9789144138329 by Smakprov Media AB

CIRKULÄRA MATERIALFLÖDEN I PRAKTIKEN

TOLV TILLÄMPNINGAR PÅ SMÅ OCH STORA FÖRETAG

LEENA KOSSILA

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40893 ISBN 978-91-44-13832-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Formgivning omslag: Jesper Sjöstrand Printed by Interak, Poland 2020

INNEHÅLL

Förord 9

INLEDNING 13 Cirkulär ekonomi, hållbarhet och klimatförändringar 14 Om terminologin i boken 16 Om boken 16 Om kapitelindelningen 17

Del I Introduktion till cirkulära materialflöden

PRINCIPER OCH BEGREPP FÖR CIRKULÄRA MATERIALFLÖDEN 21 Kretslopp i naturen 21 Ekosystemtjänster 22 Avfallstrappan 23 Cirkulära principer 25 Cirkulära materialflöden 25 Cirkulära produkter 28 Ämnen, material och kompositer 28 Klassificering av restprodukter 30 Vad krävs av en biprodukt? 31 Vem får hantera restprodukterna? 32 Producentansvaret 32 Rena materialfraktioner 33 Olika vägar som material kan cirkulera 34 Hur avfall kan bli en sekundär råvara 35 Återvunna material utan farliga ämnen 37

Cirkulär design 38 Cirkulära designmetoder 39 Fossil och förnyelsebar energi 40 Ekodesign och energieffektivitet 42 Certifieringar 43 Upphandlingar och kravspecifikationer 43 Sammanfattning av kapitel 2 44

MÅL OCH HANDLINGSPLANER FÖR CIRKULÄR EKONOMI 47 Aktionsplan för cirkulär ekonomi inom EU 47 FN:s Globala mål i Agenda 2030 49 Svenska myndigheter med uppdrag kring cirkulär ekonomi 50 Global Compact för företag med hållbarhetsagenda 51 Hållbarhetsrapportering 52 Standarder och standardiseringsverktyg 53 Certifieringar och certifieringsorgan 53 Universitet, högskolor och forskningsinstitut 54 Fristående initiativ och organisationer 55 Avfall och återvinning 55 Sammanfattning av kapitel 3 56

Del II Tolv praktikfall av cirkulära materialflöden

TILLÄMPNINGAR AV CIRKULÄRA MATERIALFLÖDEN 59

HANDLAREN SOM LEDSNADE PÅ MATSVINNET 63 Om matsvinn i samhället 63 ICA Supermarket i Osby minskade matsvinnet genom att ha ett eget kök 65 Frågor och diskussion 68

PANTPENGEN FÅR FÖRPACKNINGAR ATT CIRKULERA 71 Om förpackningar och producentansvar 71 Returpack styr både pant- och flaskflödet 72 Frågor och diskussion 76

MODULDESIGN FÖRLÄNGER SKYLTENS LIV 77 Om cirkulär design 77 Om unika engångsreklamskyltar 80 Skyltföretaget Accus skapade cirkulerbara skyltar 81 Frågor och diskussion 83

BYGGAVFALL BLIR TILL NYA PLASTMATTOR 85 Om livscykelanalys på byggnader 85 Tarketts cirkulära golv krävde ett nytt logistiksystem 88 Frågor och diskussion 92

MODERNISERBARA HISSAR HAR LÄNGRE LIVSLÄNGD 93 Om långlivade produkter och underhållsvänlighet 93 Om livscykeln för hissar 95 Hydroware utvecklar uppgraderingsbara hissystem 96 Frågor och diskussion 98

BEGAGNADE DATORER FÅR NYTT LIV 101 Om digitalisering och datorutrustning 101 Inrego ger nytt liv åt begagnade proffsdatorer 105 Frågor och diskussion 107

HYRTRUCKAR NÄR KUNDEN BEHÖVER DEM 109 Om Just-in-time och lagerhållning 109 Toyota Material Handling hyr ut nya och gamla truckar 112 Frågor och diskussion 115

INNOVATIV DUSCH CIRKULERAR VATTEN 117 Om att ta fram innovativa produkter 117 Om förbrukning av vatten 119 Orbital Systems utvecklar duschar som cirkulerar vatten 120 Frågor och diskussion 122

INDUSTRISKROT BLIR TILL SPLITTERNY ALUMINIUM 125 Om metaller och återvinning 125 Stena Recycling och Stena Aluminium omvandlar skrot till ny råvara 128 Frågor och diskussion 131

DAMMSUGARE AV ÅTERVUNNEN PLAST 133 Om olika plastsorter och återvinning 133 Electrolux tog fram en dammsugare av återvunnen plast 138 Frågor och diskussion 141

HÅLLBARA MÖBLER AV CERTIFIERAD TRÄRÅVARA 143 Om träets livscykel och FSC-certifiering 143 Kinnarps träråvaror kommer från certifierade leverantörer 145 Frågor och diskussion 147

EKOLOGISKT JORDBRUK HANDLAR OM KRETSLOPP 149 Om ekologiskt jordbruk och kretslopp 149 Wanås Gods driver ekologisk odling i gränslandet 151 Frågor och diskussion 154

SAMLADE LÄRDOMAR FRÅN PRAKTIKFALLEN 157

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 159

VIDARE LÄSNING 161

FÖRORD

Cirkeln är en av våra främsta symboler: en symbol för slutenhet, men även för evighet och perfektion. Att förmågan att designa perfekta cirklar likställs med talang illustreras av anekdoten där påven Benedictus XI ansåg att renässans målaren Giotto di Bondone var överlägsen alla dåtidens målare, eftersom denne med bara handen ritat en perfekt cirkel. Den cirkulära ekonomin hade förmodligen inte fått den genomslagskraft som den har fått om den döpts till ”ekonomi för stängda kretsar” eller ”avfallsfri ekonomi”. Begreppet ”cirkulär ekonomi” har på mindre än tio år etablerat sig som en ledande princip för den ekonomiska utvecklingen och en lång rad aktörer har anslutit sig till dess principer. En offentlig organisation, den Europeiska Unionen, har tagit fram både en färdplan för ett resurseffektivt Europa och en handlingsplan för cirkulär ekonomi. Man menar att dessa planer kommer att omvandla EU:s ekonomi till hållbar före 2050 och kommer att hejda både tidigare och rådande mönster i resursutnyttjandet. Ett resursutnyttjande som resulterat i föroreningar, försämrad miljö och utarmning av naturresurser. Den svenska regeringen har i sin tur inrättat en delegation för cirkulär ekonomi för att stärka omställningen till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. En företrädare för Region Göteborg säger: ”Cirkulär ekonomi erbjuder möjligheter till en ny sorts tillväxt och nya sorters jobb, alltmedan vi faktiskt inte utarmar naturens resurser och förstör miljön”, medan Hållbar utveckling Skåne menar: ”I den cirkulära ekonomin planeras för ett optimalt resursutnyttjande redan från början, vilket ökar både lönsamhet och miljönytta”. Bland privata företag ställer till exempel IKEA om hela affärsmodellen till cirkulärt och lanserar ”Cirkulära Ikea” med målet att år 2030 ska allt material vara en del av ett kretslopp. ”En överlevnadsfråga” skriver Veckans Affärer. 9

10 | F ö r o r d

”Genom att föra samman människor från olika industrier, med olika bakgrund och perspektiv, är jag övertygad om att vi tillsammans kan påskynda skiftet till en cirkulär modeindustri utan avfall och bidra till en hållbar framtid”, säger Karl-Johan Persson, styrelsemedlem i H&M, till Dagens Handel. Svenskt Näringsliv ser den cirkulära ekonomin som ett effektivt verktyg för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige. Samma mönster syns utanför landet. Även den tredje sektorn är inne på samma spår. Naturskyddsföreningen ser den cirkulära ekonomin som en motsats till slängsamhället. Föreningen för fram att en ständigt ökande och mer köpkraftig världsbefolkning sätter en enorm press på våra gemensamma resurser, vilket gör att en ”övergång till en cirkulär ekonomi är helt nödvändig om vi ska lyckas med det globala målet att minska konsumtionen”. Den engelska sektionen av Greenpeace ser i sin tur den cirkulära ekonomin som ett sätt att främja ett avfallsfritt samhälle (Zero Waste) och som ett sätt att praktiskt bekämpa att avfall förbränns. Sällan har en ekonomisk idé av detta slag fått så brett genomslag så fort – inte ens hållbar utveckling (Sustainable Development) eller företagsansvar (CSR-Corporate Social Responsibility). Genomslagskraften kan bero på att idén är enkel: att ersätta linjära materiella flöden – från utvinning, till produktion, till konsumtion, till avfall, och till slut deponi – med cirkulära flöden där den enas avfall blir den andras input. Värdet på det som är cirkulärt ska behållas istället för att tillåtas minska. Idén är inte ny: den utgör sedan mer än hundra år tillbaka en av grunderna för det ekologiska tänkandet. Många minns säkert begreppet ”kretsloppssamhället”. Idén om en övergång från linjär till cirkulär ekonomi är alltså inte ny, men den är enkel och ligger i fas med en växande medvetenhet om att den rådande produktions- och konsumtionsordningen tär på jorden mer än vad jorden tål och att detta har lett till att flera av jordens gränser redan har passerats och fler står på tur. Men hur översätter man den generella idén om en cirkulär ekonomi i praktiken? Däri ligger en konkret utmaning av rang. Visserligen saknas det inte förslag om hur man kan, och bör, utveckla cirkulära affärsmodeller. Regenerera, dela, optimera, bygg cirklar, virtualisera och byt, föreslår RESOLVE-modellen. Stäng kretsen, bromsa och smalna av materiella flöden, säger andra. Bygg cirkulära försörjningskedjor, utveckla återvinning, förläng produkternas liv, dela och omvänd produkter till tjänster, föreslår andra. Det finns inget facit,

var och en kan definiera cirkulariteten på sitt eget sätt. Detta är en av styrkorna men samtidigt också en av svagheterna med den cirkulära ekonomin då det öppnar för innovation som kunde kallas för cirkulärmålning utan hållbarhetssubstans (circular washing). Så hur översätter man de cirkulärekonomiska principerna till praktiska lösningar och konkreta produkter som man kan sälja till sina kunder? Leena Kossilas bok presenterar tolv fall från företag där man på olika sätt tillämpar principer som kan kallas för cirkulära. Dessa fall visar på bredden av vad cirkulär ekonomi kan betyda i praktiken: från att designa produkter för ett långt liv, till att utveckla sätt att återföra näringsämnen till jordbruken; från att organisera mikro-kretslopp för duschvatten, till att delta i den globala återvinningsindustrin för aluminium; från att hyra ut skyltar istället för att sälja dem, till att börja laga mat i daglivsvaruhandelsbutik; från att bygga sin affärsidé på att re-konditionera uttjänta datorer, till att se till att gamla förpackningar blir nya. Inget av dessa fall är perfekt cirkulär, men alla säger något om de organisatoriska och företagsekonomiska utmaningar som följer en övergång till cirkulära affärsmodeller och ekonomi. Att ersätta det linjära tänkandet med ett cirkulärt kräver även omfattade samhälleliga förändringar som dessa tolv fall, var och en på sitt sätt, pekar på, och som jag inbjuder läsarna att fundera på när de läser denna bok och diskutera de frågor som den väcker. 27 januari 2020 Professor Hervé Corvellec Institutionen för service management och tjänstevetenskap Lunds universitet

F ö r o r d | 11

INLEDNING

E KO N O M I HAN D L AR I G R U N D O CH B OT T E N om att hushålla med resurser. Cirkulär ekonomi handlar om att hushålla med resurser så att så litet av dem som möjligt ska förlora sitt värde eller bli avfall. I stället försöker man hålla resurser användbara så länge som möjligt genom att återanvända dem på olika sätt.1 Definitionen ovan är bara ett av många sätt att beskriva vad cirkulär ekonomi är, eftersom området än så länge är under utveckling och olika intressenter kan ge olika innebörd till begreppet. I vissa sammanhang kan det handla om avfallsförebyggande, återbruk och återvinning, medan man i andra sammanhang talar om utveckling av industriella cirklar som efterliknar naturens kretslopp, eller om hushållning med begränsade resurser så att de ska räcka över tid. Det kan också finnas olika drivkrafter och strategier bakom varför man vill införa cirkulär ekonomi, exempelvis en miljöstrategi som fokuserar på frågeställningar kring avfall, eller en industriell försörjningsstrategi som handlar om industrins behov av att säkra tillgång till råvaror för den egna verksamheten.2

Är cirkulär ekonomi egentligen någonting nytt? På ett sätt inte: det har sedan länge funnits idéer om ett samhälle som fungerar i kretslopp. Och vissa material – exempelvis aluminium, tidningar och glasförpackningar – har man återvunnit så länge att det mer eller mindre har blivit självklart. På flera sätt är cirkulär ekonomi dock något nytt, jämfört med det gamla begreppet kretsloppssamhälle. Den cirkulära ekonomin lyfter fram behovet 1 Benton & co 2014, s. 17. 2 Corvellec 2018, s. 7–9.

av nya affärsmodeller, så att företag kan vara lönsamma samtidigt som man bidrar till att ställa om.3 En annan ny insikt är att ett företag inte längre förväntas bli cirkulärt på egen hand. I stället inser man behovet av samarbete mellan flera aktörer – och behovet av helt nya aktörer – för att exempelvis helt och fullt kunna hantera cirkuleringen av olika typer av material. Ett företag ska också kunna nischa sig. Dessutom inser man i dag att ett företag som vill jobba mer cirkulärt inte behöver vara ”renlärigt” eller vara tvunget att certifiera sig som ”cirkulärt” redan från första början. Det är bättre att man i alla fall börjar någonstans.4

När man söker efter information om cirkulär ekonomi hittar man den ofta på samma ställen som man finner information om hållbarhets- och miljöfrågorna. Ofta när någon frågar efter ”klimatsmarta” eller ”hållbara” produkter, frågar man egentligen efter cirkulära produkter. Hållbar utveckling handlar om att alla människor ska kunna leva på en och samma planet med dess begränsade resurser. Länderna som är med i Förenta Nationerna (FN) har enats om en gemensam hållbarhetsagenda som kallas Agenda 2030. FN ser världsfreden och avskaffandet av hunger och fattigdom som de viktigaste förutsättningarna för en hållbar utveckling. Andra mål är att bekämpa ojämlikhet och klimatförändringar, och att exempelvis säkerställa tillgång till vatten, energi och utbildning för alla. I Agenda 2030 finns det flera delmål som pekar direkt på den cirkulära ekonomin, exempelvis ”hållbar produktion”, ”halvering av det globala mat svinnet” och ”minska mängden avfall”. Cirkulär ekonomi kan alltså ses som ett av flera system – dvs. uppsättningar av metoder, verktyg och tankesätt – som behövs för att uppnå hållbar utveckling. Omvänt kan man också se att flera aspekter av hållbarhet är förutsättningar för att en cirkulär ekonomi ska kunna fungera, exempelvis att det råder fred eller att människor har tillgång till vatten. Brist på det livsviktiga vattnet har

3 Benton & co 2014, s. 33–35. 4 Hedenmark, Magnus: Cirkulär kemi, Remakers , 2016, s. 18–24

14 | 1 Inl e d nin g

Cirkulär ekonomi, hållbarhet och klimatförändringar

genom årtusenden skapat konflikter och jagat människor på flykt. Och skulle det gå så långt att det blir krig kan de fungerande systemen för exempelvis vattenförsörjning och avloppshantering snabbt slås sönder. Dessvärre pekar forskningen på att den globala medeltemperaturen på jorden håller på att gå upp, vilket i sin tur leder till förändringar i klimatet, exempelvis i form av fler stormar eller långvarig torka. Enligt forskningen är en anledning till dessa klimatförändringar att mängden växthusgaser, däribland koldioxid, har ökat i atmosfären på grund av användningen av fossila bränslen. Det finns både länder och politiska ledare som är skeptiska till klimatforskningen. Den europeiska miljöpolitiken bygger dock på försiktighetsprincipen, vilket innebär att om forskningen visar på risker så ska man ta hänsyn till dem tills annat bevisas. EU menar att cirkulär ekonomi också handlar om att vara ”kolneutral”, dvs. att man sammanlagt inte släpper ut mer koldioxid i atmosfären än man binder upp. FN i sin tur har i Agenda 2030 satt upp flera hållbarhetsmål som handlar om att bekämpa klimatförändringar och minska mängden avfall. Begreppen cirkulär ekonomi, hållbarhet och bekämpning av klimatförändringar hänger alltså ofta ihop. Även om någonting fungerar enligt principerna för cirkulär ekonomi är det inte säkert att det fungerar bra utifrån hållbarhetssynpunkt. Exempelvis kan mark användas för att odla oljeväxter för att kunna framställa förnybara bränslen, vilket ligger i linje med de cirkulära principerna. Att odla en och samma växtsort på stora arealer kan dock skada den biologiska mångfalden, vilket strider mot en viktig princip inom hållbarhetsområdet. Eller om man räknar ihop alla transporter, alla arbetsmoment och all energi som behövs samt allt avfall som uppstår när man försöker återvinna exempelvis vindkraftverksvingar, kan det visa sig att återvinningen kräver så mycket resurser att den inte är hållbar. Även återvinning av metaller från uttjänade mobiltelefoner och annat elektronikskrot kan visa sig vara skadlig för miljön och farlig för dem som utför arbetet, särskilt om skrotet transporteras till låglöneländer och arbetet sker utan någon skyddsutrustning.

1 Inl e d nin g | 15

Om terminologin i boken Eftersom cirkulär ekonomi är ett relativt nytt område är även terminologin ännu under utveckling. Syftet med den här boken är att ge en introduktion till ämnet genom att presentera ett antal praktiska tillämpningar snarare än att vara en heltäckande teoretisk lärobok om ämnet, och därför används olika begrepp på ett naturligt sätt i olika sammanhang, snarare än att boken ska försöka ge akademiskt hållbara definitioner för olika termer. Här är en lista på några grundläggande termer så som de används i boken 5

• kretslopp: de olika kretsloppen som förekommer i naturen • cirklar: de cirkulära och ofta industriella kretsloppen som skapats

• livscykel: gäller för en enskild produkt, från att den producerats till att det ingående materialet är återvunnet

• cirkulering, att cirkulera: att produkter och material rör sig runt i de olika typerna av kretslopp, eller att människorna ser till att produkter och material går runt exempelvis genom återanvändning och återvinning

• att arbeta cirkulärt: när ett företag arbetar enligt de cirkulära principerna (som presenteras närmare i kapitel 2)

• användare: det kan vara en konsument, ett företag, en kommun eller exempelvis en bostadsförening som använder en viss produkt

Om boken Den här boken vill ge inspiration och visa på konkreta exempel från företag där man har insett att man måste börja någonstans. Fokus i boken är att visa på principer för cirkulära materialflöden som fungerar redan i dag, och praktikfallen handlar om olika material och produkter. Företagen i boken arbetar med ett cirkulärt materialflöde inom minst ett område. Några av företagen, såsom Toyota Material Handling, Electrolux, Kinnarps och Tarkett, är stora och internationella medan några, såsom Wanås 5 Källor i huvudsak: Corvellec 2018, Hedenmark & Frick 2016

16 | 1 Inl e d nin g

av människorna och där produkter och material rör sig (jämfört med trafiken runt Triumfbågen i Paris där det är många filer och när man väl har kommit in så cirkulerar man kvar i mindre eller större cirklar)

Gods, Ica Supermarket i Osby och Accus, är relativt små och lokala. Några av företagen, såsom Stena Recycling och Stena Aluminium, Returpack och Inrego, har återvinning eller återanvändning som affärsidé, medan några utvecklar produkter med tanke på uppgraderingsmöjligheter, såsom Hydroware och Accus. Och ett av företagen, Orbital Systems, har utvecklat en produkt som innebär att man återbrukar resurser när den används. För att ge en förståelse för de utmaningar som företagen möter och hur dessa hänger ihop med cirkulär ekonomi i stort, inleds boken med en introduktion till ett antal principer och begrepp, exempelvis vad som menas med cirkulär design och hur restprodukter ska hanteras. I samband med praktikfallen ska vi titta närmare på specifika områden som både har allmän betydelse för cirkulära materialflöden och berör det aktuella praktikfallet, exempelvis vad livscykelanalys handlar om eller vad utveckling av innovativa produkter innebär rent praktiskt för ett företag. Den här boken är skriven under en period då man både i Sverige och internationellt har sett ett behov av omställning från linjära till mer cirkulära flöden. EU har till exempel tagit fram en handlingsplan för cirkulär ekonomi, och flera stora företag – såsom Ikea och Tetra Pak – har uttryckligen valt att bli föregångare inom området. Samtidigt som det finns gott om olika initiativ där man har börjat titta på cirkulär ekonomi, saknas det ännu exempelvis gemensamma standarder och beprövade rutiner inom många delområden. Eftersom utvecklingen av den cirkulära ekonomin pågår på många olika håll, ger boken också en introduktion till ett antal olika aktörer som arbetar med frågorna, både i Sverige och internationellt. Boken berör också några regelverk som inom området, exempelvis certifieringar och hållbarhetsrapporter. I samband med de olika tillämpningarna finns det hänvisningar till ytterligare aktörer, exempelvis organisationer som driver branschspecifika frågor även inom cirkulär ekonomi. Boken tar också upp exempel på sådant som de olika företagen ser som hinder för att man ska kunna arbeta helt och hållet cirkulärt.

Om kapitelindelningen I första delen av boken tas upp sådant som är gemensamt för olika tillämpningar. Kapitlet ”Principer och begrepp för cirkulära materialflöden” innehåller en 1 Inl e d nin g | 17

18 | 1 Inl e d nin g

introduktion till ett antal begrepp som är centrala för boken och gemensamma för de olika tillämpningarna. I kapitlet ”Mål och handlingsplaner för cirkulär ekonomi” listas ett antal aktörer som i dag arbetar med frågor kring cirkulär ekonomi och hållbarhet och som presenterar uppdaterad information på sina hemsidor. Den andra delen av boken fokuserar på praktiska tillämpningar av cirkulära materialflöden. I kapitlet ”Tillämpningar av cirkulära flöden” finns det en samlad bild av de olika praktikfallen. Därefter följer tolv kapitel med praktikfall från olika företag, vart och ett med ett eget kapitel. I dessa kapitel introduceras dessutom specifika områden inom den cirkulära ekonomin som berör det aktuella företaget. I slutet av varje kapitel lyfts någonting från det aktuella praktikfallet eller området fram som diskussionsfrågor. Kapitlet ”Samlade lärdomar från från praktikfallen” innehåller en cirkulär- ekonomi-relaterad insikt från varje praktikfall, och i kapitlet ”Sammanfattning och slutsatser” görs ett antal mer generella slutsatser. De flesta kapitlen avslutas med tips för vidare läsning, och sist i boken finns en litteraturlista.

DEL I

Introduktion till cirkulĂ¤ra materialflĂśden

Leena Kossila är affärssystemkonsult inom produktion och logistik. Hon har arbetat i årtionden på nordiska industriföretag, medverkar i Logistikföreningen Plan och driver ett eget företag. Hon är agronomie- och forstmagister och skriver idag om bl.a. tillämpning av cirkulär ekonomi.

CIRKULÄRA MATERIALFLÖDEN I PRAKTIKEN TOLV TILLÄMPNINGAR PÅ SMÅ OCH STORA FÖRETAG

Cirkulär ekonomi är ett område under utveckling – och är samtidigt redan en verklighet för många företag. Hur har de tänkt? Hur har de gjort? Hur kan ett cirkulärt materialflöde se ut? Hur hanterar man olika material? Vad innebär livscykeltänkande? Hur påverkas leverantörssamarbeten, lagernivåer och logistiksystem? Vilka nya aktörer behövs? Påverkas man av lagar och regelverk? Cirkulära materialflöden i praktiken ger inspiration och insikter genom att konkretisera dessa frågeställningar inom cirkulär ekonomi. Bokens praktiska exempel – med produkter som de flesta känner till – kommer från tolv olika företag och används redan idag. Både stora och internationella företag som Toyota Material Handling, Electrolux, Kinnarps och Tarkett, och lokala företag som Wanås Gods och Ica Supermarket i Osby visar i boken upp sina cirkulära materialflöden. Orbital Systems innovativa produkt cirkulerar duschvatten och skyltföretaget Accus och hissystemleverantören Hydroware designar cirkulära produkter, medan cirkulering är själva affärsidén hos Stena Recycling och Stena Aluminium som tillsammans återvinner metaller, hos Returpack som hanterar pantflaskor och hos Inrego som rekonditionerar begagnade datorer. Cirkulära materialflöden i praktiken riktar sig främst till studenter på universitet, högskolor och folkhögskolor men fungerar också som inspiration och kompetensutveckling för verksamma inom näringsliv och offentlig sektor.

Art.nr 40893

studentlitteratur.se