kliniska kopplingarna ser därför olika ut i de olika kapitlen. Några illustreras med hjälp av citat från författarnas forskning, andra av reflektioner med utgångspunkt i olika kliniska situationer där begreppen aktualiseras och ytterligare andra av berättelser. Vår förhoppning är att detta inte bara ska göra författarnas forskning rättvisa, utan också att de olika sätten att knyta samman teori och praktik ska skapa underlag för reflektion. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Från begrepp till handling

Vår förhoppning är således att den här boken genom sitt innehåll och sin uppbyggnad ska bidra till att skapa förståelse för såväl betydelsen av begreppsforskning som hur förståelsen för olika begrepps innebörd kan bidra till en bättre vård för patienten.

Några begrepp som används i boken Det finns också några begrepp som återkommer i bokens kapitel. Vi vill här kort beskriva hur vi och författarna ser på dessa på en mer övergripande nivå.

VÅRDVETENSKAP OCH OMVÅRDNAD

I boken används begreppen vårdvetenskap och omvårdnad. Dessa begrepp används med olika betydelser i Sverige och internationellt. Det finns i dag inga enhetliga definitioner och man använder begrepp som vårdvetenskap, hälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och omvårdnad för att beskriva den kunskapsdomän som utgör sjuksköterskans kompetensområde.

I den här boken definieras vårdvetenskap som en självständig disciplin som skapar kunskap om vad vårdande innebär. Disciplinen är inte begränsad till en specifik profession, utan kan bidra med kunskap som går att tillämpa inom flera människovårdande yrken. Till exempel kan sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, diakoner, personal inom kriminalvården och social omsorg ha användning av vårdvetenskaplig kunskap i sitt arbete. I början av disciplinens utveckling var det huvudsakligen sjuksköterskor som bidrog till att öka den vårdvetenskapliga kunskapen. Senare har även andra professioner kommit att studera det som kännetecknar vårdande som främjar hälsa, och då ur patienters och vårdtagares perspektiv.

I boken beskrivs hur begreppens innebörder visar sig i praxis. Här har vi valt att beskriva gestaltningar inom sjuksköterskans profession och självständiga ansvarsområde, det vill säga inom omvårdnad. Begreppet omvårdnad betyder alltså här sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

VÅRDARE OCH SJUKSKÖTERSKA

När du läser vidare kommer du att märka att begreppen ’vårdare’ och ’sjuksköterska’ används om vart annat. Denna begreppsanvändning kan förstås mot bakgrund av den distinktion som gjorts mellan vårdvetenskap och omvårdnad. Begreppet vårdare har här en generell innebörd och omfattar vårdare inom olika professioner. Begreppet sjuksköterska används i de omvårdnadssammanhang där begreppen gestaltas, till exempel i kapitlens kliniska vinjetter.

VÅRDANDE, VÅRDHANDLING OCH VÅRDAKTIVITET

Begreppet vårdande används i den här boken för att beskriva det vårdare gör som kan sätta i gång, stödja och stärka en människas hälsoprocesser. Vårdandet inrymmer © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

25

Lena Wiklund Gustin (red.) är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård, leg. psykoterapeut och doktor i hälsovetenskaper. Hon är professor i vårdvetenskap vid Mälardalens universitet samt vid UiT, Norges Arktiske Universitet.

Margareta Asp (red.) är leg. sjuksköterska med påbyggnadsutbildning inom medicinsk och kirurgisk vård, filosofie doktor i vårdpedagogik och professor i vårdvetenskap vid Mälardalens universitet.

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik

En vetenskap och dess teorier byggs upp av begrepp som på olika sätt relaterar till varandra och beskriver vetenskapens sätt att se på den egna verksamheten. Tillsammans formar begreppen en syn på verkligheten som kan te sig mer eller mindre abstrakt, samtidigt som abstraktionsnivån också bidrar till att teorier kan ha såväl djup som omfång.

Boken introducerar varför begreppsutveckling är viktigt inom vårdvetenskap, ett par metoder för begreppsutveckling samt hur reflektion och forskning om begrepp kan bidra till att vårdandet evidensbaseras. I huvuddelen av boken beskriver forskare från Sverige, Finland och Norge övergripande begrepp som exempelvis hälsa, miljö och personcentrerad vård, samt mer avgränsade begrepp som vila, vårdande kommunikation och tröst.

Boken vänder sig till studerande i sjuksköterskeprogrammet och olika specialistsjuksköterskeprogram, men passar också andra yrkesgrupper i vårdande verksamheter och de som är intresserade av att förstå mer om vårdvetenskap i allmänhet, och om dess begrepp och språkanvändning i synnerhet.

Tredje upplagan

Art.nr 34220

studentlitteratur.se