9789144138671

Långvarigt stillasittande – E N H Ä L S O FA R A I T I D E N ?

ELIN EKBLOM BAK (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35945 ISBN 978-91-44-13867-1 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/estudio Maia Printed by Eurographic Group, 2021

INNEHÅLL

TA C K 1 1 F Ö R FAT TA R P R E S E N TAT I O N 1 3 F Ö R O R D 17 F Ö R O R D T I L L F Ö R S TA U P P L A G A N 1 9

1. Inledning Elin Ekblom Bak

21

Det stillasittande beteendet

23

Det dagliga rörelsemönstret

24

Stillasittandets olika komponenter och nyckelbegrepp

26

Hur mycket och när sitter vi?

28

Trender i stillasittande

29

Referenser

32

2. Epidemiologi och mekanismer Mai-Lis Hellénius & Björn Ekblom Risk med fysisk inaktivitet

35 36

Stillasittande – epidemiologisk forskning

38

Betydelsen av att göra avbrott i stillasittandet

48

Stillasittandets speciella fysiologi och mekanismer

52

Stillasittande och sömn

59

Stillasittande och mat

60

Stillasittandet och dess relation till det övriga rörelsemönstret

63

Hur mycket får man sitta då?

66

Sammanfattning

67

Att reflektera över

68

Referenser

68

3. Stillasittande och psykisk ohälsa Jill Taube & Eva Andersson

73

Depression

74

Ångestsyndrom

75

Påverkar stillasittandets innehåll och kontext risken för psykisk ohälsa?

76

Andra psykiatriska tillstånd

77

Vilka är de potentiella mekanismerna?

80

Sammanfattning

83

Att reflektera över

84

Referenser

84

4. Stillasittande hos barn och ungdomar Gisela Nyberg & Örjan Ekblom Barn och ungdomars stillasittande beteende

87 87

Olika metoder för att mäta stillasittande hos barn och unga 88 Stabilitet av det stillasittande beteendet hos barn och unga 90 Samband mellan stillasittande och hälsa

92

Korrelat och bestämningsfaktorer för stillasittande

96

Hur stillasittande är barn och ungdomar?

97

Rekommendationer gällande stillasittande för barn och ungdomar

99

Interventioner för att minska stillasittande beteenden hos barn och ungdomar

100

Tips och råd om hur man kan motverka långvarigt stillasittande hos barn och ungdomar

104

Sammanfattning

105

Att reflektera över

106

Referenser

107

5. Stillasittande och äldre Ing-Mari Dohrn

111

Samband mellan stillasittande och hälsa

113

Steg per dag – ett stillasittande liv

115

Bestämningsfaktorer för stillasittande

116

Hur kan man minska stillasittande bland äldre?

117

Sammanfattning

119

Att reflektera över

119

Referenser

119

6. Att mäta stillasittande Elin Ekblom Bak & Örjan Ekblom

123

Olika metoder för att mäta stillasittande

124

Självrapportering

125

Sensorbaserade mätmetoder

137

Sammanfattning

147

Att reflektera över

148

Referenser

148

7. Bestämningsfaktorer för stillasittande Elin Ekblom Bak,Björn Ekblom & Lars-Magnus Engström

151

Den social-ekologiska modellen

152

Bestämningsfaktorer för ett stillasittande beteende

154

Sammanfattning

159

Att reflektera över

160

Referenser

160

8. Metoder för att minska ett stillasittande beteende Lena Kallings

161

Vilka behöver stöd och bör prioriteras?

162

Målsättning för minskat stillasittande

163

Interventioner för minskat stillasittande

164

Metoder på olika arenor

168

Metoder inom hälso- och sjukvården

174

Sammanfattning

181

Att reflektera över

181

Referenser

181

9. Allmänläkarens perspektiv på stillasittande 185 Patrik Wennberg & Maria Brännholm Syrjälä Det första steget

186

Metoder för att stimulera minskat stillasittande – olika sätt för olika personer

188

Primärvårdens möjligheter

194

Sammanfattning

195

Att reflektera över

195

Referenser

195

10. Sjuksköterskans perspektiv på stillasittande Matthias Lidin & Sofia Trygg Lycke

197

Socialstyrelsens riktlinjer

197

Evidensbaserad kunskap kring stillasittande

199

Hur kan sjuksköterskan arbeta för att motverka stillasittande?

199

Konkreta tips för att motverka stillasittande

203

Hjälpmedel för att motverka stillasittande

204

Olika kategorier av sjuksköterskor – samma mål

209

Ett kliniskt exempel – Livsstilsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset

212

Sammanfattning

216

Att reflektera över

216

Referenser

216

11. Fysioterapeutens perspektiv på stillasittande Ing-Mari Dohrn & Elin Vidlund

219

Stillasittande arbete – en hälsofara?

219

Vad kan man göra på arbetsplatsen?

223

Stillasittande och övervikt

227

Immobilisering, sängläge och stillasittande

229

Funktionsnedsättning och kronisk sjukdom

231

Sammanfattning

238

Att reflektera över

238

Referenser

238

12. Hälsopedagogens perspektiv på stillasittande Cassandra Spoonberg & Sara Petersson

243

Beteendeförändringsarbete

244

Praktiskt arbete

244

Hälso- och sjukvården

247

Bryggan mellan sjuk- och friskvård

248

Exempel från verkligheten

249

Kompletterande verktyg

252

Sammanfattning

254

Att reflektera över

255

Referenser

255

S A M M A N FAT T N I N G O C H F R A M T I D 2 5 7 R E G I S T E R 2 61

21

1 Inledning ELIN EKBLOM BAK

I början av 1950-talet genomfördes i London de första moderna epidemiologiska studierna av betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa och överlevnad.

Man undersökte bland annat förekomsten av hjärtinfarkt hos de anställda på Londons karakteristiska röda bussar (1). Chaufförerna, vilka huvudsakligen satt stilla under passets timmar, hade dubbelt så hög incidens av hjärtinfarkt som de mer rörliga konduktörerna som gick upp och ner för trapporna i bussen och tog upp betalningen. Arbetsmiljön var densamma för båda. Dessutom lyckades man kontrollera för midjemått (bukfetma) genom att notera studiedeltagarnas byxstorlek, och konstaterade att fysiskt aktivt arbete hade en betydelsefull, skydd­ande effekt för risken att drabbas av en hjärtinfarkt. Dessa resultat blev startskottet för närmare 70 års intensiv forskning kring betydelsen av fysisk rörelse av kroppen. I dag finns stor forskningsevidens för betydelsen av fysisk aktivitet för mental såväl som fysisk hälsa i både primär- och sekundärprevention.

De nya allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet och stilla­ sittande för vuxna (över 18 år) presenterades i början av år 2021 (2): Alla vuxna bör vara regelbundet fysisk aktiva och begränsa stilla­sittandet.

Lite är bättre än inget och mer är bättre än lite. För betydande hälso­ vinster bör vuxna utföra pulshöjande fysisk aktivitet 150 till 300 minuter i veckan på måttlig intensitet, eller 75 till 150 minuter i veckan på hög intensitet. Aktivitet på måttlig eller hög intensitet kan kombineras.

Aktiviteten bör spridas över veckan. För ytterligare hälsovinster bör vuxna dessutom utföra muskelstärkande fysisk aktivitet som involverar kroppens stora muskelgrupper minst 2 gånger i veckan.

För att motverka hälsorisker bör vuxna begränsa stillasittandet. Tid i stillasittande bör bytas ut mot fysisk aktivitet, som kan vara på låg men

22

Även om de flesta är medvetna om att det är viktigt med regelbunden måttlig och högintensiv fysisk aktivitet, ofta kallad motion i dagligt tal, är andelen vuxna som följer rekommendationerna fortfarande mycket liten (3, 4).

Terminologin inom området fysisk aktivitet är dock långt ifrån glasklar.

Det finns en mångfald av begrepp kopplade till fysisk rörelse, eller frånvaro av rörelse, av kroppen, till exempel fysisk aktivitet, motion, vardagsaktivitet, idrott, fysisk inaktivitet och stillasittande. Man kan vara både frivilligt och ofrivilligt fysiskt aktiv på många sätt under såväl arbetet som på fritiden. Så länge man inte ligger eller sitter så är man i princip fysiskt aktiv. Innebörden av begreppet fysisk aktivitet har dock förskjutits något. Att benämna någon som fysiskt aktiv för ofta tankarna till en person som frivilligt ägnar sig åt motion på olika sätt. Inte alltid tänker man på till exempel en byggnads­ arbetare som anstränger sig fysiskt i sitt arbete. Man kan således vara fysiskt aktiv på en relativt hög nivå utan att ägna en minut åt avsiktlig motion, träning eller idrott. Likaså är det nog få som skulle betrakta städning i hemmet, trädgårdsarbete och att gå i trappor som motion, och vissa skulle kanske inte ens räkna dessa aktiviteter som en del av dagens fysiska aktivitet, då aktiviteterna ingår i vardagssysslorna.

Intressant nog tycks emellertid effekten av fysisk aktivitet på en rad ohälsotillstånd variera beroende på om aktiviteten utförs på arbetet eller på fritiden. Nyare forskning visar att hög fysisk aktivitet på fritiden tycks minska risken för ohälsa och sjukdom, medan hög fysisk aktivitet på arbetet ökar risken, den så kallade fysiska aktivitetsparadoxen (5) (se kapitel 11 Fysioterapeutens perspektiv). Vid hög fysisk aktivitet på arbetet kan stillasittande i stället ses som en nödvändig del av återhämtning, vilken i vissa fall kan vara mycket viktig. Forskningen på detta område är bara i sin linda, men kan på sikt ligga till grund för rekommendationer som specifikt riktar sig till personer med mycket respektive lite fysisk aktivitet på arbetet.

Det går också omvänt att tänka sig att en person kan ägna sig åt motion och idrott och samtidigt vara förhållandevis fysiskt inaktiv. Det gäller till exempel en person som joggar två halvtimmar i veckan men som i övrigt är mer eller mindre stillasittande. Definitionerna av fysisk aktivitet, fysisk ­inaktivitet och stillasittande varierar således kraftigt. Att kunna särskilja dessa i såväl praktik som teori har på senare tid visat sig ha allt större betydelse.

E lin E kblom B ak

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

ännu hellre på måttlig eller hög intensitet. De som inte kan begränsa stillasittandet bör sträva efter den övre nivån för rekommenderad pulshöjande fysisk aktivitet.

23

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Det stillasittande beteendet Hittills har personer som inte efterlever rådande rekommendationer kring motion vanligen benämnts fysiskt inaktiva eller stillasittande. Stillasittande har setts som motsatsen till regelbunden fysisk aktivitet, men det är inte helt rätt. Forskning har föreslagit att vissa av de metabola och systemiska konsekvenserna av långvarigt stillasittande skiljer sig från effekterna av för lite motion (se kapitel 2 Epidemiologi och mekanismer). Stillasittande är således inte samma sak som brist på motion. De två ska snarare ses som två separata beteenden med olika betydelse för utfallet hälsa och sjukdom och som skiljer sig gällande flertalet olika aspekter, bland annat i vilken kontext, i vilket syfte och med vilket mål de utförs.

Stillasittande innebär frånvaro av muskelkontraktioner, muskulär inaktivi­tet, i framför allt de stora muskelgrupperna runt säte och lår. Dess motsats är all fysisk aktivitet där muskelkontraktioner förekommer. Fysisk aktivitet med en viss målsättning i intensitet och duration, som de gällande rekommendationerna, brukar betecknas som att vara tillräckligt fysiskt aktiv. Motsatsen till detta är att vara fysiskt inaktiv. Det är möjligt att i dagens samhälle vara regelbundet motionsaktiv och samtidigt mycket stillaMycket vardaglig aktivitet Lite stillasittande + A

Lite MHFA Fysiskt inaktiv

B

–

+

D

Mycket MHFA

C – Mycket stillasittande Muskulärt inaktiv

FIGUR 1.1 Stillasittande (lodrätt kontinuum) och måttlig och högintensiv fysisk aktivitet (vågrätt kontinuum) är två olika beteenden med betydelse för hälsa och sjukdom. Plustecken = friskbeteende med låg hälsorisk, minustecken = riskbeteende med ökad ohälsorisk. Fyra olika typpersoner är illustrerade i figuren; A) har en aktiv vardag, men lite MHFA; B) har en aktiv vardag och mycket MHFA; C) har en stillasittande vardag, men mycket MHFA (s.k. aktiv soffpotatis); D) har en stillasittande vardag och lite MHFA. MHFA = Måttlig och högintensiv fysisk aktivitet (7).

1. I nledning

sittande. Likaså är det möjligt att inte vara regelbundet motionsaktiv utan att för den skull vara särskilt stillandesittande under dagen. Det ena beteendet ute­sluter inte det andra. Det bedrivs omfattande forskning kring hur dessa olika komponenter av rörelse och inaktivitet under en dag eller vecka är kopplade till kroppens funktioner och hälsa. Precis som olika komponenter av vår kost (fett, kolhydrater, proteiner) var och en för sig, oberoende av de andra, anses ha stor betydelse för vår kroppsfunktion ska också stilla­sittande och regelbunden motion ses som två olika komponenter kopplade till vårt fysiska aktivitetsmönster, med viktiga oberoende betydelser (figur 1.1). Långvarigt stillasittandet kan ses som ett riskbeteende, regelbunden motion som ett friskbeteende. Det är ännu oklart i vilken grad det senare väger upp det förra. I många fall (hos både unga och äldre) förefaller kontexten eller det man ägnar sig åt när man sitter ha viss betydelse. Att sitta mycket har i vissa studier kopplats till god kognition (6). I andra studier kopplas sittande till ökad risk för psykisk ohälsa (se kapitel 3 Stillasittande och psykisk ohälsa).

Hos skolbarn har sittande kopplats till högre betyg, men bara när det gäller sittande i samband med läsning eller läxarbete. Sittande framför tv, dator eller spel var relaterat till lägre betyg (se kapitel 4 Stillasittande hos barn och ungdomar).

Viktigt att påpeka är att fysisk aktivitet och stillasittande, tillsammans med andra livsstilsrelaterade faktorer såsom rökning, kost och stress, ingår i en helhet som skapar förutsättningar för en god hälsa.

Det dagliga rörelsemönstret Denna bok handlar om stillasittande som beteende och hur detta beteende förhåller sig till andra delar av vårt dagliga fysiska aktivitetsmönster. Dessa kan definieras på olika sätt, varav ett baseras på rörelsens intensitet, och anges ofta som multiplar av den basala energiomsättningen (en metabolisk ekvivalent, 1 MET). Utifrån detta kan vårt dagliga aktivitetsmönster under den vakna tiden i stora drag delas upp i tre delar med följande definitioner;

Ǝ Stillasittande: All vaken aktivitet i liggande eller sittande position,

Ǝ

E lin E kblom B ak

som innebär muskulär inaktivitet i de större muskelgrupperna i ­k roppen och är karaktäriserad av en låg energiomsättning ≤ 1,5 METs (8).

Lågintensiv fysisk aktivitet: Alltifrån att vi ställer oss upp till att vi tar till exempel en lugn promenad utan att känna oss ansträngda av den.

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

24

25

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Ǝ

Denna del av rörelsemönstret dominerar vår vardag, och innebär en energiomsättning mellan 1,5–3,0 METs. Måttlig och högintensiv fysisk aktivitet: Vanligtvis avsiktlig motion eller träning. Innebär en energiomsättning > 3,0 METs.

Figur 1.2 illustrerar hur de tre olika delarna kan vara fördelade under en dag. Det är inte ovanligt att vuxna tillbringar upp till två tredjedelar av sin vakna tid sittande. Tillsammans med de nyligen föreslagna unika metabola och systemiska effekterna kan den stora volymen av dagligt sittande få ohälso­samma konsekvenser. Nyare forskning har indikerat att hälso­ effekterna av fysisk aktivitet och stillasittande inte är helt oberoende av varandra. I en omfattande studie av över en miljon studiedeltagare kunde självrapporterat stillasittande förvisso kopplas till total dödlighet, men detta samband var som starkast hos dem som inte följde rekommenda­ tionerna om fysisk aktivitet (9). Hos dem som var fysiskt aktiva 60 minuter eller mer per dag sågs inte någon högre dödlighet. I en senare, liknande analys där man mätt fysisk aktivitet och stillasittande med rörelsemätare (accelerometrar), sågs svagare risksamband redan efter 30–40 minuter av måttlig och högintensiv fysisk aktivitet (10). Dock, eftersom en stor del av befolkningen i Sverige av olika anledningar inte kan eller hinner motionera eller träna regelbundet har långvarigt stillasittande förmodligen påverkan på hälsan i den svenska befolkningen. Utöver stillasittande ägnas merparten av dagen åt låg­intensiv vardaglig fysisk aktivitet. Trots att de Välkända, stora positiva effekter på hälsan MEN låg volym under dagen

MHFA (5 %) Potentiella unika positiva effekter på hälsan OCH stor volym under dagen

LIFA (35–40 %) Stillasittande (55–60 %)

Potentiella unika negativa effekter på hälsan OCH mycket stor volym under dagen

FIGUR 1.2 Fördelning av stillasittande, lågintensiv fysisk aktivitet (LIFA) samt måttlig och högintensiv fysisk aktivitet (MHFA) under en genomsnittlig dag uppmätt med accelerometer samt effekter på hälsan av dessa (25).

1. I nledning

största hälsovinsterna uppnås genom att ersätta stillasittandet med mer intensiv fysisk aktivitet är det få personer som verkligen gör detta. Ur ett befolkningsperspektiv borde därför den största möjligheten att motverka konsekvenserna av långvarigt stillasittande ligga i att ersätta en del av stilla­ sittandet med lågintensiv vardaglig aktivitet. De potentiella effekterna av den lågintensiva fysiska aktiviteten har hittills underskattats, men nyare forskning visar att den har stor betydelse för folkhälsan eftersom den ersätter stillasittande under längre perioder under dagen såväl som avbryter lång­varigt sittande under bara några minuter (avbrott i stillasittande) (se kapitel 2 Epidemiologi och mekanismer).

Förutom de tre huvudsakliga delarna av det fysiska rörelsemönstret ovan tillbringar vi även delar av vår dag stående, till exempel på arbetsplatsen vid höj- och sänkbara skrivbord. Stående kan sägas vara ett enskilt beteende och utgöra en av de lägsta intensitetsnivåerna av fysisk aktivitet, och viss forskning har visat på att stående skulle kunna vara mer fördelaktigt än framför allt helt muskulärt inaktivt stillasittande. Även en balanserad mängd sömn av god kvalitet är en viktig förutsättning för hälsan. Den inaktivitet som sömnen innebär ska inte likställas med inaktivitet vid långvarigt stillasittande under vaken tid. För även om denna bok tydligt fokuserar på stillasittande som en enskilt viktig riskfaktor får man inte glömma att stillasittandet utgör en del av dygnets 24 timmar, vilka innefattar såväl aktivitet som inaktivitet, och att de andra delarna var för sig också har en viktig betydelse för hälsa och sjukdom.

Stillasittandets olika komponenter och nyckelbegrepp Vid sidan av den övergripande definitionen av stillasittande används ett flertal angränsande definitioner och nyckelbegrepp för att sortera i den uppsjö av ny forskning och kommunikation som numera finns inom detta område (8). Dessa är viktiga att ha i åtanke när man ska försöka mäta stillasittande och dess kontext (se kapitel 6 Att mäta stillasittande), men självklart också att reflektera över när man studerar sambanden mellan stillasittande och olika utfall eller när man vill försöka påverka ett stillasittande beteende.

E lin E kblom B ak

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

26

27 Definitioner av sittande och angränsande beteenden

Ǝ Stationärt beteende. All vaken aktivitet där man är liggande, sittande Ǝ

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Ǝ

Ǝ

eller stående och som inte innebär förflyttning av kroppen, men som är oberoende av hur stor energiomsättning personen har.

Sedentärt beteende. All vaken aktivitet där man är liggande, sittande, stående eller till och med gående, men som innebär en energi­ omsättning ≤ 1,5 METs. Sittande. En upprätt kroppsposition där kroppsvikten bärs upp av att man sitter på rumpan snarare än att man står på fötterna. Sittandet kan vara aktivt och innebär då att viss muskelaktivitet förkommer i framför allt överkroppen (energiomsättning på > 1,5 METs), eller passivt med minimal muskulär aktivitet i hela kroppen (energi­ omsättning på ≤ 1,5 METs).

Stående. Innebär en upprätt kroppsposition där man står på sina fötter. Stående delas in i passivt stående (utan förflyttning med energiomsättning på ≤ 2,0 METs, ofta utan påtagligt arbete med överkroppen/armarna) och aktivt stående (utan förflyttning men med energiomsättning på > 2,0 METs, exempelvis vid manuellt arbete med överkroppen/armarna).

Olika komponenter av stillasittande Följande komponenter kan användas för att beskriva stillasittandet under en dag och utgör tillsammans det dagliga stillasittandemönstret:

Ǝ Kontext för stillasittande: tv- eller skärmtid, bilåkande, skrivbords­arbete etc.

Ǝ Frekvens: antalet längre stunder av stillasittande under en dag. Ǝ Duration: längden av olika perioder av stillasittande under en dag. Ǝ Långvarigt stillasittande: kontinuerligt stillasittande utan att personen Ǝ

ställer sig upp eller förflyttar sig. Inom forskningen ofta definierat som stillasittande i mer än 20 minuter i sträck.

Antal avbrott i stillasittandet: exempelvis då man reser sig upp från kontorsstolen eller tv-soffan och tar en rörelsepaus.

1. I nledning

28 Arenaspecifikt stillasittande Stillasittandet är inte konstant under den vakna tiden, utan varierar bland annat beroende på vilken arena en person befinner sig på. Stillasittande under dagen äger rum på fyra huvudsakliga arenor:

Ǝ den daglig sysselsättning (arbete/skola) Ǝ transport Ǝ på fritiden Ǝ i hemmet.

Stillasittandet varierar även med situationer som kan förekomma på en eller flera av ovannämnda arenor. Exempel på situationsspecifikt stillasittande är:

Ǝ tv-tittande Ǝ dator-/skärmanvändning Ǝ bilåkande Ǝ skrivbordsarbete Ǝ sociala sammanhang, t.ex. middagar eller träffar.

Hur mycket och när sitter vi?

Såväl svensk som internationell forskning indikerar att den stillasittande tiden, mätt med aktivitetsmätare, utgör i genomsnitt 55–60 procent av vaken tid (3, 4, 11, 12, 13). Det innebär således att 9–10 av genomsnitt 16 vakna timmar per dygn (8 timmar borträknade för sömn) tillbringas stillasittande.

Det stillasittande beteendet varierar dock kraftigt under dagen, till exempel beroende på vilka arenor vi befinner oss. Figur 1.3 exemplifierar detta med data från en australiensisk populationsbaserad studie och en interventionsstudie (14, 15). Genom att åskådliggöra detta kan man identifiera på vilka arenor stillasittande förekommer mest och därefter göra riktade insatser för att minska det totala dagliga stillasittandet.

En annan viktig aspekt är hur stillasittandet varierar över veckan, där variation framför allt kan ses mellan vecko- och helgdagar. Om sittandet ökar eller minskar under helgen beror framför allt på ålder. Barn tenderar att vara mindre aktiva och mer stillasittande på helger, medan vuxna generellt

E lin E kblom B ak

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Situationsspecifikt stillasittande

29 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10%

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

0%

På arbetet

Icke arbetstid

Vid transport

I hemmet (hushållsarbetet)

På fritiden

FIGUR 1.3 Andelen stillasittande på olika arenor enligt två australiensiska studier (14, 15).

är med aktiva på helger. Vuxna som sitter minst under veckan tenderar att öka sitt sittande under helgen (i många fall de med aktiva arbeten under veckan). De som har ett mer stillasittande arbete under veckodagarna tenderar att sitta mindre under helgerna.

Trender i stillasittande Ur ett evolutionärt perspektiv förutsätts människan röra på sig regelbundet.

Eftersom våra gener sannolikt inte modifierats nämnvärt de senaste årtusen­ dena kan långvarigt stillasittande i kombination med avsaknad av daglig fysisk aktivitet ha inneburit en fysiologisk och metabol risk även i äldre tider. Men tidigare var en inaktiv och stillasittande tillvaro inte hållbar. På jägare-samlarnas tid fanns tid för en hel del aktivitet men också för många timmars vila och stillasittande aktiviteter. Det fanns en balans mellan de två tillstånden. I samband med jordbruksrevolutionen förändrades våra förfäders och förmödrars fysisk aktivitetsmönster till att innehålla mycket tungt arbete, vilket ledde till både förslitningar och sannolikt en avsaknad av tillräckligt med vila och stillavarande. För bara ett hundratal år sedan var en stor del av befolkningen i det svenska bondesamhället tvungen att jobba tungt fysiskt under dagen för att klara tillvaron. Vila och arbete var inte i balans, vilket

1. I nledning

slet på kroppen. Till följd av det ökade kravet på ett mer stillasittande arbete, exempelvis vid ett skrivbord eller som chaufför, behovet av att snabbt kunna transportera sig under dagens schema samt den ökande användningen av olika dator- eller mobilskärmar på fritiden, sitter vi helt enkelt mer i dag än i början av förra århundradet. Samtidigt har mängden fysisk aktivitet minskat.

Arbete och vila har återigen satts ur balans, men denna gång – kanske för första gången i vår historia – med för mycket sittande.

Hur stillasittandet förändrats under de senaste decennierna finns inget entydigt svar på, utan svaren varierar beroende på hur stillasittandet har mätts, vilken typ av stillasittande som mätts och vilka indikatorer på stillasittande beteende som använts. Enligt studier där deltagarna själva uppgett hur mycket de sitter varierar resultaten betydande; några studier rapporterar att det inte skett så stora förändringar (16), medan andra visar att stillasittandet ökat (17) eller till och med minskat de senaste årtiondena (18). Enligt ett fåtal studier, där man använt aktivitetsmätare för att på ett mer objektivt sätt mäta hur mycket deltagarna sitter, tycks det emellertid som att stillasittandet snarare har ökat sedan mitten på 00-talet (19, 20).

I kapitel 6 Att mäta stillasittande går författarna närmare in på skillnaderna mellan att mäta stillasittande genom enkätfrågor och aktivitetsmätare, samt betydelsen av att värdera vilka frågor som används för att kartlägga stilla­ sittandevanor. Om dessutom det sittande som sker på arbets- respektive fritid särskiljs, tycks forskningen vara mer entydig i det att arbetsuppgifterna blivit mindre fysiskt krävande och att allt fler människor i dag har mestadels stillasittande arbetsuppgifter (21, 22). Använder man olika indikatorer på stillasittande beteenden, utan att mäta själva stillasittandet i sig, kan man se en ökning de senaste åren. Till exempel hade 98 procent av den svenska befolkningen över 12 år tillgång till internet år 2019, och användartiden för olika streamingtjänster fördubblats mellan 2015 och 2019 (23). Samtidigt har bilåkandet ökat stadigt sedan början av 2000-talet (24).

Sittande och fysisk aktivitet tycks behöva vara i balans. Det innebär inte att allt stillasittande är av ondo. Att sitta under sin dag innebär en nödvändig vila och återhämtning. Däremot förekommer det stillasittande beteendet i alltför hög utsträckning hos en stor del av världens befolkning, parallellt med att mängden fysisk aktivitet generellt är otillräcklig. Tillsammans med ett överflöd av energität kost skapar det en ohälsosam situation för våra kroppar. Just interaktionen mellan för lite fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande och ohälsosam kost är en viktig del för att förstå de metabola konsekvenserna av vår tids dagliga fysiska aktivitetsmönster (se kapitel 2 Epidemiologi och mekanismer).

E lin E kblom B ak

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

30

31 År 2011 grundades The Sedentary Behaviour Research Network (SBRN), en unik internationell organisation för forskare och olika professioner vilka har fokus på den specifika betydelsen av stillasittande på hälsa och sjukdom.

Organisationens mål är att stimulera samverkan mellan olika forskare och professioner för att på så vis sprida kunskap till olika delar av samhället där denna kunskap kan komma till nytta.1 I denna bok bidrar både forskare och kliniker med sin erfarenhet och kunskap i syfte att mer djupgående belysa frågan om långvarigt stillasittande.

Boken är ingen systematisk litteraturöversikt, men samtliga medverkande har gått igenom den befintliga litteraturen för att ge ett underlag för vidare diskussion av följande frågeställningar:

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Ǝ Kapitel 2: Vilka är de specifika metabola och systemiska konse­ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ

kvenserna av ett stillasittande beteende? Vilka är de föreslagna mekanismerna? (Mai-Lis Hellénius och Björn Ekblom) Kapitel 3: Finns det något samband mellan stillasittande och psykisk ohälsa? (Jill Taube och Eva Andersson) Kapitel 4: Vad gäller kring stillasittande hos barn och ungdomar?

(Gisela Nyberg och Örjan Ekblom) Kapitel 5: Vad gäller kring stillasittande för äldre personer? ­(Ing-Mari Dohrn) Kapitel 6: Hur kan man mäta stillasittande? (Elin Ekblom Bak och Örjan Ekblom) Kapitel 7: Varför sitter vi? Vilka är bestämningsfaktorerna?

(Elin Ekblom Bak och Björn Ekblom) Kapitel 8: Vilka olika metoder finns för att minska stillasittande?

(Lena Kallings)

Dessutom ger fyra olika professioner sin syn på saken. Hur kan just du i din professionsroll arbeta för att påverka ett stillasittande beteende?

Ǝ Kapitel 9: Allmänläkaren (Patrik Wennberg och Maria Brännholm Syrjälä)

Ǝ Kapitel 10: Sjuksköterskan (Matthias Lidin och Sofia Trygg Lycke) Ǝ Kapitel 11: Fysioterapeuten (Ing-Mari Dohrn och Elin Vidlund) Ǝ Kapitel 12: Hälsopedagogen (Cassandra S­ poonberg och Sara ­Petersson)

1

Se vidare på organisationens webbplats www.sedentarybehaviour.org/.

1. I nledning

Med dessa kapitel vill vi sammanfatta den kunskap som finns inom området stillasittande och göra den tillgänglig för så många som möjligt. Dessutom ämnar vi ge vägledning och verktyg för fortsatt forskning och arbete inom området. Det ska påpekas att det finns många svårigheter med att studera kausalitet i relationen mellan beteenden och utfall. I många av de studier som återges i kapitlen som följer kan ett stillasittande beteende samvariera med olika utfall (t.ex. depression), men det kan också vara det omvända (att t.ex. depression kan öka stillasittandet), så kallad reversed causality.

Den nya upplagan av boken har fått en något justerad titel, från en titel för den första upplagan som mer konstaterade att långvarigt stillasittande är en hälsofara i tiden, till att i titeln för den andra upplagan ställa en fråga: är stillasittande en hälsofara i tiden? Bakgrunden till detta är självfallet den enorma mängd ny forskning som kommit under de åren som gått sedan den första upplagan publicerades. Vi har nu en mer nyanserad bild av många samband och situationer, men fortfarande finns mycket att studera. I denna nya upplaga av boken har vi gått igenom och uppdaterat kapitlen med den relevanta vetenskapliga kunskap som tillkommit sedan förra upplagan 2013.

Ett nytt kapitel har tillkommit kring stillasittande och äldre samt reflektionsfrågor att arbeta med efter varje kapitel. Vi har därtill välkomnat några nya författare som bidrar med stor erfarenhet och kunskap.

Referenser 1 Morris JN, et al. Coronary heart-disease and physical activity of work. Lancet.

1953 Nov 28;265(6796):1111–20.

2 Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år). Framtagna av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). 2021. www.fyss.se 3 Ekblom Bak E, et al. The Daily Movement Pattern and Fulfilment of Physical Activity Recommendations in Swedish Middle-Aged Adults: The SCAPIS Pilot Study. PLoS One. 2015 May 13;10(5):e0126336.

4 Hagstromer M, et al. Physical activity and inactivity in an adult population assessed by accelerometry. Med Sci Sports Exerc. 2007 Sep; 39(9):1502–8.

5 Holtermann A, et al. The Physical Activity Paradox: Six Reasons Why Occupational Physical Activity (OPA) Does Not Confer the Cardiovascular Health Benefits That Leisure Time Physical Activity Does. Br J Sports Med. 2018 Feb;52(3):149–150.

6 Ekblom M, et al. Device-Measured Sedentary Behavior, Physical Activity and Aerobic Fitness Are Independent Correlates of Cognitive Performance in Healthy

E lin E kblom B ak

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

32

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

33 Middle-Aged Adults-Results From the SCAPIS Pilot Study. Int J Environ Res Public Health. 2019 Dec 16;16(24).

7 Ekblom Bak E och Ekblom B. Långvarigt stillasittande är en metabol riskfaktor.

Läkartidningen. 2012 Aug 22–Sep 4;109(34–35):1467–70.

8 Tremblay MS, et al. Sedentary Behavior Research Network (SBRN) – Terminology Consensus Project Process and Outcome. Int J Behav Nutr Phys Act. 2017 Jun 10;14(1):75.

9 Ekelund U, et al. Does physical activity attenuate, or even eliminate, the ­detrimental association of sitting time with mortality? A harmonised meta-­ analysis of data from more than 1 million men and women. Lancet.

2016 Sep 24;388(10051):1302–10.

10 Ekelund U, et al. Joint associations of accelero-meter measured physical activity and sedentary time with all-cause mortality: a harmonised meta-analysis in more than 44 000 middle-aged and older individuals. Br J Sports Med. 2020 Dec;54(24):1499–1506.

11 Matthews CE, et al. Amount of time spent in sedentary behaviors in the United States, 2003–2004. Am J Epidemiol. 2008 Apr 1;167(7):875–81.

12 Tudor-Locke C, et al. Accelerometer profiles of physical activity and inactivity in normal weight, overweight, and obese U.S. men and women. Int J Behav Nutr Phys Act. 2010;7:60.

13 Healy GN, et al. Objectively measured sedentary time, physical activity, and metabolic risk: the Australian Diabetes, Obesity and Lifestyle Study (AusDiab).

Diabetes Care. 2008 Feb;31(2):369–71.

14 Evans RE, et al. Point-of-choice prompts to reduce sitting time at work: a randomized trial. Am J Prev Med. 2012 Sep;43(3):293–7.

15 Chau JY, et al. Temporal trends in non-occupational sedentary behaviours from Australian Time Use Surveys 1992, 1997 and 2006. Int J Behav Nutr Phys Act. 2012;9:76.

16 Jelsma JGM, et al. Time Trends Between 2002 and 2017 in Correlates of Self-Reported Sitting Time in European Adults. PLoS One. 2019 Nov 12.

17 Yang L, et al. Trends in Sedentary Behavior Among the US Population, 2001–2016.

JAMA. 2019 Apr 23;321(16).

18 Milton K, et al. Trends in Prolonged Sitting Time Among European Adults: 27 Country Analysis. Prev Med. 2015 Aug;77:11-6.

19 Hajna S, et al. Epidemiology of Changes in Objectively Measured Sedentary Behaviour and Physical Activity: Six-Year Follow-Up of the EPIC-Norfolk Cohort.

Int J Behav Nutr Phys Act. 2018 Nov 28;15.

20 Hagströmer M, et al. A 6 Year Longitudinal Study of Accelerometer-Measured Physical Activity and Sedentary Time in Swedish Adults. J Sci Med Sport.

2015 Sep;18(5).

21 van der Ploeg HP, et al. Temporal Changes in Occupational Sitting Time in the Danish Workforce and Associations With All-Cause Mortality: Results From the Danish Work Environment Cohort Study. Int J Behav Nutr Phys Act. 2015 Jun 2;12:71.

22 Morseth B, et al. Time Trends in Physical Activity in the Tromsø Study: An Update. PLoS One 2020 Apr 14;15(4).

1. I nledning

34

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

23 Myndigheten för press, radio och tv. Medieutveckling 2019 – Mediekonsumtion.

Rapport. www.mprt.se/globalassets/dokument/publikationer/medieutveckling/ mediekonsumtion/mediekonsumtion-2019.pdf 24 Trafikanalys. Fordon på väg. www.trafa.se/vagtrafik/fordon/ 25 Dunstan DW, et al. Too much sitting – A health hazard. Diabetes Res Clin Pract 2012 Sep; 97(3):368–76.

E lin E kblom B ak

Elin Ekblom Bak (red.) är docent på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Hon forskar kring betydelsen av fysisk aktivitet, stillasittande och fysisk prestationsförmåga för hälsa och sjukdom i vid bemärkelse.

Långvarigt stillasittande – E N H Ä L S O FA R A I T I D E N ?

Den stora mängd vetenskapliga studier som tillkommit de senaste åren pekar på att långvarigt dagligt stillasittande samvarierar med såväl ohälsa i olika aspekter som ökad risk för flertalet av de stora folksjukdomarna. Detta varierar dock med hur fysiskt aktiv man i övrigt är, om man är frisk och fri från andra metabola riskfaktorer, hur de andra levnadsvanorna ser ut, om man är ung eller gammal och en mängd andra faktorer. Men stillasittande är inte samma sak som brist på motion eller träning. De två ska snarare ses som separata beteenden med delvis olika betydelse för hälsa och sjukdom och som skiljer sig gällande flertalet olika aspekter, bland annat i vilken kontext, i vilket syfte och med vilket mål de utförs.

I denna nya upplaga har kapitlen uppdaterats med relevant vetenskaplig litteratur som tillkommit under de senaste åren. Ett nytt kapitel har tillkommit kring stillasittande och äldre, även reflektionsfrågor har lagts till efter varje kapitel. Därtill har några nya kapitelförfattare tillkommit.

I dag finns stora möjligheter, men också krav på, att vara stillasittande stora delar av den vakna tiden. Att arbeta med det stillasittande beteendet är således relevant för många olika professioner och yrkeskategorier; alltifrån den som möter individen i det enskilda samtalet, till samhällsplaneraren och beslutsfattaren.

Andra upplagan

Art.nr 35945

studentlitteratur.se