9789144138626

Perspektiv pĂĽ specialpedagogik claes n i lholm

cla es nilholm

Perspektiv pĂĽ specialpedagogik

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31341 ISBN 978-91-44-13862-6 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2003, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Karl Stefan Andersson Formgivning omslag: Karl Stefan Andersson Omslagsbild: Segelboot am Morgen, 1910. Macke, August. Private CollectionPhoto © Christie’s Images/Bridgeman Images.

Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Dedikation 9 Förord till tredje upplagan 11 1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion 13 Inledning 13 Specialpedagogik som verksamhet och som forskningsobjekt 15 Vad är ett perspektiv? 18 Tre perspektiv 23 Bokens syfte och disposition 27 2 Det kompensator isk a perspektivet 31 Inledning 31 Problemgrupper 32 Diagnoskriterier för autism 34 Diagnoskriterier för adhd 37 Diagnoskriterier för specifika inlärningssvårigheter 40 Grundläggande psykologiska processer 43 Pedagogiska implikationer 45 Sammanfattning 48

3 Det kr itisk a perspektivet 51 Inledning 51 Kritiken av det kompensatoriska perspektivet 52 En skola för alla barn 54 Identitetspolitik 56 Nya vetenskapliga synsätt 66 Bakom specialpedagogiken 66 Strukturellt förtryck 68 Professionella intressen och diskurser 69 Skolans misslyckande 71 Skapandet av nya praktiker 73 Kompromisser mellan det kompensatoriska och det kritiska perspektivet 73 Sammanfattning 76 4 Dilemmaperspektivet 79 Inledning 79 Kritiken av det kritiska perspektivet 84 Problematiska aspekter i det kompensatoriska perspektivet utifrån ett dilemmaperspektiv 88 Ensidiga betoningar av dilemman 95 Samhällelig kontext 96 Skolnivå 98 Undervisningsnivå 100 Kritiska synpunkter på dilemmaperspektivet 103 Sammanfattning 104 5 Ink luder ing 107 Inledning 107 Begreppets framväxt på en internationell arena 108

Inkludering i en svensk kontext 109 Inkludering – förskjutning av betydelser 112 Inkludering – ett dilemmaperspektiv 112 Sammanfattning 117 6 Perspektiven i pr aktik en 119 Inledning 119 Det kompensatoriska perspektivet i praktiken 120 Det kritiska perspektivet i praktiken 122 Dilemmaperspektivet i praktiken 126 Sammanfattning 129 7 Appendix 1. n ya vetensk apliga sy nsätt 131 8 Appendix 2. specialpedagogik, demokr ati och forsk ningens uppgifter – en diskussion utifr ån ett dilemmaperspektiv 137 Konsekvenser av olika synsätt på demokrati 138 Referenser 143

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

Inledning Med tanke på den enorma flora av böcker som behandlar det specialpedagogiska området, kan det vara på sin plats att redan inledningsvis beskriva på vilket sätt jag uppfattar att den här boken har något av vikt att tillföra. Forskning om specialpedagogik är ett kraftigt expanderande område, och boken är tänkt att förmedla de grundläggande perspektiv som kännetecknar fältet. Jag har här tagit mina utgångspunkter speciellt i den internationella forskningen. Mer eller mindre i den ordning som de uppstått kommer tre grundläggande sätt att se på specialpedagogik att presenteras. Senare perspektiv har växt fram i en kritik av de tidigare, och denna kritik kommer också att presenteras. Således kommer jag först (kapitel 2) att redogöra för ett kompensatoriskt synsätt på specialpedagogik. Ett sådant synsätt grundar sig i tanken att specialpedagogikens uppgift är att kompensera brister hos individer. Därefter presenteras vad jag kallar ett kritiskt perspektiv (kapitel 3), vilket då delvis tagit sina utgångspunkter i en kritik av det kompensatoriska perspektivet och tanken att specialpedagogikens funktion är att kompensera brister hos individer. Det kritiska perspektivet har i sin tur kritiserats utifrån det tredje perspektiv som jag redovisar, dilemmaperspektivet (kapitel 4). Identifiering av olika perspektiv på specialpedagogik

© Författaren och Studentlitteratur

13

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

har gjorts av andra, till exempel Clark, Dyson och Millward (1998), Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001), Oliver (1992), Riddell (1996) samt Skrtic (1995). Jag tänker inte här genomföra en syste­ matisk jämförelse mellan det urval av perspektiv dessa författare gör och det som jag kommer att diskutera1, men det föreligger en stor överensstämmelse mellan mitt urval och det som Clark, Dyson och Millward (1998) presenterar. Man skulle kunna säga att jag försöker utveckla de resonemang som förs hos dessa författare. Vad gäller benämningen av de tre perspektiven har jag försökt hitta beteckningar som jag tycker speglar kärnan i synen på specialpedagogik, det vill säga kompensation, kritik respektive dilemma.

Jag kommer med utgångspunkt i presentationen och den kritiska granskningen av perspektiven att i kapitel 5 diskutera begreppet inkludering, eftersom det kommit att spela en betydelsefull roll i diskussionen om specialpedagogik. Hur begreppet ska förstås utifrån de olika perspektiven är här en viktig fråga. Avslutningsvis (kapitel 6) diskuterar jag vad de olika perspektiven får för betydelse för specialpedagogisk verksamhet i skolan. Här presenterar jag två exempel som belyses utifrån de tre perspektiven. Det ena exemplet handlar om hur en person ansvarig för skolan i en kommun kan utforma special­pedagogisk verksamhet utifrån de tre perspektiven.

Det andra exemplet handlar om hur ett lärarlags arbete med en grupp ”stökiga” pojkar i klassen kan utformas utifrån vart och ett av de tre perspektiven.

Innan vi går in på en första presentation av de olika perspektiven är det två grundläggande frågor som behöver diskuteras: 1 Se Nilholm (2005) för en utförlig diskussion om och analys av vilka som kan ses som de grundläggande perspektiven på specialpedagogik. Mitt urval av tre grundläggande perspektiv sätts här i relation till andra förslag på indelningar i grundläggande perspektiv som gjorts av andra forskare.

14

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

1. Vad är skillnaden mellan specialpedagogik som verksamhetsområde och som forskningsobjekt?

2. Vad är ett perspektiv?

Specialpedagogik som verksamhet och som forskningsobjekt Specialpedagogik kan ses som en verksamhet. Med verksamhet avser jag en institutionaliserad aktivitet i samhället som har kontinuitet, speciella motiv – det vill säga vissa samhälleligt definierade syften – och speciella deltagare med olika roller. Ofta används ett ord som praktik (se Säljö, 2000) mer eller mindre synonymt med verksamhet.

Jag har dock undvikit ordet praktik i denna text eftersom det ibland tolkas som en fas i lärarutbildningen som är förlagd till skolan. Verksamheten kan belysas med hjälp av forskning. Forskning om specialpedagogik innebär en reflektion över och/eller en undersökning av specialpedagogiken som verksamhet. Med reflektion menar jag här att verksamheten belyses utifrån ett vetenskapligt perspektiv, det vill säga utifrån vetenskapliga frågeställningar, metoder och teorier.

Specialpedagogik som forskningsobjekt kommer att diskuteras i nästa stycke, men låt oss tänka vidare på vad som kan avses med specialpedagogik som verksamhet. Eller varför inte först fundera över vad vi menar när vi talar om pedagogik? Om vi talar om pedagogik syftar vi kanske på ett undervisningssätt eller en verksamhetsform, och då kommer specialpedagogik att betyda speciella undervisningssätt och speciella verksamhetsformer. Kanske är detta en kärna i special­ pedagogiken, det vill säga att det man gör är speciellt i förhållande till den ”normala” pedagogiken. Historiskt sett uppstod ju specialpedagogiken som ett svar på att den vanliga skolan inte passade för

© Författaren och Studentlitteratur

15

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

alla grupper av barn.2 Speciella skolor skapades tidigt för blinda och döva barn, och tidigt uppstod också speciella arrangemang för barn som ansågs ha svårt att följa undervisningstakten, att disciplinera sig eller som hade svårt med läsningen. Utvecklingsstörda barn hölls länge utanför det obligatoriska skolväsendet. På så sätt kan man påstå att specialpedagogik har en negativ definition, såtillvida att den definieras snarare av vad den inte är än av vad den är. Specialpedagogik är pedagogik där den vanliga pedagogiken inte anses räcka till och är således intimt förknippad med skillnader mellan barn som så att säga ryms inom den vanliga undervisningen. Skolan står ju inför det faktum att barn är olika i flera avseenden. Att specialpedagogiken skulle ha en negativ definition understryks också av det faktum att vi har svårt att se vad som är gemensamt för de olika grupper som är föremål för specialpedagogik, mer än att de anses avvikande från någon form av normalitet.

Just att specialpedagogisk verksamhet inneburit ett urskiljande av det onormala kan sägas ligga till grund för en omfattande kritik av den specialpedagogiska verksamheten. Historiskt sett har detta avskiljande inneburit att man segregerat de ”avvikande” och placerat dem i speciella skolor och speciella grupper. Ofta har argumentationen handlat om att dessa ”speciella” barn på olika sätt stör den vanliga undervisningen. Denna segregation och nedvärdering av olika grupper av barn har alltså kritiserats hårt under senare år. Men specialpedagogiken har också haft en positiv sida, vilken dominerat retoriken kring specialpedagogik. Genom att identifiera olika grupper har man kunnat erbjuda dem mer resurser och speciella arrange­ mang som ansetts gynna dem. Detta är något som lätt känns igen från dagens debatt om till exempel barn som diagnostiserats med 2 Se t.ex. Ahlströms avsnitt i Ahlström, Emanuelsson och Wallin (1986) angående specialundervisningens historia.

16

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

adhd. Genom att urskilja en sådan grupp kan man rikta resurser mot den och skapa speciella arrangemang som anses svara mot just dessa barns behov. Som kommer att framgå av denna bok har dessa båda aspekter av specialpedagogiken kommit att utgöra utgångspunkt för två av de perspektiv som kommer att presenteras. Specialpedago­ gikens negativa sida, urskiljandet och definitionen av barnen som icke normala, har kommit att utgöra en utgångspunkt för det kritiska perspektivet. Specialpedagogikens positiva sida, det vill säga tanken på att ge dessa grupper extra resurser och skapa situationer speciellt anpassade för dem, har kommit att utgöra utgångspunkt för det kompensatoriska perspektivet.

Som redan nämnts kan dessa båda synsätt var för sig sägas accentuera en av specialpedagogikens ursprungliga dubbla funktioner, det vill säga att särskilja elever och att ge dem extra stöd. Å ena sidan kan vi skönja en samhällsvetenskapligt inspirerad forskning om segregation och marginalisering, ett kritiskt perspektiv, å andra sidan en mer psykologiskt och medicinskt orienterad forskning, där diagnosti­ sering och kompensatoriska metoder står i centrum. Sålunda torde det stå klart att sättet på vilket vi benämner forskningen inte är fristående från sättet på vilket vi ser på specialpedagogikens samhälleliga funktioner, det vill säga benämningen är inte oberoende av vilket perspektiv man har. Därmed är frågan om specialpedagogikens natur också något som kommer att behandlas i samband med de olika perspektiven på specialpedagogik. Där kommer vi således att se att flera forskare inom ett kritiskt perspektiv hellre pratar om forskning om inkluderande utbildning än forskning om specialpedagogik.

Min egen utgångspunkt är att man som forskare inte auto­ matiskt kan ta en distinktion som gjorts i samhället, i detta fall mellan specialpedagogik och pedagogik, som utgångspunkt för hur man benämner den egna forskningen. Jag föredrar därför att tala om forskningen om specialpedagogik i stället för specialpedagogisk

© Författaren och Studentlitteratur

17

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

forskning. På så sätt vill jag problematisera utgångspunkten att vissa barn är speciella och därmed i behov av en speciell pedagogik, särskilt som det speciella historiskt sett definierats som en individuell brist (som krävt särlösningar). I stället ser jag ett behov av ett närmande till den pedagogiska forskningen som i högre grad än tidigare skulle behöva ta barns olika förutsättningar som utgångspunkt. Likaväl som den specialpedagogiska verksamheten ”avlastat” pedagogiken i skolvärlden, kan den specialpedagogiska forskningen i vissa avseenden sägas ”avlasta” den pedagogiska forskningen3.

Jag kommer alltså att redogöra för några grundläggande forsknings­perspektiv som kan användas för undersökningar av special­pedagogisk verksamhet och samtidigt visa de olika uppfattningar av specialpedagogikens väsen som ryms inom de olika perspektiven. Om inte titeln vore för klumpig, skulle denna bok alltså kunnat heta Forskningsperspektiv på specialpedagogisk verksamhet.

Varje perspektiv kommer att behandlas i ett kapitel för sig men får i detta inledningskapitel en kort introduktion. Först ska jag dock diskutera hur jag använder begreppet perspektiv.

Vad är ett perspektiv?

Vad gäller användningen av begreppet perspektiv vill jag markera att vi när vi beskriver och talar om skeenden och ting i vår omvärld alltid har några utgångspunkter för detta beskrivande, det vill säga

3 Att kalla något för pedagogisk forskning är förstås inte lika kontroversiellt.

Det är just det faktum att special- i så hög grad inneburit en nedvärdering som gör det tveksamt att använda den förleden. Däremot är begreppet pedagogisk forskning tveksamt på språkliga grunder, då det ju knappast är själva forskningen som är pedagogisk. På så sätt skulle forskning om pedagogik vara ett mer korrekt uttryck.

18

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

det går inte att på ett neutralt sätt återge sådana fenomen. På vardags­ språk brukar man säga att det alltid finns flera olika sätt att se på saken. Ett tydligt exempel som passar i detta sammanhang är att handikapp länge betraktades som en individegenskap; det fanns ett fel hos individen och denne kunde i bästa fall räkna med medlidande från omgivningen. Med framväxten av ett relativt handikappbegrepp kom detta synsätt att förändras. Även om individen kunde sägas ha ett funktionshinder, så var konsekvenserna av detta funktionshinder beroende av hur individens omvärld var organiserad. Sålunda kunde orsaker till handikapp förläggas till miljön och man kom att tala om handikappframkallande miljöer. Konkret kan en sådan förändring i perspektiv ta sig uttryck i hur vi ser på en rullstolsburen persons möjlig­heter att åka med kollektiva transportmedel. Utifrån den första utgångspunkten får personen avstå från sådana möjligheter, och utifrån den senare blir det naturligt att fråga sig hur man ska anpassa de kollektiva transportmedlen till människors funktionshinder. Ytterligare förskjutningar har skett under senare år då det blivit allt vanligare att tala om funktionsnedsättningar i stället för funktionshinder. Numera används uttrycket funktionsvariationer allt oftare. Dessa byten av uttryck är ett sätt att försöka lyfta fram nya synsätt.

Med perspektiv på specialpedagogik avser jag i denna bok några grundläggande sätt att se på den specialpedagogiska verksamheten, dess uppgifter, historia och relation till andra kunskapsområden.

Det finns förstås en möjlighet att urskilja en rad olika perspektiv på specialpedagogik, och man kan fråga sig vad det är som gör att en rad delvis olika angreppssätt kan hänföras till ett perspektiv och varför jag urskiljer just tre sådana övergripande perspektiv. Här skulle jag nog vilja påstå att min framställning till stor del speglar områdets självförståelse. Speciellt uppdelningen mellan det jag kallar ett kompensatoriskt respektive ett kritiskt perspektiv utgör en verksam

© Författaren och Studentlitteratur

19

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

dikotomi (uppdelning mellan motsatser) för forskare inom området.

Jag har dock gjort ett inte helt självklart val när jag presenterar det kritiska perspektivet som ett perspektiv, eftersom man skulle kunna argumentera för att det rymmer en rad olika sätt att förstå special­ pedagogiken på.. I avsnittet om det kritiska perspektivet kommer jag således att diskutera vissa skillnader inom perspektivet, det vill säga olika former av grundläggande kritik.

Närmast definitionsmässigt rör specialpedagogik sådant som betraktas som problematiskt i skola och samhälle. Avgörande för mitt urskiljande av perspektiv är just vad man betraktar som problematiskt. Det är mycket viktigt att förstå att det är på denna grund som indelningen av perspektiv görs. De tre perspektiv som jag ur­skiljer placerar problemet olika. Till exempel menar man i det kompensatoriska perspektivet att vissa individer är bärare av problem, medan man i ett kritiskt perspektiv menar att skolor har svårt att hantera elevers olikhet och att det är just detta som är problematiskt. I dilemma­perspektivet ses problemet på ett ganska annorlunda sätt, vilket kommer att beskrivas närmare längre fram i boken. Vi vet att sättet på vilket man besvarat frågan om problemets ”natur” förändras över tid och i olika kulturella sammanhang. De forskningsperspektiv som jag ska beskriva i denna bok är förstås i viss grad också knutna till vissa kontexter och återspeglar till delar dessa. Jag har inte möjlighet att göra en genomgripande analys av hur perspektiven växt fram, men detta är en angelägen uppgift för framtida forskning. Däremot kommer jag att ibland diskutera hur olika faktorer utanför forskningen påverkat perspektiven.

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan indelningen av forsknings­perspektiv som presenteras i denna bok, där perspektiven alltså ordnas utifrån var problemet förläggs, och andra indelningar av forskningsperspektiv som man kan möta i litteraturen. Till exempel inordnade samhällsforskaren Habermas (1986) samhällsforskningen

20

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

utifrån de olika intressen den tjänar och skiljer mellan forskning som strävar efter a) förståelse b) tekniska lösningar på konkreta problem, respektive c) forskning som strävar efter frigörelse. Burrell och Morgan (1979), å andra sidan, ordnar samhällsforskning efter vilken syn på vetenskap den uttrycker (subjektivism respektive objektivism) och hur samhällets grundläggande natur uppfattas (konflikt respektive konsensus), vilket ger fyra paradigm för samhällsvetenskaplig forskning (subjektivism och konsensus, subjektivism och konflikt, objektivism och konsensus, objektivism och konflikt) (se också Nilholm, 2017). Det finns givetvis ytterligare sätt att ordna samhällsforskningen i olika perspektiv, och det får stora konsekvenser vilken/vilka dimension/er som ligger till grund för indelningen (i mina tre exempel: a) placering av problemet, b) forskningsintresset respektive c) syn på vetenskap och samhälle).

Jag har alltså valt att dela in forskningsperspektiven utifrån var problemet förläggs. Detta val har att göra med dels att det till stora delar speglar forskningsfältets självförståelse, dels att jag uppfattar specialpedagogik som ett i hög grad etiskt definierat område. Det är alltså av avgörande betydelse vad som ses som problem eftersom det bland annat har att göra med vem som ska räknas som normal respektive avvikande, alltså inte helt fullvärdig. Just (special)pedagogikens behov, och nödvändighet vill jag tillägga, av att göra en sådan skillnad är något som till stora delar ger den dess etiska laddning.

Det går givetvis att dela in specialpedagogiska perspektiv utifrån Habermas respektive Burrells och Morgans indelningar av forskningen. Till exempel har Skrtic (1995) använt Burrell och Morgan för att dela in den specialpedagogiska forskningen i fyra olika paradigm.

Det finns beröringspunkter mellan de olika sätten att dela in forskningen. Således skulle jag vilja påstå att det är vanligare med ett tekniskt kunskapsintresse och en tro på objektivism och konsensus i ett kompensatoriskt perspektiv, medan idén om frigörelse och paradigm

© Författaren och Studentlitteratur

21

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

som utmärks av en konfliktsyn på samhället är vanligare inom det kritiska perspektivet. Det förhåller sig dock inte alltid på detta enkla sätt, men av utrymmesskäl kan jag inte utreda denna fråga mer här.

Det är givetvis inte bara inom forskningen som det finns perspektiv på specialpedagogik. Vi kan urskilja en rad olika nivåer där perspektiv på specialpedagogik förekommer, till exempel i styr­ dokument, bland elever, bland lärare och skolledare, i kommunala skolplaner och så vidare. Forskningsperspektiven används ju ofta som redskap för att analysera sådana andra perspektiv i ”verklig­ heten”. Det är viktigt att tydliggöra skillnaden mellan de perspektiv som växer fram inom forskningen och sådana som uttrycks på andra arenor. Boken handlar som nämnts om olika perspektiv inom forskningen, men jag kommer emellanåt att diskutera just relationen mellan forskningsperspektiven och perspektiv som används i de special­pedagogiska verksamheterna.

Innan jag inledningsvis presenterar de tre perspektiv på special­ pedagogik som boken i huvudsak behandlar, vill jag ytterligare klargöra några saker med vad jag avser med perspektiv. För det första är det viktigt att förstå att perspektiv är abstraktioner vilkas funktion är att underlätta en förståelse av ett forskningsområde. Inom de flesta samhällsvetenskapliga områden kan man urskilja några grundläggande perspektiv, även om alla förstås inte är helt överens om vilka dessa är. Man ska dock inte förvänta sig att varje konkret undersökning, eller alla olika forskare, lätt låter sig placeras i det ena perspektivet eller det andra. För det andra finns det en risk att perspektiv­begreppet leder till att kunskapen betraktas som fri­stående från konkreta sammanhang. Därför vill jag betona att det är viktigt att knyta perspektiven till de sammanhang där de utvecklats och där de används, vilket jag delvis försöker göra i boken. För det tredje bör perspektiv inte ses i motsatsförhållande till handling, det vill säga som något mentalt fenomen som föregår eller ligger bakom handling.

22

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

Jag skulle i stället vilja hävda att handling alltid uttrycker någon form av perspektiv. Detta gäller såväl i forsknings­sammanhang som i andra sammanhang. Det är vidare fullt möjligt att vi språkligt uttrycker ett perspektiv medan vi med våra handlingar uttrycker ett annat. Våra perspektiv är förstås inte heller fria från känslor och emotioner utan organiskt sammanbundna med dessa.

Avslutningsvis vill jag betona att perspektiv inte i första hand ska ses som något individer bär, utan som något som utvecklas i specifika sociala och kulturella sammanhang och som framför allt ”finns” i interaktion och kommunikation mellan människor.

Tre perspektiv Jag ska här ge en kortfattad introduktion till de tre perspektiv som sedan kommer att närmare beskrivas i var sitt kapitel. Syftet med detta är att redan här visa att dessa olika perspektiv har avgörande konsekvenser för hur man ser på det mesta som har med special­ pedagogik att göra. Jag följer den ordning som sedan gäller för kapitlen och börjar med vad jag kallat det kompensatoriska perspektivet. Detta har ett stort inflytande på den specialpedagogiska vardagen och har tidigare dominerat inom forskningen. Efter att ha behandlat det kompensatoriska perspektivet tar jag i denna inledning upp det perspektiv som kommit att få ett ökande inflytande inom den internationella forskningen, det vill säga det kritiska perspektivet. Avslutningsvis behandlar jag ett perspektiv som jag kallar dilemma­perspektivet.

Inom specialpedagogik har ett kompensatoriskt perspektiv historiskt haft en dominerande position innan det utmanades av mer kritiska perspektiv. Oavsett vad vi vill kalla det, så kan man påstå att en avgörande tendens i det kompensatoriska perspektivet är att lokalisera egenskaper eller förmågor som i någon mening

© Författaren och Studentlitteratur

23

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

är problematiska hos individen. Ett enkelt exempel kan klargöra detta resonemang: ett flertal barn får problem med läs- och skriv­ inlärningen. De frågor man ställer sig inom det kompensatoriska perspektivet är: Hur bearbetar individen det skrivna språket? Vilka förmågor krävs för att tillgodogöra sig detta? Och framför allt: Var brister det hos de individer som har stora problem med detta? Denna grundläggande ansats kräver flera saker. För det första måste man införa ett kriterium för när problemen är så stora att man kan tala om en onormal utveckling hos individen. På detta sätt avgränsar man en grupp som sedan kan kartläggas. Kan man hitta något gemensamt problem som dessa barn har med det skrivna språket? Eller rör det sig i själva verket om olika undergrupper av barn? Här finns ofta ett intresse av att knyta dessa specifika svårigheter till neurologiska faktorer. Vilka neurologiska avvikelser kan förklara svårigheterna med det skrivna språket? Det kompensatoriska perspektivet inom exempelvis dyslexiområdet är idag utgångspunkten för stora internationella konferenser, tidskrifter, organisationer för föräldrar och professionella med mera. I korthet kan det kompensatoriska perspektivet sägas ha utmärkts av ett tillskrivande av problemen till individen, ett skapande av distinkta problemgrupper och ett sökande efter främst neurologiska och psykologiska förklaringar till skol­problem.

Specialpedagogiken kan här sägas vara i hög grad underordnad de psykologiska och medicinska rönen, och de specialpedagogiska åtgärderna anpassas efter dessa. Specialpedagogikens uppgift blir då främst att kompensera individen utifrån de brister denne uppvisar.

Som tidigare nämnts är man ideologikritiskt inriktad inom det kritiska perspektivet. Även om man tillstår att barn har olika förutsättningar, så läggs fokus här på vad samhället gör med dessa olikheter. Man framhåller att specialpedagogiken är förtryckande, bland annat för att den pekar ut barn som mer eller mindre onormala.

Jag skulle vilja påstå att det som kanske främst utmärker det kritiska

24

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

perspektivet är ett missnöje med begreppet normalitet och med olika typer av nedvärderande sociala kategoriseringar, det vill säga med vad som ur detta perspektiv kan benämnas som skapandet av olika grupper och med uteslutningen av dessa grupper ur skolans gemenskap. Just normalitetsbegreppet är centralt för ett kompensatoriskt perspektiv och bygger förstås på att man kan skilja det normala från det onormala. Det onormala benämns och beskrivs. Härav följer att olika grupper med vissa egenskaper skapas och en omfattande kunskap byggs upp kring dessa. I det kritiska perspektivet är man kritisk till själva fundamentet för denna typ av kunskaper. Likaledes är man kritisk till begreppet specialpedagogik, som ju redan i sig självt inrymmer föreställningen om det normala och det onormala. Inom det kritiska perspektivet hävdar man att det inte är barns egenskaper i sig som ger upphov till ett behov av specialpedagogik, utan specialpedagogiken har sin förklaring i sociala processer. Olika sådana typer av sociala processer kan vara (jfr Clark, Dyson & Millward, 1998): 1. Strukturella och socioekonomiska processer som missgynnar och marginaliserar olika grupper på ett systematiskt sätt, det vill säga specialpedagogiken särskiljer barn från vissa grupper och ger dem en utbildning som gör att deras underordnade samhällsposition återskapas.

2. Dominansen av vissa diskurser, det vill säga språkligt baserade system av begrepp och kategorier som kan kopplas till olika professionella intressen, till exempel en medicinsk­ psykologisk diskurs.

3. Sociala institutioner som skapar specialpedagogik för att klara av sina egna tillkortakommanden. Framför allt skapas då specialpedagogiken utifrån skolans misslyckande att hantera elevers olikhet.

© Författaren och Studentlitteratur

25

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

Det kritiska perspektivet är alltså ideologikritiskt och ser special­ pedagogik som något icke önskvärt, eller snarare, specialpedagogikens värderande och marginaliserande effekter ses som icke önskvärda. I förlängningen av dessa tankar kan man skönja en utopi där specialpedagogiken upphör och där skolans verksamhet förmår möta varje barns behov utifrån dess egna förutsättningar, det vill säga utan att behöva skapa ett segregerande språkbruk eller segregerande institutionella arrangemang.

Det är kanske främst den ovan beskrivna utopiska karaktären i det kritiska perspektivet som tas som utgångspunkt för den kritik av det kritiska perspektivet som emanerar ur vad jag kallar dilemma­ perspektivet. Dilemmaperspektivet är inte på långt när lika vedertaget som de båda andra synsätten. Utgångspunkterna för dilemmaperspektivet beskrivs i till exempel Clark, Dyson och Millward (1998), och i boken Schools and special needs: issues of innovation and inclusion av Dyson och Millward (2000) illustreras hur perspektivet kan användas i undersökningar av konkreta skolor. Även om dessa författare är positivt inställda till ett flertal av de idéer som framförs inom det kritiska perspektivet, så argumenterar de för att det kritiska perspektivet blir problematiskt eftersom det förespeglar ett tillstånd där alla skolproblem skulle upphöra. I en mening kan då det kritiska perspektivet sägas bygga på samma tankefigur som det kompensatoriska: problem–diagnos–bot. Det man i stället betonar i dilemmaperspektivet är utbildningssystems grundläggande komplexitet och motsägelsefullhet.

Ett fundamentalt dilemma i ett modernt utbildningssystem är till exempel att man å ena sidan ska ge alla elever liknande erfarenheter och kunskaper, medan man å andra sidan ska anpassa sig till vars och ens individuella förutsättningar. Snarare än att man skulle hitta lösningar på sådana dilemman, menar Clark, Dyson och Millward (1998) att alla konkreta utbildningssystem måste

26

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

förhålla sig till dem. Skolan är också fylld av olika grupper som har olika intressen vad gäller hur skolans verklighet ska se ut och hur elevers olikhet ska hanteras. Det man bland annat lyfter fram inom dilemma­perspektivet är att det är viktigt att skapa kunskap om hur dessa motsättningar tar sig uttryck i konkreta verksamheter.

I vilken mening finns då dessa perspektiv? Som jag redan antytt bör de ses som en sorts orienteringspunkter. Jag har sålunda ren­ odlat vad jag uppfattar som skilda sätt att se på specialpedagogik, det vill säga lyft fram grundläggande skillnader i synsättet på special­ pedagogik. Det främsta syftet med denna bok är alltså att synliggöra dessa skillnader och tydliggöra dem. Specialpedagogik är ett oerhört viktigt verksamhetsområde, framför allt för att det berör vad som traditionellt beskrivs som svaga grupper. Det är ett laddat område där många och starka uppfattningar ryms. Annorlunda uttryckt finns det många som försvarar sitt perspektiv med näbbar och klor, och tyvärr möts företrädare för olika perspektiv alltför sällan. Inte minst av detta skäl är det viktigt med reflektioner över området där de olika perspektiven tillåts att brytas mot varandra.

Bokens syfte och disposition Mitt syfte med boken är att ge läsaren en övergripande orientering i det specialpedagogiska forskningsområdet. För att uppnå detta syfte gör jag följande: • ger en presentation av olika grundläggande forskningsperspektiv på specialpedagogik • granskar dessa perspektiv kritiskt • presenterar och granskar begreppet inkludering • diskuterar vilka implikationer de olika forsknings­ perspektiven har för den specialpedagogiska verksamheten.

© Författaren och Studentlitteratur

27

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

Jag har i boken försökt att i tre kapitel (2–4) presentera de olika perspektiven till stor del på deras egna premisser. Vad gäller det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet redogör jag också för hur de vuxit fram i en kritik av det kompensatoriska respektive det kritiska perspektivet. Min målsättning har varit att personer som identifierar sig med ett av dessa perspektiv ska känna igen sig i beskrivningen av det även om jag tillåter mig att ha en viss distans till områdenas centrala begrepp. Dessa kapitel ska alltså ses som en beskrivning av tre olika perspektiv på specialpedagogik. I kapitel 5 diskuterar jag begreppet inkludering i relation till de tre perspektiven.

Anledningen till detta är att begreppet kommit att spela en central roll i diskussioner kring specialpedagogik. I avslutningskapitlet (6) diskuterar jag de implikationer som forskningsperspektiven har för specialpedagogisk verksamhet.

Det kanske är onödigt att påpeka, men eftersom forskning om specialpedagogik är ett oerhört omfattande område kan min framställning förstås inte vara heltäckande. Jag hoppas att jag ändå lyckats att tydliggöra några av de grundläggande frågorna inom detta viktiga och intressanta område.

28

© Författaren och Studentlitteratur

1 Perspektiv på specialpedagogik – en introduktion

Fr ågor 1. Varför menar författaren att bokens ämne är viktigt?

2. Hur skiljs på specialpedagogik som verksamhet och som objekt för forskning?

3. Vad menar författaren med perspektiv?

4. Vilken är enligt författaren den dimension som är av­görande när det gäller att skilja mellan olika perspektiv?

Håller du med?

5. Vilka andra sätt att indela perspektiv inom forskningen nämns?

6. Beskriv kortfattat de tre perspektiven.

7. Argumentera för det perspektiv som ligger närmast ditt eget synsätt.

8. Argumentera för det perspektiv som ligger längst ifrån ditt eget synsätt.

© Författaren och Studentlitteratur

29

Claes Nilholm är professor i pedagogik med in­riktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet. Han har lång erfarenhet av forskning om inkludering och special­pedagogik.

Perspektiv på specialpedagogik olik a gru n dlägga n de frågor om specialpedagogik står i centrum för den här boken: Hur ska vi förstå olikhet och avvikelse?

Vad betyder det att diagnostisera barn i svårigheter? Behövs specialpedagogik eller ska vi kräva av den ”vanliga” pedagogiken att hantera barns olikheter inom ramen för sina ordinarie verksamheter?

Hur vi svarar på denna typ av frågor beror på vilket perspektiv på specialpedagogik vi anlägger. I boken urskiljs och presenteras tre olika forskningsperspektiv på specialpedagogisk verksamhet: ett kompensatoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett så kallat dilemmaperspektiv.

I denna tredje upplaga har ambitionen varit att göra boken mer lättillgänglig. Således finns det nu instuderingsfrågor till varje kapitel, några avsnitt har flyttats eller utgått och ett kapitel med konkreta exempel på vad perspektiven har för implikationer för skolors verksamhet har lagts till.

Boken är främst avsedd för utbildning inom universitet och hög­skola. Den passar utmärkt som introduktion till ämnesområdet för blivande lärare, specialpedagoger, psykologer och andra med intresse för grundläggande frågeställningar om undervisning, olikhet och normalitet.

Tredje upplagan Art.nr 31341

studentlitteratur.se