SVENSKA SAMMANHANG 1 Elevpaket – Digitalt + Tryckt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR
SVENSKA SAMMANHANG 1 Elevpaket – Digitalt + Tryckt Svenska sammanhang är en ny serie avsedd för kurserna Svenska som andraspråk 1, 2 och 3. Svenska sammanhang 1 har en direkt koppling till ämnesplanen för Svenska som andraspråk 1. Boken är uppdelad i fem kapitel som går hand i hand med det centrala innehållet.
ELEVBOK Varje kapitel inleds med tydliga mål och avslutas med en självvärdering som synliggör lärandet för eleverna. Genomgångarna har en formativ struktur och följs av delmoment där eleverna får testa sina nyvunna kunskaper. Modelltexterna är omsorgsfullt valda för att vara såväl engagerande som utmanande. Genomgående i läromedlet finns ett särskilt fokus på ord och begrepp samt språkliga strategier.
DIGITALT LÄROMEDEL I läromedlet ingår en digital del med hela boken inläst och en mängd interaktiva övningar som repeterar och stärker lärandet.
Interaktiv version av b oken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
klicka på bilden och prova
Ann-Charlotte Forsell
Anna-Karin Jansson Christer Lundfall
Svenska sammanhang 1
Svenska sammanhang 1 Svenska som andraspråk 1
Ann-Charlotte Forsell Anna-Karin Jansson Christer Lundfall
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Henric Arfwidsson Formgivning: Sten Melin Grafisk Form Omslag: Johanna Szemenkar/Sten Melin Omslagsbild: Shutterstock Art.nr 40917 ISBN 978-91-44-13912-8 © Författarna och Studentlitteratur AB 2021 Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2021
Innehållsförteckning 1 Muntliga presentationer................................................................................................................................ 6 Att tala inför andra....................................................................................................................................................... 8
Inledningen – huvudet............................................................................................................................................ 8 Avhandlingen – kroppen........................................................................................................................................ 8 Sambandsord............................................................................................................................................................. 9 Avslutningen – fötterna...................................................................................................................................... 10 Tal till brudgummen.............................................................................................................................................. 11 Lär känna din röst.................................................................................................................................................. 13 Presentationsteknik............................................................................................................................................. 16 Framförandet......................................................................................................................................................... 19 Bedömningsmatris till hyllningstalet: (fritt efter Skolverket)............................................................... 22 Kunskapskrav att utgå ifrån i det här kapitlet............................................................................................. 23
2 Skönlitteratur......................................................................................................................................................... 24 Läsa och tolka skönlitteratur.............................................................................................................................. 26
En buss om natten................................................................................................................................................ 26
Berättandets hantverk............................................................................................................................................ 31
Gestaltning.............................................................................................................................................................. 31 Bildspråk................................................................................................................................................................... 34 Plantering................................................................................................................................................................ 35 Skapa spänning ...................................................................................................................................................... 36
En pojke med tur......................................................................................................................................................... 38
Partikelverb............................................................................................................................................................. 43
Morgon i Jenin.............................................................................................................................................................. 45 Ge upp eller fortsätta ............................................................................................................................................. 52
Föreställningen...................................................................................................................................................... 52 Suffix.......................................................................................................................................................................... 55
Det onaturliga urvalet ............................................................................................................................................ 57
Gattaca – filmmanus............................................................................................................................................ 57
Sms-ångest...................................................................................................................................................................... 60
Egenmäktigt förfarande..................................................................................................................................... 60 Verbet ta.................................................................................................................................................................. 64
3
Dikt och förbannad sanning............................................................................................................................... 66 C-dur......................................................................................................................................................................... 66 Jag frös..................................................................................................................................................................... 66 Verbet slå................................................................................................................................................................. 67 Suffix som bildar adjektiv................................................................................................................................... 68 Kunskapskrav att utgå ifrån i det här kapitlet............................................................................................. 69
3 Referera och argumentera...................................................................................................................... 70 Referera............................................................................................................................................................................. 72 Vad äter vi i framtiden?....................................................................................................................................... 73 Framtidens mat...................................................................................................................................................... 73 Framtidens mat är långt borta.......................................................................................................................... 76 Idiom.......................................................................................................................................................................... 80 Källkritik – Hur vet vi vad som är sant?!........................................................................................................ 81
Argumenterande texter......................................................................................................................................... 84 Tes, argument, stöd................................................................................................................................................... 84 Logos, pathos och ethos........................................................................................................................................ 84 Inledningen – en trappa med fyra steg...................................................................................................... 85 Hur hittar man argument?................................................................................................................................... 87 Insändare.................................................................................................................................................................. 89 Vi förtjänar en bättre utbildning...................................................................................................................... 90 ”Ämnen kan läsas in senare”.............................................................................................................................. 92 ”Ämnen kan läsas in senare” Facit................................................................................................................... 94 Ett mörkt samförstånd om barn och skärmtid träder fram i Silicon Valley..................................... 95 Bedömningsmatris till skrivuppgiften: (fritt efter Skolverket).......................................................... 100 Kunskapskrav att utgå ifrån i det här kapitlet.......................................................................................... 101
4 Reportage och faktatext....................................................................................................................... 102 Reportage...................................................................................................................................................................... 104 Typiska drag för ett reportage...................................................................................................................... 104 Att höra med fötterna...................................................................................................................................... 105 Suffix som bildar verb....................................................................................................................................... 108 Metaforer med verbet gå............................................................................................................................... 109 Verbet gå.............................................................................................................................................................. 111 Intervju med ett ljushuvud.............................................................................................................................. 112 Roy Fares – en mästerkonditor med intresse för det goda................................................................ 114 Att skriva ett reportage från början till slut............................................................................................. 116 Förberedelser...................................................................................................................................................... 116 Intervjutillfället................................................................................................................................................... 117 Upphovsrätt och integritet............................................................................................................................ 117 Checklista............................................................................................................................................................. 117 Bedömningsmatris till att skriva reportage: (fritt efter Skolverket)............................................... 118
4
Faktatext........................................................................................................................................................................ 119
Utan ljus dör vi.................................................................................................................................................... 120 En framtid med elflygplan.............................................................................................................................. 122 Digitala spår på gott och ont......................................................................................................................... 123 Sammansatta ord............................................................................................................................................... 126 Särskrivning.......................................................................................................................................................... 127 Konsekvens: Övervakning............................................................................................................................... 128 Digitala spår......................................................................................................................................................... 129 Kunskapskrav att utgå ifrån i det här kapitlet.......................................................................................... 131
5 Språk och identitet....................................................................................................................................... 132 Dialekter......................................................................................................................................................................... 134
Språkliga variabler............................................................................................................................................. 135 Språkdrag i olika dialekter............................................................................................................................... 136
Sociolekt......................................................................................................................................................................... 139
Kronolekt.............................................................................................................................................................. 140 Sexolekt................................................................................................................................................................. 140 Varför pratar vi olika?....................................................................................................................................... 141 Språk och identitet............................................................................................................................................ 142 Attityder till språklig variation ...................................................................................................................... 143 Nygammal slangordlista.................................................................................................................................. 144
Förändringar i språket.......................................................................................................................................... 145
Formellt och informellt språk........................................................................................................................ 145 Betydelsen av en dialekt.................................................................................................................................. 146 Jämför språk........................................................................................................................................................ 148 Både och varken eller....................................................................................................................................... 150 Fel sorts accent inget plus när du söker jobb........................................................................................... 152 Skrivuppgift: Accenter på gott och ont..................................................................................................... 155 Bedömningsmatris till skrivuppgiften: (fritt efter Skolverket).......................................................... 156 Kunskapskrav att utgå ifrån i det här kapitlet.......................................................................................... 157
5
1 Muntliga presentationer
I det här kapitlet lär du dig hur man förbereder och håller muntliga presentationer. Du får också lära dig att använda retoriska stilfigurer. Dessutom får du några nyttiga presentationstekniska råd.
Att tala inför andra Är du rädd för att tala inför andra? Du är inte ensam. Enligt nättidningen Psykologiguiden* undviker ”var fjärde vuxen svensk helst att hålla tal”. Hundratusentals svenskar lider av mer eller mindre allvarlig talångest. Tigande sitter de på möten, sammanträden och föreläsningar trots att de inombords är fyllda av tankar, frågor och åsikter. Och talängslan kan verkligen vara besvärligt när man ska hålla ett tal. Då krävs noggranna förberedelser. Vill man dessutom använda något presentationstekniskt hjälpmedel gör man bäst i att vara strukturerad. Och ha gott om tid. Men det går att lära sig att tala inför andra människor utan rädsla. Har man bara lärt sig hur man ska göra kan det tvärtom vara riktigt… roligt! Det finns mängder av listor med tips över hur man bäst lär sig att prata inför andra. Men det viktigaste är att tro på att om det man säger är intressant för en själv – då är det också intressant för dem som lyssnar. Oftast är just det som är intressant för en själv, av värde också för lyssnarna. Därför är det viktigt att man väljer ämnen som engagerar – eller som man tror kan engagera. * Psykologiguiden är en webbplats kvalitetsgranskad av Sveriges Psykologförbund
Inledningen – huvudet Eftersom man ofta är nervös i början av ett tal är det bra att lära sig inledningen utantill. Dels känner man sig säkrare, dels vet vi att människor tidigt bestämmer sig för om de ska lyssna eller inte. Det gäller alltså att väcka intresse och nyfikenhet redan med de första meningarna. Ofta brukar åhörarnas tankar och känslor aktiveras om du
• börjar med en fråga • anspelar på något som nyligen hänt • berättar något självupplevt • inleder med ett intresseväckande citat • berättar om något som alla har gemensamt
Avhandlingen – kroppen När du organiserar de olika delarna i din presentation måste du tänka på dina mottagare:
• Hur mycket bakgrundsfakta behöver de? • Hur tydlig är logiken i ditt tal (”den röda tråden”)? Om presentationen är en argumentation kan det vara lämpligt att välja ut de tre bästa argumenten och låta dem utgöra huvuddelen i talet. För att lyssnarna ska kunna följa tankegången är det viktigt att välja lämpliga sambandsord för att göra smidiga övergångar mellan talets olika delar.
8
1 Muntliga presentationer
Sambandsord lägga till dessutom även också
ordna för det första, andra, tredje slutligen till sist
jämföra i likhet med fördelar/nackdelar med å ena sidan… å andra sidan
ge exempel som exempelvis till exempel
ange orsak därför alltså det beror på
dra slutsats det leder till följden blir resultatet blir
upprepa som sagt med andra ord återigen
sammanfatta alltså avslutningsvis sammanfattningsvis
Det måste hända något i språket! Du får aldrig tråka ut dina åhörare. Därför är det viktigt att det då och då händer något nytt i språket. Och det gör det om du växlar mellan långa och korta meningar, allmänt och personligt, och dessutom använder dig av olika konstgrepp, så kallade retoriska figurer. Ofta är det de här figurerna som gör att lyssnarna minns vad som sagts och börjar se saker i ett nytt ljus – ditt ljus.
• Bildspråk är kanske det mest effektiva greppet för den som vill påverka känslor och styra tankar. Bildspråk kan man dela upp i metaforer och liknelser.
En metafor är ett uttryck som används som en bild för något annat.
Exempel: ”Han är en nolla.”
En liknelse innebär att man liknar något vid något annat. Man känner igen liknelser genom att de ofta innehåller ordet ”som”. Exempel: ”Hon är som ett barn.”
• Motsatsen (anti-tesen) är en annan vanlig och effektiv retorisk figur.
Exempel: ”Det första steget på månen var ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten.”
• Bokstavsrim (allitteration) innebär en upprepning av ljud. Exempel: ”Today, tomorrow, Toyota.”
• Kiasmen (korsställning) innebär att början av den första frasen är likadan som slutet av den
nästa – och tvärtom. Exempel: ”Tyvärr såg han inte bara möjligheter i varje svårighet, utan också svårigheter i varje möjlighet.”
1 Muntliga presentationer
9
1 Nu är det din tur! 1. Sortera in de retoriska figurerna nedan under någon av rubrikerna:
• metafor
• liknelse
• allitteration
• kiasm
A. ”Man kan ta en kille från Rosengård, men man kan inte ta Rosengård från en kille.” B. Snart kommer hösten som en gammal rostig stridsvagn. C. Tiden bryter inte ned minnena; det är minnena som bryter ned tiden. D. Bara du går över markerna sjunger var källa. E. Du är som en gammal överfylld soptunna! F. Det som är botten i dig är botten också i andra. G. Bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett. H. Fina fisken, Ville Vessla, ”god och glad”, ”stor och stark”, ”sommar och sol” I. ”Fotboll är sport för gentlemän som spelas av busar. Rugby är en sport för busar som spelas av gentlemän.” J. Ditt förslag är inte skrivet i sten. 2. Gör dina egna retoriska figurer. Formulera en av varje sort (metafor, liknelse, allitteration
och kiasm). Visa sedan för en kamrat som får gissa vilken figur som du har skrivit.
Avslutningen – fötterna I avslutningen ska man sammanfatta det absolut viktigaste i presentationen, dra en kraftfull slutsats eller formulera en uppmaning. Också avslutningen är bra att förbereda noga och lära sig utantill.
Ord och uttryck till talet på nästkommande sidor: pusta ut verb (pustar, pustade, har pustat, pusta!) vila och bli lugn igen
oskuldsfull adj. (oskuldsfullt, oskuldsfulla) som inte vet t.ex. att livet kan vara mycket hårt och att det finns problem
diskret adj. (diskret, diskreta) försiktigt
fräck adj. (fräckt, fräcka) tuff
fastslogs bestämdes
en gom subst. (gommen, gommar, gommarna) den del av munnens insida som sitter högst upp
en maräng subst. (marängen, maränger, marängerna) en mycket lätt och vit kaka av vispad äggvita och socker (en) diplomati subst. ett försiktigt sätt för att inte bli ovän med någon ett ego subst. (egot, egon, egona) det innersta eller viktigaste av någons personlighet ett förlupet ord ett felriktat ord, att man har sagt något som man inte menar
10
1 Muntliga presentationer
genomförbar adj. (genomförbart, genomförbara) möjlig att göra delikat adj. (delikat, delikata) som smakar gott en boja subst. (bojan, bojor, bojorna) ett lås av metall med en kedja som man sätter runt handen eller foten på t.ex. en fånge en luta subst. (lutan, lutor, lutorna)
2 Före läsningen Den kanske vanligaste taltypen är hyllningstal, som vid födelsedagar, middagar, examensfester, begravningar och bröllop. Har du själv hört något sådant tal – i verkligheten eller kanske på film? Berätta för varandra i par.
Tal till brudgummen Kära brudpar, släkt och vänner, damer och herrar. Så till slut kan vi pusta ut. Det har skett. Den stora dagen är här, och det är nästan svårt att tro. År efter år är vi många som frågat, diskret och inte alltid så diskret; När är det dags? Ska ni inte gifta er? Vad väntar ni på? Och när det plötsligt tog konkret form var det nog fler än jag som blev förvånade. Att ni skulle gifta er var ju på något vis självklart, men att det faktiskt skulle ske ett visst datum, och att det datumet plötsligt fastslogs, det kändes närmast overkligt. Men nu har det skett, dagen har kommit. Och ni står här framför oss. Jag vet Jack att du känner Lina, och att du känner henne väl, men det är också så att det finns sidor av henne som du kanske ännu inte smakat på, svenska sidor. Därför tänkte vi nu att du skulle få provsmaka dessa hennes sidor. På en bricka har vi dukat upp några av Linas karaktärsdrag: Med tanke på den vackra brud vi ser framför oss skulle man kunna tänka sig att brickan skulle vara full enbart av smågodis, tårtor och maränger, men som du vet så är Lina så mycket mer än hennes vackra yttre. Först ska du få smaka på hennes känsla för diplomati. Det får representeras av det svenska källvattnet. Kallt, klart, friskt. Lina har en förmåga att säga de rätta sakerna, att känna in vad som behöver göras, att stötta upp ett stukat ego eller släta över ett förlupet ord för vattnet är där, det ger liv, det sticker inte ut, men det har små uppiggande bubblor i sig som ger karaktär. För karaktär har den här tjejen. Lina har en förmåga att vara både oskuldsfull och fräck. Hon är som en liten chokladbit, ter sig söt och mjuk mot gommen, men när du biter i den döljer sig en kaffeböna därinne, en svensk, stark, brännande kaffeböna, som stinger till och förvånar. En böna du kommer att få mersmak av. Så jag vet inte om det är så mycket du som kommer att njuta av den där kaffebönan. Kanske blir det kaffebönan som får njuta av dig... Vi har också smaken av potatis, den hederliga svenska potatisknölen. Detta är en kvinna som är strävsam. Hon arbetar som en myra, alltid mån om att göra sitt bästa. Vare sig det gäller arbete eller hem, eller relationer, så är hon trofast och lojal. Men hon är inte en kvinna som kommer att nöja sig med att äta potatis hela dagen. Icke. Detta är också en kvinna som gillar när det glittrar. Lite
”Vi”-tilltalet skapar en känsla av samhörighet
Bildspråk
Smidig övergång mellan talets olika delar Motsatser Kiasm
1 Muntliga presentationer
11
Bildspråk
Signalord som visar att talet närmar sig slutet Upprepning
Bildspråk
lagom glamour och vardagen blir mer genomförbar. Vad kan mer stå för livets guldkant än de svenska guldglittrande hjortronen. Se till att hon då och då får hjortronsmak i munnen så kommer hennes glittrande leende att glimma ikapp med bären. Så har du då din blivande fru framför dig på en bricka, med många nya smaker. Och frågan är förstås vad det ska bli för något av dessa spridda ingredienser. Men det är där du kommer in, Jack, med dina specifika sidor, dina egna ingredienser, och tillsammans vet jag att era ingredienser kommer att bli den mest delikata måltid som kommer att föda er år efter år. Man säger ibland att smaker gifter sig. I ert fall kan vi se att nu sker det bokstavligt. Avslutningsvis vill jag läsa några ord om kärleken av poeten Khalil Gibran: Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja; låt den hellre vara likt ett öppet hav mellan era själars stränder. Fyll varandras bägare, men drick inte ur samma bägare. Ge varandra av ert bröd, men ät inte av samma stycke bröd. Sjung och dansa tillsammans och var glada, men låt var och en av er få vara ensam, liksom strängarna på en luta är ensamma även när de vibrerar av samma musik. Ge era hjärtan, men inte i varandras förvar. Ty endast livets hand förmår rymma era hjärtan. Och stå vid varandras sida, men inte för nära; ty templets pelare står åtskilda, och eken och cypressen växer inte i varandras skugga.
12
1 Muntliga presentationer
3 Efter läsningen 1. Förklara med dina egna ord den avslutande dikten av Khalil Gibran. 2. Det finns flera retoriska figurer som inte är markerade; kan du hitta dem själv
(framför allt bildspråk)?
4 Lär känna din röst 1. Din muntliga framställning blir mer intressant att lyssna till om du vågar variera
rösten. För att träna på att använda rösten på olika sätt kan du prova att läsa meningen ”Jag måste gå nu.” så här: Skrik! Fnitter-prata. Viska. Du är hes. Spela rädd! Du är arg. Du är kär...
2. Vilka ord du väljer att betona i din framställning påverkar betydelsen av det du säger.
Meningen ”Jag måste gå nu.” får olika betydelse beroende på vilket ord du betonar. Prova att läs meningen så här: JAG måste gå nu. Jag MÅSTE gå nu. Jag måste GÅ nu. Jag måste gå NU. Vilka olika betydelser får de olika betoningarna?
3. Det kan kännas nervöst att tala inför publik, särskilt när man har förberett en text.
Då är man inte bara orolig för att tala inför folk, utan man är också orolig för att komma av sig och glömma bort texten. Att träna på att tala inför andra utan att ha en förberedd text är ett bra sätt att öva sig på att slappna av mer i talsituationen.
Här är en övning som övar spontant tal inför en grupp men också turtagning. För lyssnarna gäller det att se, att verkligen titta, på talaren, och att ha ett positivt kroppsspråk. Dessutom ska lyssnarna visa intresse och ställa relevanta frågor. För talaren gäller det att tala tydligt och ha ögonkontakt med lyssnarna. 1. Man ska vara fyra i en grupp 2. Uppgiften är att berätta något man sett, hört eller gjort de senaste dagarna. Det
kan vara vilken vanlig händelse som helst.
1 Muntliga presentationer
13
3. Person 1 talar i 30 sekunder utan att bli avbruten. Håll koll på tiden! 4. Sedan är det dags för de andra tre att i tur och ordning ställa öppna frågor,
d v s frågor som inleds med frågeorden: Vad? Hur? Varför? När? Vem? Först ställer person 2 en fråga till talaren.
5. Talaren svarar och sedan ställer person 3 och 4 sina frågor. 6. Sedan är det dags för person 2 att hålla sitt korta ”tal” på 30 sekunder och
de andra tre ställer frågor på samma sätt. Man kan avstå från att svara på en fråga genom att säga ”pass”.
5 Spela roll! Läs igenom pratorna nedan. Arbeta sedan i par med att öva in replikerna så som ni tror att de borde låta. Spela sedan upp dialogen för klassen. Spela upp samma dialog en gång till. Nu får kamraterna styra hur humöret mellan er ska vara. Ibland ropar alltså någon ett nytt känsloläge som ni ska rätta er efter (som arg, smörig, kär, svartsjuk, rädd, blyg)
14
1 Muntliga presentationer
Prata 1: Åh, tar du det, är du snäll? 2: Vaddå? 1: Min mobil ringer! 2: Svara då! 1: Jag ligger i badet. 2: Jag tar det. Nej, hon kan inte… Hon är lite upptagen just nu. Kan hon ringa tillbaka? Jaha. Du, det är din mamma. 1: Jag ligger i badet! 2: Hon ligger i badet. Jaha? Vänta lite… Du?! 1: Jag kommer. 2: Hon kommer. 1: Ja – hallå? Hallå? 2: Vaddå? 1: Hon la på. 2: La hon på? Varför då? Sa hon nåt? 1: Vad sa hon till dig? 2: Jag vet inte, typ inget. 1: Äh, jag går tillbaka till badet. 2: Gör det. Nu ringer det igen. Ska jag ta det? 1: Jag ligger i badet. 2: Vaddå?
1 Muntliga presentationer
15
Presentationsteknik När du ska hålla din presentation kanske du vill ta hjälp av något presentationstekniskt hjälpmedel, till exempel en vanlig whiteboard eller ett bildspel på datorn, för att ytterligare framhäva ditt budskap. Då måste du tänka på några viktiga punkter, annars är risken stor att presentationstekniken i stället för att stödja anförandet blir ett hinder mellan dig och åhörarna. Här följer några enkla råd som hjälper dig att göra en digital presentation som framhäver ditt budskap.
1. Skriv stort!
Bra storlek på rubrik
Dålig storlek på rubrik
Kom ihåg att även de åhörare som sitter längst bak i lokalen ska kunna se texten från projektorn. Rubrikerna kan vara mellan 36 och 48 punkter stora och övrig text mellan 24 och 36 punkter. Använd gärna fet stil på rubrikerna. Det kanske verkar stort när du ser dina slides på datorn men när presentationen kommer upp på projektorn blir det annorlunda.
2. Skriv rent och tydligt!
Använd läsbara bokstäver
Använd inte svårlästa bokstäver
Använd ett typsnitt som är rent och okonstlat och lätt att läsa. Ett exempel på det är Calibri. Många har svårigheter att läsa snirkliga bokstäver och även kursiv stil. För att texten ska bli
16
1 Muntliga presentationer
så lätt att läsa som möjligt bör du inte heller blanda olika teckensnitt och inte blanda kursiv stil, fet stil och understrykning. Använd inte heller enbart versaler (stora bokstäver), det blir bara svårläst.
3. Välj rätt färger!
Använd gärna starka kontraster, men med färgharmoni
Använd inte konstiga färgkontraster
Eftersom en del människor har ett defekt färgseende är det viktigt att skapa en bra kontrast mellan text och bakgrund, mörk text och ljus bakgrund eller tvärtom. Exempel på det är svart text på vit bakgrund, orangegult på svart, vitt på svart eller andra mörka färger som grönt till exempel. Se till att du väljer färger som harmonierar med varandra. Använd inte röd/blå eller röd/grön färgkombination.
4. Använd nyckelord
Använd nyckelord
Skriv inte ut hela texten på din slide. Då kommer åhörarna att sitta och stirra på din text och missa vad du säger.
Ett vanligt fel är att skriva för mycket text på projicerade bilder. Om du skriver en lång text drar texten bort fokus från det du säger eftersom man automatiskt börjar läsa en text när man ser den framför sig. Tänk igenom vilka dina huvudtankar är och håll dig till en huvudtanke per sida. Välj sedan ut några få nyckelord per sida som stödjer huvudtanken. Det är viktigt att du noga tänker igenom vilka nyckelord som är bäst att använda. Om du har ett längre textavsnitt som du läser högt ska det vara för att det är ett speciellt syfte med att läsa texten högt.
1 Muntliga presentationer
17
5. Bilder och filmer
Tänk efter innan du använder en bild eller film. Fråga dig själv om bilden eller filmen verkligen stödjer ditt budskap. Bilder ska tillföra något till presentationen, inte ta uppmärksamheten från ditt budskap. Tänk på att använda en eller max två bilder på en slide. Om det finns många bilder blir det rörigt för åhörarna och svårt att uppfatta syftet med dem. En film ska bara vara ett kort klipp, det ska inte vara för långt.
Whiteboard I stället för att använda dig av digital presentationsteknik kanske du föredrar att använda dig av en vanlig hederlig whiteboard. Fördelen med en whiteboard är att du kan röra dig friare eftersom du inte blir låst till att stå vid datorn och trycka fram bilder. Du kan också improvisera mer eftersom du inte är låst till färdiga slides. Det blir naturligt att hålla sig till nyckelord eftersom det tar alldeles för lång tid att skriva långa texter på en whiteboard. Här är några tips om du använder dig av en whiteboard:
1. Prova pennan innan! Kontrollera innan presentationen att pennorna verkligen fungerar och att du har de färger som du behöver.
2. Prata inte när du skriver! När du vänder dig mot tavlan för att skriva ska du komma ihåg att inte prata samtidigt eftersom det blir svårt för åhörarna att höra vad du säger. Dessutom tappar du ögon kontakten med dina åhörare.
3. Disponera tavlan rätt! Planera det som du ska skriva så att orden får plats och kommer i den ordning du hade tänkt. Kan det vara värdefullt att dela in tavlan i olika sektioner?
18
1 Muntliga presentationer
Framförandet Manus eller stödord? Vid muntlig framställning måste man lägga ner en hel del arbete på framförandet. Om man vill ha en intresserad publik bör man undvika att läsa högt och enformigt från ett talmanus. Bäst är att förkorta manuset till några få stödord, helst på små lappar. Är man ordentligt förberedd är det också lättare att improvisera och variera röst och rytm. Pauser kan få talet att andas och leva. Därför bör man i förväg planera var man ska göra en paus och vilka ord man ska betona. Och kom ihåg: ibland kan tystnad vara mer effektfullt än själva orden.
Tekniken Du har noga tänkt igenom din framställning, du har förberett en digital presentation och du har övat på framställningen många gånger. Det är nu dags för själva framförandet. För att inget ska gå fel är det nödvändigt med några sista förberedelser på plats. Kontrollera de tekniska hjälpmedlen innan, så att du vet att och hur de fungerar. Ta reda på var paus- och avstängningsknappar sitter och kontrollera att whiteboardpennorna fungerar.
Möt publiken Under själva anförandet är det viktigt att du står vänd mot publiken och läser från dina anteckningar eller din datorskärm, inte från duken. Texten på den digitala presentationen ska vara kortfattad, men om du har en längre text som du vill att publiken ska läsa, be dem läsa denna medan du är tyst. Eller läs själv högt med ansiktet vänt mot lyssnarna. Dina lyssnare ska inte behöva läsa din text samtidigt som du fortsätter din presentation. Om du skriver något på en tavla eller ett blädderblock, pausa ditt tal medan du skriver färdigt. Sedan kan du vända dig om mot åhörarna och fortsätta. På så sätt hörs det bättre vad du säger och det som du skrivit får också större uppmärksamhet. Var inte rädd att
1 Muntliga presentationer
19
göra en paus, kom ihåg att pauser är en viktig del av en presentation och ger lyssnarna en möjlighet att reflektera över vad du pratar om. Dessutom känns en paus inte lika lång för lyssnarna som för dig. Vänd dig sedan mot åhörarna och fortsätt. På så sätt får du mer fokus på ditt skrivna budskap eller din ritade symbol och du slipper problemet med att åhörarna inte hör vad du säger för att du är vänd från dem.
Bjud på dig själv Försök att använda ett kroppsspråk som redan från början säger att det är du som har ordet, du som har rätt att stå i talarstolen. Titta på publiken, rör dig och gör de gester som känns naturliga. Göm dig inte bakom ett stort papper. Var personlig och våga bjud på dig själv!
Gångbara råd? För mer än 2000 år sedan gav talaren Quintilianus följande råd: ”Hållningen bör vara rak och upprätt, fötterna i jämnhöjd och lätt åtskilda … Knäna bör vara raka men inte stela, axlarna lediga, ansiktet allvarligt men varken sorgset, uttryckslöst eller slappt. Armarna bör hållas ut något från sidan … det är ett allvarligt fel att se upp i taket, gnida sig i ansiktet och förvrida det, blåsa upp sig självbelåtet eller dra ihop ögonbrynen för att verka sträng och allvarlig …”
Två tips för att dämpa talängslan 1. Lär dig vad som händer i kroppen när
du blir nervös. Då kan du bli lugnare och det blir lättare att slappna av. Pulsen kan öka, munnen bli torr och händerna darra.
2. Var inte för självkritisk efteråt. Du
gjorde det i alla fall – du vågade! Visst är det bra att reflektera lite över vad du gjort. Men glöm dina misstag; kom istället ihåg vad du lärt dig av dem.
6 Nu är det din tur! • Håll ett hyllningstal till någon du tycker om. • Förbered ditt tal väl. Det ska vara ungefär fyra minuter långt. Det ska innehålla en
presentation av personen och exempel på varför personen är värd att hyllas – kanske minnen eller specifika händelser. Bestäm dig för i vilken situation du vill framföra din hyllning.
• Använd ett presentationstekniskt hjälpmedel, till exempel en bild, några ord på tavlan eller ett bildspel.
• Fyll i förberedelseformuläret och lämna till din lärare innan du håller talet. 20
1 Muntliga presentationer
Förberedelseformulär inledning:
exempel på egenskaper och konkreta händelser:
egna erfarenheter:
avslutning:
1 Muntliga presentationer
21
Bedömningsmatris till hyllningstalet: (fritt efter Skolverket) Bedömningsaspekter
E
C
A
Innehåll
Eleven presenterar en person.
Innehållet är tydligt anpassat till genren ”hyllningstal”.
Innehållet är roande och intressant. Talet innehåller väl utvecklade exempel och erfarenheter.
Eleven uttrycker något exempel på en egenskap, en konkret händelse och egen erfarenhet. Disposition och sammanhang
Innehållet är sammanhängande och begripligt.
Texten har en tydlig struktur med utbyggd samt passande inledning och avslutning.
Talet är någorlunda anpassat till tidsramen om 4 minuter (dvs. 3 min. eller mer).
Talet är anpassat till tidsramen om 4 minuter (dvs. ca 3–6 min).
Språk och stil
Kommunikationen hindras inte av språket annat än i undantagsfall, dvs. ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är oftast tillräckligt goda för att talets innehåll ska nå fram till åhörarna.
Kommunikationen fungerar, dvs. den hindras inte av språket som är tydligt och klart.
Kommunikationen fungerar väl, dvs. ordförrådet är varierat och eleven visar tillräckligt god behärskning av uttal och grammatik för situationen.
Framförande
Framförandet är sådant att innehållet i stort sett går fram.
Framförandet sker med viss säkerhet och eleven använder någon strategi som ökar åhörarkontakten, t.ex. ögonkontakt, pausering eller gester.
Framförandet är säkert och eleven använder olika slags strategier som ökar åhörar kontakten.
Det presentationstekniska hjälpmedlet hanteras med viss säkerhet.
Helhetsbedömning
22
Talet innehåller flera exempel.
Talet är begripligt och intressant. Talet är till viss del anpassat till kommunikationssituationens syfte och mottagare.
1 Muntliga presentationer
Det presentationstekniska hjälpmedlet stödjer och tydliggör talet. Talet är genomarbetat.
Talet har en tydlig struktur där syftet med talet effektivt lyfts fram.
Det presentationstekniska hjälpmedlet är väl integrerat i talet.
Talet är skickligt uppbyggt och framfört. Talet är till stor del anpassat till kommunikations- situationens syfte och mottagare.
Kunskapskrav att utgå ifrån i det här kapitlet. E
C
A
Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.
Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.
Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.
Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa.
Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel.
Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel.
Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.
Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.
Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen.
Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen.
Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till text typen.
Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren.
Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt goda för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.
Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt goda för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt.
Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt goda för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.
1 Muntliga presentationer
23
Svenska sammanhang 1
Svenska sammanhang 1 har en direkt koppling till ämnesplanen för Svenska som andraspråk 1 (SVA 1). Boken är uppdelad i fem kapitel som går hand i hand med det centrala innehållet. Varje kapitel inleds med tydliga mål och avslutas med en självvärdering som synliggör lärandet för eleverna. Genomgångarna har en formativ struktur och följs av delmoment där eleverna får testa sina nyvunna kunskaper. Modelltexterna är omsorgsfullt valda för att vara såväl engagerande som utmanande. Genomgående i läromedlet finns ett särskilt fokus på ord och begrepp samt språkliga strategier. I läromedlet ingår en digital del med hela boken inläst och en mängd interaktiva övningar som repeterar och stärker lärandet. Till läromedlet hör även en lärarhandledning. Svenska sammanhang är ett komplett material för Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 som består av Svenska sammanhang 1 och Svenska sammanhang 2–3. Svenska sammanhang 1 är en vidareutveckling av läromedlet Svenska för mig.
Art.nr 40917 ISBN 978-91-44-13912-8
studentlitteratur.se
9 789144 139128