9789144139005 by Smakprov Media AB

SKRIVANDE

POLIS SOFIA ASK

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37163 ISBN 978-91-44-13900-5 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Janerik Henriksson/TT Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

Förord 7 Språk och uniform 7

1 Inledning 11 Förundersökning i backspegeln 11 Bokens innehåll 12 Autentiska röster 13

2 En dag på jobbet: blåljus och textproduktion 17 En dag på jobbet 17 Utsättning 17:00, fredag kväll 17 Ingripande 17:56 18 Skrivande 19:13–19:32 18 Skrivande 22:45–01:00 19 En ögonblicksbild 20

3 Yrkesspråk och yrkesjargong 23 Språk på arbetsplatsen 23 Yrkesspråk: kollusionsfara och PL19 23 Yrkesjargong: gneta och blada 24 Språk för inre och yttre kommunikation 25 Etiska aspekter av språkbruk 26 Språklagen styr ditt skrivande 28

4 Skrivkontext på polisstationen 33 Att skriva om bucklan och självmordet 33

Från talspråk till skriftspråk 34 Från tal till text och tillbaka igen 36 Vilka är läsarna? 37

5 Språkliga verktyg för skrivande poliser 41 Balans i innehållet: förgrund och bakgrund 41 Anföring: att återge andras ord 43 Direkt anföring: ”Han slog mig i ansiktet”, sade Anna 43 Indirekt anföring: Anna berättar att han slog henne i ansiktet 45 Dold anföring 46 Anföring och tolkning 46 Pronomen 48 De eller dem – aldrig dom 50 Jag i formella texter 51 Språk och kön i polistexter 52

6 Språk och stil: rätt i ton och rätt i sak 57 Vilka ord ska du välja? 57 Stilskalor 58 Vardagligheter 59 Myndighetssjukan 61 Tempus – att skriva om dåtid och nutid 63 Allmänna råd om ordval 64 Lathund – rätt och fel i småsaker 66

7 Texter i förundersökningar 71 Att skriva för rättsprocessen 71 Att skriva en anmälan 71 Att skriva ett förhör 72 Konceptförhör 73 Referatförhör 75 Dialogförhör 77 Att skriva PM 79 Att dokumentera fysiska ageranden 82

4 Innehåll

8 När språk spelar roll på riktigt: två fall 87 Språk som påverkar 87 Fall 1: ”Ett blåmärke stort som en femkrona” 88 Fall 2: Måns och Maria 90

9 Rättslingvistik: jakt på språkliga fingeravtryck 97 Vad gör en rättslingvist? 97 Rättslingvistikens huvudområden 99 Rättslingvistikens ursprung 100 Vem skrev texten? 102 Vem talade? 103 Möjligheter och hinder 104

10 Språkande polis 109 Om språk och uniform 109 Om polisspråket 110 Förvalta ditt förtroende 111 Litteraturförteckning 113 Bildförteckning 115 Sakregister 117

Innehåll

Ord är makt. Pennan är vapnet. Hur man skriver och dokumenterar är viktigt. Pennan kan fria och fälla. Bengt, befäl

Kapitel 1

Inledning

Förundersökning i backspegeln Den 24 augusti 1819 mördas herr Peter Askbom i Stockholm. Polisen griper en 16-årig lärling vid namn Carl-Eric Vesterlund på plats och beskriver honom i ”protocollet”:

Lärlingen Vesterlund, som, till följd häraf, nu iställtes, befant vara af liten och spenslig växt, med rundt och bleklagt ansigte samt ljusa hår och klädd endast uti skjorta, väst och byxor, hvilka jämte hans ansigte voro af blod och orenlighet nästan öfverhöljde, så att hela hans utseende bar stämpeln af den mordgerning, för hvilken han gjort sig misstänkt och hvars ryslighet i betydlig mon ökade deraf, att hans ansigte, hufvud och den högra handen fortfarande blödde af de sår, dem han under mordets verkställande troligen undfått derigenom, att den mördade satt sig till motvärn; […] (Protocoll, hållne hos Kongl. Öfver-Ståthållare-Embetet för Police-Ärender vid Undersökningen angående det af Skomakare-Lärlingen Carl Eric Vesterlund å Skräddare-Gesällen Peter Askbom den 24 Augusti 1819 föröfvade Mord 1819) 11

Bokens innehåll Det finns en uppfattning hos allmänheten att poliser mest kör radiobil och håller ordning på gator och torg, men yrket innehåller en ansenlig mängd skrivande också. I kapitel 2 följer jag utryckningspolisen Jonas under ett arbetspass för att undersöka hur mycket skrivande och hur mycket blåljus en vanlig dag på jobbet för honom innehåller. Alla yrken skapar specifika yrkesspråk som gör att arbetet fungerar smidigt och som håller samman gruppen. I kapitel 3 diskuterar jag Polisens interna språkbruk och beskriver skillnaden mellan yrkesspråk och yrkesjargong. Kapitlet tar upp etiska aspekter av språkanvändning som handlar om objektivitet, språklagstiftning och språk och kön. De förutsättningar som finns runt själva skrivandet brukar kallas för skrivkontext. Polisens skrivkontext är unik; få andra yrkesgrupper skriver mängder av texter om uppslitande (eller högst vardagliga) händelser alla timmar på dygnet. I kapitel 4 beskriver jag skrivkontexten i polismyndig heten samt diskuterar svårigheterna med att göra tal till skrift och att närma sig en eller flera mottagare. När du ska skriva myndighetstext kan du ta hjälp av de språkliga verktyg för skrivande poliser som jag beskriver i kapitel 5. Kapitlet innehåller anvisningar om hur du balanserar rekvisit och bakgrundsbeskrivningar, hur

Kapitel 1 Inledning

Mycket har hänt sedan konstaplarna skrev texten om Peter Askbom och hans mördare Carl-Eric Vesterlund. Beskrivningen av den misstänkte mördaren är subjektivt målande på ett sätt som idag inte skulle vara acceptabelt. Den bristande objektiviteten i frasen ”hela hans utseende bar stämpeln af den mordgerning, för hvilken han gjort sig misstänkt” skulle heller aldrig förekomma i en förundersökning på 2000-talet. Men även om förundersökningstexter ser annorlunda ut idag är deras syfte och funktion desamma som 1819 – texterna ska presentera information som gör att skyldiga kan dömas och oskyldiga släppas fria. Också straffskalan var annorlunda i början av 1800-talet. Carl-Eric Vesterlund dömdes till att ”mista högra hand och lifvet, samt halshuggas och steglas”. Eftersom han hade fyllt 16 år blev han dömd och straffad som en vuxen man och avrättades på Galgbacken den 8 januari 1820.

du i skrift på olika sätt kan återge andras uttalanden och hur du skapar en formell och saklig ton i texten genom neutralt ordval och stilmedvetenhet. Kapitel 6 handlar om språk och stil och om hur ordvalet styr hur läsaren uppfattar texter. Där tar jag upp skillnaden mellan vardagligt och myndig hetsbetonat skriftspråk och ger allmänna råd om rätt och fel i språket. De vanligaste texter som du kommer att skriva som polis är anmälan, förhör och PM. Hur dessa texter ska utformas språkligt för att vara funktionella i utredningsprocessen beskrivs i kapitel 7. Genom hela boken argumenterar jag för att ditt språk och ditt skrivande som polis kan vara avgörande för utgången av en utredning. I två fall, som beskrivs i kapitel 8, visar det sig att en liten fras och ytterst små språkliga förändringar fick stora konsekvenser för i ena fallet ett domslut, i det andra fallet för polisstudenters bedömning av ett misshandelsfall. När lingvister på olika vis är delaktiga i förundersökningar eller studerar texter och språkbruk i rättsprocessen faller det under forskningsområdet rättslingvistik. I kapitel 9, ”Rättslingvistik – jakt på språkliga fingeravtryck”, presenteras det forskningsfält där språkvetenskap möter lag och rätt. Kapitel 10, slutligen, innehåller en sammanfattande diskussion om villkor och förutsättningar för ett tydligt, enkelt och begripligt polisspråk.

Autentiska röster Alla citat och exempel i boken (med några få undantag) är autentiska och hämtade ur förundersökningar skrivna av verksamma poliser från hela Sverige. Jag är medveten om att de förundersökningsprotokoll som jag har hämtat exempel från innehåller känsliga uppgifter om enskilda personer. Därför har alla namn, platser och omständigheter som skulle kunna röja de inblandades identitet anonymiserats. Jag har valt sådana citat vars innehåll är ofta återkommande med liten variation och därför inte kan knytas till en person, plats eller specifik situation. Alla citat där verksamma poliser yttrar sig kommer, om inget annat anges, från intervjuer gjorda på myndigheter i hela landet. Också de medverkande poliserna och deras myndigheter har anonymiserats.

Kapitel 1 Inledning

Det är mycket skrivande. Du skriver mer tid än du är ute på ärendet. En timme på plats i verkligheten är detsamma som två timmar vid datorn. Jonas, ordningspolis

Kapitel 2

En dag på jobbet: blåljus och textproduktion En dag på jobbet Det här kapitlet skildrar en dag i polisen Jonas liv. Hans berättelse ger en bild av vardagen för en ordningspolis vid en större svensk myndighet och det skrivande som han gör under ett vanligt arbetspass.

Utsättning 17:00, fredag kväll Skratt och kaffeångor i lokalen som långsamt fylls av män och kvinnor i uniform. De hälsar vänligt på mig och verkar undra varför jag är där. Befälet tar ordet och går igenom veckans händelser och meddelar vilka kriminella personer som synts i området. När vissa namn nämns, så suckar alla. Just den här kvällen är det en stor hockeymatch i staden och många poliser beordras dit. De som får tjänstgöra på kvällens match både gratuleras och beklagas. Polisen Jonas tar mig med på sitt arbetspass. Han är i 30-årsåldern och har jobbat som polis i yttre tjänst några år. Han berättar att det alltid varit hans dröm att bli polis och när jag frågar om skrivandet säger han att det inte är det han brinner för, men att det måste göras och göras bra. Jonas är

lite förbryllad över mitt intresse för myndighetsskrivande och vi ägnar en stund åt att prata om våra olika världar. Kollegan Eugenio avbryter oss och meddelar att de ska ut på ett ärende. Klockan är 17:56.

Jonas åker på ett snatteriärende. Jag har inte fått tillstånd att åka med på ingripanden, så jag sitter kvar i avrapporteringsrummet och försöker föreställa mig den verklighet som poliser befinner sig i dagligen. Väggarna i rummet är kala och myndighetsgrå. Den speciella förhörsstolen är stor och tung. Det är ”för att folk inte ska kunna kasta den på oss”, berättar en kvinnlig polis som sitter vid en dator. Hon skriver en anmälan i ett fall om misshandel och ska bara skriva färdigt innan hon kan åka hem. Hon ser trött ut. Jag hittar inga ordlistor eller skrivhjälpmedel i rummet och gör en mental notering om att fråga Jonas vilka hjälpmedel poliserna har i sitt skrivande på plats. För att fördriva tiden medan jag väntar på Jonas läser jag förundersökningar och småpratar med några poliser som kommit in för att avrapportera. Ofta tänker man inte på polisyrket som ett skrivande yrke, utan allmänhetens bild av polisens arbetsuppgifter handlar mer om blåljus och fysiska ingripanden. De poliser jag har träffat menar att de skriver ungefär 30–50 procent av sin arbetstid en vanlig vecka, ibland mer och ibland mindre.

Skrivande 19:13–19:32 Det regnar ute och Jonas är blöt när han kommer in för att avrapportera. Han suckar lite över ingripandet; en tjej har stulit smink på ett varuhus och gripits av en väktare. ”Det är så onödigt att unga personer gör sådana här brott”, säger han, tar en klunk kaffe och loggar in på en dator. Nu ska han avrapportera ärendet, och jag sätter mig förväntansfullt tillrätta bredvid honom. Men Jonas hinner knappt sätta sig förrän det knastrar i radion på axeln. Det är ett larm om ett förmodat självmordsförsök och Jonas och Eugenio störtar upp och springer iväg. Allvaret lägger sig i rummet och jag känner obehag i maggropen. Två andra poliser sitter och skriver i rummet,

Kapitel 2 En dag på jobbet: blåljus och textproduktion

Ingripande 17:56

men jag vill inte störa med min närvaro. När jag ändå vågar fråga, så berättar de att de avrapporterar en trafikolycka och en rattfylla. Jag köper en macka i cafeterian och sätter mig för att vänta på Jonas. Det tar tid. Lång tid. Så hör poliserna på radion att Jonas patrull inte hann fram i tid och en kvinna har hittats död på vinden i ett bostadshus i en förort. Hon hade hängt sig. Jag känner mig sorgsen över det liv som av olika anledningar tagit slut i förtid. En polis som heter Eva säger att det kan ta tid att lämna dödsbudet till familjen och att det inte går att säga när Jonas kommer tillbaka, bara att det tar lång tid. Det är mörkt ute och ensamt i avrapporterings rummet, som nu är tomt. 22:03 kommer en patrull in med en ung man som skriker och väsnas. Han är inte aggressiv, men högljudd och ful i mun. Han skriker könsord till alla i rummet och jag hukar mig. Det gör inte poliserna Erik och Juha som lugnt och vant hanterar den unge mannen som blöder lite från näsan. Han har slagits i en krogkö och ska förhöras om han bara kan lugna ner sig. De går in i ett närliggande förhörsrum. Genom den öppna dörren hör jag hur hans långa harang av könsord och svordomar minskar successivt och snart hörs bara mummel och knatter från datorn som Juha skriver på. Efter en halvtimme lommar den unge mannen iväg ut i natten igen och skriker ett sista ”snutjävlar” över axeln i dörren. Obegripligt, säger jag. Vardagsmat, säger Erik och flinar.

Skrivande 22:45–01:00 När Jonas äntligen kommer in igen är han sammanbiten och ser ledsen ut. Han och kollegan har en stunds informell debriefing i rummet. Andra poliser på plats visar sin medkänsla på ett korthugget men fint vis. Dödsbud är fruktansvärt svårt. Jag lyssnar, men kan inte riktigt ta in vad de varit med om. Så loggar han in på datorn igen och drar igång maskineriet som ska skapa hans texter. Jag flyttar mig lite närmare för att se bättre, men respekterar Jonas tystnad. Han skriver och skriver. Anmälan är kort och lite klinisk och avslöjar inga känslor eller detaljer. Förhören med boende i fastigheten ger inte mycket annat än att kvinnan mest höll sig för sig själv och sällan sågs ute, men någon hade sett henne gå med en slags snara i handen och ringt polisen. Jonas skriver PM och det går trögt. Han ändrar

Kapitel 2 En dag på jobbet: blåljus och textproduktion

Spännande med forskning om språk och det vi inom Polisen jobbar med – både språk och rätt ihop, liksom. Susanna, ordningspolis

Kapitel 9

Rättslingvistik: jakt på språkliga fingeravtryck Vad gör en rättslingvist? Vid många brottsutredningar utförs forensiska undersökningar av olika slag för att säkra bevis och binda gärningsmän till brottet. Det vanliga är att det då handlar om fingeravtryck, blod och kroppsvätskor, fotspår eller andra fysiska förhållanden. Men ibland kan bevis också hittas i människors språk och språkbruk – språkliga fingeravtryck skulle man kunna säga. Det vetenskapsfält som arbetar med det kallas rättslingvistik och fokuserar skrivet och talat språk, dels i specifika brottsutredningar, dels i olika delar av rättskedjan från utredning till huvudförhandling i domstol. En rättslingvist kan undersöka språk och språkbruk inom många olika områden. Oftast handlar forskningen i en svensk kontext om att studera och analysera polisiära dokument, interaktion i rättssalen eller andra delar av rättskedjan utan att det direkt är del av en brottsutredning. Här kommer däremot några exempel på hypotetiska fall där en rättslingvist skulle kunna bidra i utredningsarbetet:

• Lisa hittas död i sin lägenhet med ett självmordsbrev på en datorskärm. Är det verkligen hon som har skrivit brevet eller är det Lotta som har motiv att döda Lisa? 97

• • • • •

i samma bransch. Vem skrev hotbreven? Erik och Bosse lämnar in exakt samma hemtentamen för examination och båda säger att de har skrivit den på egen hand. Vem har egentligen skrivit hemtentan? Anna kidnappas, men blir fri mot en stor lösensumma som Annas rika föräldrar betalar. Polisen anar att kidnappningen är arrangerad och misstänker Annas partner. Skrev han utpressningsbrevet? Anders anklagas för hets mot folkgrupp efter att ha skickat rasistiska mejl. Han hävdar att hans dator varit tillgänglig för flera andra personer i det öppna kontorslandskapet. Skrev Anders breven? Eva som driver den lokala affären Supergott menar att den nya affären i byn gör varumärkesintrång när de kallar sig Superbäst. Kan Eva hävda att detta är ett varumärkesintrång? Tom blir dömd för ett grovt brott, men försvaret menar att tolken inte översatt rätt när han talar en lokal dialekt av sitt modersmål och överklagar domen. Kan tolken ha begått fel som bidrog till utfallet i tingsrätten?

De påhittade exemplen ovan är alla fall som skulle kunna hamna på en rättslingvists bord. Allt handlar om språkbruk och den individuella prägel vi som språkbrukare sätter på det vi skriver eller säger. Vår idiolekt, alltså det sätt vi använder språket i tal och skrift som gör oss unika som språkbrukare, är tydlig främst när vi talar. Då anas nämligen våra särdrag som ålder, kön, geografisk och social tillhörighet mer eller mindre tydligt. Men idiolekten visar sig också i skrift. Tänk exempelvis på hur du börjar ett vanligt mejl – sätter du oftast komma eller utropstecken efter hälsningsfrasen? Stavar du ofta fel på samma ord eller gör du små hjärtan istället för en prick ovanför bokstaven i när du skriver för hand? Använder du alltid samma emoji när du skriver sms? Blandar du ihop de och dem? Det som gör det komplicerat är att det finns standardnormer för skrivet språk, vilket gör att språkets uppbyggnad i de flesta fall är likadan, vilket gör det svårt för rättslingvisten att hitta personspecifika drag i texter som är mer eller mindre korrekt skrivna. Det är ofta i felen och frekvensen av dessa språkliga avvikelser som det går att hitta individuella särdrag – och det kräver stora textmaterial för jämförelser.

Kapitel 9 Rättslingvistik: jakt på språkliga fingeravtryck

• Erik får hatbrev med dödshot, och han misstänker en konkurrent

För att kunna göra rättslingvistiska analyser kan olika metoder användas. Allmänt behöver en rättslingvist goda kunskaper om språk, olika språkformer (exempelvis ungdomsspråk, dialekt, slang) och språklig korrekt het, men också kunskap om genrer, grammatik och villkoren för olika typer av språklig interaktion. Både texten som helhet och dess detaljer, genre och språksituation måste tas hänsyn till i rättslingvistiska studier. Ibland räcker inte bara språkliga analyser, utan rättslingvisten måste vara uppfinningsrik och kreativ i sökandet efter svar. Ett exempel på det kommer från Storbritannien där utredarna i en polisutredning om förberedelse till mord fastnar på ett slanguttryck som ansågs potentiellt viktigt i en chatt kommunikation mellan två misstänkta unga män. Rättslingvistens uppdrag blev att översätta slanguttrycken i meningen ”I’ll get da fiend to duppy her den” till standardengelska. Genom slanglexikon kunde det fastslås att ”fiend” är slang för narkotikamissbrukare, vilket leder till frasen ”I’ll get the drug addict to duppy her then” – men verbet duppy krävde vidare undersökningar. Genom kontakter med musikbranschen lyckades rättslingvisten spåra ordet till en låt av Bob Marley från 1969, Duppy Conqueror. Duppy här är ett substantiv och betyder ’spöke’, men i chattkonversationen används det som ett verb, ungefär ’att göra någon till ett spöke’. Då får vi frasen ”I’ll get the drug addict to make her a ghost”, alltså ’döda henne’, vilket i rätten blev en viktig pusselbit i fallet och männen fälldes för förberedelse för mord (Grant 2017).

Rättslingvistikens huvudområden Rättslingvistik som vetenskap delas in i tre huvudområden. Det första kallas språk och lag (eng. legal linguistics) och handlar om studier av lag texters och andra skriftliga rättsdokuments begriplighet, betydelse och tolkningsmöjlighet. Ett exempel på en sådan studie är Byrman och Skoglund (2018) som har studerat språket i tingsrättsdomar och kommit fram till att män och kvinnor i dessa domar beskrivs på olika vis som anknyter till traditionella och stereotypa uppfattningar. Bland annat kunde de visa att män ofta framställs som aktiva och kvinnor som passiva, vilket blev tydligt i frågor om omsorgsförmåga i vårdnadsfall, men också att klädsel och alkoholpåverkan i brottmål kunde beskrivas olika beroende på om den tilltalade var man eller kvinna (2018).

Kapitel 9 Rättslingvistik: jakt på språkliga fingeravtryck

Sofia Ask är lektor i svenska språket vid Linnéuniversitetet i Växjö och forskar om text och skrivande inom polisyrket och polisutbildningen. Hon har i sin forskning arbetat med såväl poliser i fält som polisstudenter i utbildning.

SKRIVANDE POLIS Skrivandet är en central del av polisyrket. En polis auktoritet är inte bara synlig utåt genom uniformen, utan också genom de texter som ingår i förundersökningar och utredningar och som når många olika mottagare. Myndighetsutövningen ställer förstås stora krav på ett tydligt och precist språkbruk och rättssäkra texter. Skrivande polis är förankrad i praktisk polisutövning och baserad på språkvetenskaplig forskning och gällande lagtext. Tillsammans lägger dessa tre perspektiv grunden för en säker och juridiskt hållbar språkhantering för yrkespoliser. I de olika kapitlen behandlas flera grundläggande områden som är viktiga för skrivande poliser, som att göra tal till text, att förhålla sig objektiv och att skriva för olika mottagare. Författaren resonerar om hur formuleringar och ordval styr läsaren samt visar hur texter bör utformas språkligt för att vara funktionella i utredningsprocessen. Här finns också handfasta råd om vad som är språkligt viktigt att tänka på i förundersökningstexterna anmälan, förhör och PM. I denna andra upplaga av boken har ett kapitel om rättslingvistiska undersökningar av ”språkliga fingeravtryck” tillkommit. Skrivande polis är en handbok i skrivande som riktar sig till såväl polisstudenter i utbildning som till verksamma yrkespoliser.

Andra upplagan Art.nr 37163

studentlitteratur.se

9789144139005

Articles inside

Skrivkontext på polisstationen 33

Inledning 11