9789144138992 by Smakprov Media AB

J E N N Y E DVA R D S S O N

SKÖNLITTERATUR I VÄRDEGRUNDSARBETET

so li

rit

mod k rle ti kä pa em

h i r

t e

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43026 ISBN 978-91-44-13899-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2020

INNEHÅLL

FÖRORD 9 O M F Ö R FAT TA R E N 1 1

DEL I

Introduktion till värde grundsarbetet 1. Vad är värdegrund?

Skolans värdegrund

En given del av undervisningen

2. Skönlitteratur som ingång till värdegrundsarbetet

Vilken skönlitteratur är bra att arbeta med?

Hur ska man arbeta med skönlitteraturen?

3. Läsaren och texten

Avstamp i receptionsforskningen

Critical literacy i ett värdegrundsarbete

Lärarens lyhördhet

Något om textval

DEL II

I klassrummet Böcker för värdegrundsarbete i F–3

Gropen av Emma Adbåge

Vitas hemlighet av Kerstin Lundberg Hahn

Akissi – det flygande fåret av Marguerite Abouet & Mathieu Sapin

Bob av Wendy Mass & Rebecca Stead

Fler lästips

Böcker för värdegrundsarbete i 4–6

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld

Fjädrar av Jacqueline Woodson

Kung Pow. Dödens dal av Ola Lindholm & Johan Lindqvist

Fler lästips

Böcker för värdegrundsarbete i 7–9

Doften av ett hem av Bonnie-Sue Hitchcock

Ryttarna av Mats Wahl

Om det var krig i Norden av Janne Teller  Fler lästips

94   101

Böcker för värdegrundsarbete i gymnasiet  Hästpojkarna av Johan Ehn

103   103

Inte som du av Johanna Schreiber & Ida Ömalm Ronvall

111

Närmar du dig mjukt av Jacqueline Woodson

115

Fler lästips

118

Silent books för värdegrundsarbete

121

Hundpromenaden av Sven Nordqvist

121

Dörren av JiHyeon Lee

124

Ankomsten av Shaun Tan

126

Fler lästips

129

L I T T E R AT U R F Ö R T E C K N I N G 1 31 R EG I STE R 135

FÖRORD

Mitt intr esse för litteratur och läsning väcktes tidigt och har under mina år i skolans värld förstärkts. Jag har sett hur elever genom den skönlitterära läsningen har getts möjlighet att gå in i olika världar, testa olika roller och jämföra det lästa med egna erfarenheter och den värld de själva lever i. Jag har även kunnat se hur lärare med hjälp av litteraturen har öppnat upp för samtal och diskussioner kring frågor som tangerar skolans värdegrund. I denna bok utgår jag från skolans värdegrund. I bokens första del, kapitel 1–3, diskuterar jag begreppet värdegrund och hur man med hjälp av skönlitteratur kan arbeta med värdegrundsfrågor. Arbetet med skönlitteraturen utgår från receptionsforskning och critical literacy-perspektiv, vilket gör att dessa inriktningar också beskrivs här. Bokens andra del är klassrumsnära. Här ges förslag på böcker att arbeta med indelade efter stadierna F–3, 4–6, 7–9 och gymnasiet. Därefter ger jag förslag på så kallade silent books som kan användas i olika åldrar. I varje avsnitt kopplar jag ihop boktipsen med förslag på lämpliga värdegrundsfrågor att arbeta med i klassen. Jag presenterar även olika typer av uppgifter såsom diskussionsuppgifter, skrivuppgifter, boksamtalsfrågor, rollspel, värderingsövningar och uppgifter där eleverna får skapa på egen hand. Till en del av uppgifterna finns förslag på mallar och stödstrukturer som jag tagit fram. Jag hoppas att de kan vara till användning för dig i ditt klassrum. Skönlitteratur i värdegrundsarbetet har en bred målgrupp. Den

8 vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskoleklass till gymnasiet men också till lärare som arbetar inom kommunal vuxenutbildning. Min önskan är att boken väcker tankar och idéer samt inspirerar dig att använda skönlitteraturen som en naturlig del i din egen undervisning.

Kristianstad i juni 2020 Jenny Edvardsson

F örord

[190806 2326: INGEN TEXT] DEL I

Introduktion till värde grundsarbetet

1 Vad är värdegrund?

I skolans vär ld och styrdokument är värdegrund ett återkommande begrepp, men även i sammanhang utanför skolan har det givetvis sin plats och betydelse. Nationalencyklopedin förklarar ordet som ”de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar”. Definitionen innebär att individen står i fokus och att våra normer och handlingar har sin grund i de värderingar vi gör av vår omvärld och företeelser i den. En norm är en sorts rättesnöre, en oskriven regel, som man följer och ofta är normerna gemensamma för det stora flertalet. När gemene man hör ordet värdegrund går säkert tankarna till hur man ska vara och bete sig. Värdegrund kan handla om normer, precis som definitionen i Nationalencyklopedin, men även om moral, etik, relationer, demokrati och livsåskådning. Begreppet värdegrund kan med andra ord stå för många olika saker och blir därmed ett rätt omfattande och vitt begrepp. Spännande är att vad vi lägger i begreppet värdegrund är något som förändras över tid. Tittar vi tillbaka i historien i vår del av världen kan vi se att den kristna läran under lång tid var vårt rättesnöre. Det var härifrån vi tog avstamp när vi diskuterade frågor om rätt och fel, om hur vi skulle vara som människor och hur vi skulle bemöta andra. Den värdegrund som finns i vårt samhälle i dag bygger på de demokratiska värderingarna som i sin tur kan sägas ta sin utgångspunkt i våra fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Här definieras hur vårt samhälle ska

Skolans värdegrund Begreppet värdegrund fick fäste i de läroplaner som togs fram under 1990-talet. Sitt ursprung har det egentligen i den statliga utredningen Skola för bildning: huvudbetänkande av Läroplanskommittén (SOU 1992:94), som sedan låg till grund för de nya läroplanerna. Med begreppet ville man fokusera inte bara på mätbara mål utan också på etiska värden. Dessa etiska värden ses som universella, och om alla följer dem leder det till välfärd och människors välbefinnande. Skolans värdegrund kan sägas vila på kristen och humanistisk tradition (Olivestam & Thorsén 2018). Den är väl förankrad i internationella konventioner såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i barnkonventionen (Orlenius 2016), och skollagen preciserar hur värdegrunden ska komma till uttryck: 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grund läggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättig heterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skollag 2010:800

I. I ntroduktion till vä rdegrundsar b etet

styras och vilka rättigheter och skyldigheter vi som medborgare har. Här läggs grunden för de normer vi ska följa. Nu när barnkonventionen blivit lag kommer säkert begreppet att diskuteras på nytt för att säkerställa att det också har ett tydligt barnperspektiv. Intressant när man diskuterar värdegrund är att den på något sätt kan sägas utgöra grunden för alla människors välbefinnande och välfärd. Den innehåller med andra ord universella och eftersträvansvärda värden, något alla eller åtminstone de flesta vill följa. Samtidigt kan det ibland vara svårt att precisera vad värdegrunden egentligen är. Den blir ett samlingsnamn för något som är svårdefinierat men samtidigt eftersträvansvärt. När man arbetar i skolan blir det därför viktigt att tydliggöra vad som är skolans värdegrund, något som jag ska försöka göra i nästa avsnitt.

Det som fastställs i skollagen återkommer i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) och i Läroplan för gymnasieskolan (Gy11), där det i kapitel 1 betonas att ”[u]tbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på” (s. 5). Varje människas egenvärde och respekt för miljön är också något som betonas. Värden som ”[m]änniskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor” (s. 5) ska gestaltas och förmedlas. Det står vidare att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Låt oss för tydlighets skull formulera de olika delarna i en punktlista. Värdegrunden innefattar alltså:

Ǝ människolivets okränkbarhet Ǝ individens frihet och integritet Ǝ alla människors lika värde Ǝ jämställdhet mellan kvinnor och män Ǝ solidaritet mellan människor Punkterna innefattar många olika aspekter och för att lättare få grepp om dem behöver man konkretisera. Det kan då exempelvis handla om diskriminering, fattigdom, mobbning, trakasserier och metoo men likaväl om delaktighet, inflytande, mänskliga rättigheter, barnens rätt och medbestämmande. Målet med värdegrundsarbetet i skolan, så som anges i läroplanerna, är att alla elever • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, • respekterar andra människors egenvärde, • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor Lgr11, s 10

1. Vad ä r vä rdegrund?

16 • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Eftersom skrivelserna finns med i läroplanens första två kapitel, är det viktigt att komma ihåg att arbetet ska genomföras av alla lärare och genomsyra skolans samlade verksamhet. Det ska alltså inte vara något som bara genomförs under en temadag, utan det är frågor som hela tiden ska finnas med i skolans arbete: värdegrunden ska integreras i undervisningen. Precis som jag tidigare nämnt kan det vara svårt att enas om vad värdegrunden är. De etiska värden som ligger till grund för den är till viss del abstrakta och kan tolkas på olika sätt, även om målet är något mer preciserat i läroplanens formuleringar. Så fort något kan tolkas på olika sätt leder det till svårigheter, och så även i detta fall. Väldigt få människor skulle säga att de är emot värdegrunden. De flesta skulle nog snarare säga att de står bakom värdegrunden så som den presenteras i skolans styrdokument. Problemet är att det finns ett tolkningsutrymme, vilket kan leda till att vi har en föreställning om att samstämmighet råder när det kanske i själva verket finns stora skillnader. Alla lärare på en skola kan med andra ord ge sken av att de står bakom värdegrunden, men när man börjar skrapa på ytan finns det stora skillnader i deras tolkningar. Lärarna har olika synsätt och det kan leda till konflikter och missförstånd. Samma sak gäller givetvis bland elever. Något man även bör diskutera när det gäller skolans värdegrund är att de grundläggande etiska värdena faktiskt kan kollidera med andra formuleringar i våra läroplaner. Det står tydligt att skolan ”ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram” (Lgr11, s. 6). Samtidigt betonas att ”[a]lla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem” (Lgr11, s. 6). Här finns en konflikt. Hur ska vi kunna uppmuntra att skilda

I. I ntroduktion till vä rdegrundsar b etet

Gy11, s. 7

17 uppfattningar förs fram om vi samtidigt ska ta avstånd från vissa uppfattningar? Det kan vara en svår balansgång och ibland ett näst intill omöjligt uppdrag att följa. Viktigt är att vi som lärare hela tiden vågar lyfta, problematisera och diskutera värdegrunden.

En given del av undervisningen Hur kan man då arbeta med värdegrunden så att den blir en naturlig del av undervisningen? Jag tänker att värdegrunden är något som måste konkretiseras och synliggöras för eleverna samt utgå från det som de möter i vardagen, i det som händer i samhället, i skolan, i klassrummet eller rentav i mötet med en text, en film och så vidare. Så fort vi agerar – oavsett om handlingen sker i den reella världen eller i den digitala – så synliggörs också våra värden. Att låta eleverna få handla, ta ställning och diskutera kan leda till att de får syn på olika värden och vad som krävs av dem själva för att följa den värdegrund som skolan omfattar. Ett sätt kan vara att utgå från ett normkritiskt perspektiv, något som Skolinspektionen för fram i rapporten Skolornas arbete med demokrati och värdegrund från 2012. Med detta menas att man ska ”synliggöra och problematisera rådande normer, värden och perspektiv liksom ojämn maktfördelning i synnerhet i relation och den egna positionen/utgångspunkten, det vill säga att reflektera över vilka normer, värderingar och privilegier man själv är bärare av, och huruvida de kan förändras, i en ständig strävan efter att uppnå jämlika relationer” (Skolinspektionen 2012, s. 55). Det handlar med andra ord om att synliggöra makt och ojämlikhet och de normer som styr vårt tänkande och agerande. Först när det är gjort kan man aktivt börja arbeta med att förändra. I ett normkritiskt perspektiv hamnar normerna i fokus. Normerna gör att man delar in exempelvis människor i olika ”fack”, där vissa fack är mer eftersträvansvärda än andra. Det leder i sin tur till att de fack som är mest eftersträvansvärda också är de som tilldelas mest makt. Det skapas en obalans. I skolan handlar det om att synliggöra dessa normer och hur de påverkar oss och det samhälle vi lever i. Vad är det exempelvis som gör att pojkar ofta tar större plats och

1. Vad ä r vä rdegrund?

utrymme i ett klassrum? Hur kan vi lärare förändra undervisningen och skolsituationen så att alla får möjlighet att göra sin röst hörd? Ibland kopplar man samman begreppet intersektionalitet med normkritik. Intersektionalitet kan ses som ett perspektiv som används för att lyfta fram och synliggöra de olika maktordningar som finns exempelvis i samhället eller i en skönlitterär text. Dessa maktordningar samverkar, konkurrerar och/eller kompletterar varandra i olika sammanhang. När de synliggörs kan man aktivt arbeta för att förändra och få bort dem (Kalonaityté 2014). Maktordningarna kan vara uppbyggda utifrån olika kategorier såsom kön, klass, ålder, kropp, etnicitet och funktionsförmåga. De är socialt konstruerade och förändras över tid men kan också ta sig olika uttryck i olika miljöer och kulturer. Det som är gemensamt för dem är att de på olika sätt är diskriminerande och alltså går att koppla samman med tillgång till eller brist på makt. Ett intersektionellt perspektiv kan vara mycket fruktbart att använda i skolan, både när man planerar sin undervisning och i arbetet med skönlitterär text. Det kan leda till att man blir medveten om de skillnader, maktojämlikheter och exkluderande normer som finns i klassrummet, i texten och/eller i det omgivande samhället. Man börjar ifrågasätta. Vad är det som gör att många av de texter som läses i skolan inom området litteraturhistoria är skrivna av vita män och framför allt av män från en västerländsk sfär? Och varför är det mest vita barn som syns i bilderböcker utgivna i Sverige? Vems perspektiv saknas i läroboken, i den skönlitterära texten, i klassrummet? Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan handlar med andra ord om att få elever att utveckla ett förhållningssätt. Detta förhållningssätt ska bygga på de grundläggande värderingar som genomsyrar undervisningen och som utgår från mötet med andra. I nästa kapitel ska vi uppehålla oss vid skönlitteratur och bland annat diskutera litteraturval och hur man kan tänka kring skönlitterära verk i värde grundsarbetet.

I. I ntroduktion till vä rdegrundsar b etet

85 Genom den knyter man an till romanens titel. Frågan kan följas av:

Ǝ Vad är ett hem? Då får eleverna fundera över vad som för dem kännetecknar ett hem. Intressant att följa upp med kan vara frågor som:

Ǝ Upplever du att ett hem är en trygg plats? Ǝ Har alla människor ett hem? Ǝ Kan man ha flera hem? Då många i dag växer upp med skilda föräldrar kan frågan om hem vara högaktuell att diskutera. Eleverna kan få skriva om frågorna eller samtala om dem i smågrupper. Därefter kan prologen läsas högt. På det sättet får alla elever möjlighet att komma in i berättelsen. Arbetet med boken kan sedan fortsätta i grupp med fem elever i varje, och till varje vecka får eleverna en tilldelad roll och till rollen en bestämd uppgift. Rollerna cirkulerar, vilket gör att alla elever minst en gång hinner vara i de olika rollerna. Rollerna är: 1 samtalsledare 2 sammanfattare 3 ordletare 4 illustratör 5 karaktärsgranskare

När man är samtalsledare har man två viktiga uppgifter. Man leder sin grupps samtal och man har förberett frågor baserade på de sidor man läst. Samtalsledaren ser till att övriga gruppmedlemmar får redovisa sina uppdrag och därefter att det finns tid att diskutera de frågor som man förberett. Att vara sammanfattare innebär att man skriftligen sammanfattar hela det lästa avsnittet. Sammanfattaren är den som inleder gruppens samtal genom att återberätta handlingen. Att vara ordletare innebär att man letar upp ord i texten som är ovanliga, svåra eller viktiga. Man gör en ordlista där orden förklaras

Böcker för vä rdegrundsar b ete i 7– 9

Elev

Samtals ledare

Samman fattare

Ordletare

Illustratör

Karaktärs granskare

Vecka 1/6

Vecka 2

Vecka 3

Vecka 4

Vecka 5

Vecka 1/6

Vecka 2

Vecka 3

Vecka 4

Vecka 5

Vecka 1/6

Vecka 2

Vecka 3

Vecka 4

Vecka 5

Vecka 1/6

Vecka 2

Vecka 3

Vecka 4

Vecka 5

Vecka 1/6

FIGUR 7 Hur de olika rollerna kan fördelas i en grupp och vecka.

När det gäller Doften av ett hem kan det vara lagom att till varje vecka läsa ca 50 sidor. Efter att prologen har höglästs kan en bra indelning vara denna:

Ǝ Vecka 1: Vår, s. 19–50. Ǝ Vecka 2: Sommar, s. 51–97. Ǝ Vecka 3: Sommar, s. 98–151.

I I. I klassrummet

Ǝ Vecka 4: Sommar, s. 152–194. Ǝ Vecka 5: Höst, s. 195–233. Ǝ Vecka 6: Vinter, s. 234–248.

med elevens egna formuleringar. Orden beskriver man sedan i korthet för gruppen. Illustratören är den som får i uppgift att illustrera en eller flera centrala händelser från de sidor man läst. Illustrationerna kan genomföras på olika sätt – som en seriestrip, som målningar, som posters eller som en animering. Slutligen är det karaktärsgranskaren som får i uppgift att fördjupa sig i karaktärerna. I denna roll gör eleverna personporträtt som bygger på det som beskrivs på de sidor man läst. Om klassen läser boken under sex veckor blir indelningen för en grupp så här (se figur 7):

87 Genom att låta eleverna arbeta tillsammans med texten kan de ta hjälp av varandra. De ges också möjlighet att lyfta sådant som de fastnat för under sin läsning. Vill man följa upp med frågor efter att boken lästs klart kommer här några förslag:

Ǝ I boken funderar flera av karaktärerna över vilka de är. När

Alyce är ute med fiskebåten reflekterar hon exempelvis över sina föräldrar och att de är en del av henne: ”Samma delstat, två olika klimat, lika olika som mina föräldrar; och precis som med mina föräldrar har jag lite av båda i mig” (s. 65). Vilka spår kan du se av dina föräldrar i dig själv? Tycker du om att du har dessa drag? Den röda sidenklänningen som sågs i vattnet under översvämningen återkommer flera gånger i romanen. Bland annat har Dumplings en del av den i sitt hår. Kan man se den röda klänningen som en sorts symbol? Vad ska den i så fall symbolisera? I slutet av boken berättar Ruth för sin mormor att hon döpte sin dotter efter henne. Mormodern säger: ”Jag förtjänar inte det.” Håller du med henne? Vad kan det bero på att Ruth valde att ge sin dotter samma namn? Fler av karaktärerna i denna roman definierar sig själva och andra genom sin socioekonomiska status (vad de har på sig, hur de bor, vad de äter och så vidare). Ge exempel på detta. Hur definierar vi oss i dag? Är den socioekonomiska statusen viktig för oss? Vad krävs för att alla människor ska bli jämlika? I boken förstår man att det som sker inom hemmets fyra väggar ska stanna där. Det är inte något som man ska dela med sig av till andra i samhället. Samtidigt kan det vara skönt att få dela med sig till andra. Kan/får man prata om allt med sina vänner? Många av karaktärerna i romanen har ett hjärta av guld och försöker på olika sätt hjälpa sina medmänniskor. Ge exempel på detta. Är det viktigt att vara en god medmänniska? Hur kan du vara en god medmänniska?

Böcker för vä rdegrundsar b ete i 7– 9

Ryttarna av Mats Wahl gavs ut 2014 och är den första delen i en trilogi kallad Blodregn. Det är en släktsaga som är inspirerad av den isländska saga-traditionen. Språket är korthugget och familjen, släkten, är central. Karaktärernas känslor och tankar lämnas till stora delar därhän. Det är genom deras handlingar som man lär känna karaktärerna och genom de dialoger som de för med varandra. Handlingen utspelar sig i en framtida svensk miljö och boken kan räknas som en dystopi. Samhället har kollapsat och de styrande försöker få alla medborgare att flytta in till de större städerna. Där är det lättare att kontrollera dem. På landet växer en motståndsrörelse fram och personerna som är delaktiga i den är beredda att ta till alla medel för att förstöra för de styrande. I centrum för handlingen står två familjer som bor på landsbygden. De hamnar i konflikt med varandra och denna konflikt är det som driver handlingen framåt. Huvudpersonen Elin, dotter i ena familjen, råkar döda Björn, pappan i den andra familjen. Ryttarna lyfter frågor om tillhörighet, utanförskap, familjerelationer, makt, våld och hämnd. Då det finns så många paralleller till den isländska sagan tänker jag att man inför läsningen ska ta avstamp i denna saga-tradition. Vad kännetecknar den? Hur skrev man? Vad handlade den isländska sagan om? Eleverna kan få bekanta sig med delar av de isländska sagorna. De finns exempelvis att läsa i fulltext på webbplatsen Projekt Runeberg, www.runeberg.org. Till de mer kända inom genren hör Njals saga och det avsnitt i den som handlar om Gunnar på Hlidarende samt Egil Skallagrimssons saga. Låter man arbetet med Ryttarna ta avstamp i den isländska sagan kommer eleverna snart att kunna dra paralleller mellan dem. Det kan vara en uppgift som får löpa genom hela läsningen. Eleverna får fundera över likheter och skillnader och kontinuerligt skriva ner sidnummer där de hittat intressanta jämförelser. Ett enkelt venndiagram kan vara lämpligt för eleverna att ha som stöd under sin läsning (figur 8).

I I. I klassrummet

Ryttarna av Mats Wahl

89 LIKHETER

Ryttarna

isländska sagor

FIGUR 8 Ett enkelt venndiagram för att hitta likheter och skillnader mellan olika texter kan vara ett bra stöd under och efter läsningen.

Det ifyllda venndiagrammet blir en sorts materialinsamling som sedan kan användas till en komparativ analys, som eleverna gör när boken har lästs. Som stöd för skrivandet kan exempelvis en sådan uppgiftsbeskrivning vara till hjälp för eleverna (se figur 9). Viktigt är att man noga har gått igenom vad de olika punkterna i uppgiftsinstruktionen betyder, så att eleverna känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem. Det är också lämpligt att ytterligare stötta eleverna med exempelvis börjor, inledningar, för en komparativ analys och/eller med en skrivmall. Ryttarna är inte bara intressant att använda för att diskutera och se likheter och skillnader jämfört med den isländska sagan. Den är också mycket givande att diskutera utifrån frågor som rör könsroller, makt och avsaknad av makt samt hållbarhet i fråga om ekologisk hållbarhet, alltså människans förhållande och relation till naturen. Detta tänker jag att man kan ha med sig under läsningen. Eleverna kan få fundera över frågor som:

Ǝ Vem har tillgång till makt i romanen? Ǝ Vem saknar makt?

Böcker för vä rdegrundsar b ete i 7– 9

En komparativ (jämförande) analys Du har nu läst både utdrag ur isländska sagor och Mats Wahls roman Ryttarna. Sagorna och romanen har flera likheter men också en del skillnader. I denna uppgift ska du jämföra de två texterna. Börja med att kort återge handlingen i en av sagorna och i romanen. Jämför dem sedan med hjälp av följande punkter:

• • • • • • •

karaktärer språk miljö tid miljö- och personbeskrivningar dramaturgi tema och motiv

Har du hittat ytterligare något som du vill jämföra får du givetvis skriva även om det. Din text ska vara skriven i löpande form och indelad i stycken. Lycka till!

FIGUR 9 Exempel på instruktion till en komparativ analys.

Ǝ Vad krävs för att en karaktär ska ha tillgång till makt? Är det Ǝ Ǝ Ǝ

Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ

exempelvis ålder, kön, skicklighet, kunnande, attribut (exempelvis att man har vapen)? Vad krävs för att man ska ha makt i det samhälle som vi lever i? Hur ser maktförhållandet ut mellan de olika generationerna i romanen? Hur är maktförhållandena mellan olika generationer i vårt eget samhälle? Hur är människans relation till naturen? Tar man hand om den (lever i samklang med naturen) eller förstör man den (och tänker att man som människa står över den)? Vilka olika exempel kan du hitta från boken? Hur skildras kvinnorna och flickorna i romanen? Finns det skillnader i hur de skildras? Vad kan i så fall det bero på? Hur skildras männen och pojkarna i romanen? Finns det skillnader i hur de skildras? Vad kan i så fall det bero på? Kan du se några likheter mellan det samhälle som skildras i Ryttarna och det samhälle som du själv lever i? Tänk exempelvis på familjerelationer, könsroller och hållbarhetsfrågor. Vilken av karaktärerna är romanens starkaste karaktär? Med andra ord, vem är det som har mest makt, tänker du?

Låter man eleverna diskutera dessa frågor får de upp ögonen för hur makt kan ta sig uttryck både i en fiktiv och en verklig värld. Eleverna kommer vidare att få diskutera och få syn på hur man kan se på hållbarhet och hur man som människa genom sitt sätt att agera kan påverka den omgivande miljön. Genom att synliggöra dessa frågor i samband med litteraturläsningen får eleverna möjlighet att reflektera, fundera och ta del av andras tolkningar och perspektiv. Det kan leda till ett förändrat lärande och kanske också ett förändrat beteende. Vår roll i skolan är ju att lära eleverna om världen så att de kan förändra den.

Böcker för vä rdegrundsar b ete i 7– 9

Jenny Edvardsson, leg. lärare i svenska, historia och SFI med mångårig erfarenhet av undervisning, är verksam som adjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Hon har skrivit en rad böcker, bland annat Läsa och samtala om skönlitteratur och Digital kompetens i svenskundervisningen. År 2017 tilldelades Jenny Edvardsson Svenska Akademiens svensklärarpris.

SKÖNLITTERATUR I VÄRDEGRUNDSARBETET Kan skönlitteraturen vara en väg in i skolans värdegrundsarbete? Kan den ge eleverna möjlighet att utforska etiska värden på ett sätt som engagerar, väcker nyfikenhet och sätter igång tankar? Ja, med ökad medvetenhet om vad värdegrund kan innebära och hur den kan komma till uttryck i skolans arbete samt en mängd praktiska förslag att använda direkt i undervisningen så finns förutsättningarna. I denna handbok resonerar författaren först kring begreppet värdegrund och hur man med hjälp av skönlitteratur kan arbeta med de olika värdegrundsfrågor som lyfts fram i skolans läroplan. Klassrumsarbetet som beskrivs utgår från receptionsforskning och har ett critical literacy-perspektiv. Bokens andra del är praktiskmetodisk och ger förslag på skönlitterära böcker att arbeta med indelade efter stadierna F–3, 4–6, 7–9 och gymnasiet. Även silent books uppmärksammas. Till varje bok presenteras konkreta undervisningsaktiviteter med åldersgruppen i fokus – alltifrån skrivuppgifter, boksamtalsfrågor, rollspel och värderingsövningar till uppgifter där eleverna får skapa på egen hand. Skönlitteratur i värdegrundsarbetet vänder sig främst till verksamma lärare i grundskola och gymnasium men är också intressant för lärarstudenter och skolbibliotekarier.

Art.nr 43026

studentlitteratur.se