9789144138169 by Smakprov Media AB

Guidad lek i förskolan SPRÅKUTVECKLING MELLAN UNDERVISNING OCH LEK

Robin Samuelsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40950 ISBN 978-91-44-13816-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2021

Innehåll

Förord 7

1. Lekbaserat lärande 9 Förskolans uppdrag: mellan lek och undervisning 14 Lärande i förskoleåldern 16 Att arbeta professionellt med lek 18 Bokens disposition 20

2. Lek i förskolebarnets utveckling 21 Vad är lek? 21 Lek, kommunikation och språk 24 Lärande genom imitation 29 Lek i svenska förskolan 35 Lek och kultur 39

3. Att guida lek tillsammans med barn 43 Fånga upp barnens interaktion 44 Rutinsituationer med kulturell och språklig stöttning 48 Guidad lek och undervisning i förskolan 50 Modell för arbetet med guidad lek 52

4. Lek och lekmiljöer som redskap för språk utveckling 57 Språkutveckling för bredd och djup 58 Att skapa tydliga miljöer för språkutveckling 61 Lekmiljöer som pedagogiska miljöer 66 Kiosken – en miljö med tydligt kulturellt och visuellt mönster 67 Bokens värld – en miljö där guidad lek är en del i literacyarbetet 68 Lekmiljöer som stöttar barnens fria lek 72 Barns fria fantasilek på temat vatten 73

5. Lek med flerspråkiga barn 81 Bibehållen interaktion i guidad lek 82 Öka barnets kommunikativa möjligheter 84 Lek fångar sociala och kulturella regler 87 Arbeta aktivt med flerspråkighet 90

6. Begreppsutveckling med leken som grund 95 Förståelse för begrepp och fenomen 96 Guidad lek och ämnesöverskridande undervisning 97 Leka för att pröva och utforska 98 Dialog för att tänka tillsammans 100 Multimodal dialog 101 Exempel från naturprojekt 104 Digitala resurser för gemensam reflektion 108 Guidad lek och undervisande inslag 111

7. Guidad lek i en global och digitaliserad värld 113 Att guida digital lek 114 Digitala resurser i en global värld 119 Mångfald av språk och resurser för lärande 123 Efterord 127 Litteraturförteckning 129 Register 135

Lekbaserat lärande

Vi är många i förskolan som har brottats med att realisera läroplanens ökade krav på undervisning samtidigt som vi vill behålla barnens tid för lek och olika former av lekfullt lärande. Undervisning och lek kan dock förenas i s.k. guidad lek, som är en undervisningsmetod med vetenskaplig grund och som presenteras för första gången i svensk kontext i och med denna bok. Under det senaste decenniet har det växt fram en omfattande forskningsbaserad empirisk och teoretisk forskningslitteratur kring guidad lek (eng. guided play). Guidad lek är ett nyckelord för en lekbaserad lärandemetod där barns lek används i pedagogiska syften, antingen genom att pedagoger deltar i leken eller genom att de skapar lekfulla miljöer och aktiviteter på förskolan. I guidad lek deltar pedagogen i växelspelet mellan barnen, deras lek och deras växande kommunikativa förmåga och erfarenhet. Det är ett arbetssätt som inte minst är väl lämpat för den svenska förskolan, tack vare den tradition vi har och där du som pedagog förmodligen redan har stor vana vid att på ett eller annat vis delta i barnens lek och skapa stimulerande lekmiljöer för dem. Den erfarna pedagog som läser den här boken har säkerligen ägnat en eller annan studiedag eller ”kick-off” åt aktiviteter där en ny pedagogisk metod presenterats. Ofta kan en sådan före9

10 � 1. Lekbaserat lärande

läsning kännas inspirerande, och är den bra så pratar man gärna vidare i personalgruppen om det man varit med om. Men många gånger är det tyvärr så att entusiasmen bara håller i sig ett litet tag – annat kommer emellan och kanske känner man sig osäker på effekterna hos det nya. Guidad lek kan erbjuda något annat just eftersom metoden bygger på redan etablerade arbetssätt, som finns rotade i den svenska förskolan och som bygger på barns engagemang i lek. Den bidrar med en lärandemetod som tar tillvara detta engagemang. Arbetet med guidad lek blir på så sätt en metod för att arbeta med sig själv som pedagog och med vår interaktion med barnen och de resurser som redan finns på förskolan eller i dess närområde. Leken är ett naturligt sätt för barn att pröva på, utforska och lära sig i den miljö som de växer upp i. I lek engagerar sig barn gärna aktivt och deltar ofta på gränsen av sina förmågor och kunskaper. Lek sker under förhöjt engagemang och ofta under stor mental och fysisk aktivitet. Guidad lek handlar om att tillvarata ett sådant lekfullt lärande och att som pedagog kunna föra leken mot det lärandemål som eftersträvas. Guidad lek är således undervisning, men en undervisning som sker utifrån den svenska förskolans premisser och tradition. Att använda sig av lekfulla lärandemetoder är knappast något främmande eller nytt för den som har erfarenheter från eller har arbetat en längre tid i förskolan. Den svenska förskolan har en lång tradition av att vara en institution där lek är ett centralt inslag. Guidad lek är på så sätt ingen revolutionerande metod, med syftet att hela förskolan ska förändras. Erfarna pedagoger behöver alltså inte tänka att deras goda arbete och rika erfarenheter kommer att svepas bort. I stället erbjuds här ett forskningsbaserat arbetssätt, med stöd i både teoretiska och empiriska studier. Metoden låter pedagoger utveckla det arbete som redan sker på förskolan: lekens betydelse för lärande synliggörs och rollen som pedagog lyfts fram.

VETENSKAPLIG GRUND

BEPRÖVAD ERFARENHET

Figur 1.1 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i växelspel (Skolverket 2020, s. 33).

Guidad lek är på så sätt ett exempel på det som skollagen (SFS 2010:800) och Skolverket (2020) benämner förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där den beprövade erfarenheten är gemensam förståelse som har växt fram kollegialt under lång tid i förskolans praktiker. Skolverket (2020) beskriver den beprövade erfarenheten och den vetenskapliga grunden som ett slags växelspel (se figur 1.1). Arbetet med guidad lek är således en växelverkan mellan vetenskaplig förståelse av barns lärande och omsättning i en praktisk verklighet utifrån den framväxta kunskap som finns i förskolan. Med den här boken vill jag väcka sådana insikter hos läsaren i syfte att låta förskolepedagoger och studenter på förskollärarutbildningen bli medvetna om hur vi som pedagoger aktivt kan vägleda, eller guida, barns lek mot nytt lärande. Det 1. Lekbaserat lärande � 11

Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande (Skolverket 2018, s. 4).

I en förskola som ska arbeta med undervisning är givetvis leken och förskolans lekmiljöer ett viktigt didaktiskt redskap. Som läroplanen gör gällande handlar inte lekbaserad undervisning i förskolan om att endast ge barnen tid och rum för lek. Snarare handlar det om att som pedagog engagera sig i barnens lekaktivi teter, genom att aktivt interagera med barn och att på olika sätt 12 � 1. Lekbaserat lärande

handlar även om att arbetslag ska få syn på sin förståelse av lek som pedagogisk modell och ta sin befintliga praktik vidare med nyvunna insikter om hur leken kan användas pedagogiskt. Den här boken lägger till arbetssätt som utvecklar barnens lek och låter oss skapa lekmiljöer och aktiviteter som erbjuder ett rikt lärande för barnen. Guidad lek är ett begrepp som jag menar är högaktuellt. Med revideringar av läroplanen för förskolan har begrepp som undervisning kommit att få en central plats i den svenska förskolan och detta har vållat en viss debatt. Att undervisning i förskolan för många känns främmande är dock inte märkligt om man ser tillbaka på den tradition av lek och s.k. fri lek som finns i den svenska förskolan. Undervisning är samtidigt ett begrepp som mestadels har använts för att beskriva det arbete som traditionellt sker i skolan (och som väldigt förenklat och missvisande ibland beskrivs som ”katederundervisning”). Vi behöver helt enkelt nya sätt att prata om vad undervisning kan vara i kontexten svensk förskola. Hur behåller vi förskolans lekfulla pedagogik, barns utforskande och den stora respekten för barns fria lek i samtalet om undervisning i förskolan? Ser vi till förskolans utbildningsuppdrag i förhållande till lek, säger läroplanen Lpfö 18 följande:

skapa den miljö som stimulerar barnens lek. Som pedagoger behöver vi alltså vara mycket engagerade och observanta på vad barn säger och gör i leken, men vi behöver också veta vad vi kan göra för att ta barnens lek vidare. Du som läser boken arbetar kanske redan i en förskolegrupp där barnen har flera olika modersmål. Om så inte är fallet, är det mycket sannolikt att du kommer att göra det under din yrkeskarriär. Därför kommer vi att se närmare på hur arbetet med guidad lek och två-, flerspråkiga och nyanlända barn kan se ut. Det är viktigt eftersom dessa barn kan behöva just den stöttning som en pedagog kan erbjuda för att kunna delta i leken med kamraterna och bibehålla sin uppmärksamhet i lekaktiviteterna även om språket inte riktigt hänger med. Den guidade leken möjliggör helt enkelt att barnet får den viktiga stöttning av pedagogen som krävs för att utveckla språk och lärande i samvaro med kamraterna. På så sätt är arbetet med guidad lek i synnerhet viktigt i barngrupper med två- och flerspråkiga barn. En förändring i våra sätt att kommunicera kommer genom den omfattande digitalisering som skett alltmer intensivt under senare år. Detta gör sig inte minst gällande i nya läroplanen Lpfö18, där det digitala lyfts fram. Denna bok kommer att ta upp några av de möjligheter som digitaliseringen vid tillämpning i arbetet med guidad lek ger, och som dessutom kan användas på meningsfulla sätt i arbetet med två- och flerspråkiga barn. Boken kan således användas av både studenter i grundutbildning och förskolans personal i kompetensutvecklande syfte och bygger vidare på den pedagogik som redan utövas i förskolorna. Guidad lek sätter en kurs för förskolans lekbaserade praktik mot lärandemål och kan bli ett sätt att bedriva undervisning på förskolans villkor, där barn har rätt till såväl undervisning och omsorg som lek.

1. Lekbaserat lärande � 13

Den svenska förskolan är på många sätt unik. Med sin tradition av barnkrubbor, barnträdgårdar, lekskolor och senare genom införandet av läroplanen 1998, har en speciell lärandemiljö växt fram. Det som bildats är en på många sätt unik miljö där uppdragen om lärande och omsorg har bildat ett enhetligt förhållande. Detta är något som vi ska titta närmare på för att förstå vad den svenska förskolemodellen är och var den befinner sig internationellt. I den svenska förskolan går ca 95 % av alla 3–5-åringar, och detta gör att förskolan är en viktig institution för omhändertagande av barn under arbetsdagen. Lika mycket är förskolan präglad av de omfattande strävansmål som formulerats i läroplanen, där barn ska lära sig generella och specifika kunskaper och förmågor inför kommande skolgång och liv. Således är den svenska förskolan en plats där både omsorg om barn och lärande ska samspela. Det kan låta som ett dilemma, men internationella jämförelser (t.ex. OECD 2001) tyder på att den svenska modellen verkar ha varit lyckad i fråga om att bilda en grund för den komplexa kompott av såväl lärande som social, emotionell och kroppslig utveckling som förskolan ska erbjuda. Den svenska modellen att kombinera omsorg och lärande, inte minst genom att ge leken en framträdande roll, har inter nationellt kommit att kallas educare. Det internationella intresset och de goda resultaten är mycket intressanta: när Sverige har bibehållit balansen mellan omsorg, lek och lärande har andra system, t.ex. i USA, minskat tiden för barns lek till förmån för mer skollika undervisningsformer (se Miller & Almon 2009). För oss i Sverige kan det vara viktigt att ha insikt om att barn i förskoleåldern i många länder studerar i klassrum som mer ser ut som en svensk lågstadieklass. Lek och undervisning i förskolan är ett område som skapar stor debatt och många känslor, en 14 � 1. Lekbaserat lärande

Förskolans uppdrag: mellan lek och undervisning

debatt som också får inverkningar på stora delar av barns liv och i förlängningen på deras utveckling. Frågan är alltså mycket viktig och det är därför också viktigt att vi förstår undervisning och lekfulla metoder för lärande utifrån både svenskt och internationellt perspektiv. Många barn går långa dagar i förskolan, och vid sidan av att ta hand om barnen under dagen ska förskolan vara en plats för lärande. Häri finns ett uppenbart dilemma – hur skapas en miljö för utveckling och lärande när mycket tid och resurser går åt till omsorgen för de många barn som går i förskolan? Det verkar dock som att den svenska förskolan klarar av att balansera omsorg och lärande med att samtidigt skapa ett gynnsamt förhållande som bäddar för lärande. En av flera viktiga faktorer i detta kan vara den särskilda roll som leken har i den svenska förskolan. En viktig del i den svenska förskolan har länge varit den fria leken, som har fått stort utrymme. En översiktsstudie av 78 förskolor visar att i genomsnitt 57 % (36 % inomhus, 21 % utomhus) av tiden i förskolan spenderas av barnen i fri lek (Åström m.fl. 2020). Fri lek är barns egen organiserade och initierade lek där de kan välja och styra leken, antingen själva, som par eller i grupp. Tonvikten på fri lek gör att den svenska förskolan särskiljer sig internationellt sett; vissa länders förskolesystem har en annan typ av balans mellan fri lek, rutiner och helgruppsaktiviteter (undervisning, samlingar eller lekbaserade övningar med pedagoger) (Chien m.fl. 2010). Förutsättningarna i den svenska förskolan och den omfattande tid som barn tillbringar i lek varje dag i förskolan ställer stora krav på oss som pedagoger och det som förskolan erbjuder barnen. Här är det givetvis viktigt med en välorganiserad miljö på förskolan, så att barnen kreativt kan starta och utveckla sin egenförfattade lek. Oundvikligen kommer vi dock till det stora dilemma som på många sätt är upphovet till denna bok: i och med de ökade kraven på lärande i förskolan som betonas i styr1. Lekbaserat lärande � 15

dokumenten, hur ska då målen (strävansmålen) kunna uppnås om barnen själva helt styr sitt lärande? Frågan är svår men också talande för ett av pedagogikens mest grundläggande dilemman, som handlar om barns egna initiativ och hur styrande vi ska vara som pedagoger. Detta ska vi undersöka lite närmare med hjälp av forskningslitteratur om lek och lärande.

Debatten om lärande blir ofta polariserad i två läger där den ena sidan förespråkar en ”traditionell undervisning” och den andra mer barninitierade former av klassrum. Mot bakgrund av debattläget är det därför inte konstigt att betoningen av undervisning i Lpfö18 fick många förskolepedagoger att ställa sig undrande till vad detta egentligen betydde. Skulle den svenska förskolan som bygger så mycket på lek nu bli mer lik en traditionell skolundervisning? Frågan om undervisning är dock mycket mer komplicerad än det hårda debattläget ibland gör gällande. Lärarens betydelse påpekas ofta i sammanhanget och översätts gärna med att läraren ska stå inför stora grupper av barn och instruera om vad som är rätt och riktigt. Men detta ger inte hela bilden av vad som menas. För att närmare granska undervisningens effekter genomförde ett forskarlag en studie med syfte att ta fram en översikt av den evidens som visar på effekter av lärarledd undervisning utifrån vilken karaktär som undervisningen egentligen hade. Alfieri med kollegor (2011) fann att lärarledda undervisningsmetoder ledde till ökat lärande jämfört med metoder som endast byggde på barns eget upptäckande, men den mest effektiva lärarledda metoden var vad forskarlaget kallar guidat upptäckande. Studiens resultat ger en helt annan bild av undervisning än den som ofta ges i skoldebatten. Guidad lek kan beskrivas som en undervisningsmetod anpassad för förskolan och som ligger inom ramen för guidat upptäckande. 16 � 1. Lekbaserat lärande

Lärande i förskoleåldern

Varför är bilden av undervisning så komplicerad? En viktig pusselbit kan illustreras genom en mycket uppmärksammad studie av Bonawitz med kollegor (2011). I studien skapade forskarna en specialanpassad leksak med olika funktioner. Poängen var att leksaken designades på ett sådant sätt att funktionerna inte var uppenbara för barnen vid en första anblick. Barnen behövde med andra ord antingen utforska leksaken i sitt eget lekande eller ha en vuxen som visade leksakens funktioner. Barnen delades in i olika experimentgrupper, där vissa barn blev instruerade om en eller flera av leksakens funktioner och andra fick utforska den fritt. Experimenten visade att barnen som blev instruerade förvisso använde funktionerna som de blivit visade fullt ut, men att de inte utforskade leksaken i övrigt och därför missade övriga funktioner. Barnen som fick utforska leksaken fritt kunde hitta fler och olika funktioner hos leksaken, men använde samtidigt inte alla dessa funktioner fullt ut. Forskarna bakom studien kallar detta för pedagogikens tveeggade svärd. Visst går det att lära barn genom instruktion, men detta hämmar barnens eget utforskande. Häri ligger den svåra avvägning som varje pedagog måste göra – att kunna veta när barn ska få leka och utforska på egen hand och när det behövs mer instrue rande inslag i interaktionen med barnen. Kort sagt kan ett instruerande tillvägagångssätt med yngre barn begränsa deras utforskande, medan ett ensidigt utforskande tillvägagångssätt kan begränsa barns förståelse. Med guidad lek är det didaktiska målet att bibehålla barns lekfulla utforskande av världen omkring sig, men samtidigt välavvägt stötta barnen för att ta dem vidare i sitt lärande. Det är ett insiktsfullt arbete, som kräver att vi som pedagoger engagerar oss för att möta barnen där de är i sin lek och i sitt utforskande – ett professionellt sätt att arbeta med barns lärande genom lek.

1. Lekbaserat lärande � 17

I jakten på metoder för lärande där barns nyfikenhet och upptäckaranda bibehålls men tillåter former av stöttning och kanske inslag av instruktion, har forskare och praktiker sett guidad lek som ett möjligt mellanting av lek och stöttande undervisning. Vi kommer att gå igenom exempel på hur detta kan te sig i den dagliga interaktionen med barnen på förskolan. I grunden handlar det om professionell omdömesförmåga för när barnens lek kan stöttas av en vuxen och när barnen behöver hjälp att dra i gång lekfulla lärandeaktiviteter. Det kräver en lyhörd och observant pedagog som förstår när exempelvis en lekmiljö måste omskapas för att fortsatt stimulera barnen. Mycket av denna bok handlar om att börja bygga upp en sådan omdömesförmåga, som är lika mycket grundad i de teoretiska och forskningsbaserade resonemang som ges här i boken som i den praktiska erfarenhet som byggs upp med stöd av boken hos den pedagog som läser den. För rutinerade förskolepedagoger handlar det om att kunna se verksamheten på sin egen förskola och sitt praktiska förhållningssätt, och sedan kunna finslipa på olika sätt. I detta arbete handlar det också om att utveckla oss själva som pedagoger. Mycket i denna bok rör vår direkta interaktion med barnen och vikten av att vi är lyhörda och observanta som pedagoger. Boken ger kunskap om hur barn lär och utvecklas i lek liksom kunskap om didaktiska nycklar till barns lärande och utveckling som vi kan använda oss av i detta arbete. Det förutsätter dock att vi är engagerade och observanta tillsammans med barnen och nyfikna inför deras lärandeprocess. För en del pedagoger kan det kanske kännas främmande att leka med barnen. Det är dock viktigt att göra det, och förhoppningen är att läsaren vågar pröva på att leka med barnen i förskolan och förstår syftet med det efter att ha läst den här boken. Arbetet där vi aktivt engagerar oss tillsammans med barn

18 � 1. Lekbaserat lärande

Att arbeta professionellt med lek

Att guida lek tillsammans med barn

Potentialen med guidad lek ligger i att det rör sig om lärande som sker mellan direkt undervisning och metoder som bygger på barns eget lekfulla utforskande. Denna balans matchar behovet inom den svenska förskolan av att kunna bygga vidare på traditioner av lekbaserade metoder och bibehålla tiden för barnens lek, sam tidigt som arbetet riktas mot de lärandemål som finns. Om vi bygger vidare på diskussionen bland lekforskare som beskrevs i det föregående kapitlet, finns det forskare som Gray (2013) som ser potentialen med lek i alla typer av lärande och långt upp i åldrarna. Samtidigt menar andra lekforskare som Geary (2008) att trots att leken är det naturliga sättet för barn att utforska och lära, så finns det begränsningar för vad som kan läras genom lek. Geary betonar att leken är ett naturligt sätt för barn att lära sig socialt relaterade kunskaper, men att leken samtidigt är begränsad vad gäller lärande av mer abstrakta kunskaper. Här framkommer behovet av guidad lek, alltså lek där du som vuxen pedagog interagerar med barn för att stötta deras lärande. Den guidade leken rymmer således stor potential, för om den genomförs på ett genomtänkt sätt kan den både utnyttja lekens goda egenskaper och stötta barnen mot svårupptäckt och abstrakt lärande som de kanske annars hade missat. Det här kapitlet beskriver hur vi kan fånga upp olika teman 43

för lek tillsammans med barnen i interaktion och hur vi kan använda dessa teman för att skapa en stöttande lek för barnen. Kapitlet presenterar en modell för hur arbetet med guidad lek systematiskt kan genomföras på förskolor.

För att illustrera hur viktigt det är att fånga upp och stötta lärandet i barnens interaktion, inte minst i arbetet med flerspråkiga och nyanlända barn (något som kommer vara ännu mer i fokus i kapitel 5), ska vi se ett exempel på hur lek kan te sig när vi som pedagoger inte är med och fångar upp barnens interaktion och uppmuntrar eller stöttar barnen i lek. Barnen i exemplet leker själva i ett lekrum med en hemvrå på en förskola. Dejan och den nyanlända flickan Li Na försöker här ansluta till lek tillsammans med den något äldre flickan Anna. Exempel 3.1 Barnens lek upplöses (efter Ledin & Samuelsson 2017).

1 Anna

Trummar med plastbestick mot en leksaksskål i plast.

2 Li Na

Börjar skratta och dansa.

3 Dejan

Börjar också trumma.

4 Anna

ska vi leka nåt annat?

Tittar på Dejan och därefter på Li Na.

5 Dejan

Tar några plastblommor.

6 Anna

Fortsätter trumma.

7 Li Na

Tar en liten korg och använder som hatt.

8 Anna

Slutar trumma och ser på Li Na.

9 Dejan

Ställer fram blommorna på bordet.

10 Anna och Li Na

Börjar gå ut från rummet med barnvagnen.

44 � 3. Att guida lek tillsammans med barn

Fånga upp barnens interaktion

11 Dejan

Li Na!

Ropar efter flickorna som är på väg ut från rummet.

12 Anna och Li Na

Försvinner en kort stund ur rummet, men är snart tillbaka.

13 Dejan

Fortsätter duka bordet.

Vi ser i exemplet prov på det som beskrevs om vår grundläggande kommunikativa förmåga i kapitel 2. Det är fascinerande att se hur barnen som delar mycket lite språk ändå kan nå gemensam förståelse genom leken. Vi ser det till exempel på rad 1–3 där barnens trummande ger upphov till dans. Som tidigare nämnts bygger lek och kommunikation på förmågan att kunna läsa andras intentioner i deras handlande. Hur fascinerande detta än må vara att barn utan gemensamt språk lyckas leka tillsammans, ser vi ändå samtidigt att leken inte etableras hos barnen. Vi ser få kommunikativa turer mellan barnen, vilket kan jämföras med den längre formen av interaktion som en serve och retur innebär och som kan gå i flera omgångar. Det är också kännetecknande i exemplet att leken mellan barnen till slut upplöses, eftersom det helt enkelt är för svårt att bibehålla denna typ av rollekar utan språklig kommunikation. Lekens upplösning sker efter att Dejan på rad 5 och 9 börjar duka ett bord med några plastblommor. Tyvärr verkar flickorna missa denna potentiella invit till hushållslek, och de börjar gå ut från rummet. Leken avbryts i det här skedet. För att inse vikten av guidad lek ska vi se en sekvens ur samma lekrum när en pedagog vid namn Natasha något senare stiger in i rummet och börjar delta i barnens lek.

3. Att guida lek tillsammans med barn � 45

Exempel 3.2 Pedagogen träder in (efter Ledin och Samuelsson 2017).

1 Natasha vad gör ni här?

Överblickar situationen, noterar det dukade bordet.

2 Natasha

Sätter sig på en pall med en plastkopp i handen.

3 Natasha Li Na (.) jag vill ha te (.) vad e te?

Vänder sig mot Li Na.

4 Li Na

Ger ingen tydlig respons.

5 Natasha jag vill ha kaffe (.) kaffe kaffe kaffe!

7 Dejan 8 Dejan

Hämtar en kanna. [ohörbart] där e de din Låtsas hälla upp i koppen. kaffe

9 Natasha

Låtsas smutta lite av koppen.

10 Natasha ahh (.) tack så mycket

Här ser vi ett exempel på hur guidad lek kommer till uttryck. Pedagogen har förmodligen observerat förloppet där barnens lek bryter samman och försöken till bibehållen lek var haltande. Här gäller det som pedagog att använda den professionella omdömesförmågan och upptäcka att leken är av sådan karaktär och i ett sådant skede att pedagogisk stöttning kan vara lämplig. Pedagogen i exemplet ser detta och träder in tillsammans med barnen i leken. Hon antar snabbt rollen som den som sitter på pallen för att bli serverad av barnen. Barnen får vara med som deltagare i leken utifrån deras nuvarande förståelse. Eventuellt har barnen erfarenheter av att själva ha gått på kafé och restaurang eller deltagit i annat sammanhang där dryck serveras på beställning. När Natasha vänder sig till den nyanlända flickan Li Na och inte får respons gällande te (rad 3), växlar hon i stället till att vilja bli serverad kaffe (rad 5) och får en omedelbar respons av Li Na. Som tidigare nämnts kan kommunikation och språk enkelt anpassas för lärande med stöd av de kommunikativa resurser och 46 � 3. Att guida lek tillsammans med barn

6 Li Na

den miljö som finns runtomkring deltagarna (Csibra & Gergely 2009). I rummet i vårt exempel finns det viktiga redskap som gör detta möjligt. Koppen som Natasha använder symboliserar dryck och interaktionen kan riktas kring just denna kopp. Betoningen av ordet kaffe erbjuder ytterligare förtydligande om att detta rör en situation där någon varm dryck ska serveras i koppen: te, kaffe. Om pedagogen i stället hade försökt instruera Li Na om att det är te som ska vara i en kopp, så hade det eventuellt fungerat men likväl hade försöket att instruera kunnat stanna där. Flexibiliteten som leken erbjuder tillåter dock att reglerna för leken kan omskapas, ändras och omprövas under lekens gång. Det är här värt att påminna om Vygotskijs (1967) insikt att barnen i leken ”alltid är ett huvud högre än sig själva”. Leken erbjuder barnen ett sammanhang där de kan våga pröva att göra fel på ett mer tillåtande sätt än om detta hade varit verklighet. Barnen kan spela ut en kafésituation och anta olika roller, här som servitörer men nästa gång kan rollen som besökare prövas. Således erbjuder den guidade leken som vi ser i exemplet en situation där barnen kan prova på kulturellt lärande och språk, och detta ger i sig orsak till övning upprepade gånger. Drycken byts ut i sekvensen och alla tänkbara drycker kan komma att bli föremål för leken. Genom de kraftfulla mekanismerna för gemensam förståelse och imitation ger detta upphov till en lärandesituation för olika kulturella regler för att gå på kafé och fika tillsammans liksom det språk som förknippas med detta. Hur vi använder språk i olika situationer brukar med en språkvetenskaplig term benämnas pragmatik. Barnen får i exemplet ord och uttryck från en vardaglig rutin som att fika insatta i ett kulturellt och språkligt sammanhang. Fraser som jag skulle vilja ha te/kaffe är mycket användbara och kan överföras till en mängd olika situationer, som att gå på middag eller restaurang, handla i kiosken eller välja från en hylla i affären. Rutinsituationen i leken förser därmed barnen med kulturella regler, språkbruk och beteendemönster som hör till den. Det är alltså viktigt att 3. Att guida lek tillsammans med barn � 47

Robin Samuelsson, fil.dr, arbetar som forskare vid

Att fundera över Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, med fokus flerspråkighet, digitalisering, språk 1. Hur definierar jag eller mittpå arbetslag undervisning i utveckling och lekbaserat lärande i förskolan. förskolan? Är undervisning förenligt med lek utifrån mitt/ vårt perspektiv? Han är även gästforskare på utbildningsinstitutet vidsom University College London, där skapar han studerar 2. Hur ofta deltar jag pedagog i barnens lek? Hur pekskärmars inverkan på barns kommunikation jag tid för interaktion tillsammans med barnen? och språk. 3. Vet jag vad alla barn i barngruppen brukar leka med? Finns det barn som jag behöver engagera mer genom guidad lek?

Guidad lek i förskolan Kan vi undervisa barn på ett lekfullt sätt så att de får möjlighet att utveckla språket och samtidigt stimuleras till socialt och kulturellt lärande? Detta är en av de viktigaste förskolepedagogiska frågorna i dag, när barn förutsätts lära sig ett ständigt växande innehåll i en snabbt föränderlig värld. Här presenteras nu för första gången guidad lek i en svensk förskolepedagogisk kontext. Det är en forskningsbaserad arbetsmetod som används för att skapa lärande genom interaktion och delaktighet. Författaren beskriver hur metoden bygger vidare på den lekbaserade pedagogiska miljön som redan finns på svenska förskolor, och ger intresseväckande inblickar i internationell forskning på området. En lång rad praktiska exempel från svensk förskola lyfts fram, där författaren resonerar kring hur barnens utforskande stöttas genom guidad lek. Målet är att visa hur pedagogen kan göra aktiva och avgörande insatser för ett lekbaserat lärande hos barnen.

SPRÅKUTVECKLING MELLAN UNDERVISNING OCH LEK

Guidad lek i förskolan är i första hand riktad till förskollärarstudenter och verksamma pedagoger i förskolan.

Art.nr 40950

56 � 3. Att guida lek tillsammans med barn

studentlitteratur.se