9789144139081 by Smakprov Media AB

LIKA OCH UNIKA OM MENING, VÄRDE OCH TRO RELIGIONSKUNSKAP 1 OCH 2

Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR

ännu

B ä tmt raens

tillsam

LIKA OCH UNIKA – OM MENING, VÄRDE OCH TRO Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Lika och unika – om mening, värde och tro är ett läromedel som med sina resonerande texter och engagerande uppgifter vill fungera som en inspiration till eleverna att söka vidare, tänka efter, fundera på egen hand och tillsammans med andra. Denna nya upplaga är, utöver en allmän uppdatering, kompletterad med nya avsnitt som bl.a. handlar om hur lärare och elever tillsammans kan göra klassrummet till en ”safe space” – en både trygg och utmanande plats för det gemensamma arbetet med ibland känsliga frågor. Nytt är även ett flertal case och olika interaktiva uppgifter.

LÄRARMATERIAL

DIGITALA RESURSER

I det tryckta lärarmaterialet ingår kommentarer till kapitlen, kompletterande uppgifter, förslag på provuppgifter med lösningsförslag och elevbokens fördjupningar.

Du får även tillgång till digitala resurser, bl.a. förslag på fler uppgifter och provuppgifter i word samt färdiga kapitelpresentationer i PowerPoint, som du enkelt kan anpassa och använda i din undervisning. De digitala resurserna nås via aktiveringskoder som finns i det tryckta lärarmaterialet. Tre koder ingår i varje lärarhandledning, så att tre lärare kan ha tillgång till allt innehåll i digitalt format samt elevernas digitala läromedel.

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka Fler uppgifter, provuppgifter, kapitelpresentationer, utskrivbara versioner av elevbokens faktafördjupningar, elevbokens digitala läromedel.

klicka på bilden och prova

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till lärarmaterialet hör även en digital del! Du hittar på separata blad koder och instruktioner för hur du når den digitala delen till lärarmaterialet. Där finns bl.a. en interaktiv version av läromaterialets innehåll, utskrivbara versioner av elevbokens faktafördjupningar, kompletterande uppgifter, kapitelsammanfattningar i PowerPoint och förslag på provuppgifter. betyder det att När du ser en liten symbol det finns något i den digitala delen som du kan ha nytta av. Klicka på symbolen för att gå dit. På Studentlitteraturs webbplats finns instruktioner som visar hur dina elever aktiverar det digitala läromedlet: www.studentlitteratur.se/ aktiveraprodukt I lärarmaterialet ingår också elevboken Du får här även tillgång till elevbokens digitala läromedel.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslagsbild: Shutterstock Formgivning och layout: Daniel Sjöfors, Blå Huset

Art.nr 33392 ISBN 978-91-44-13908-1 © Författaren och Studentlitteratur AB 2011, 2021 Upplaga 2:1 Printed by Studentlitteratur, Sweden 2021

Innehållsförteckning Inledning 4 Läromedlet och ämnesplanen 5 Läromedlets olika delar 8 Detta lärarmaterial 13 Innan du börjar … 17

MENING 1 Att fånga en mening 18 2 Mening utan religion 23 3 Tro, värde och etik 28 4 Att behandla människor väl 34

VÄRDE 5 Moral och natur 38 6 Lika och unika 42 7 Livets gränser 46 8 Den globala människan 50

TR O 9 Att studera religioner 53 10 Hinduer 55 11 Buddhister 59 12 Judar 62 13 Kristna 66 14 Muslimer 70 15 Nyreligiösa rörelser 74 Kapitelpresentationer i PowerPoint 78 Elevbokens fördjupningar 79 Förslag på provuppgifter med lösningsförslag 116 Lärarmaterialets digitala del Interaktiv version av lärarmaterialet Kapitelsammanfattningar i PowerPoint Elevbokens fördjupningar Förslag på provuppgifter Utskrivbar version av studieplanen Utskrivbar version av extra uppgifter

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Innehållsförteckning

Inledning Lika och unika – om mening, värde och tro är tänkt att användas i undervisning i kurserna Religionskunskap 1 och Religionskunskap 2 på de högskoleförberedande programmen. Beroende på hur den tredje kursen i ämnet, Religionskunskap specialisering, utformas på lokal nivå kan vissa kapitel vara användbara också där. Till läromedlet hör ett digitalt läromedel med en interaktiv inläst version av boken, kapitelsammanfattningar som mini föreläsningar, fördjupningstexter och interaktiva uppgifter där eleverna kan arbeta vidare med kapitlen och testa om de har förstått det viktigaste. Ett läromedel med sina tillhörande delar är ett av flera möjliga underlag för undervisning i ett ämne, en kurs eller ett kunskapsområde. Det ger uttryck för en disposition och ett stoffurval som gjorts av författaren utifrån hennes eller hans kunskaper, erfarenheter, tolk ningar och personliga val. Därmed är det kanske mest intressanta med ett läromedel vad man kan göra med det, och inte vad som står i det. Den som avgör detta är du som lärare, som använder läromedlet i din undervisning. Här kommer dina kunskaper, erfarenheter, tolkningar och personliga val vara avgörande. Tillsammans med dina elever ska du fundera över form och innehåll för undervisningen i enlighet med gällande ämnesplan. Varför ett lärarmaterial? Det som sägs i detta lärarmaterial är inte tänkt att ge något mer eller mindre färdigt koncept för hur undervisningen kan och bör genomföras. Det är viktigt att varje lärare, tillsammans med sina elever, frågar sig hur kursernas centrala innehåll ska behandlas, i vilken ordning och i vilken omfattning detta innehålls olika delar ska tas upp, vilka arbetsformer som verkar användbara och värdefulla i förhållande till både kursmo ment och elever, osv. Ämnesplanen ger på dessa punkter inte några föreskrifter, utan här finns ett fritt utrymme. Min förhoppning är att idéerna, reflektionerna och uppgifterna här ska kunna inspirera till att både fördjupa och bredda ämnet. Det finns mycket som kan sägas om olika teman i läromedlet, som bäst finner en plats utanför själva boken eftersom resonemangen där då skulle kunna föra alltför långt. Dessutom finns i detta lärarmaterial lite fler exempel på uppgifter att arbeta med, i mån av tid och intresse.

Upplaga 2 I denna upplaga har läromedlet utökats med en inledning som bland annat tar upp hur viktigt det är med ett tryggt klassrum (safe space) samt genomgått en allmän uppdatering. Dessutom har läromedlet kompletterats med nya interaktiva uppgifter där eleverna kan arbeta med att se saker från olika håll och testa om de har förstått det viktigaste i respektive kapitel. Dessa uppgifter ersätter upplaga 1:s webbquest.

Olof Franck

Inledning

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Läromedlet och ämnesplanen Religionskunskap Ämnet religionskunskap har varit kärnämne sedan 1994. I Lgy11 kallas de tidigare kärn ämnena för gymnasiegemensamma ämnen. Religionskunskap 1 är den kurs samtliga elever oavsett program läser. Religionskunskap 2 läses av elever på det samhällsvetenskapliga programmets samhälls inriktning. Det kan dessutom väljas som programfördjupning eller individuellt val. Reli gionskunskap specialisering omfattar 100 poäng, till skillnad från de båda tidigare kurserna på 50 poäng vardera. Den finns som programfördjupning på ett antal program och ger möjlighet till varierande utformningar rörande innehåll, vilket kan riktas mot exempelvis religionsvetenskapliga ämnen eller etik.

Ämnets syfte Elever som läser Religionskunskap 1, Religionskunskap 2 och Religionskunskap speciali sering ska efter avslutad kurs ha mött samtliga de delar som återfinns i respektive centrala innehåll, men dessa möten kan genomföras i varierade former och ordningsföljder. Det centrala innehållet i gymnasieskolans ämnesplaner (liksom i grundskolans kursplaner) anger vad som ska behandlas inom ramen för undervisningen i berörda kurser. Däremot finns ingen föreskrift om på vilket sätt detta innehåll ska tas upp. Man kan tänka sig att ordningen mellan de olika delarna i det centrala innehållet varierar, och att också omfattningen av deras plats i undervisningen ser lite olika ut på olika håll. Arbetar läraren till exempel med teman och projekt, kanske flera av det centrala innehållets delar behandlas integrerade med varandra. I ämnesplanen för religionskunskap heter det under rubriken Syfte bland annat att undervis ningen i ämnet ”ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald”. Vidare att eleverna ”ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att leva och tänka”. En av grundtankarna i skolreformerna Lgr11 och Lgy11 är att en progression ska kunna identifieras i de studier som leder från de lägsta åldrarna till slutet av gymnasiet. Det man exempelvis studerar i ämnet religionskunskap under grundskolan ska utgöra en bas för vidare utveckling under studier av detta ämne på gymnasiet. Förutsättningar för att elever ska kunna utveckla sina kunskaper ska föreligga, och det betyder att grundstrukturen för vad som ska behandlas är tydligt föreskrivet i grundskolans kursplaner och i gymnasie skolans ämnesplaner.

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Läromedlet och ämnesplanen

Religionskunskap 1 och 2 Lärobokens innehåll faller tillbaka på det centrala innehållet i kurserna 1 och 2 i religions kunskap. De kan alla användas i undervisning i båda kurserna, men samtidigt finns det i bokens kapitel avsnitt som mer tydligt relaterar till en av kurserna. Det inledande kapitlet med rubriken Innan du börjar … lyfter introducerande perspektiv på att studera religionskunskap, och dessa perspektiv är relevanta för både kurs 1 och 2. Också kapitel 1 rymmer under rubriken Att fånga en mening en introduktion till studier av ämnet, men med fokus på ett studium av existentiella frågor. Denna introduktion ger en vägledning som är relevant för båda kurserna. Kapitel 2 har rubriken Mening utan religion. Här diskuteras frågor som är väsentliga för både Religionskunskap 1 och 2. Ser man till innehållet i dessa båda kurser finns det tydliga kopplingar mellan dem. Här kan det dock påpekas att vi i kapitel 2 har ett exempel på ett innehåll som tas upp i Religionskunskap 1 och fördjupas och breddas i Religionskunskap 2. Medan relationen religion–vetenskap i den första kursen är tänkt att analyseras och diskuteras utifrån olika perspektiv, ska denna relation i den andra kursen snarare tas upp med fokus på hur män niskors uppfattningar om denna relation har betydelse för och påverkar livstolkningar och vardagsliv. Båda dessa perspektiv uppmärksammas i kapitel 2. Därmed kan man säga att det har tydlig relevans för båda kurser. I kapitel 3–7 står en analys och diskussion av etiska och existentiella frågor i centrum. I Religionskunskap 1 ska enligt ämnesplanen etiska begrepp och modeller analyseras och diskuteras, medan det som i Religionskunskap 2 föreskrivs är en tillämpning av begreppen och modellerna. Var gränsen går mellan att analysera en etisk modell och tillämpa den är förstås svårt att avgöra, men det handlar kanske om att se studiet av etiska modeller som en process som sker stegvis. Kapitlen 3–7 blir därmed relevanta för båda kurser. I kapitel 3 återfinns en noggrann genomgång av fyra etiska modeller, och betoningen ligger här på att förklara deras innebörd. Det är emellertid svårt att ge en sådan förklaring utan att säga något om vad en modell kan tänkas innebära i praktiken. Det är ett skäl till att kapitel 3 har ett innehåll med relevans för både kurs 1 och 2. Något liknande kan sägas om kapitel 4 där generella frågor om etik och värden i både indi vid och samhällsperspektiv diskuteras, inte minst med fokus på en demokratisk värde grund. Denna teoriram hör kanske främst hemma i undervisning för kurs 1, men kapitlet innehåller också praktikorienterade perspektiv på hur demokratiska värden kan uttryckas och argumenteras. Underlag om detta finns alltså att använda också i undervisningen i kurs 2. På samma sätt förhåller det sig med kapitel 5 där frågor om moral och natur, identitet och rättigheter diskuteras, och kapitel 6 där frågor som rör rättvisa, över och underordningar och kränkningsproblematik uppmärksammas. Olika teoretiska ingångar till dessa frågor presenteras, till exempel när det handlar människans relation till djur och annat icke mänskligt liv. Samtidigt återfinns i kapitlen uppgifter som är tänkta att utmana läsaren att fundera över möjliga ställningstaganden till de frågeställningar som aktualiseras.

Läromedlet och ämnesplanen

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Kapitel 5 och 6 kan alltså också användas i båda kurser, och det gäller också kapitel 7 om Livets gränser och kapitel 8 om Den globala människan. Här kan det dock framhållas att båda dessa teman kräver ett utrymme för utförliga och mer detaljerade utredningar. Dessa kapitel kan därför sägas ha en särskild relevans för kurs 1, men givetvis också i förlängningen för kurs 2. Kapitel 9 lyfter fram grundläggande perspektiv på Att studera religioner, till exempel avse ende vetenskapliga metoder för religionsstudier. Detta kapitel utgör en inledande plattform för undervisning i både kurs 1 och 2. Kapitel 10–14 innehåller relativt omfattande genomgångar av grundläggande läror, tankar och praktiker i vad som brukar beskrivas som de fem ”världsreligioner” som behandlas i svensk religionsundervisning. De här kapitlen är främst tänkta att användas i undervisning i kurs 1. Det finns dock avsnitt som också kan vara relevanta för undervisning i kurs 2. Kapitel 15 är framför allt tänkt för undervisning i kurs 2, eftersom det är där som ämnes planen skriver fram studiet av nyreligiösa rörelser.

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Läromedlet och ämnesplanen

Läromedlets olika delar Elevpaketet består av en tryckt lärobok och ett digitalt läromedel, som tillsammans ger eleven möjlighet att på det sätt som passar just honom eller henne arbeta med fakta, utveckla förståelse och färdigheter. Återkommande uppgifter av varierande slag bidrar förhopp ningsvis till att studier av och kunskaper om religionskunskapens innehåll kan både breddas och fördjupas.

Läroboken Läroboken innehåller tre delar med totalt femton kapitel. I den första delen uppmärksam mas frågor som har med mening att göra, frågor som kan och bör diskuteras både i relation till religiösa övertygelser och till övertygelser som inte är religiösa. I bokens andra del står etiska frågor i centrum. Det är ett område med lång tradition i religionskunskapen. Den tredje delen, slutligen, ställer religioner och religiösa traditioner i centrum. Fem världsreli gioner uppmärksammas men där finns också framställningar om bland annat nyreligiösa rörelser. I texterna finns uppgifter för reflektion, diskussion och analys. Kapitel 1–8 i boken inleds med en ruta där några mål för studierna anges. Poängen med att ange dessa mål är att tydliggöra syftet med kapitlets form och innehåll, men också att ge en signal om hur det kan relateras till ämnesplanen i religionskunskap. I kapitel 10–15 där religioner och religiösa traditioner diskuteras, finns istället rutor med rubriken Kommer du ihåg?. När det gäller de religioner som i ämnesplanen beskrivs som ”världsreligioner”, tänks en pro gression mellan grundskolans och gymnasieskolans undervisning föreligga. På grundsko lan ska eleverna ha arbetat med grundläggande föreställningar, traditioner och riter i dessa världsreligioner, för att sedan på gymnasiet vidga och fördjupa perspektiven. För att en sådan vidgning och fördjupning ska kunna genomföras, behöver man ha kunskap om det som tagits upp och diskuterats i grundskolans undervisning i linje med den kursplan som gäller där. Jag tror att det kommer att ta tid innan vi på gymnasiet kan räkna med att våra elever har kännedom om allt det som står att läsa i nämnda kursplan. Kommer vi till exempel att kunna utgå från att alla elever som kommer till gymnasiet är bekanta eller rentav förtrogna med kristendomens tre stora huvudriktningar?

Läromedlets olika delar

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Det digitala läromedlet Till läromedlet hör ett digitalt läromedel som eleverna kan ha nytta av på många olika sätt. Där finns en interaktiv version av den tryckta boken, inläst med textföljning. Eleverna kan alltså läsa texten på skärm samtidigt som de hör den uppläst. I det digitala läromedlet finns också

• fördjupningstexter • kapitelsammanfattningar • interaktiva uppgifter Eleverna når det digitala läromedlet via en unik inloggningskod som finns på insidan av omslaget på deras bok.

Inläst interaktiv version av boken I den interaktiva versionen av boken kan eleverna läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning (dvs. de ser samtidigt var i texten de är), infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som de är intresserade av att läsa om. Kort sagt, den interaktiva versionen av boken gör innehållet ännu mer lättillgängligt. För elever med läs och skrivsvårigheter är detta ett värdefullt hjälpmedel liksom för elever med andra modersmål än svenska. Dessutom kan elever med rörelsenedsättningar navigera med hjälp av kortkommandon i stället för med musen.

Fördjupningar I Lika och unikas digitala läromedel finns även ett antal fördjupningstexter. Hur mycket tid och utrymme man önskar lägga på dessa fördjupningar varierar givetvis. Därför är exempel vis några längre intervjuer uppdelade så att alla elever möter en kortare inledning i boken, medan fortsättningen är placerad i det digitala läromedlet. Alla läsare kan därigenom ta del av lite av det som behandlas i intervjun, medan de som vill fundera lite mer över detta innehåll kan söka sig vidare. Följande fördjupningstexter ingår i det digitala läromedlet:

Kapitel 1 Att fånga en mening • Fortsättning på intervjun med Pernilla Ouis: Om heder och skam • Fortsättning på intervjun med Eva Reimers: Om manligt våld mot kvinnor

Kapitel 2 Mening utan religion • Bestämmer Gud vad som är gott? Vad säger Sokrates? • Hedenius tre postulat – om varför religiös tro inte kan försvaras på vetenskapliga grunder • Världen som den bästa möjliga – Leibniz och teodicébegreppet

Kapitel 3 Tro, värde och etik • Olika slags värden

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Läromedlets olika delar

Kapitel 4 Att behandla människor väl • Vad Aristoteles säger om individen och samhället

Kapitel 6 Lika och unika • Strukturella eller individuella skäl till förtryck? Två olika förklaringsmodeller

Kapitel 7 Livets gränser • Olika argument för och emot att särskilja människors värde från andra levande varelsers

Kapitel 8 Den globala människan • Mer om liberalism kontra kommunitarism

Kapitel 10 Hinduer • Mer om de kända eposen Mahabharata och Ramayana • Jainism och sikhism

Kapitel 11 Buddhister • Shinto, konfucianism och dao • Fortsättning på intervjun med Katarina Plank: Några tankar om buddhism

Kapitel 12 Judar • Mer om Tora, Neviim och Ketuvom • Mer om chassidism • Fortsättning på intervjun med Bella G: Några tankar om judendom

Kapitel 13 Kristna • Mer om olika tolkningsläror • Fler forskares syn på sekulariseringen i Sverige • De romerskkatolska kyrkorna, de ortodoxa kyrkorna, de österländska/orientaliska kyr korna och de protestantiska kyrkorna

Kapitel 14 Muslimer • Fortsättning på intervjun med Smajo Sahat: Några tankar om islam

Kapitelsammanfattningar De kapitelvisa sammanfattningarna fungerar som korta miniföreläsningar. Där får eleverna en sammanfattning av det centrala i varje kapitel. De kapitelvisa sammanfattningarna kan användas både som en introduktion inför att eleverna ska börja med kapitlet och som en repetition av det. Eleven kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång, eller att dela upp den i kortare delar.

Läromedlets olika delar

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Interaktiva uppgifter Till varje kapitel finns uppgiften Testa dig själv, där eleverna kan testa om de har förstått det viktigaste i kapitlet och förstår de centrala ämnesbegreppen. Utöver det finns till varje kapitel en eller två lite mer omfattande uppgifter, där eleverna ska träna på att se saker från olika håll och reflektera utan att generalisera. De skriver sina svar direkt i uppgiften och kan sedan jämföra svaren med ett exempelsvar, i vilket nyckelord är markerade med fet stil. Har de fått med och resonerat om de flesta av dessa begrepp kan de välja att klicka på knappen Mest rätt. Saknas flera av begreppen bör de välja Mest fel. Följande frågor behandlas i dessa uppgifter:

Kapitel 1 Att fånga en mening • Har livet mening?

Kapitel 2 Mening utan religion • Religion och vetenskap • Teodicéproblemet

Kapitel 3 Tro, värde och etik • Regeletik eller konsekvensetik?

Kapitel 4 Att behandla människor väl • Kön och genus • Demokratisk värdegrund

Kapitel 5 Moral och natur • Moraliska normer – med grund i djurens värld?

Kapitel 6 Lika och unika • Diskrimineringsgrunderna

Kapitel 7 Livets gränser • Aktiv och passiv dödshjälp

Kapitel 8 Den globala människan • Principer för rättvisa

Kapitel 9 Att studera religioner • Levd religion

Kapitel 10 Hinduer • Ahimsa

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Läromedlets olika delar

Kapitel 11 Buddhister • Den åttafaldiga vägen

Kapitel 12 Judar • Messias

Kapitel 13 Kristna • Treenigheten

Kapitel 14 Muslimer • Islams fem pelare

Kapitel 15 Nyreligiösa rörelser • Manipulativa sekter

Läromedlets olika delar

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Detta lärarmaterial Det bör noteras att lärarmaterialet mer är tänkt att förklara hur läroboken är uppbyggd och varför, än att ge förslag på hur man bör arbeta med de olika delarna i det. Det som behandlas i läroboken faller på ett eller annat sätt tillbaka på vad som står att läsa i ämnesplanen för religionskunskap (Lgy11). Lärare ska i kraft av sin professionalitet avgöra hur undervis ningen ska planeras och genomföras. Detta lärarmaterial är därför tänkt att fungera som en inspirationskälla, inte som ett styrande eller föreskrivande dokument. I detta lärarmaterial ingår följande:

• Kapitelmålen (kapitel 1–8) respektive Kommer du ihåg? (kapitel 10–15) • Kapitlens innehåll • Information om digitala läromedel • Förslag på fler uppgifter • En digital del, med en digital version av innehållet i lärarmaterialet, utskrivbara versioner av elevbokens faktafördjupningar, utskrivbara versioner av kompletterande uppgifter och kapitelvisa sammanfattningar i PowerPoint (som du kan anpassa till din egen undervisning)

Inför planeringen Läroboken lämnar utrymme för en variation vad gäller disposition av och konkret utform ning av undervisningen. Här finns såväl kortare som längre uppgifter, de faller alla under de mål som anges i början av respektive kapitel. Undervisningen i religionskunskap kan förstås se olika ut vad gäller exempelvis form, och ett av skälen till detta har att göra med hur mycket tid ämnet har till sitt förfogande. Arbetet med de olika kapitlen kan se olika ut och säkert är det så att man som lärare kan behöva anpassa det omfång som behandlas med hänsyn till den tid som står till förfogande. Naturligtvis finns det för den som så önskar utrymme för att initiera självstudier och/eller hemläxor, men läromedlet som sådant föreskriver inte någon bestämd metod för undervis ning i ämnet religionskunskap. Lärobokens upplägg är också tänkt att inspirera till att använda olika slag av uppgifter, skriftliga såväl som muntliga, enskilda såväl som gruppbaserade. Religionskunskap är ett sammansatt ämne som rymmer många dimensioner. Därför är det viktigt att fundera krea tivt och konstruktivt över såväl undervisnings som bedömnings och examinationsformer.

Studieplan Följande studieplan (se nästa sida) kan fungera som underlag när du och eleverna tillsam mans planerar hur ni ska lägga upp arbetet med de olika kurserna. Den ligger även som en utskrivbar version i den digitala delen.

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Detta lärarmaterial

Lika och unika – studieplan Namn Kurs: Till när?

Klart



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Innan du börjar …

Kommentar

DEL 1 MENING 1 Att fånga en mening

2 Mening utan religion

3 Tro, värde och etik

4 Att behandla människor väl

Detta lärarmaterial

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

DEL 2 VÄRDE 5 Moral och natur

Till när?

Klart



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



7 Livets gränser



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



8 Den globala människan



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



6 Lika och unika

Lika och unika – om mening, värde och tro © Olof Franck och Studentlitteratur

Kommentar

Detta lärarmaterial

DEL 3 TRO 9 Att studera religioner

Klart



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



14 Muslimer



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



15 Nyreligiösa rörelser



Uppgifter



Interaktiva uppgifter



10 Hinduer

11 Buddhister

12 Judar

13 Kristna

Till när?

Detta lärarmaterial

Kommentar

Innan du börjar … I lärobokens inledning Innan du börjar… presenteras några grundläggande tankar om undervisning i ämnet religionskunskap som jag verkligen rekommenderar att du och dina elever tar er tid att gå igenom tillsammans. Här uppmärksammas några väsentliga frågor att fundera över inför – och under – studierna i religionskunskap:

• Hur kan man se på syftet med att studera religionskunskap? (se s. 8) • Hur tänker du tänker om livsfrågor? (se s. 9 – en viktig del av undervisning i ämnet) • Hur kan en trygg klassrumsmiljö upprätthållas i religionsundervisningen? (se s. 11) • Är en jämlik undervisning möjlig? (se s. 12) En reflektion kring samtliga dessa fyra frågor är viktig och värdefull för att bidra till fördjup ning av hur studier i religionskunskap ska kunna bedrivas. Därför är det bra om eleverna får tid att i början av kursen fundera över och diskutera dem enskilt och i grupp.

Innan du börjar …

Att fånga en mening

Kapitelmål Målet för studierna i detta kapitel är att eleverna ska

• förstå centrala ord i kapitlet som mening, valfrihet, ansvar, behov, sammanhang, lust och kärlek

• känna till och reflektera över olika sätt att tolka och möta frågor som har med mening att göra, och själv formulera sådana frågor

• kunna se hur olika tolkningar och uttryck för mening kan uppfattas i ett samhälle som är präglat av mångfald

• kunna diskutera olika perspektiv på mening i relation till olika livsstilar och livsåskådningar

Idé och innehåll Att tolka begreppet mening Lärobokens kapitel 1 kan tjäna som underlag för undervisning på såväl kurs 1 som kurs 2. Meningsfrågorna ligger ju som ett raster över hela ämnet, och var man än tar sin startpunkt kan dessa frågor vara relevanta. Frågor som rör människosyn, identitet och moral i rela tion till såväl religioner som livsåskådningar bereds utrymme, i enlighet med det centrala innehållet i båda kurserna. Vad som gör ett liv meningsfullt att leva är en personlig fråga. Människans frihet att forma sitt liv med mening är den centrala tanke som diskuteras i detta kapitel. Det är intressant och betydelsefullt att reflektera över denna frihet i relation till vilket ansvar som kan tänkas vara knutet till ett liv tillsammans med andra. Har jag rätt att använda min frihet till mening på vilket sätt jag vill? Kan det finnas begränsningar i den hänsyn och den tolerans jag har att visa gentemot medmänniskor och deras rätt att utforma sina liv i enlighet med sina drömmar?

Mening och mångfald Sådana här grundläggande existentiella frågor framstår som ovärderliga att uppmärksam ma i varje sammanhang där människors samexistens står i fokus. I skolans undervisning är en sådan uppmärksamhet oerhört betydelsefull. De gymnasiegemensamma ämnena, till vilka religionskunskapen hör, ska ses i ljuset av vad som kallas det tredelade uppdraget. Dessa ämnen ska förbereda för vidare studier och för framtida yrkesverksamhet, men också bidra till ett aktivt medborgarskap och till personlig utveckling. Kunskap om och förståelse för mångfald ska alltså prägla undervisningen i religionskun skap. Här finns en förankring för hur ämnet kan bidra till att utveckla ett aktivt medborgar skap, men också till personlig utveckling. Eleverna får ökad kunskap om människors olik

1 Att fånga en mening

heter och förståelse för deras många vägar att leva i enlighet med den tro, den identitet, den tillhörighet som för dem upplevs som en grund och en förankring i livet. Då kan de utveckla sin förmåga att se människa och samhälle på ett mer fördjupat och ett mer breddat sätt.

Eviga frågor De frågor som tas upp i kapitel 1 har en grundläggande existentiell karaktär. Det är frågor som, för att använda ett uttryck som brukar användas i filosofins värld, kan betraktas som eviga. Det handlar om frågor som saknar ett givet svar. Om frågor där det handlar mindre om att upptäcka en redan given sanning och mer om att söka och skapa ett förhållningssätt till livet som kan upplevas adekvat och, förhoppningsvis, tillfredsställande. Att detta kapitel inleder läromedlets första del har just med detta att göra. De eviga frågorna om livet är god ingång till att studera religionskunskap, såväl de om tro som de om etik och värde. Det eleverna sysselsätter sig med när de ägnar sig åt det som står att läsa i kapitel 1, kommer att visa sig vara relevant och betydelsefullt genom den undervisning som knyter an till bokens följande kapitel. Många människor upplever tuffa krav i livet, det gäller äldre och yngre. Ibland kan livet framstå som en enda lång tävling, där mycket handlar om att lyckas och att inte misslyckas. Kraven på att prestera skapar bilder av hur människor på alla möjliga områden framställs som vinnare och förlorare. Sådana bilder är inte bara enkelspåriga och fyrkantiga, utan medför också risker för hur människor ser på både sig själva och andra. Skolan har ett ansvar att lyfta fram alla människors lika värde. Ansvaret vilar också på reli gionskunskapen. I detta ämne, där etiken har en framträdande plats, finns många naturliga ingångar till att diskutera vad människovärdet innebär, hur det ska vårdas och på vilka sätt det utsätts för prövningar. Sådana diskussioner kan vara viktiga att ta tag i redan från början av kurs 1, men givetvis är det av största vikt att de hålls levande genom hela undervisningen. Det har, som jag ser det, ett stort värde om de teman som uppmärksammas i kapitel 1 behandlas i dialogform, i samtal och i ömsesidig reflektion. Just därför att dessa teman har med de eviga frågorna att göra, samtidigt som det är frågor som för de flesta människor åtminstone ibland kan framstå som angelägna att fundera över, är det viktigt att eleverna ges möjlighet att tillsammans med andra tänka och formulera både mer och mindre utförliga stråk och resonemang. Här kan de intervjuer som finns med i kapitlet visa sig vara användbara som grunder för samtal och diskussioner. Det är ofta lättare att knyta an till bestämda frågor när de har fått ett ansikte, det vill säga en röst som yttrar sig om dem, oavsett hur denna sedan tolkar och besvarar frågorna.

Filmen En oväntad vänskap På s. 30 finns en bild på de två huvudpersonerna i filmen En oväntad vänskap: den förmögne Philippe som sedan många år är förlamad, och förortskillen Driss som efter en fängelse vistelse blir hans assistent. Filmen kan ge inspiration till samtal om vad som är viktigt i livet. I filmen aktualiseras en rad frågor om hur de två personernas erfarenheter spelar roll för hur de ser på livet. Diskussioner i smågrupper är ett sätt att följa upp filmen. Ett annat är att genomföra en uppgift där eleverna skriver en text på temat ”Liv och mening” eller liknande med utgångs punkt i filmen.

1 Att fånga en mening

• fördjupningstexter • kapitelsammanfattning • interaktiva uppgifter

Fördjupningstexter Till frågorna om mening hör också frågor rörande frihet och ansvar, till exempel när det handlar om kärlek. Här kan en naturlig ingång vara att diskutera hur begreppen heder och skam spelar roll bland människor i vissa grupper och sammanhang. Pernilla Ouis och Eva Reimers lämnar i texten i läroboken båda synpunkter på detta tema, och i det digitala läro medlet kan eleverna läsa vidare om deras analyser och ställningstaganden.

• Fortsättning på intervjun med Pernilla Ouis: Om heder och skam • Fortsättning på intervjun med Eva Reimers: Om manligt våld mot kvinnor

Interaktiva uppgifter Till detta kapitel finns uppgiften Testa dig själv, där eleverna kan testa om de har förstått det viktigaste i kapitlet och förstår de centrala ämnesbegreppen, och en lite mer omfattande uppgift, där de ska träna på att se saker från olika håll och reflektera utan att generalisera.

• Har livet mening?

Förslag på fler uppgifter I detta kapitel finns en uppgift där eleven ombeds rita sin livslinje för att fundera över vad som kan framstå som viktigt i livet. Det är förstås viktigt att, när frågor om mening disku teras, få börja i den egna vardagen och i den egna upplevelsen av vad som kan vara viktigt och värdefullt i livet. Därför sätter också de uppgifter som återfinns i kapitel 1 fokus på hur eleven själv skulle vilja se på sitt liv. Hur stor valfrihet har han eller hon, vilka ideal är det som kommer till uttryck i hans eller hennes liv osv. Det finns naturligtvis också många uppgifter man kan ägna sig åt när man vill vidga sam manhanget från ett rent individuellt till ett socialt och mer dialoginriktat. Och givetvis kan de omformuleras och ändras på sätt som passar en viss klass och ett visst sammanhang bättre. Här följer några exempel på hur uppgifter kan utvecklas.

1 Att fånga en mening

1. Hiv Hur påverkar sjukdom och ohälsa livet? I inledningen till kapitel 1 berättar Steve Sjöquist om sin erfarenhet av att leva med hiv. Steves berättelse kan vara en utgångspunkt för följande uppgift: På 1177 Vårdguiden finns fyra filmer om hiv med skådespelaren Andreas Lundstedt, och några Titta på dem och diskutera i era analyser de erfarenheter och synpunkter som forskare. personerna i filmerna berättar om. På vilket sätt upplever de att hiv-infektionen kan bidra till ett utanförskap? Hur kan man förebygga att människor som får hiv, eller någon annan svår sjukdom, drabbas av ett ”vi och domtänkande”? Har till exempel skolan ett ansvar för att motverka fördomar?

2. Lycka Det är svårt att undvika begreppen lust och lycka när man diskuterar frågor som rör liv, mening och värde. Hur man än tolkar dessa begrepp spelar de roll på olika sätt i reflektionerna kring vad det är för liv vi önskar leva. Inte minst begreppet lycka ser man i många sammanhang: i reklam, i musiktexter, lyrik och litteratur, i undersökningar om hur människor upplever sina liv, i religiösa och moraliska sammanhang och så vidare. Människor kan tänka väldigt olika om vad som är lycka i livet. Filosofer har genom årtusendena diskuterat vad ordet kan tänkas stå för. En och annan har försökt definiera vad lycka är, men det är svårt att tänka sig att någon skulle kunna komma på en definition som alla människor verkligen skulle acceptera. Bilda grupper på två till tre deltagare. Ni ska sedan fundera över hur ni själva skulle vilja tolka ordet lycka. Gör sedan ett par intervjuer med människor, till exempel en äldre och en yngre. Intervjua kanske även någon mycket ung. Be dem berätta om hur de tänker om lycka och vad som gör dem lyckliga. Sammanställ sedan de reflektioner ni gör utifrån intervjuerna samt era egna tankar om lycka. Sammanställningen kan göras som en uppsats, ett bildspel eller en film. Den behöver inte innehålla några färdiga svar, men bör ge några bidrag till hur man kan tänka om lycka på olika sätt.

3. Människovärde och prestation På många områden i samhället finns signaler om att det är viktigt att lyckas, att ha framgång och att vinna. Det kan handla om att göra bra ifrån sig i idrott, att få bra betyg i skolan, att vinna en tävling som Idol, att få ett yrke som betraktas som fint, att se bra ut, att tjäna mycket pengar eller något annat. Ibland kan man få känslan av att sådana här signaler gör livet till en stor tävling där det gäller att slå sig fram och bli bäst. Men är det så vi vill att livet ska levas? Vad betyder det för hur vi upplever våra liv och hur vi ser på andra? Människors lika värde innebär att vi alla är värdefulla genom att vi är och inte genom vad vi gör. Oavsett vad vi är mer eller mindre bra på, oavsett hur vi ser ut och vad vi har för gåvor och talanger, oavsett vilka betyg vi får i skolan eller vilket arbete vi ägnar oss åt, så har vi alla lika värde. Gå samman i grupper på fyra till fem deltagare. Ni ska fundera över rubriken Människovärde och prestation. Gruppen behöver välja ett bestämt område: Det kan vara skola, idrottssamman-

1 Att fånga en mening

hang, arbetsliv, kompisrelationer eller något annat. Ni ska sedan tänka efter hur det ser ut på det område ni valt: Gäller det på det området att människan har ett värde genom att hon är och inte genom vad hon gör? Hur viktigt är det att nå framgång i skolan eller i idrotten eller bland kompisarna? Är det lättare att uppleva livet meningsfullt om ni lyckas med något? Vad betyder i så fall ordet lyckas här? Och vad händer om ni misslyckas, blir livet meningslöst då? Redovisa era diskussioner för de övriga i klassen. Ge några exempel på hur ni har resonerat och vad ni har kommit fram till, och bjud in de övriga att diskutera. Ni är diskussionsledare och har ansvar för att sammanfatta diskussionen i några punkter.

1 Att fånga en mening