Medicinska Ord
MO Det medicinska språket: termer, definitioner, samband
d
re allvarlig än vid ▶ Rh-immunisering. unisering kan också ske vid transfusion d felaktig blodgrupp. krapad, sliten; abraderat bett tänder tna tuggytor (vid svår ▶ bruxism). abạsio 1. nedslitning, t.ex. av tänder. 2. . ktionshärd som i centrum består av var. gs] kortvarig (sekunder–minuter) störörlust av medvetandet. n, icke uppblandad. 2. om resultatreett absolut mätetal är, i motsats till ett ant, inte angivet som en fraktion av mätetal. absolut riskreduktion, ARR, mellan två risktal. Jfr ▶ relativ riskre-
acẹtacetat salt av acetättiksyra (en ▶ k acẹtaminofen ▶ paracetamol. acetazolamid läkemedel som används förhöjt tryck i ögat samt vid vissa form aceton flyktig vätska med skarp lukt ämnesomsättningsprodukt (▶ keto dåligt inställd diabetes, svält m.m. aceton i blodet. acetonurị aceton i b tillstånden är vanliga vid dåligt instä vid svält m.m. acetyl, acetylgrupp, Ch3CO-, en atomg syra. acetylcystein en substans med förm vissa stormolekylära proteiner. Använ lösande läkemedel. acetylering kemisk process där en acet uga upp, ta upp. absorption uppsuggas. Vissa läkemedel acetyleras som e g, t.ex. födoämnen i nedbruten form inaktivering och elimination (biotran analen. absorptionsgrad anger den Acetyleringsförmågan varierar mella läkemedel som tas upp från tarmen. vider (▶polymorfism). Acetylering a llstånd som innebär avsaknad en proteingrupp som DNA är bundet t Jörgenav Malmquist Bengt Lundh amkallande aktivitet. Oftast avses ett genaktiviteten. t invant bruk av beroendeframkal- acetỵlkolịn signalsubstans som bl.a. är
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 3046 ISBN 978-91-44-13825-1 Upplaga 7:1 © Författarna och Studentlitteratur 1996, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Signalera/Jens Martin Teckningar: Marie-Louise Hedin Printed by Dimograf, Poland 2020
978-91-44-13825-1_01_book.indd 2
2019-12-11 23:16
Cc Ord som inte återfinns under c- bör sökas på k-.
C 1. kemiskt tecken för kol. 2. beteckning för ▶ komplement(system), t.ex.: C3 = tredje komplementfaktorn. 3. beteckning för cytosin i DNA och RNA. 4. förkortning för cervikal när det gäller halsryggkotor, ryggmärgssegment och halsnerver. °C beteckning för grad Celsius (vår vanliga temperaturskala). Ca kemiskt tecken för kalcium. CA 125, cancerassocierat antigen 125, ett glykoprotein (200kDa), en tumörmarkör som bildas i celler i bukhinnan. Koncentrationen i blodet (plasma) är förhöjd vid vissa former av ovarialcancer. CA 15-3, cancerassocierat antigen 153, ett högmolekylärt protein (400 kDa), en tumörmarkör som bildas i bröstkörteln. Koncentrationen i blodet (plasma) är förhöjd framför allt vid bröstcancer med metastaser. ca- se även ▶ ka-. CABG, coronary artery bypass graft, ▶ koronar bypass. CADASIL, cerebral autosomalt dominant arteriopati med subkortikala infarkter och leukoencefalopati, ovanlig ärftlig artärsjukdom som ger multipla vävnadsskador i hjärnan. cadherịner en grupp membranproteiner (adhesionsproteiner) som är beroende av kalciumjoner och av betydelse för interaktionen celler emellan. cae- se även ▶ ce-. caecum [sẹ:kum] ▶ blindtarmen. café au lait-fläck beskrivande benämning på ljusbrun hudfläck vid ▶Albrights syndrom och ▶neurofibromatos typ 1. CAH, kongenital adrenal hyperplasi, se ▶ adrenogenitala rubbningar. cal beteckning för ▶ kalori. cal- se även ▶ kal-. calcạneus ▶ hälbenet. cạlcar sporre; calcar calcạnei ▶ hälsporre. Caldwell–Lucs operation [lycks] (efter George Caldwell, amerikansk kirurg, 1834–1918, och
© F ö rfattarna och S t u d e ntlitt e rat u r
Henri Luc, fransk kirurg, 1855–1925) ett kirurgiskt ingrepp på käkhålan vid svårläkta akuta eller kroniska sinuiter. calịcivirus, familj av RNA-virus som ger smittsam tarminfektion, ofta kallad vinterkräksjuka. Omfattar hos människa norovirus och sapovirus. cạlyx bägarformigt organ eller hålrum, ”bägare”, ”kalk”; t.ex. calices renạles ▶ njurkalkarna. callus 1. (i huden) ▶ kallositet. 2. (i benvävnad) ▶ kallus. calmettevaccination, BCG-vaccination, vaccination mot tuberkulos med levande, försvagade tuberkulosbakterier. Vaccinationen utförs numera enbart för att skydda riskgrupper, t.ex. barn som har kontakt med personer med tuberkulos, viss vårdpersonal m.fl. calmodulịn ▶ kalmodulin. cạlor värme; särskilt temperaturstegring i en vävnad vid infektion. cAMP ▶ cykliskt AMP. Campbell de Morgan-fläckar (efter Campbell G. de Morgan, engelsk läkare, 1811−1876) röda hudfläckar som ibland kallas körsbärsfläckar. De är kärlmissbildningar, anhopningar av vidgade ytliga blodkärl (kärlnystan). De djupröda något upphöjda fläckarna är vanligen ett par mm stora. De är alltid benigna. De ökar i antal i högre åldrar. Förändringarna betraktas av vissa experter som kärltumörer (angiom). (Tidigare förekom benämningen ”senila angiom” som är inaktuell eftersom termen senil kommit ur bruk.) camptothekịn ▶kamptotekin. Campylobạcter släkte av stavformiga gramnegativa bakterier som orsakar akut ▶ gastroenterit. I allmänspråket kallas de ”kycklingbakterien”. Campylobacterinfektion är anmälningspliktig och räknas till allmänfarliga sjukdomar. canalịculus liten kanal; canaliculi biliạres gallkapillärerna (se ▶ gallvägarna). canạlis kanal, t.ex.
69
cancer
C
c analis centrạlis ▶ centralkanalen (i ryggmärgen), canalis femorạlis ▶ femoralkanalen, canalis inguinạlis ▶ljumskkanalen, canalis Schlẹmmi ▶ Schlemms kanal. cancer, samlingsbenämning på maligna (elakartade) tumörer. Huvudgrupper är karcinom (utgår från epitel, dvs. från hud, slemhinnor och körtlar) och sarkom (utgår från stödjevävnad och muskelvävnad). Speciella former är ▶ leukemi (från benmärgsceller), ▶ lymfom (från lymfocyter) och ▶ hjärntumörer. Det primära hos cancercellerna är att de inte reagerar på de signaler som normalt styr celldelning och cellernas placering i vävnaden. Tillväxten i en cancertumör är större än cellförlusten, och förmågan till tillväxt kan vara obegränsad. Cancercellerna ser annorlunda ut än andra celler, med stora cellkärnor och stora nukleoler, varierande cellstorlek och form m.m. Cellerna ger sig utanför de områden där de egentligen hör hemma, växtsättet är infiltrativt. De ger också upphov till dottersvulster, metastaser, via spridning med blodet och lymfbanorna och/eller i serösa hålor, t.ex. bukhålan. – Cancer klassificeras efter den vävnad eller det organ den kommer ifrån (t.ex. magsäck, bronker, benvävnad, bröstkörtel, prostata), efter sin utmognadsgrad (sämre utmognad medför i regel sämre prognos) samt efter tumörens utbredning både lokalt och i fråga om metastaser. Se även ▶ TNM-klassifikation. Spridd cancer är cancer som spridit sig genom metastaser. cancerläkemedel ▶antineoplastiska medel. cancerofobị, sjuklig cancerskräck: man tolkar varje sjukdomstecken som ett symtom på cancer. cancergen ▶ onkogen. cancerogẹn, karcinogen, cancerframkallande. Exempel: kolväten i tobaksrök, många andra kemikalier, vissa former av strålning. cancerprov se ▶ cytologisk diagnostik. Cạndida ett släkte jästsvampar som förekommer normalt i munnen, tarmen och slidan. Hos personer med nedsatt motståndskraft mot infektioner, t.ex. efter behandling med antibiotika (med störning av den normala bakteriefloran), cytostatika eller kortisonpreparat, kan Candida växa till kraftigt och ge upphov till svårbehandlade infektioner i munhåla och svalg (muntorsk), ev. också i resten av mag–tarmkanalen. I en del fall infekteras också blodet (Candida-sepsis) och vävnader utanför mag–tarmkanalen. candidịasis, candidos, infektion med Candida, oftast arten albicans. Se också ▶kronisk mukokutan candidiasis.
70
canin hörntand. cannabinoịder 1. de biologiskt aktiva substanser, ett 100-tal, som bildas i hampaväxten ▶cannabis. Många av substanserna förekommer som flera isomerer med något varierande verkningar. De rusgivande effekterna finns framför allt hos tetra hydrocannabinol (THC, avser isomeren delta-9THC). Substansen är narkotikaklassad. Något läkemedel med rent THC finns inte i Sverige. THC och närstående cannabinoider har sina verkningar via cannabinoid-(CB-)receptorer. I nervsystemet finns framför allt CB1-receptorer, i immunsystemet CB2-receptorer. En annan uppmärksammad cannabinoid är cannabidiol (CBD). Den är inte rusgivande och därför inte klassad som narkotikum. Den verkar inte via CB-receptorer utan påverkar hjärnan m.m. på andra sätt, inte fullt klarlagda. CBD har på osäkra grunder tillskrivits olika hälsomässigt gynnsamma verkningar. En produkt kal lad CBD-olja (som även innehåller THC) har sålts i allmän handel som kosttillskott med påståenden om verkningar på vissa sjukdomar och symtom. Försäljningen har förbjudits. CBD är klassat som läkemedel men någon godkänd produkt finns f.n. inte i Sverige (2019). Ett läkemedel som innehåller rent CBD är emellertid EU-godkänt för användning vid vissa former av epilepsi hos barn (▶Lennox–Gastauts syndrom och ▶Dravets syndrom). 2. endogena cannabinoider (endocannabinoider) som är fettsyraderivat med obetydlig strukturlikhet med hampaväxtens substanser. Den mest studerade endocannabinoiden är arakidonoyletanolamid, anandamid (namnet av sanskritordet ananda, vällust). Endocannabinoidernas verkar via CB-receptorerna. Deras fysiologiska betydelse är föga känd. cạnnabis term som dels avser växten indisk hampa, Cannabis sativa subspecies indica, och extrakt från den, dels kollektivt gäller de hundratals ämnen som kan extraheras från växten. De ca 100 substanser som har biologisk verkan hos människa benämns ▶cannabinoider. Vidare används termen cannabis ofta som samlingsbegrepp för de beredningar som missbrukare använder, främst hasch och marijuana. Vid rökning ger cannabis ett rus kännetecknat av förändrat tidsbegrepp, störd varseblivning och försämrad verklighetsuppfattning. Bruket av cannabis är vanebildande. Cannabis är illegalt med undantag för läkemedlet Sativex som är ett extrakt som bl.a. innehåller cannabinoi-
© F ö rfattarna och S t u d e ntlitt e rat u r
cạuda equịna derna THC och CBD. Medlet används i form av munhålespray för att lindra spasticitet vid multipel skleros. Renframställt CBD väntas bli tillgängligt som läkemedel, se ▶cannabinoider. CAPD, chronic ambulatory peritoneal dialysis, en form av ▶ dialysbehandling (”påsdialys”). capịtulum ”litet huvud”, liten rundad förtjockning av en benända, t.ex. capitulum hụmeri, en liten upphöjning på överarmsbenets nedre ända, mot vilken strålbenet ledar. Se bild ▶ caput. Caplans syndrom (efter Anthony Caplan, brittisk läkare, 1907–76) en kombination av ▶ reumatoid artrit och en speciell typ av lungförändringar. CAPS, cryopyrin-associated periodic syndrome, ▶autoinflammatorisk sjukdom orsakad av mutation i ▶kryopyrin. capsaicịn ▶ kapsaicin. cap splint en skena, vanligen gjuten, med vilken man fixerar t.ex. en käke och/eller tänder efter en fraktur. cạpsula ▶ kapsel. Även capsula interna, ett stort område av nervbanor i hjärnans inre. cạput 1. huvudet. 2. huvud, benämning bl.a. på ansvällda ändpartier på vissa av skelettets ben, t.ex. caput fẹmoris och caput hụmeri, lårbenets resp. överarmsbenets övre ända; jfr ▶ capitulum. Se bilder. caput Medụsae, ”medusahuvud”, ett mönster av slingcaput rande, utvidgade vener som uppstår kring naveln när blodflödet i portådern är hin1 drat. Jfr ▶ portahypertension. carcinogẹn ▶ cancerogen. cardiac output, CO, hjärtminutvolym, se ▶ minutvolym (1). carina (eg. köl) det ställe där 2 luftstrupen delas i de båda huvudbronkerna. carotis ▶ halsartärer. CAR-T-cell en T-lymfocyt som har försetts med en chimerisk antigenreceptor (CAR). T-lymfocyter från en patient med tumörsjukdom genmodifieras in vitro (med hjälp av 3 virus) så att de bildar ett pro1 caput femoris teinkomplex som består av 2 caput humeri receptorn (som utgörs av två 3 capitulum humeri.
© F ö rfattarna och S t u d e ntlitt e rat u r
immunglobulinfragment), en länk som går genom cellmembranet samt en intracellulär del med aktiverande funktioner. Receptorn är utformad för att som ligand ha ett ytantigen som är överuttryckt på patientens tumörceller. Cellerna som förökats in vitro infunderas till patienten. Receptor–ligand bindningen medför tumörcellsangripande aktivering. Goda resultat har uppnåtts med CAR-T-celler mot antigenet CD19 som finns på lymfocyter och som överuttrycks vid akut lymfatisk leukemi och vissa lymfom. cartilạgo ▶ brosk, t.ex. cartilago arytenoidẹa ▶ kannbrosk, cartilago cricoidẹa ▶ ringbrosk. case control study ▶ fall–kontrollundersökning. case report fallbeskrivning, kort artikel i en vetenskaplig tidskrift som noga beskriver en enda patient (eller ett fåtal). caspofungịn ett antimykotikum som ges intravenöst vid infektioner med svampsläktet Aspergillus. Castlemans sjukdom (efter Benjamin Castleman, amerikansk patolog, 1906−1982) onormalt livlig nybildning av celler (proliferation) i lymfatiska vävnader samt överaktivering av immunsystemet. Förutom allmänsymtom som feber och trötthet uppkommer organsymtom genom tumörliknande inväxt av lymfocyter. Se också ▶lymfoproliferativa sjukdomar. CAT, computerized axial tomography, ▶ datortomografi. CATCH-22, CATCH-22-syndrom, medfött syndrom som omfattar immunbrist, hypokalcemi, gomspalt, hjärtfel, inlärningssvårigheter och karakteristisk ansiktsform. Syndromet har härletts till en deletion (förlust av gensubstans) på kromosom 22, position 11 på långa armen, varför 22q11-deletionssyndrom av somliga experter anses vara en mera korrekt benämning än akronymen CATCH-22 som härrör från en filmatiserad roman. Ärftlighetsgången är autosomalt dominant, men det stora flertalet fall beror på att deletionen uppstått hos individen själv (nymutation). Benämningen DiGeorges syndrom m.fl. förekommer också. cạtgut kirurgisk suturtråd gjord av tarmsträngar från katt, får eller get. Den bryts ner och tas upp av kroppen efter en tid. De resorberbara suturmaterial som används numera är syntetiska. cathéter à demeure ▶ kvarkateter. cat scratch disease ▶ kattklössjuka. cạuda equịna (”hästsvansen”) benämning på den
71
C
cauda pancrẹatis
C
samling ryggmärgsnerver som passerar nedåt förbi ryggmärgens nedre ände vid 1:a–2:a ländkotan för att sedan fortsätta ut i kroppen genom olika kotmellanrum. cauda pancrẹatis ”svansen”, bortre änden, av bukspottkörteln. cava, vẹna cava, ▶ hålven. cavum håla, hålighet, tomrum; cavum nasi ▶ näshålan; cavum oris munhålan; cavum pulpae pulpahålan i kronan i en tand; cavum tỵmpani ▶ trumhålan; cavum ụteri livmoderhålan (se ▶ livmoder). CBF cerebralt blodflöde; se ▶ rCBF. C-celler, parafollikulära celler, celler som finns i sköldkörteln och som bildar ▶ kalcitonin. CCK cholecystokinin, se ▶ kolecystokinin. CCR receptorsystem, se ▶kemokiner. CD, cluster of differentiation, termsystem för antigener på ytan av lymfocyter och vissa andra celler. CD-antigenerna har samband med cellernas funktioner, t.ex.: CD4 finns på hjälpar-T-lymfocyter, CD8 på cytotoxiska och reglerande T-lymfocyter. CDG, congenital disorders of glycosylation, ärftliga enzymdefekter som medför att ▶glykosylering av kroppens proteiner inte sker normalt. Ett flertal störningar av kroppsutvecklingen kan uppstå, liksom försenad psykisk utveckling. CDK ▶cyklinberoende kinas. CDT ▶ kolhydratfattigt transferrin. ce- se även ▶ ke-. CEA, carcinoembryonic antigen, ▶ karcinoembryonalt antigen. cefạl, kefal, som hör till eller avser huvudet; belägen åt huvudet till. cefalalgị ▶ huvudvärk. cefạlhematọm ▶ kefalhematom. cefalosporịner en grupp antibiotika (ursprungligen utvunna från en mögelsvamp) effektiva mot många typer av bakterier. De har vissa egenskaper gemensamma med penicillingruppens antibiotika. De finns såväl i tablettform som för injektion och infusion. Läkemedel i gruppen: cefadroxil, cefazolin, cefepim, cefotaxim, ceftarolin, ceftazidim, ceftobiprol, ceftolozan, ceftriaxon och cefuroxim. cekạl som hör till eller avser blindtarmen. cẹkum, caecum, ▶ blindtarmen. -cele -bråck, -utbuktning. celecoxịb, ett läkemedel med inflammationshämmande, febernedsättande och smärtstillande effekt i gruppen ▶ NSAID-preparat. Celecoxib tillhör de medel som relativt specifikt hämmar cyklooxy genas-2 (COX-2, se ▶ cyklooxygenas), den isoform som är förhöjd vid vävnadsskada.
72
cẹler snabb, hastig, t.ex. pụlsus celer hastig (ökad) puls. celiakị, gluteninducerad enteropati, en tunntarmssjukdom som vanligen beror på överkänslighet mot ▶ gluten. Slemhinnan är inflammerad, förlorar tarmludden och blir alldeles slät. Spjälkning och upptag av födans beståndsdelar försvåras. Följden blir ▶ malabsorption. Diarré, avmagring, tillväxtstörning (barn) och blodbrist är vanliga. Celiaki börjar vanligen under barnaåren, ibland först i vuxen ålder. Ofta uppstår celiaki tillsammans med hudsjukdomen ▶ dermatitis herpetiformis, med bl.a. svår klåda. Glutenfri kost brukar eliminera symtomen från både tarmen och huden. Sjukdomen är inte ärftlig i strikt mening, men genetiska faktorer medverkar, vilket framgår av att nära släktingar till en person med celiaki har en ökad risk att få sjukdomen. celio- buk-, bukhåle-. cell, cẹllula (eg. litet hålrum), organismens minsta fungerande enhet hos människan och andra multi cellulära eukaryoter samt varje individ hos protozoer och prokaryoter. Viktigaste komponenter hos eukaryoter är cellkärna (avgränsad sådan saknas hos prokaryoter), cytosol (cellvätska) och organeller (ribosomer, mitokondrier, lysosomer m.fl.). Cytoplasma omfattar allt utanför kärnan, dvs. cytosol plus organeller. Cellen omges av ett cellmembran med receptorer, jonkanaler, vävnadsantigener och andra komponenter. Se bild. cellatypị benämning på vissa avvikelser i cellers utseende vid mikroskopi av cytologiskt prov eller biopsi. Cellatypi kan innebära förstadium till cancer och är närbesläktat med begreppet ▶ dysplasi. I besked till patient kallas cellatypi ofta ”cellförändringar”. cellcykel cellens växling mellan följande faser: tillväxt (G1), DNA-syntes (S), förberedelse för 2
cell
3
1
4 5 6
Snitt genom en cell (starkt schematiserat). 1 cellkärna 2 mitokondrie 3 endoplasmatiskt retikel 4 lysosom 5 Golgi-apparat 6 centrioler.
© F ö rfattarna och S t u d e ntlitt e rat u r
centralfåran celldelning (G2) och celldelning (mitos, M). Efter celldelningen följer endera ett förnyat G1 eller ett vilostadium (G0). Hos människan upptar cellcykeln hos normala celler minst ett dygn. Många celler är dock i långvarigt vilostadium, några under organismens hela livstid. En central komponent i cellcykeln är ▶cyklinberoende kinas. celldelning en cells uppdelning i två. Man skiljer mellan vanlig celldelning (mitos), som är mekanismen bakom organismernas tillväxt och vävnadernas cellomsättning, och reduktionsdelning (meios), som ger upphov till könsceller (med till hälften reducerat antal kromosomer). cellförmedlad immunitet immunitet som upprätthålls av T-lymfocyter och NK-celler. cellförmedlad allergi allergi som orsakas av allergenreaktiva T-lymfocyter. cellgift allmänspråklig benämning på ▶cytostatikum. cellhämmare term som kan användas i betydelsen ▶ cytostatikum men som också kan anses som synonym till hela gruppen ▶antineoplastiska medel. cellkärna, nụcleus, den del av cellen som bl.a. innehåller arvsanlagen, generna, bundna till ▶ kromosomerna. cellmembran term som i regel avser cellens yttermembran (plasmamembran). cellmigration enskilda cellers förflyttning av egen kraft. Sådan migration är av avgörande betydelse vid embryots och fostrets utveckling. Hos den postnatala människan är migration av vita blodkroppar och andra immunceller viktig. Förflyttningen sker genom formförändringar som uppstår genom snabba ombyggnader av aktinfilament samt genom inverkan av motorproteinet myosin på dessa. Detta gäller även fibroblaster vid sårläkning. Cancerceller förflyttar sig på delvis liknande sätt. Spermier migrerar med hjälp av flagell. Vissa mikroorganismer har förmåga till aktiv migration, encelliga organismer med cilier eller flageller, bakterier med flageller. Hos vita blodkroppar och många mikroorganismer kan migrationen styras av kemiska impulser, kemotaxis. cellodling se ▶odling. cellprov se ▶ cytologisk diagnostik. cellskelett nätverk av trådformiga proteiner i celler, av betydelse för cellens form, för cellrörelser och för transporter inne i cellerna. Komponenterna är ▶mikrotubuli, mikrofilament (som består av ▶aktin) och intermediärfilament (beträffande de båda sistnämnda se ▶filament). Störningar i cellskelettets struktur och funktion anses vara av patofysiologisk betydelse bl.a. vid ▶neurodegenerativa sjukdomar.
© F ö rfattarna och S t u d e ntlitt e rat u r
cellskräck ▶ klaustrofobi. cẹllula litet rum, hålighet, t.ex. cellulae ethmoidales silbenscellerna (se ▶ silben). cellulịt 1. en vanligen infektiöst betingad inflammation i bindväv, särskilt i underhuden eller mellan organ. 2. detsamma som ▶ mastoidit. 3. i allmänspråket benämning på de små gropar i huden på låren som kan förekomma framför allt hos kvinnor och saknar medicinsk betydelse. cellulosa en högmolekylär förening (ett kolhydrat, uppbyggt av tusentals glukosmolekyler) som bygger upp växtcellernas väggar. Cellulosa utgör en stor andel av fiberinnehållet i födan och spjälkas inte vid passagen genom tarmkanalen. cellulär som hör till eller avser celler. cellulära immunsystemet aktiviteter som utövas av vissa T-lymfocyter och av NK-celler. De kan döda celler (virusinfekterade celler, cancerceller, kroppsfrämmande celler) direkt eller i samverkan med antikroppar. Cellerna angrips med ▶perforiner, genom induktion av ▶apoptos eller genom skadande verkan av kvävemonoxid (NO). Fagocyterande celler, framför allt ▶dendritceller, medverkar genom en s.k. antigenpresenterande funktion. cellöar anhopningar av likartade celler. Oftast avses ▶ Langerhans cellöar i bukspottkörteln. celọm, kroppshåla, en sammanhängande hålighet i fostrets kropp. Den delas så småningom med skiljeväggar upp i bröst- och bukhåla. cement 1. en speciell benvävnad på tandrötternas yta. 2. tandfyllningsmaterial som kan vara fosfateller silikatcement. 3. bencement, en plastmassa som används vid skelettkirurgi, t.ex. för att förankra delarna i en protes i samband med ▶ artroplastik eller för att fylla defekter vid tumöroperationer. cenestopatị störning av kroppsuppfattningen, dvs. en felaktig upplevelse av den egna kroppens form m.m. Problemet förekommer bl.a. vid anorexia nervosa. censurering inom statistiken benämning på förhållandet att vissa data saknas av kända skäl. Vanligast inom medicinska undersökningar är att man vid en långtidsuppföljning av praktiska skäl måste avbryta innan alla patienter observerats hela den avsedda tidsrymden resp. innan alla patienter avlidit. -centẹs -punktion. centralgropen, fọvea centrạlis, den centrala delen av ▶ gula fläcken i ögat. centrala nervsystemet, CNS, omfattar ▶ hjärnan (med förlängda märgen) och ▶ ryggmärgen. centralfåran, sụlcus centralis,
73
C
centralkanalen
C
fåran mellan pann- och hjässlob i en storhjärnshemisfär. centralkanalen, canalis centralis, ryggmärgskanalen, en fin kanal som löper centralt genom ryggmärgen. Den är fylld av cerebrospinalvätska och står uppåt i förbindelse med 4:e hjärnventrikeln. centrạlstimulerande medel ämnen som stimulerar centrala nervsystemet och därmed framkallar ökad fysisk och psykisk aktivitet, ofta också upprymdhet och lustfyllda rusupplevelser. Alla egentliga centralstimulerande medel är i Sverige klassade som ▶ narkotika och de verkar framför allt via ▶belöningssystemet. Hit hör kokain och en rad syntetiska substanser, t.ex. amfetamin, fenmetralin, metylfenidat och det amfetaminbesläktade ▶MDMA (av missbrukare kallat ecstasy). Legal användning av centralstimulerande medel ingår i behandlingen av ADHD och narkolepsi. centrạlt ventryck, central venous pressure, CVP, trycket i de stora venerna och i höger förmak, se ▶ventryck. centriọl cylindrisk cellorganell uppbyggd av fibrer som består av tubulin. Varje cell har två centrioler. De har framför allt betydelse som organiserande strukturer vid celldelning. Se bild ▶ cell. centromẹr snävare parti, insnörning, nära mitten på en kromosom, där de båda kromatiderna hålls ihop innan de separeras i celldelningens slutfas. centrum anatomisk eller funktionell term som framför allt används om områden i hjärnan där en viss funktion huvudsakligen är lokaliserad. Exempel: talcentrum, hörselcentrum, syncentrum. ceramịd, N-acylsfingosin, lipid som ingår i ▶ sfingo lipider. cerạt läppbalsam, en fast salva som innehåller bivax, vaselin m.m. och som används mot torrhet och sprickor i läpparna. cerclạge om- eller hopbindning, t.ex. lindning med metalltråd kring ett splittrat skelettben för att hålla ihop det. cerebẹllum ▶ lillhjärnan. cerebrạl som hör till eller avser ▶ storhjärnan; som har med hjärnan eller intellektet att göra. cerebral insult äldre samlingsnamn på sådana cirkulationsstörningar i hjärnan som gett symtom vilka kvarstått under minst ett dygn. Jfr ▶ stroke. cerebral pares, CP, samlingsnamn på yttringar som i varierande grad kan förekomma vid hjärnskador som uppstått under fosterutvecklingen, vid förlossningen och under de första levnadsåren. Yttringarna är oftast muskelförlamningar av va-
74
rierande grad, kombinerade med ökad omedveten muskelspänning (spasticitet). cerebro- (stor)hjärn-. cerebrosịder kolhydrathaltiga fettämnen som finns bl.a. i nervernas myelinskidor och som hör till gruppen ▶ sfingolipider. cerebrospinạl som hör till eller avser hjärna och ryggmärg. cerebrospinalvätska, liquor cerebrospinalis, hjärn- och ryggmärgsvätska, en klar vätska som bildas i hjärnans hålrum i blodkärlsrika körtlar, plexus choroidei, och som cirkulerar ut till hjärnans och ryggmärgens utsida i utrymmet under spindelvävshinnan, subaraknoidalrummet, för att sedan tas upp i vener på hjärnans utsida. cerebrovaskulạ̈r som har att göra med hjärnans blodkärl. Cerebrovaskulär skada innebär skada på vävnaden (nervcellerna) i hjärnan pga. blodkärlsförändringar (blödningar, blodpropp). cẹrebrum ▶ storhjärnan. ceritinịb medel som hämmar överaktivt tyrosinkinaset ▶ALK och därmed har tumörhämmande verkan vid ALK-positiv icke-småcellig lungcancer. cerkạrie larvform av sugmask. ceroịd olika fettämnen som tenderar att ansamlas i kroppsceller, bl.a. som beståndsdel i ▶ lipofuscin. ceroịdlipofuscinọs grupp sällsynta sjukdomar som beror på genetisk brist på lysosomalt enzym som bryter ner ceroider. Flera orsakande mutationer är kända. Svåra störningar uppstår i nervsystemet. Motoriska och kognitiva funktioner reduceras. Blindhet och epilepsi utvecklas. Efter debutålder indelas sjukdomen i infantil och juvenil form, av vilka den senare ibland kallas Spielmeyer– Vogts sjukdom eller Battens sjukdom. certolizumạbpegol läkemedel som består av en immunglobulindel (Fab) mot ▶TNF, bunden till ▶PEG. Medlet används vid reumatoid artrit. ceruloplasmịn kopparhaltigt plasmaprotein som har betydelse för omsättningen av bl.a. järn (molekylen är ett ferroxidas som oxiderar Fe2+ till Fe3+) och koppar. Höga värden uppstår vid inflammationer, tumörer, graviditet och bruk av p-piller. Ärftlig brist på ceruloplasmin föreligger vid ▶ Wilsons sjukdom. cerụmen ▶ öronvax. cervicịt inflammation i livmoderhalsen. cervikạl som hör till eller avser halsen eller en halsliknande organdel (jfr ▶ cervix). Cervikalspondylos är artros i lederna mellan halskotorna; jfr ▶ spondylos. cervikạlgel ▶ endocervikalgel. cervikalgị värk i nacken; se ▶ cervikobrakialt syndrom.
© F ö rfattarna och S t u d e ntlitt e rat u r
Båda författarna har varit verksamma som sjukhusläkare och docenter i internmedicin. De medverkade vid tillkomsten av bl.a. Nationalencyklopedin.
Medicinska Ord
Det medicinska språket: termer, definitioner, samband Uppslagsboken Medicinska Ord (MO) är en modern medicinsk ordbok som förklarar innebörden av termer från sjukvården, medicinska basvetenskaper och medicinsk forskning. Befintliga läkemedel är inkluderade liksom ett urval termer från odontologi, vetenskapsmetodik, lagstiftning och administration. Termer i grekisk-latinsk grundform har tagits med om de belyser innebörden av andra termer. MO är mer än en översättning av facktermer. De flesta texterna innehåller förklaringar som beskriver t.ex. ett organs funktioner, en sjukdoms processer och yttringar eller ett läkemedels verkningssätt. Hänvisningar till andra uppslagsord ger ytterligare information. Inför sjunde upplagan har MO genomgått en omfattande förnyande revision. Många uppslagsord är nya och många av de befintliga texterna har uppdaterats. Förnyelserna gäller särskilt områdena genetik och biokemi där dagens stora kunskapsmassa gör det möjligt att bättre förstå sjukdomars uppkomstsätt och därmed också hormoners och moderna läkemedels verkningssätt. Nytt för denna sjunde upplaga är att läsaren får tillgång till en interaktiv webbplats där boken kan läsas digitalt. MO riktar sig i första hand till utbildningar inom sjukvården och till lärare inom dessa utbildningar. Boken är också avsedd för redan verksamma inom sjukvården och dess administration och tillsyn. Den är även till nytta för patienter eller närstående som kommer i kontakt med sjukvården samt för journalister, jurister, socionomer med flera. Sjunde upplagan Art.nr 3046
studentlitteratur.se
A