9789144139043

LIKA OCH UNIKA OM MENING, VÄRDE OCH TRO

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

LIKA OCH UNIKA OM MENING VÄRDE OCH TRO Elevpaket – Digitalt + Tryckt Denna nya upplaga är utöver en allmän uppdatering kompletterad med nya avsnitt bl.a. om hur lärare och elever kan göra klassrummet till en ”safe space” och om religion och vetenskap. Nytt är också case att analysera och ta ställning till och olika interaktiva uppgifter.

ELEVBOK I bokens första del presenteras viktiga perspektiv på mening och värde, religion och vetenskap samt religionskritik. I den andra delen behandlas frågor som hör hemma på etikens område. I den tredje och avslutande delen presenteras världsreligionerna tillsammans med andra religiösa traditioner.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med textföljning och innehåller fördjupande texter, interaktiva uppgifter och kapitelvisa sammanfattningar.

Interaktiv version av ­boken, inläst med textföljning

Interaktiva övningar, fördjupningar och kapitelsammanfattningar.

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Lika Om mening, och värde unika och tro

r eligionsku nsk a p 1 och 2

Olof Franck

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till boken hör även ett digitalt läromedel På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i det digitala läromedlet.

I det digitala läromedlet finns fördjupningar, interaktiva uppgifter och kapitelsammanfattningar. Där hittar du även hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! på sidan, betyder det att När du ser en liten symbol det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur du aktiverar det digitala läromedlet: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33193 ISBN 978-91-44-13904-3 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2011, 2020 Redaktör: Malin Kågerman Hansén Formgivning och omslag: Werner Schmidt Bildredaktörer: Ingela Lindqvist, Ylva Strömberg Omslagsbild: Shutterstock Printed by Interak, Poland 2020

3

Förord Det här är en lärobok i religionskunskap. Det är viktigt att inse att ordet lärobok inte betyder att det är en bok som innehåller allt som är värt att veta om ämnet religionskunskap. Det som finns med i den här boken utgår från det centrala innehåll som anges i religionskunskapens ämnesplan, den plan som alla som läser ämnet har att följa. Det betyder inte heller att du nu läser i något slags facit – att du här kommer att hitta alla tänkbara san­ ningar om religion eller religiös tro.

En fråga om urval och eget sökande För det första finns det så väldigt mycket att lära om hur människors tankar och livsmönster tar sig uttryck, att ingen bok kan säga sig göra dem alla rättvisa. Det måste alltid bli fråga om ett urval som skildras och diskuteras.

För det andra är det svårt att förstå vad det skulle innebära att här tala om ”ett facit”. Visst finns det många frågor om religionernas värld som kan besvaras genom att man pekar på hur saker och ting faktiskt förhåller sig.

Man kan till exempel söka rätt på statistik över hur många aktiva utövare av islam eller kristendom som beräknas leva i Sverige. Man kan ta reda på hur bestämda uppfattningar om en andlig tillvaro eller om liv efter döden har vuxit fram och tolkats i olika religiösa traditioner, eller studera vad som sägs om detta i ”heliga skrifter”.

Men en lärobok är inte en ”helig skrift”. Den är tänkt att vara en utgångspunkt för ditt sökande efter kunskap: den kan ge redskap för den som vill veta mer om ett visst ämne. Och det är viktigt att du som läser den ställer frågor, lyfter fram perspektiv som du tycker är väsentliga att se närmare på – och att du låter ditt sökande knyta an till de erfarenheter som du har. Att söka kunskap om religion är, precis som vilket kunskaps­ sökande som helst, en process där egna frågor och egna erfarenheter sam­ spelar med andra människors frågor och erfarenheter. Genom att ta del av hur andra tänker och resonerar om frågor som rör tro, värde och mening, kan man själv lära sig att både förstå andra och utveckla sitt eget tänkande och resonerande.

Eviga frågor I den här boken kan man läsa om olika frågor som tas upp i ämnet religions­ kunskap. Den innehåller kapitel om de stora världsreligionerna och om livsåskådningar som inte är religiösa. I bokens första del diskuteras frågor som rör moral och mening. Hur kan man tänka om rätt och orätt? Vad är det som gör att vissa handlingar betraktas som rätta och andra som orätta?

Och hur kan man fundera över vad ett gott liv är? Har livet någon mening?

I ämnet religionskunskap diskuteras många frågor som inte har ett fär­ digt svar. Genom historien har nog många både religiösa och icke­religiösa läror och tänkare velat besvara frågor om hur man kan skilja rätt från orätt,

4

om livets mening och om det finns en gud eller ej. Men det finns inga defi­ nitiva svar på dessa frågor. Var och en får här själv fundera över hur man vill tänka.

Det här betyder inte att det inte finns någonting att lära i ämnet reli­ gionskunskap. För att kunna fundera över mening, värde och tro är det viktigt att se närmare på hur andra människor har tänkt. Man kan lära sig mycket på det viset. Dessutom finns det många ord och begrepp som man behöver känna till för att kunna argumentera och dra slutsatser, till exem­ pel när det handlar om etik och moral.

Att tänka kritiskt Det är dock viktigt att du som läser religionskunskap inte stannar vid att enbart ta del av vad andra har tyckt och tänkt. Det är betydelsefullt att du får utrymme att samtala, diskutera och fundera på egen hand och tillsam­ mans med andra. Det är värdefullt att känna till vissa fakta om etik och moral och om religioner när man ska diskutera frågor som hör till dessa områden. Men särskilt viktigt är det att du med hjälp av dina kunskaper försöker utveckla ett eget förhållningssätt till det du lär dig.

Religionskunskap är ett ämne där samtal och dialog är grundläggande.

I den här boken finner du därför vid sidan om den löpande texten uppgif­ ter som du kan fundera över och diskutera tillsammans med andra.

Upplägget i detta läromedel Boken innehåller tre delar. Den första presenterar några viktiga perspektiv på mening som kan vara användbara vid studiet av religion och religiös tro.

I den andra delen behandlas frågor som hör hemma på etikens område.

Det handlar till exempel om rättvisefrågor, om frågor rörande jämställdhet mellan människor av olika kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning, om etiska perspektiv på frågor om liv och död och så vidare. Dessutom förkla­ ras varför sådana etiska frågor har en plats i religionskunskapen.

I den tredje och avslutande delen presenteras ett antal religioner och religiösa traditioner. Där finns också ett antal intervjuer med företrädare för olika uppfattningar och övertygelser.

I varje kapitel finns förslag på uppgifter av olika slag som bjuder in till reflektion, analys och ställningstaganden. I det digitala läromedlet hittar du dessutom interaktiva uppgifter, faktafördjupningar och kapitelvisa sammanfattningar.

Upplaga 2 I denna andra upplaga har läromedlet utökats med ett nytt inledande kapi­ tel samt genomgått en allmän uppdatering. Dessutom har det digitala läro­ medlet kompletterats med nya interaktiva uppgifter, där du bland annat kan arbeta med att se saker från olika håll och testa om du har förstått det viktigaste i respektive kapitel.

5

Innehåll

VÄRDE

Innan du börjar … 7 Varför studera religionskunskap? 7 Vikten av ett tryggt klassrum 9 MENING 1 Att fånga en mening 13 Carpe diem – memento mori 14 Meningen med livet – i livet 16 Egen frihet – och andras 18 Livssituationens betydelse 19 I ett sammanhang 21 Religionens roll 22 Ansvaret att göra något av sitt liv 23 Valfrihet – på gott och ont 24 Ta det onda med det goda? 26 Fokus på det lustfyllda? 29 2 Mening utan religion 35 Gud är död – ta makten över ditt liv 36 Gud är död – allt är tillåtet 39 Psykologiska invändningar mot religiös tro 41 Etiska invändningar mot religiös tro 44 Vetenskapliga invändningar mot religiös tro 47 Religion och vetenskap 54 3 Tro, värde och etik 59 Bör inte blandas ihop 60 Handlar om fundamentalism? 61 Kan någon bestämma vad som är rätt? 67 Olika typer av etikmodeller 69 4 Att behandla människor väl 81 Vi är sammansatta 82 Träna en moralisk observans? 82 Eller tjänar vi på att vara egoistiska? 83 Individen och samhället 85 Medborgarskap och egen identitet 85 Ger lagen vägledning? 87 Den demokratiska värdegrunden 88 ALLAS rätt till respekt 90

5 Moral och natur 97 Från tanke till handling 98 Hur har moralen uppkommit? 99 Vår moral bygger på egoism? 100 Vår moral har sina rötter i naturen? 101 Naturligt och onaturligt 105 Normalt och onormalt 107 Beteckningar som stänger inne 110 Är och bör inte samma sak 111 Vår moral har sin grund i Guds vilja? 113 Gemensam moral med djuren? 114 6 Lika och unika 117 Vi har alla ett ansvar 118 Livet är inte rättvist 118 Eller påverkar karma? 120 ”Det kunde lika gärna vara jag” 121 Den Andre 121 Den starkares ansvar 124 Utan över- och underordning 125 Rätten att tycka olika 128 Vårt ansvar utöver lagen 129 Antingen – eller? 132 Olika slags kränkningar 134 Har den kränkte ett ansvar? 136 7 Livets gränser 139 Friheten att leva sitt liv – eller låta bli 140 Aktiv och passiv dödshjälp 141 Låta ”naturen ha sin gång”? 142 Individens egen önskan 143 Självmord då? 146 Dödsstraff 148 Abort 155 Alla levande varelsers rätt? 161 Vikten av medvetna val 161 8 Den globala människan 163 Ansvar bara för dem som finns nära …? 164 Hållbar utveckling 166 Jorden tillhör ingen 168 Har världen krympt? 172

6

Olika slags rättvisa? 173 Olika tolkningar 175 Delaktighet och ömsesidighet 177 Hur hantera olika uppfattningar? 179 TRO 9 Att studera religioner 183 Se mönster utan att generalisera 184 Vad skiljer och vad är gemensamt? 185 Olika metoder att söka kunskap 186 Teori och praktik 187 Kapitlens uppläggning 187 10 Hinduer 189 Ursprung 191 Urkunder och skrifter 194 Gudsbegrepp 196 Människosyn 198 Etik 200 Samhälle 201 Traditioner 203 Hinduer i Sverige 206 11 Buddhister 211 Ursprung 213 Urkunder och skrifter 217 Gudsbegrepp 217 Människosyn 219 Etik 223 Samhälle 226 Traditioner 228 Buddhister i Sverige 231 12 Judar 235 Ursprung 237 Urkunder och skrifter 244 Gudsbegrepp 245 Människosyn 246 Etik 247 Samhälle 250 Traditioner 252 Judar i Sverige 258

13 Kristna 261 Ursprung 263 Urkunder och skrifter 268 Gudsbegrepp 272 Människosyn 275 Etik 278 Samhälle 281 Traditioner 283 Kristna i Sverige 285 14 Muslimer 289 Ursprung 291 Urkunder och skrifter 293 Gudsbegrepp 295 Människosyn 298 Etik 301 Samhälle 304 Traditioner 305 Muslimer i Sverige 306 15 Nyreligiösa rörelser 311 Nyreligiositet 313 Jesu Kristi Kyrka 315 Jehovas Vittnen 317 Scientologikyrkan 318 Krishnarörelsen 320 Trosrörelsen 321 New Age 323 Begreppet privatreligiositet 325 REGISTER 329

I DET DIGITALA LÄROMEDLET finns en inter­

aktiv version av boken, inläst med text­ följning, fördjupningar, fler uppgifter och kapitelsammanfattningar.

INNAN DU BÖRJAR …

7

INNAN DU BÖRJAR …

Varför studera religionskunskap?

Etik = tankar om vad som är rätt och fel Moral = hur vi beter oss – rätt eller fel

I den svenska skolan läser alla elever religionskunskap i grundskolan och i gymnasiet. Men med tanke på att Sverige ofta beskrivs som ett land där religion och religiös tro allmänt sett verkar betyda mycket lite i människors liv, kan man undra varför religionskunskapen är ett obligatoriskt ämne i skolan.

Ett svar är att alla behöver grundläggande kunskaper om åtminstone de vanligast förekommande religionerna, för att lättare kunna förstå vad som händer och sker i samhället. För Sverige idag är ett mångreligiöst samhälle och det finns, många människor i Sverige som har en religiös tro och som är engagerade i religiösa grupper och organisationer. Att känna till på vilket sätt religiösa grunder kan påverka hur människor tänker och handlar, kan öka vår förståelse för andras sätt att leva och väcka en nyfi­ kenhet inför att det faktiskt är möjligt att tänka och tycka på andra sätt än vad man själv gör.

Ett annat svar kan vara att det är bra att lära sig mer om frågor om etik och moral. Sådana frågor är ofta mer komplicerade än vad de på ytan verkar vara, och alla religioner och religiösa traditioner rymmer tankar och ställningstaganden om vad som kan anses gott och rätt, ont och orätt.

Genom att sätta sig in i tankegångar och argument som vi kan möta i religioner och religiösa och icke­religiösa livsåskådningar, får vi möjlighet att fundera och resonera i andra banor än dem som vi kanske är vana vid.

Det behöver givetvis inte innebära att vi instämmer i eller accepterar dessa tankegångar och argument: det kanske förhåller sig på motsatt vis. Men oavsett hur vi tänker själva i olika frågor är det viktigt att utveckla kunska­ per om olika sätt att tycka och tänka när det handlar om etik och moral.

I svensk religionskunskapsun­ dervisning är det ”världsreli­ gionerna” hinduism, buddh­ ism, judendom, kristendom och islam som står i centrum.

De två yttersta symbolerna på bilden är två versioner av kristendomens kors.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

8

INNAN DU BÖRJAR …

Religionskunskap – ett samhällsorienterande ämne

Bibelkunskap var en viktig del av äldre tiders kristendomsundervisning.

Sekulariserad = icke religiöst

Konfessionell = när man bekänner sig till en viss religiös riktning

Trossats = religiös sanning Rit = handlingar som har en religiös betydelse

Religionskunskap är ett av flera samhällsorienterande ämnen, som du har mött i grundskolan och kommer att möta (i alla fall till en del) också i gymnasiet. Tillsammans med geografi, historia och samhällskunskap är religionskunskap tänkt att bidra till att du utvecklar kunskaper om hur man kan förstå och tolka det som händer och har hänt i samhällen – både nationellt och globalt. a) På vilket sätt tänker du att religionskunskap kan ge dig kunskap om hur man kan förstå och tolka det som händer och har hänt i samhällen? b) Hur skiljer detta sig från det man lär sig i de andra tre samhällsämnena?

Från kristendomskunskap till religionskunskap När elever i Sverige förr i tiden läste om religion var det framför allt kristendom som studerades. Då hade kristen tro och tradition en viktigare roll i sam­ hällets och människors liv – jämfört med idag. Men eftersom Sveriges historia på många områden präg­ las av en kristen kultur är det viktigt att sätta sig in i hur kristen tradition har format och påverkat på olika sätt – det hjälper oss att förstå hur det svenska samhället har utvecklats till våra dagar. Även om Sverige idag som sagt ofta beskrivs som ett sekulariserat land, det vill säga som ett land där religion inte betyder så mycket i människors liv och relationer, får vi alltså inte glömma att det finns många också i våra dagar som har en religiös livssyn. Det finns många judar, kristna och muslimer, en hel del hinduer och buddhister, samt många som har sin religiösa hemvist i andra religiösa rörelser. Därför är det viktigt att lära sig mer om dessa religioner. Det är ett sätt att lära känna och förstå andra människors syn på livet och på hur det kan och bör levas – i Sverige och i världen i stort.

Kristendomsämnet försvann under 1960­talet och ersattes av religions­ kunskap. Det är ett ämne som är icke konfessionellt. Det betyder att man i undervisningen inte får lyfta fram någon enskild religion eller religiös övertygelse som den sanna.

Undervisningen ska, som det heter i skolans läroplaner, vara ”saklig och allsidig”. De religioner och livsåskådningar som tas upp ska alla behandlas så att du som elev får möjlighet att utveckla kunskap om deras trossatser, etiska föreställningar och riter. Det här handlar inte om att ta ställning för någon bestämd tro eller åskådning, utan om att utveckla kunskap.

Religionsundervisning kan internationellt sett se mycket olika ut.

Vissa forskare pekar på att allt fler länder i Europa inför icke konfessionell undervisning. På andra håll i världen bedrivs undervisningen på konfes­ sionella grunder. Det finns även länder där man inte alls har någon reli­ gionsundervisning, exempelvis i statliga skolor.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

INNAN DU BÖRJAR …

9

Behövs religionskunskap?

Tycker du att det är viktigt att elever i den svenska skolan läser religionskunskap? Ge några argument för hur du vill svara på denna fråga.

Existentiell = som är avgörande för en människans existens, det vill säga liv

Centrala livsfrågor Under 1960­talet genomförde pedagogikprofessorn Sven Hartman (född 1941) ett antal studier som kan sägas ha inspirerat till att religionskunskaps­ ämnet i Sverige kom att utvecklas till att förmedla ett bredare förhållnings­ sätt till ämnet. Hartman genomförde ett stort antal intervjuer med barn och fann att de uttryckte ett intresse och en stor nyfikenhet när det gäller existentiella frågor om liv och död, kärlek och sexualitet, mening och san­ ning. Och enligt Hartman togs inte detta intresse och denna nyfikenhet tillvara i religionsundervisningen. Istället hade undervisningen fokus på mer teoretiska genomgångar av religioner och livsåskådning – som låg ganska långt från de frågor som barn och ungdomar i sin livsvärld fun­ derade på.

Hartman kallade dessa existentiella frågor för livsfrågor och det är ett begrepp som alltsedan dess har varit framträdande i svensk religionsun­ dervisning. Livsfrågor kan handla om etik och moral, om relationer, om funderingar om vad det kan vara att leva ett gott liv, om livet som inte kommer att vara för evigt och om döden som definitiv slutpunkt eller kanske som en övergång till någon annan existens och tillvaro.

Det finns undersökningar som stöder Hartmans slutsatser om vikten av att dessa frågor i religionsundervisningen behandlas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tankar. Dessa undersökningar visar att elever har ett stort intresse för dessa frågor och att de önskar att de uppmärksam­ mas i undervisningen i skolan. Hartmans forskning har också blivit inter­ nationellt uppmärksammad.

Hur tänkte du som liten?

Hartmans forskning uppmärksammar hur barn reflekterar över existentiella frågor om till exempel liv, död och mening. Kommer du ihåg om du som barn funderade över sådana frågor och i så fall vilka? Är det samma frågor som du idag ägnar en tanke eller skiljer de sig från dessa?

Vikten av ett tryggt klassrum Många livsfrågor handlar om det som vi kan uppleva som svårt i livet.

Frågor om döden kan för många av oss vara sorgliga att tänka på och kanske kan det också skapa oro eller rädsla. När man i undervisningen tar upp sådana frågor behöver både lärare och elever finna sätt att samtala med varsamhet med varandra, utan att väja för att tala om det som är svårt.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

10

INNAN DU BÖRJAR …

Vad kan ett gott liv vara?

Skiljer sig tankar om ett gott liv från människa till människa? Finns det någon gemensam betydelse som alla eller de flesta människor skulle instämma i?

Lyhört = här: när man lyssnar uppmärksamt

Undervisning i religionskunskap är dock något annat än terapi. Det hand­ lar inte om att ”behandla” det som kan upplevas som svårt, utan om att utveckla kunskap om de frågor som tas upp. När det gäller döden finns det många exempel på hur människor – religiösa tänkare, författare, kom­ positörer, filosofer och andra – har funderat över vad döden innebär och hur den kan påverka en upplevelse av mening i livet. Ofta är det klokt att ta hjälp av sådana exempel i undervisningen. Det kan vara ett stöd att utgå från andras tankar och formuleringar när vi själva funderar över hur livet och döden gestaltar sig i ett personligt perspektiv. Och det är viktigt att undervisningen är sådan att den är öppen och tillåtande, precis som när det gäller andra livsfrågor. Vi behöver få ställa de frågor vi vill och uttrycka de tankar vi vill dela med andra i klassrummet.

Men undervisningens samtal och diskussioner måste som sagt också präglas av en varsamhet. Lärare och elever behöver vara eniga om vilka regler som gäller för de samtal som förs, till exempel att det handlar om att visa respekt för varandras synpunkter och att lyssna lyhört på varandra.

Safe space En avgörande förutsättning för att undervisningen i religionskunskap ska kunna uppnå de mål som presenteras i ämnesplanen är att klassrummet upplevs som tryggt. Man talar ofta om att klassrummet ska erbjuda alla elever en safe space, en arena där du som elev känner dig respekterad och trygg i att reflektera och samtala om olika frågor.

I forskning om svensk skola har det dock framkommit att elever med en religiös tro ibland kan känna att deras tro inte respekteras och att de ibland inte heller känner igen de beskrivningar av den egna religionen som ges i undervisningen, till exempel i läromedel.

Hur kan detta motverkas? Som redan framhållits ska undervisningen i religionskunskap vara saklig och allsidig. Den ska inte föra fram ett ställ­ ningstagande för någon religion eller livsåskådning.

Den ska också behandla de religioner och livsåskådningar som tas upp utifrån ett vetenskapligt perspektiv, med fokus på att ge eleverna förutsätt­ ningar att utveckla kunskaper om dessa. Och det gäller som sagt att kli­

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

INNAN DU BÖRJAR …

11

matet i klassrummet präglas av respekt och att alla elever, oavsett tro och livsåskådning, ska känna sig trygga när de deltar i undervisningen.

Safe space handlar framför allt om en existentiell och social trygghet i klassrummet, som gör att du känner att du respekteras i diskussioner och samtal, och är trygg i att uttrycka tankar och åsikter.

Som det ibland har framhållits är detta dock inte samma sak som att åsikter inte kan och inte får diskuteras kritiskt. Kritiskt tänkande är en för­ måga som alla behöver få träna, genom att formulera argument mot stånd­ punkter som man inte håller med om och genom att få möta argument mot de åsikter och uppfattningar som man själv har. Det handlar om att lära sig att förhålla sig kritisk till information av olika slag och att undersöka, granska och ta reda på vilka skäl som kan formuleras för och emot olika ståndpunkter och idéer inom olika områden. En sådan förmåga ska du enligt läroplanerna få tillfälle att lära dig att utveckla.

Safe space innebär alltså inte att skolan ska vara en plats där de åsikter som yttras i undervisningen inte får kritiseras. Men självklart ska kritiska diskussioner kunna föras på ett ömsesidigt respektfullt sätt. Målet är inte att sänka den som har en annan åsikt i en fråga. Målet är istället att ge sig själv och den som tänker annorlunda möjlighet att gemensamt pröva vilka argument och skäl som verkar grunda sig i fakta och vilka som inte gör det. Detta är något som alla som deltar i en diskussion har gemensamt ansvar för.

Dina safe space-regler?

Det är som sagt viktigt att alla elever känner sig trygga i klassrummet – det vill säga upplever att det verkligen är en safe space. a) Försök ställa upp ett antal enkla regler för hur lärare och elever ska bete sig i klassrummet för att alla ska uppleva att det är en safe space för religionsundervisning. b) Presentera dina förslag på regler för några klasskamrater och resonera tillsammans om de är tydliga – och går att följa.

Både lärare och elever har kunskaper och erfarenheter När lärare och elever möts i undervisningen har de, oavsett vilket ämne det handlar om, olika roller. Lärare förväntas ha haft tid och möjlighet att utveckla mer omfattande kunskaper om de frågor som tas upp – men det betyder inte att elever inte skulle ha några kunskaper alls. Religionskunskap handlar som sagt om frågor som många barn och unga har tankar om, och många kan också ha särskilda kunskaper om en religion eller en livsåskåd­ ning eller en moralisk fråga därför att de har personliga erfarenheter som här är värdefulla.

Erfarenheter har förstås också lärare – de kommer till undervisningen om religioner och livsåskådningar med sin utbildning och sina livserfar­ enheter och frågor.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

12

INNAN DU BÖRJAR …

Hur kan man skapa möjlig­ heter för elever och lärare att tillsammans söka kunskap under demokratiska former?

Den franske filosofen Jacques Rancière (född 1940) menar i sin bok Den okunnige läraren att undervisning ska bygga på jämlikhet. Både lärare och elever har kunskaper och erfarenheter som är viktiga att fundera över och tolka tillsammans för att utveckla kunskaper om livet, människan och världen.

Kan skolans undervisning vara jämlik? a) Hur uppfattar du tanken att skolans undervisning ska vara jämlik? Vad betyder uttrycket ”jämlik undervisning”? Ge några egna exempel. b) Går det att utveckla en sådan undervisning, tror du?

Dialogisk = bygger på en dialog, i stället för att bara en part talar

Den brittiske professorn Robert Jackson (född 1945), som skrivit mycket om religionsundervisning, menar på ett delvis liknande sätt att sådan undervisning ska vara dialogisk. De kunskaper som lärare har om reli­ gioner och traditioner utgör en viktig bas för undervisningen, men för att undervisningen ska upplevas som betydelsefull och angelägen för elever måste elevernas erfarenheter alltid få komma till uttryck i de diskussioner som förs i klassrummet. Detta är en uppfattning som påminner mycket om den som Sven Hartman har utvecklat med avseende på livsfrågor.

Slutsatsen av det här resonemanget är inte att lärares ämneskunskaper skulle vara oviktiga och inte heller att elevers erfarenheter skulle vara det.

Båda spelar stor roll för att undervisningen ska kunna vara saklig och allsi­ dig, på samma gång som den utvecklas av att både lärare och elever bidrar till att viktiga kunskaper och erfarenheter samspelar.

Därför kan man också tala om att lärare och elever har ett gemensamt ansvar för undervisningen i religionskunskap. Tillsammans kan vi sträva efter att göra kunskaper och erfarenheter synliga, och söka och utveckla kunskap i ett klassrum där kritiska diskussioner förs med ömse­ sidig respekt. Gemensamt kan vi se till att saklighet och allsidighet präglar undervisningen och att var och en som deltar i denna känner en trygghet, en frihet och ett ansvar för att bidra till samtal och diskussioner. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

ATT FÅNGA EN MENING Har du någon gång funderat över hur du skulle reagera om du fick veta att du hade bara en kort tid – säg en månad – kvar att leva? Vad skulle du göra? På vilket sätt skulle ett sådant besked förändra ditt sätt att se på livet? Skulle du fortsätta att leva så som du hittills gjort eller skulle du bestämma dig för att helt ägna dig åt sådant som du inte prövat på?

1

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

14

MENING

MÅLET FÖR STUDIERNA I DETTA KAPITEL ÄR ATT DU SKA

•

FÖRSTÅ centrala ord i kapitlet som mening, valfrihet, ansvar, behov, sammanhang, lust och kärlek • KÄNNA TILL och reflektera över olika sätt att tolka och möta frågor som har med mening att göra, och själv kunna formulera sådana frågor • KUNNA SE hur olika tolkningar av och uttryck för mening kan uppfattas i ett samhälle som är präglat av mångfald • KUNNA DISKUTERA olika perspektiv på mening i relation till olika livsstilar och livsåskådningar

Carpe diem – memento mori Teolog = person som yrkesmässigt arbetar med vetenskapen om kristen tro

Carpe diem, memento mori – fånga dagen, kom ihåg döden … Kan tankar på döden få oss att leva ett rikare och bättre liv?

Det finns människor som har fått besked om att de till följd av någon all­ varlig sjukdom förväntas dö mycket snart, men som sedan, tack vare en effektiv behandling, tillfrisknat på ett sådant sätt att döden tycks mycket längre bort än tidigare. En person som har upplevt detta är teologen och författaren Steve Sjöquist.

I mitten av 1980­talet smittades Steve av hiv och efter några år blev han allt sjukare. 1996 var Steve sängliggande och mycket svag, och han fick stora doser morfin mot sina smärtor. Vid den här tiden hade dock forskningen nått dithän att bromsmediciner började användas med framgång. Många hiv­smittade som varit mycket sjuka, däribland Steve, återfick krafter och kunde börja leva ett någorlunda normalt liv. Bromsmedicinerna tar inte bort viruset i kroppen, men de hämmar effekterna av det. Biverkningarna av behandlingen kan vara jobbiga att leva med, men det är ändå möjligt att leva ett till stora delar normalt liv om man regelbundet tar sina mediciner.

Hur tänker den som först varit mycket sjuk och trott att hon eller han snart skulle dö, och sedan tack vare en behandling återfår krafter, tillräck­ liga för att återigen se att livet har en framtid? På nästa sida ger Steve några bilder ur sin livsberättelse.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

15

Steve Sjöquist: När livet tar helt nya vägar …

När jag fick mitt hivbesked i november 1987 kommer jag ihåg att jag tänkte under de följande dagarna: Nu dör jag!

Snart uppstod dock ett lugn när jag insåg att jag inte skulle dö alldeles nu.

Möjligt att leva trots vetskap om tidig död Mina tankar landade ganska snabbt i den erfarenhet jag hade av att i mer än fem år ha arbetat med barn och ungdomar med handikapp. Några av dem var födda med en muskelsjukdom som tog livet ifrån dem redan som tonåringar.

Att ha levt nära dessa ungdomar som var medvetna om att de aldrig skulle bli vuxna gjorde att jag snart kunde orientera mig. Jag hade ju dagar och år av dagliga erfarenheter av att det var möjligt att leva trots vetskapen om en tidig död. Denna upplevelse känns lika verklig efter 23 år med hiv.

Jag har många gånger undrat hur mitt liv hade sett ut utan dessa upplevelser och erfarenheter. Hade jag levt idag? I den efterkonstruktion som livet alltid är, kan jag se hur jag under åren utan bromsmediciner och ända tills jag blev svårt sjuk i min hivinfektion sprang snabbt och fort genom engagemang och hårt arbete. Jag ville aldrig ta aktiv del i mina laboratoriesvar om blodprover som tydligt visade på en försämring av mitt immunförsvar. Det var en strategi som mina behandlande läkare accepterade och respekterade. Om jag kände mig bra vid provtagningstillfället så lät jag det vara så.

Samtidigt såg jag med egna ögon människor, som jag lärde känna i mitt engagemang på Noaks Ark, insjukna och dö. Det gavs mycket tröst från sjukvårdspersonalens sida.

Jag vet att jag formulerade mig så att jag inte aktivt skulle medverka till att avsluta mitt liv och att den rädsla jag bar fick komma till uttryck genom

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

att jag var tillsammans med förstående och inkännande vänner.

1994 träffade jag min livskamrat Bengt som också var hivpositiv, och det blev en avgörande kraftkälla – att kunna dela en kamp mot svår sjukdom och död. Vi delade ofta tankar om att vi inte hade så långa tidsplaner för våra liv och att vi efter en kvälls samvaro med andra människor kände oss lite utanför i samtal om ämnen som ”när jag slutat arbeta” eller pensionssparande eller stigande bostadsrättspriser i Stockholm.

Ord blir viktiga i detta sammanhang. ”Obotlig” eller ”kronisk” sjukdom är samma sak men orden är mycket värdeladdade, och det på olika sätt!

Här har det långvariga, påtagliga hot som en sådan sjukdom innebär stor betydelse.

Vändningen – mer en process än en kullerbytta Efter flera år av många och långa sjukhusvistelser och med olika svårbemästrade sjukdomstillstånd som ett utslaget immunförsvar innebär, kom vändningen i min livsbild när jag fick tillgång till en kombinationsbehandling med bromsmediciner under 1996.

Sedan tog det flera år att komma tillbaka till ett aktivt liv. Där går tid och skeenden in i varandra och det är svårt att urskilja när förändringar har skett.

Många har uttryckt det jag varit med om som en kullerbytta – och då kan det låta som om man är med om något som sker från en dag till en annan. Riktigt så är det inte, eftersom det alltid är fråga om en process med ett mer eller mindre uttalat accepterande av ens livssituation.

Jag har starka upplevelser av att det tog en halv dag att komma upp ur sängen och att jag med stapplande steg sjönk ner på en soffa i Vasaparken. Efter en kort stund och andhämtning tog jag

ytterligare kraft för att komma tillbaka till lägenheten. Trött, men ändå nöjd.

Vi människor har en sällsynt förmåga att anpassa oss efter omständigheterna och man är fullt upptagen av att leva i det som sker för stunden.

Den mätbara tiden av att ha levt 20 år med en sjukdom sätter sina spår av att under lång tid ha brottats med alla dess svårigheter. Längden av tid, mätt i år, ger konsekvenser av att i backspegeln förstå att sjukdom kan ta både kropp och själ. Jag fick mina bromsmediciner i elfte timmen och jag har aldrig svårt att ta dem eftersom de är livgivare. Jag fick mitt hivbesked när jag var 31 år och nu är jag snart 54. Det betyder att jag har levt länge, att jag blivit äldre och att jag inte orkar lika mycket som när jag var 25. Och så är det ju för var och en, oavsett om man lever med en sjukdom eller inte. * Hur mycket vet du om på vilka sätt hiv smittar? Har du fått en bra undervisning om könssjukdomar i allmänhet och om hiv i synnerhet? Vad skulle du behöva veta mer om?

STIFTELSEN NOAKS ARK har länge arbetat med att sprida kunskap om hur dessa sjukdomar kan förebyggas och med att hjälpa människor som har smittats. Gå in på stiftelsens webbplats (www.noaksark. org) och sök information om hur hiv smittar och på vilka sätt man kan minska risken att smittas. Sök gärna motsvarande information rörande andra könssjukdomar!

16

MENING

1:1 Hur skulle du reagera?

Hur tänker du när du läser Steves berättelse? Kan du leva dig in i den? Hur tror du att du skulle reagera om du var i hans situation, eller om du upplevde sjukdom och en närhet till döden på något annat sätt?

Vad skulle du göra, hur skulle du fundera? Skulle tankar som rör mening och mål i livet kanske kännas annorlunda mot vad de gjorde förr, och kanske angelägna på ett sätt som de inte tidigare gjort?

1:2 Rita din livslinje Rita din livslinje: Skriv ditt födelsedatum till vänster på ett papper och rita sedan en linje som får bli så lång som du önskar. Utmed linjen skriver du sedan sådant som du anser vara viktigt för dig att få uppleva i ditt liv: erfarenheter, tankar och kunskaper som du känner är betydelsefulla för att du ska kunna uppleva mening i livet. Finns det några som är viktigare än andra? Varför då?

Diskutera gärna din livslinje och de ”meningsgivare” som du har angett tillsammans med en eller flera kamrater i klassen.

Spännande utmaningar – meningen i livet?

Meningen med livet – i livet Frågor som rör livets mening har i alla tider inspirerat människor att reflektera och söka efter svar. Sådana frågor kallas ibland ”eviga” just därför att de inte tycks kunna besva­ ras på något allmänt eller säkert sätt och därför kommer att formuleras på nytt av människor i olika tider och i olika situationer.

I religioner och religiösa tradi­ tioner har frågan om mening ibland knutits till en gudomlig viljas mål och syfte med att skapa männi­ skan och världen, eller till en andlig dimension som är närvarande i livet och tillvaron. Ibland har nog ett mål bortom livet och döden tänkts vara det som gör livet värt att leva.

Men religiösa företrädare har också många gånger satt fokus på att för­ verkliga gudomliga mål och syften här och nu, till exempel genom kamp för demokrati, rättvisa och solidaritet.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

17

Ibland har man försökt beskriva detta förhållande genom att skilja mellan två perspektiv: Ett som har att göra med en mening med livet och ett som är riktat mot en mening i livet.

Detta att var och en har att fundera över vilken mening hon eller han kan se för sin egen del skulle då handla om att söka en mening i livet. Det finns inte någon allmänt given mening som gäller för alla människor, utan varje människa måste själv komma fram till vilken mening hon kan och vill ge sitt liv.

Om man istället diskuterar frågan om det finns en mening med livet handlar detta om att försöka finna just en sådan mening som inte står och faller med vad enskilda människor kommer fram till. Man kanske tänker sig att en gudomlig makt har skapat livet och att detta på något sätt också ger en grund för en allmängiltig mening som omfattar alla människor.

Eller också kanske man finner en allmänt giltig mening i naturen, dess liv och utveckling. En mening med livet kunde då vara att medverka till ett gott liv och till att få barn, det vill säga föra släktet vidare.

RELIGIONERNAS SYN PÅ MENING

Kan man på något enkelt sätt ange hur olika religioner möter och besvarar frågor som rör livets mening? Förmodligen inte. Dels är religioner omfattande och rymmer många varierande sätt att tänka. Dels tolkas de tankegångar och uppfattningar som hör hemma i religionernas värld på många sätt av dem som omfattar en religiös tro.

En del skulle kanske mena att det bland hinduer är en spridd tanke att ett grundläggande mål i livet är att sträva mot att utvecklas till det slutliga målet, moksha eller frälsning. Andra kanske hävdar att de allra flesta kristna bekännare skulle säga att ett av livets viktiga mål är att förverkliga Guds skapelse och kärlek. Alla sådana här formuleringar är dock rätt så allmänt hållna och säkert tolkas de på varierande sätt. Det betyder inte att de är felaktiga eller säger någonting som inte stämmer. Men man bör ändå vara varsam med att hävda att ett visst syfte eller mål skulle vara på något enkelt sätt knutet till en viss religion.

Går att kombinera Naturligtvis kan de två perspektiven mening i livet och mening med livet förenas. Den som tror att det finns en ”naturlig” eller en ”religiös” mening med livet, kommer förmodligen inte att dra slutsatsen att hon eller han därför kan förhålla sig helt passiv till vad som händer och sker. Även om man tänker sig att naturen eller Gud ger vissa grundförutsättningar för ett meningsfullt liv, känner man säkert att man har ett ansvar för att också själv ta vara på och forma denna mening. Kanske är det rentav så att de flesta människor finner ett sätt att kombinera en tro på en mening med livet med en vilja att aktivt påverka denna mening i sina liv.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

18

MENING

DEN STORA PLANEN – I DEN ENSKILDES LIV

Låt säga att en person har en övertygelse om att Gud har en bestämd plan för hans eller hennes liv eller att det finns en i naturen grundad mening för livet. Den övertygelsen kan knappast av sig själv i detalj motivera hur man väljer att leva eller handla i livet. Man måste också ställa frågan: Vad innebär en sådan plan för just mitt liv? Man måste tolka och konkretisera hur man önskar leva och handla i olika situationer och sammanhang.

Vissa tänkare har resonerat ungefär som så att det är först när vi människor blir medvetna om att våra liv inte kommer att vara för evigt som vi på allvar kan förstå värdet av att ta ansvar för det. Den som tror att man alltid kommer att finnas till, kan förledas att tro att det finns all tid i världen att göra något av sitt liv. Men när man inser att det faktiskt finns en gräns för hur länge livet varar kan man inspireras till att bli aktiv, ta initiativet och forma sitt liv på det sätt man önskar. I filmen Döda poeters sällskap som för några decennier sedan sågs av många, inte minst unga biobesökare, används uttrycket Carpe diem, som betyder Fånga dagen. Det faller till­ baka på ett gammalt talesätt: ”Carpe diem, memento mori”, som är latin för ”Fånga dagen, kom ihåg döden”. Det är när vi blir medvetna om döden som oundviklig gränssättare för oss alla, som vi inser att vi måste ta vara på livet och dess möjligheter, det vill säga ”fånga dagen”.

Egen frihet – och andras Social = som har att göra med samhället och andra människor

Det är alltså viktigt att var och en av oss inser att vi själva har ansvar för att ta vara på våra liv. Samtidigt bör vi komma ihåg att detta ansvar också har en social aspekt. Vår individuella frihet att välja väg i livet måste ställas i relation till andra människors motsvarande frihet.

I ett samhälle som präglas av ömsesidig respekt kan inte vissa män­ niskor ges en större rätt att utnyttja sin frihet att välja livsväg än vad andra får. När vi väljer hur vi önskar leva våra liv, vad vi vill göra av det och hur vi vill utveckla det, måste vi tänka på att inte inkräkta på andra människors val och drömmar. Vi har ett ansvar för att andra människor på motsva­ rande sätt ska kunna ta vara på sina liv och sina möjligheter. Ofta innebär det att vi av och till måste kompromissa med andra människor, eftersom alla sällan kan få sin vilja fram.

Här kan man tala om en ”universell rätt” att forma sitt liv så som man önskar. Var och en har rätt att välja hur man önskar forma och utveckla sitt liv, så länge de val man gör inte kränker andras motsvarande rätt.

VARIERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL RELIGIÖSA REGLER

En vanlig bild av religioner är att de har omfattande och strikta system av regler och förbud som gäller hur människor ska handla i förhållande till andra. Tio Guds bud i Gamla Testamentet och Den åttafaldiga vägen i buddhismen kan ses som några exempel på det.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

19

Det är naturligtvis riktigt att det ingår regelverk i religioner, som många gånger kan vara både omfattande och svåra att tolka. Men man får inte glömma att det i religiösa traditioner vanligtvis också poängteras att det är den enskilda människan som i slutänden själv måste bestämma sig för hur hon ska förhålla sig till sådana regelverk. Här finns en hel skala av tolkningar av hur självständig människan kan tillåtas vara när det kommer till att välja hur hon vill leva: Alltifrån att människan får och måste ta ställning själv till att ett självbestämmande uppfattas som orimligt och kanske också hotfullt.

Livssituationens betydelse Denna bild av att varje människa har rätt att forma sitt liv kompliceras av att vi människor föds i tider och situationer som ser väldigt olika ut. Att födas i en rik och välmående familj ger förstås andra möjligheter i livet än att födas i en familj som lever i fattigdom och utsatthet.

Alla har rätt att forma sitt liv som de önskar – men vi kan inte välja vilken tid eller familj vi föds i.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

20

MENING

Det här betyder givetvis inte att den som föds i en familj som har det bättre ställt med automatik skulle leva ett mer meningsfullt liv än den som föds i en familj som har det sämre ställt. Helt klart är det dock att de omständigheter som vi föds till, som hälsa, välstånd och social omsorg, påverkar våra liv och vår upplevelse av mening på mer eller mindre avgö­ rande sätt. När vi väljer hur vi vill leva, vilka vägar vi vill gå och vilka val vi vill göra, påverkas vi förstås av de villkor vi har fått i livet. Människor kan tolka livets mening och möjligheter mycket olika beroende på vilka erfarenheter de har, på hur de vuxit upp och på vad som har hänt och skett på vägen.

Betyder då detta att det inte finns någonting som är gemensamt för alla människor när det handlar om att söka en mening i livet och en plats i tillvaron? Nej, vissa grundläggande mänskliga behov måste förstås vara tillfredsställda för att man ska uppleva tillvaron som meningsfull och lock­ ande. Den amerikanske psykologen Abraham Maslow (1908–1970) är känd för den ”behovspyramid” han konstruerade för att visa hur olika mänskliga behov hänger samman och bildar en helhet (se figuren nedan).

För att anknyta till frågan om livets mening skulle man kunna säga att upplevelsen av mening, utifrån Maslows synsätt, förutsätter en tillfredsstäl­ lelse av grundläggande behov som hunger och törst, trygghet och kärlek.

Också detta att uppleva sig vara accepterad och att kunna utöva ett självbe­ stämmande över sin livssituation är viktiga steg på vägen mot ett självför­ verkligande. En sådan tolkning av mänskliga behov diskuteras vanligtvis i psykologin, men eftersom frågan om mening inte enbart är psykologisk utan existentiell, är den relevant även för diskussioner i religionskunskap.

Maslows behovspyramid (i lik­ het med många andra teore­ tiska modeller) ska inte tolkas helt bokstavligt. För visst kan exempelvis människor som har problem med hälsan samti­ digt ha behov av skönhet och klokskap. Maslows modell lyfter dock fram att det i många fall finns en behovshierarki, där vissa behov är mer grundläg­ gande än andra.

Att nå självförverkligande, ta till vara på egna kunskaper, ha egna drömmar Att bli sedd, dvs. att ha en egen identitet Sociala behov, umgänge, vänner, kollegor Känna säkerhet i form av trygghet och skydd Grundläggande fysiska behov som mat och sömn

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

21

1:3 I Maslows behovspyramid?

Här öppnar sig intressanta perspektiv för den som vill diskutera var frågan om livets mening kommer in i bilden. Om en upplevelse av mening till exempel förutsätter att vi känner oss trygga och att vi har möjlighet att påverka vår livssituation, hur kan en religiös tro tänkas spela roll för en människa som söker en mening?

I ett sammanhang Sociologi = läran om hur människor beter sig i grupp, i ett socialt samspel

En annan tänkare som har reflekterat över vad som kan ge människor för­ måga att uppleva mening är den israeliske professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky (1923–1994). Med Antonovsky är begreppet KASAM förknippat. KASAM står för ”känsla av sammanhang” och syftar på att den enskilda människans välbefinnande har att göra med i vilken mån hon kan se en struktur och en ordning i det som händer i och runt hennes liv. Den som upplever att det som sker i livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt har en stark känsla av sammanhang, vilket också leder till en bättre hälsa.

1:4 Begripligt, hanterbart och meningsfullt Prova Antonovskys teori om KASAM på något som du gör i skolan eller i en annan verksamhet.

• Är uppgiften begriplig, det vill säga förstår du hur du ska göra?

• Är den hanterbar, det vill säga klarar du av att göra den på utsatt tid, med den hjälp du får osv.?

• Känns den meningsfull; har du eller någon annan nytta av att du gör den?

Att finnas i ett socialt sam­ manhang är viktigt för alla.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

22

MENING

I ett samhälle där individen har ett stort mått av frihet och den enskildes självförverkligande lyfts fram som ideal att sträva efter kan det vara särskilt viktigt att betona vikten av sammanhang. Kanske är det lättare att se bety­ delsen av samhörighet när svårigheter och kriser drabbar ett samhälle. När coronaviruset under vårvintern 2020 drabbade världen och Sverige hördes en ström av röster, från politiker och medicinskt ansvariga men också från många andra, där vikten av att hålla samman och ha omtanke om varandra starkt betonades.

Individuell frihet är förstås något som de flesta av oss ser som något gott och värdefullt, men denna frihet utesluter inte behovet av gemenskap och samhörighet med andra. ”Ensam är stark” heter ett gammalt ordspråk, men tänker man på att vi alla är sociala varelser som skulle ha svårt att klara oss utan närheten till andra människor framstår nog det ordsprå­ ket som långtifrån alltid sant. Det är visserligen viktigt att ha friheten att välja sin väg i livet och att inte bli hindrad av förväntningar och krav som omvärlden lägger på en. Men samtidigt behöver var och en av oss med­ människors närhet och stöttning när vi formar våra liv och tar oss fram på de vägar som möter. Här har vi ett ansvar inte bara för att göra något av våra egna liv, utan också när det gäller att hjälpa och stödja andra män­ niskor i deras vägval.

1:5 En fast punkt?

För många människor kan den egna familjen vara den fasta punkt där individen upplever sig ha en plats och vara del av ett sammanhang som ger trygghet. Klassen i skolan, kompisarna i bandet, idrottslaget eller arbetskamrater är andra exempel på grupper som kan ska skapa positiva sammanhang.

Kan du känna att du hittar en plats och en trygghet någonstans? Var känner du att du är del av ett sammanhang som ger styrka och bär dig?

Religionens roll Var kommer då religion och religiös tro in i bilden? Som vi senare ska se finns det vissa tänkare som har menat att religiöst sökande ofta är ett uttryck för ett behov av tröst i en osäker värld. De menar att tron på en hjälpande gudomlig makt eller kraft kan fylla detta behov på ett sätt som inte medmänniskor kan.

Det är säkert så att de som lever i en religiös tro och tradition därige­ nom får stöd för att tolka det som händer i livet så att det framstår som mer begripligt än vad det kanske annars skulle göra. Dessutom kan nog en troende genom sin religiösa hållning få både kraft och inspiration att möta livets skeenden på ett sätt som skänker värde och mening. Att säga detta är dock inte detsamma som att påstå att ett religiöst inriktat sökande efter mening och sammanhang skulle vara uttryck för en hallucination eller ett © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

Religion – ett uttryck för vårt behov av tröst i en osäker värld?

23

önsketänkande. Det skulle krävas mycket mer av analys och argumentation för att kunna visa på att ett sådant påstående skulle vara sant och rimligt.

Ansvaret att göra något av sitt liv Oavsett vilken inställning en människa har till frågan om huruvida reli­ gion kan bidra till att ge mening åt livet, måste hon själv ta ansvar för hur hennes liv ska formas. I filosofins värld har just människans ansvar och hennes frihet varit viktiga teman för många tänkare, inte minst existentialisterna. En av dem, författaren Jean-Paul Sartre (1905–1980), poängterar i sina böcker den enskildes ansvar för att göra något av sitt liv. Det här ansva­ ret kan inte, enligt Sartre, läggas över på någon annan: vänner, älskare, för­ äldrar – eller Gud! Det är alltid man själv som måste göra något av sitt liv efter de förutsättningar som ges. Man kan inte ”skylla på” någon annan för hur det går och utvecklas. Oavsett vilka prövningar och svårigheter som möter på vägen finns det ett ansvar hos människan att förhålla sig till dessa – det går inte att som det lilla barnet lägga sig ned på golvet och skrika ”jag vill inte” när livet går en emot.

Existentialismen behandlas i ämnet filosofi, men dess grundtankar har också relevans för religionskunskapen i det att den tar upp en rad frågor om mening, om ansvar och om frihet i en människas liv.

Det viktiga är att fatta beslut – och göra val – som uttrycker ett aktivt ansvar i livet. Ett sådant ansvar är absolut i den meningen att det inte kan läggas över på någon annan. Det gäller också en människa som har en reli­ giös förankring i livet. I det avseendet, säger Sartre, spelar det inte någon © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

24

MENING

roll om Gud finns eller ej: Oavsett om han gör det eller inte måste ändå människan ta sitt ansvar för det egna livet och för sin relation till andra!

Valfrihet – på gott och ont I ett samhälle där ansvaret för att skapa mening mer eller mindre medvetet läggs på den enskilde medborgaren, finns det alltid en risk att människor kommer att uppleva en ensamhet. På samma gång som det kan vara befri­ ande att känna att man själv bär på ansvaret för att livet ska utvecklas till något gott, kan en sådan frihet upplevas som skrämmande.

Existentialisterna talade om den ångest en människa kan uppleva när hon upptäcker att hela ansvaret för att livet ska fyllas med ett innehåll ligger på henne själv. Och en nutida amerikansk professor i psykologi, Barry Schwarz (född 1946), har i sin bok Valfrihetens tyranni gjort gällande att en människa som ställs inför många alternativ att välja mellan inte nöd­ vändigtvis blir lyckligare än en som ställs inför färre. Schwarz menar att valfrihet är någonting gott och positivt men att alltför många valalternativ att ta ställning till kan leda till oro, stress och bristande tillfredsställelse.

De flesta av oss har säkert upplevt något liknande. Vi står inför en rad valmöjligheter som leder till olika sätt att leva och handla. Det kan vara vardagsnära val som vad vi ska äta, hur vi ska klä oss, vad vi ska göra efter jobbet eller skolan och så vidare. Men det kan också vara mer allvarliga och långtgående val det handlar om, till exempel hur vi vill leva våra liv, om vi vill leva tillsammans med någon annan eller på egen hand, om vi ska satsa på en bestämd utbildning eller ett visst arbete eller låta bli.

Integritet = självständighet, frihet från inblandning

Andra kan ge stöd De långtgående valen kan vara svåra att göra och ofta kräver de att man funderar ordentligt. Ingen av oss kommer dock ifrån dem och det är vik­ tigt att vi verkligen tar oss an dem på allvar, för de har stor betydelse för hur vi kommer att leva – och uppleva – våra liv. Men det kan förstås vara av stor betydelse att vi, innan vi fattar våra beslut, får möjlighet att fundera och samtala tillsammans med andra. En personlig frihet utesluter inte nära kontakter med andra människor. Visserligen måste vi fatta våra grundläg­ gande val i livet ensamma, men vi har allt att vinna på att låta dessa beslut föregås av diskussioner och samtal med familjemedlemmar, vänner och andra människor. Om man tillåter sig att lyssna på andra kan man kanske se en fråga på ett bredare och mer sammansatt sätt. Då kan det kanske vara lättare att fatta ett beslut som är tillfredsställande och väl förankrat.

Här är det dock viktigt att betona skillnaden mellan att lyssna till andra människor och att låta dem styra ens beslut. Den personliga friheten är viktig och det är också den personliga integriteten.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

25

1:6 Hur ser din valfrihet ut? a) Fundera över inom vilka områden som du upplever att du har frihet att välja och ge några exempel. b) Hur gör du när du ska välja mellan olika alternativ i någon viktig fråga? Tar du stöd av andra eller bestämmer du dig helt på egen hand?

Möjligt att kompromissa?

Det finns säkert en rad frågor där man kan vara villig att kompromissa utan att känna sig kränkt eller berövad sin frihet. Eller vad säger du, går världen under om du inte får den maträtt du önskar till kvällsmat därför att någon i din familj inte tycker om den? Eller om din flickvän ber dig vänta med att spela din musik tills hon gått hem till sig, eftersom hon inte gillar hårdrock? I ett demokratiskt förhållningssätt ingår att man måste vara beredd att förhandla och kompromissa och att inte alla kan få sin vilja igenom precis på det sätt de skulle önska.

Det finns dock val och förhållningssätt i livet som ligger bortom möj­ ligheten att förhandla och kompromissa. När det handlar om frågor som rör hur vi som individer vill leva våra liv är detta något som, förutsatt att vi inte kränker andras motsvarande rätt, ingen annan människa har rätt att hindra oss från.

FRIHET ATT VÄLJA SITT LIV

Ateist = person som har uppfattningen att det inte finns någon gud

Har en person en viss religiös tro och vill leva i enlighet med vad hon eller han uppfattar vara rätt väg enligt den, måste den personen i det demokratiska samhället få göra det.

På samma sätt måste den som är ateist eller tvivlar på religionens förmåga att säga något sant och riktigt, få göra de vägval som hon eller han finner vara rimliga och angelägna.

Om du är man och vill leva ditt liv med en annan man eller är kvinna och väljer en kvinnlig livspartner är detta ett personligt beslut som ingen har rätt att lägga sig i eller försöka hindra. Lika lite som den som väljer ett liv i en samkönad relation har rätt att motsätta sig att tvåkönade par har rätt till sin kärlek.

Rätten att själv få ta ansvar för sitt liv är grundläggande för en människa. I en demokrati är den rätten avgörande att vårda och den anses värd att skydda både i lagen och av moraliska skäl. Vi ska senare återkomma till detta.

Att möta andras val Denna typ av olikheter i livsval och livsmönster berikar ett samhälle därför att vi lär oss av varandra. Om en person som är övertygad ateist möter en övertygad, troende muslim, så har båda en intressant samvaro tillsammans framför sig – om de bara öppnar upp och vill lyssna till varandra. Men att lära av en annan är förstås inte nödvändigtvis detsamma som att vilja ha det som den andre har det.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

26

MENING

MYCKET KLÄDER ELLER LITE KLÄDER – ETT MÖTE MELLAN OLIKA VÄRDERINGAR

Här blir det också intressant att diskutera vilka värderingar som man själv har och relatera dem till andras.

Ta till exempel frågan om bruket av huvudduk. Om du är kvinna och känner att det är positivt för dig att bära huvudduk så är kanske denna känsla uttryck för mer än bara en vana. Du kanske vill markera något med att bära huvudduk och signalera en identitet eller en tillhörighet genom detta val. På samma sätt kan den som väljer att inte bära huvudduk signalera någonting särskilt med det.

När man diskuterar bruket av huvudduk kommer man ofta att tala om mer än bara vanor och vardagsbruk, eftersom det också kan handla om identitet, personligt ställningstagande och tillhörighet.

I detta sammanhang har ibland följande fråga ställts om hur kvinnoförtryck ska tolkas: Är det den som förväntas ha väldigt mycket eller den som förväntas ha väldigt lite kläder på sig som är svårast utsatt för andras försök att styra och ta makten över dem?

Hur man besvarar denna fråga har att göra med vilka värderingar som accepteras när det gäller synen på kvinnors och mäns roller. Reklam med mer eller mindre avklädda modeller kan kanske på ett sätt verka frigjord och förhålla sig naturligt till nakenhet och hud. Den kan också skapa förväntningar på hur både kvinnor och män bör se ut för att hålla måttet, vara attraktiva och vackra. Sådana förväntningar kan bli till en börda för den som inte tycker sig kunna, eller inte vill leva upp till de kroppsliga ideal som odlas.

Och den som av ett eller annat skäl istället finner sig vara styrd till att dölja så mycket som möjligt av sin kropp, men som egentligen gärna skulle vilja ha en annan och mindre påklädd stil, kan också uppleva att den egna friheten och integriteten inte respekteras.

1:7 Vilka ideal har du? a) Vad tror du det är som driver en människa att utveckla sin kropp enligt ett bestämt ideal? Var kommer sådana ideal ifrån? Ska de betraktas som positiva eller negativa – eller kan de kanske fungera på båda sätt? b) Har du ett ideal för hur du bör se ut och för hur du bör leva?

Ta det onda med det goda?

Relatera = sätta i samband med

Samtidigt som rätten till självbestämmande är grundläggande när vi talar om människors förutsättningar att forma en mening i livet måste man komma ihåg att vårt beroende av medmänniskor är en tillgång som också är grundläggande att vårda. Vi sade tidigare att individuell frihet och ömsesidighet i mänskliga relationer inte utesluter varandra, utan kan vara mycket utvecklande när de samverkar. Livet kan vara svårt att leva och det är långtifrån alltid enkelt att bestämma sig för vad man ska göra av den tid och de möjligheter man har. Då kan det vara betydelsefullt att befinna sig nära andra människor, uppleva saker tillsammans och samtala om livets både enklare och svårare sidor.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

Hur viktigt är det att se vältränad ut?

Vad för träning ägnar du dig åt – och hur mycket tränar du?

För tillfället blir det inte så mycket träning, målen är i och för sig högre men mer än 2 ggr i veckan blir det inte. Jag tränar lite allt möjligt. Har alltid tyckt om att gå till gymmet med kompisar, såväl pass som styrketräning.

När jag inte vill ha en bestämd tid och inte är helt säker på att jag är sugen, så är det enklare att göra armhävningar/ situps med lite hopprep hemma.

Försöker även att få in lite racketsporter då jag tycker det är ett väldigt lätt sätt att få upp konditionen på.

Vilka motiv och mål har du med din träning?

De starkaste motiven för min träning är två. Det första är att jag vill må bra.

När jag har kommit igång med att träna efter ett uppehåll förstår jag aldrig hur jag kunde ta en paus eller låta det gå så lång tid sedan sist. Jag mår bra både

Stoicism = en filosofisk riktning, som bl.a. betonar vikten av att inte vara känslostyrd

fysiskt och psykiskt av träningen. Sedan har vi ju fåfängan, jag vill se bra ut. Jag tycker det är viktigt att kunna vara stolt över hur jag ser ut. Är man nöjd med hur man ser ut så stärker det såklart ens självförtroende, vilket sedan leder till att man mår bättre och har enklare att hantera vardagen. Sedan tycker jag ju såklart att det är kul. Visst, stå en halvtimme med ett hopprep kanske jag inte skulle kalla mycket nöje, men

27

man får pusha sig och känna sig duktig.

Resterande är däremot riktigt kul, vilket kanske är varför jag gör just de ”övningarna”.

I vilken utsträckning påverkas dina ideal om kropp och utseende av reklam och media?

Denna fråga är väldigt svår att svara på… Jag har som alla andra i min ålder ständigt varit utsatt för reklam med perfekta kroppar. Det är inte samma sak för killarna som för tjejerna då deras ”ideal” är hälsoskadligt. Det har heller inte varit samma hysteri kring det för killar, men det påverkar ändå.

Tror du att man blir en lyckligare människa om man känner sig snygg och vältränad?

Ja, jag tror man kan bli en lyckligare människa om man känner sig snygg, eftersom det kan ge ett bättre självförtroende. Vältränad brukar vara en faktor för att man ska känna sig snygg, så jag tror därmed att det påverkar ens ”lycka”.

Sebastian, 20 år

Om man funderar över hur man vill leva sitt liv kan det säkert vara lätt att måla upp en vision som enbart rymmer sådant som är positivt, vackert och roligt. Men alla vet att ingen av oss kommer att leva ett liv helt utan sorger och motgångar. Därför kan det ha ett värde att vara realist, det vill säga att försöka se så klart på verkligheten som det är möjligt, när man tänker över sitt liv och dess möjligheter.

En grupp antika tänkare som kallas stoiker resonerade på följande sätt om tillvarons sammansatta natur: Gott och ont i livet balanseras av logos, ett styrande världsförnuft av gudomlig natur. Det bästa förhållningssättet enligt stoikerna är att vara förberedd på att livet har uppgångar likaväl som nedgångar, och att inte kämpa mot dessa, utan ta emot dem och lära sig möta dem sansat och med klokhet. Det är ett sådant förhållningssätt som avses när man talar om ”ett stoiskt lugn”.

1:8 Bra med både-och?

Hur gör du för att möta livets uppgångar och nedgångar? Går det att formulera ett allmänt recept för hur livets ljusare och mörkare sidor bör balanseras mot varandra, eller är detta något som varje människa själv måste lära sig att hantera?

Måste nedgångar alltid vara negativa och uppgångar positiva?

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

28

MENING

Life is a roller coaster – en blandning av både gott och ont, sorg och glädjeämnen …

Kanske kan man tycka att det ”stoiska lugnet” verkar vara svårt att följa i ett omväxlande liv – och kanske inte heller verkar särskilt lockande. För den som söker mening är det dock betydelsefullt att fundera över hur man ska förhålla sig till livets ljusa och mörka sidor och deras inbördes relationer.

Man kan se hur tänkare genom historien – både religiösa och icke religiösa – har funderat i banor som inte är helt olika stoikernas. Det har ibland sagts att gott förutsätter ont. Den som inte varit ledsen kan inte heller vara glad, den som inte har upplevt sorg och saknad kan inte fullt ut glädja sig över det hon eller han har i sin närhet.

En pendling mellan ljus och mörker Man kan argumentera mycket kring denna inställning att gott förutsätter ont och det finns mycket att säga i anslutning till den. En lärdom att dra är dock att detta att fundera över livets mening inte måste innebära att all­ ting betraktas som ljust och positivt. Vi människor pendlar mellan ljus och mörker och det betyder att vi, trots de drömmar och visioner vi kan ha, på något sätt måste lära oss att förhålla oss till detta att livet är sammansatt och komplicerat. Att fånga en mening i livet är möjligt för oss alla, oavsett vilka vi är och hur vi lever. Mening kan se ut på olika sätt och det är inte så att upplevelse av mening bara är möjlig om allt i livet är ljust och glatt.

Mening är ett djupare begrepp än så.

LIVETS MENING I FÖRHÅLLANDE TILL HÄLSA OCH OHÄLSA

Ta till exempel upplevelser av hälsa och ohälsa! Saken är ju inte så enkel som att den som är frisk upplever livet som meningsfullt, medan den som är sjuk upplever det som meningslöst. Snarare är upplevelsen av mening något som visserligen kan påverkas av hur en människa upplever både hälsa och ohälsa, men som inte avgörs av det.

I början av det här kapitlet berättade Steve Sjöquist om hur frågor om mening kan vara både väsentliga och positiva att fundera över för den som lever med en svår sjukdom. Den som är sjuk kan uppleva livet på ett annat sätt än den som är frisk. Alla sjuka upplever dock inte livet på ett och samma sätt, lika litet som alla friska gör det.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

29

Vilken betydelse har din kropp för din känsla av mening?

Dessutom är begreppen frisk och sjuk inte helt entydiga, och ibland är det inte självklart att det går att dra någon tydlig gräns mellan dem och hur den i så fall ser ut.

Svaret på frågan om livet har mening kan därför knappast vara så enkelt uttryckt som att ”ja, om den som lever det är frisk”. Det finns mycket som spelar roll för upplevelsen av mening, och hälsa är säkert för många människor betydelsefullt i sammanhanget, men den betyder inte allt. Det finns mycket som är viktigt att ta hänsyn till när frågan om livets mening diskuteras och här kan människor ha många och varierande inställningar.

Fokus på det lustfyllda?

Egoism = Egennytta, själviskhet

En annan antik uppfattning är den som brukar kallas hedonistisk.

Beteckningen kommer av ett grekiskt ord som betyder lust eller lycka.

Enligt denna uppfattning bör en människa inrikta sig på det som kan vara lustfyllt och ge upplevelser av välbehag för att leva ett gott liv.

Det här kan låta som om det var enbart den egna lustupplevelsen som stod i centrum och att det var en hängiven fullblodsegoism som föresprå­ kades – och så har nog det hedonistiska idealet tolkats av en och annan.

Men den hedonistiska skolans grundare Aristippos (som levde på 400­talet före vår tideräkning) avsåg något mindre begränsat än så. Det är inte bara den egna utan också andras njutning och välbefinnande som bör styra hur man handlar och beter sig i livet.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

30

MENING

FILMTIPS

En oväntad vänskap

Den verklighetsbaserade filmen En oväntad vänskap inleds med att den unge förortskillen Driss kommer ut från fängelset. Han vet inte hur han ska försörja sig men får snart ett arbete som assistent åt den rike Philippe, en medelålders man som är förlamad sedan många år.

Driss och Philippe kommer från helt olika världar och till att börja med tycks de inte ha mycket gemensamt. Men allt eftersom kommer de att lära känna varandra djupare, en vänskap utvecklas och båda bidrar till att den andre kan se livet och världen på ett delvis annat sätt än tidigare.

Philippe är deprimerad och känner hopplöshet inför sin livssituation. Driss är tuff och utrustad med ett stort mått av humor. Han lockar Philippe att ge sig ut i världen igen, att våga ta för sig av livet – och att se på det med en växande glädje. Driss får också se att hälsa och rörlighet inte är något självklart, och han diskuterar på ett rakt sätt med Philippe om hur Philippe på bästa sätt ska möta sin situation.

Du kan se korta avsnitt av filmen på Youtube.

Hur kan man tänka om vad som är viktigt för att leva ett meningsfullt liv? Har hälsa betydelse för hur man kan uppleva mening i livet?

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

Intellektuell = som handlar om tänkande och analys

31

Dessutom är begreppen lust och lycka komplicerade. Naturligtvis kan de handla om den kroppsliga tillfredsställelse som god mat eller bra sex kan ge – och det kan vara nog så viktigt. Men lust och lycka kan också syfta på det man upplever i förhållande till konst eller musik som tilltalar, spännande intellektuella utmaningar som engagerar och berör och mycket annat.

1:9 Lust eller lycka? a) Hur tänker du om lust och lycka? Är det någon skillnad mellan dessa två ord? b) Om du måste välja mellan att sträva efter i första hand lust eller i första hand lycka – vilket väljer du? Varför?

Denna sammansatta bild av det som upplevs som lust och lycka kan vara viktig att tänka på när man funderar över frågor som rör livets mening. Om man tänker sig att ett liv innehåller både det som står för ljus och det som står för mörker, och att det som upplevs tillhöra livets ljusa sidor – som lust och lycka – kan se mycket olika ut och uppfattas på varierande sätt, så kan man också utifrån detta nog dra slutsatsen att frågor om mening med och mening i livet kan besvaras väldigt olika av olika människor. De erfar­ enheter och bakgrunder vi har varierar, vilket påverkar hur vi uppfattar ett begrepp som mening.

Kärlek på olika sätt Återigen, denna variation i tolkning av mening betyder inte att vi inte skulle kunna finna vissa grundläggande och gemensamma mänskliga behov som vi alla önskar få tillfredsställda. Vi talade tidigare om Maslows behovs­ pyramid. Där är ett framträdande behov riktat mot kontakt och kärlek.

Det är motiverat att betrakta detta som ett allmänmänskligt behov, men det betyder inte att vi alla i vår strävan att tillfredsställa det handlar på ett och samma sätt. Det finns olika slag av kärlek och gemenskap – den man delar med sin familj, med sina föräldrar och syskon, den som vänner kan ge och ta emot, den som upplevs tillsammans med någon man är föräls­ kad i och så vidare.

Alla de här olika slagen av kärlek har sina viktiga platser i en männi­ skas liv, och de är uttryck för behov som alla människor delar. Samtidigt kan de komma till uttryck på mycket olika sätt. Ett exempel är förhål­ landet kärlek – sex. Vissa människor vill att sex och kärlek ska gå hand i hand, andra menar att det är fråga om två olika saker. En del anser att sex är någonting som två människor som älskar varandra bör dela enbart till­ sammans, medan andra uppfattar sex som positivt och tillfredsställande också när man har det med någon som man inte är förälskad i eller har i övrigt djupare känslor för.

Rätten att forma sitt liv i frihet innebär också att var och en har en rätt att söka sin väg för att uttrycka och tillfredsställa behovet av kontakt och

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

32

MENING

När värderingar om livets mening krockar I kapitlet har du kunnat läsa på flera ställen om hur vår individuella frihet att välja väg i livet måste ställas i relation till andra människors motsvarande frihet. Ibland krockar olika synsätt och värderingar.

Heder kontra skam Under 2000-talet har en rad fall av så kallat hedersrelaterat våld uppmärksammats i media. I juni 1999 mördades Pela Atroshi, i januari 2002 Fadime Sahindal och i november 2005 Abbas Rezai. Alla tre fallen har under årens lopp varit föremål för åtskilliga artiklar och reportage, och många andra

exempel har därefter uppmärksammats. I centrum har begreppen heder och skam stått. Vad är det som gör att föräldrar, familj och släkt kan känna sig så vanärade av att en dotter eller son väljer en egen väg i livet, sitt eget sätt att älska och utveckla en relation, att de är beredda att skada och döda henne eller honom?

Begreppen heder och skam har på många håll i världen en lång historia.

Att värna den egna familjens heder genom att inte gå utanför rådande normer och böja sig för de sociala och moraliska regelverk som håller samman en viss grupp eller gemenskap, har ansetts grundläggande för att göra sig förtjänt av att få vara kvar i

denna grupp eller gemenskap. Det kan handla om att en dotter som ska gifta sig måste vara oskuld eller att kärleksrelationer inte inleds med människor som inte delar den egna gruppens gemenskap, tro och värderingar. Det kan också handla om att en son eller dotter håller sig till normaliserade och accepterade sexuella handlingar, och inte lever i exempelvis homo- eller bisexuella relationer.

Ofta tänker vi nog att begreppen heder och skam enbart hör hemma i andra kulturer och inte i ett västerländskt land som Sverige. Som forskaren Eva Reimers visar, kan det dock finnas anledning att ställa frågan om vi inte också kan se spår av dessa begrepp i det moderna svenska samhället.

Normer = brukar liknas vid oskrivna informella regler om beteenden

Moralisera = framföra vad som moraliskt sett är rätt, ofta i en predikande ton

Pernilla Ouis: Om heder och skam

Pernilla Ouis är fil.dr i humanekologi och universitetslektor vid Malmö högskola. Hon konverterade till islam som 21-åring och forskar bland annat om modernisering och islamisering i Mellanöstern.

Läs resten av intervjun med Pernilla Ouis om heder och skam.

Humanekologi = studiet av förhållandet mellan människa och natur i olika kulturer

Hur skulle du vilja förklara begreppen heder och skam?

Jag brukar använda mig av definitionen att heder är varje människas krav på att få känna respekt och stolthet i sina medmänniskors ögon. Jag betraktar detta som en universell, mänsklig egenskap. Det som däremot är kulturellt bundet, och därmed varierande, är vad som definieras som hedersamt.

I en del kulturer handlar hedern om att kontrollera de kvinnliga medlemmarnas sexualitet. Med dessa hedersnormer följer en patriarkal ordning och upprätthållandet av heteronormativitet och särskilda könsroller. Så har det varit i vår egen kultur också, men efter den sexuella revolutionen och med en ökad individualism är kontrollen av

Patriarkat = från det latinska ordet pater som betyder fader. Står för att det är äldre män som har makten inom både familjen och samhället

kvinnlig sexualitet inte längre så central för vår uppfattning om vad som utgör heder i det svenska samhället.

Skam är för mig frånvaron av heder och ett tillstånd som man genast måste försöka ta sig ur. I en hederskultur kan det göras genom att den familjemedlem som dragit skam över gruppen bestraffas med våld eller uteslutning ur gruppen. Eftersom hedern bärs kollektivt av gruppen, är det gruppens ansvar att hedern återupprättas. I det svenska samhället kan man (som individ) exempelvis förlora sin heder och befinna sig i ett tillstånd av skam om man fuskat med skatten eller haft svart hemhjälp. Då kan man som svensk göra en ”pudel” eller ursäkta sig på annat sätt för att återfå hedern.

Heteronormativitet = när heterosexualitet ses som norm (rättesnöre) för människors sexualitet © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 At t fåNgA eN meNINg

33

Eva Reimers: Om manligt våld mot kvinnor Eva Reimers är lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet

Läs mer om Eva Reimers tankar om manligt våld mot kvinnor.

Du har ju studerat hur heders­ relaterat våld skildras i svensk press. Vilka är dina slutsatser av detta?

Jag har funnit att användningen av termen ”hedersrelaterat våld” inte sällan leder till att de hot och det våld som vissa kvinnor utsätts för kommer att framstå som något icke-svenskt och väldigt annorlunda än annat – mer vanligt förekommande – manligt våld mot kvinnor. Det presenteras som ett

kulturellt fenomen, vilket inte då blir fallet med annat manligt våld mot kvinnor. Detta framställs istället som handlingar av mer eller mindre störda individer.

Detta riskerar att leda till att ”ickesvenska” män i allmänhet stämplas som våldsamma mot kvinnor på grund av sin kulturella bakgrund, medan ”svenska” män förstås som jämställda.

De våldsamma ”svenskarna” framställs ju oftast som undantag.

kärlek. Så länge ingen tar skada eller kränks av det förhållningssätt man väljer, är man fri att gå denna väg på det sätt man önskar. Som när det handlar om andra typer av val i livet är friheten förenad med ett ansvar för sig själv och för andra – det finns en ömsesidighet i det.

Det är spännande och kan vara mycket utvecklande att tillsammans med andra fundera och diskutera hur olika kontakt­ och kärleksbehov kan ta sig uttryck. Här är inte den främsta uppgiften att kritisera eller moralisera över val och livsvägar som man själv inte förstår eller före­ drar. Det är viktigare att lära sig att människor är mycket olika och att det finns mycket att lyssna in och ta del av för den som vill skaffa sig en mer sammansatt och bred kunskap om vad det är att vara människa, i sig själv och i relation till andra.

1:10 Kärlek och sex a) Hur ser du på förhållandet mellan kärlek och sex? Är det viktigt att vara kär i den man har sex med? Vad är det i så fall som saknas i en sexuell relation där parterna inte är kära? b) När människor har sex och är riktigt nära varandra betyder det att det är viktigt att de visar varandra respekt – och det gäller förstås oavsett om de är kära i varandra eller inte. Vad är det man bör tänka på både för att ge och för att få respekt i förhållande till den man har sex med?

Det är förstås betydelsefullt att odla en varsamhet i förhållande till både sig själv och andra. Livet är inte enkelt och var och en måste göra sina val – utan att alltid kunna veta riktigt säkert vad som kommer ut av dem. Så är det med kärlek och relationer, så är det också när det gäller det sociala livet i övrigt och frågor som rör skola, utbildning, arbete och fritid. ”Livet © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

34

MENING

Arbeta med fler uppgifter.

Repetera kapitlet.

måste levas på förhand men kan förstås först i efterhand”, ungefär så for­ mulerade sig den danske tänkaren Søren Kierkegaard (1813–1855).

Vi har var och en ett ansvar för hur vårt liv kommer att se ut och hur det formar sig. Det går inte att passivt betrakta det och tro att det då kommer att skänka tillfredsställelse och mening. Att fånga en mening i livet är möj­ ligt för den som lever det aktivt, som fattar beslut och gör de val som lockar och verkar önskvärda. Det finns inte endast ett sätt att fånga en sådan mening – utan många! Att det förhåller sig så gör livet särskilt spän­ nande att leva tillsammans med andra.

I det här kapitlet har vi diskuterat hur frågor som rör mening och mål i livet kan uppfattas – inte minst i religionens värld. I nästa kapitel ska vi se närmare på hur denna typ av frågor kan tolkas utanför religioners och religiösa traditioners sammanhang.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

Olof Franck är docent och universitetslektor vid Göteborgs universitet. Tidigare har han arbetat som gymnasielärare i religionskunskap och filosofi. Han har skrivit ett flertal läromedel och varit verksam som ämnesexpert för Skolverket.

Lika och unika Om mening, värde och tro Religionskunskap är ett ämne med särskild betydelse i ett samhälle som präglas av mångfald. Det sätter fokus på frågor som rör människors tro, deras vägar att gå för att söka mening och deras sätt att värna om viktiga värden.

I Lika och unika presenteras mångfalden av dessa frågor utifrån olika infallsvinklar. Det är ett läromedel som med sina resonerande texter och engagerande uppgifter vill fungera som en inspiration till eleven att söka vidare, tänka efter, fundera på egen hand och tillsammans med andra.

I bokens första del presenteras viktiga perspektiv på mening och värde, religion och vetenskap samt religionskritik. I den andra delen behandlas frågor som hör hemma på etikens område, till exempel frågor om rättvisa, om jämställdhet mellan människor av olika kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning, och om etiska perspektiv på liv och död. I den tredje och avslutande delen presenteras världsreligionerna tillsammans med andra religiösa traditioner.

Till läromedlet hör ett digitalt läromedel med en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, fördjupande texter, interaktiva uppgifter och kapitelvisa sammanfattningar.

Lika och unika är skriven för kurserna Religionskunskap 1 och 2.

Art.nr 33193

studentlitteratur.se