9789144138145 by Smakprov Media AB

TRÄFF PÅ TEXTEN 5 Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

TRÄFF PÅ TEXTEN 5 Elevpaket – Digitalt + Tryckt Träff på texten 5 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta boken.

ELEVBOK

DIGITALT LÄROMEDEL

Träff på texten 5 utgår från kursplanens texttyper. Eleverna får läsa och skriva texter i en förenklad cirkelmodell, som ger ett tryggt arbetssätt med den stöttning som de behöver.

Den interaktiva elevboken är inläst med textföljning. Det ingår dessutom en digital textbank med 45 texter i tre nivåer och tillhörande övningar, som ger stora möjligheter för individuell utveckling. Till nivå 1-texterna finns ordlistor som hjälp.

Interaktiv version av b oken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på d ator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

5 på texten

E ra

re b

ra n

·K

ris tin

a Lu

ndgre n · Bim Wikström

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Texter i elevboken: Bim Wikström. Texter s. 22 och 26: Sara Erebrandt och Kristina Lundgren. Övrig text i elevbok samt digitalt läromedel: Sara Erebrandt och Kristina Lundgren. Texter i textbanken: Sara Erebrandt och Kristina Lundgren: Fältstudie om samåkning nivå 1–3 Maria Heimer: Bedöma källors trovärdighet nivå 1– 3 Sofia Johansson: Punkteringen nivå 3, Sigrid och drömmarna nivå 3, Äggtjuven nivå 3 Åsa Kahn: Att anpassa texten efter läsaren nivå 3, Från brott till straff nivå 3, Snor – så fungerar det nivå 3, Syrien nivå 3 Bim Wikström: Hitta skatter med geocaching nivå 1–3, Göra ett slutet kretslopp nivå 1–3, Författarporträtt: Ingela Korsell nivå 1–3, Ge oss en ramp! nivå 1–3, Gratis busskort till alla under 16 år nivå 1–3, Minska mängden kött i skolan nivå 1–3, samt bearbetning av Sofia Johanssons och Åsa Kahns texter till nivå 1 och 2. Övningar till texter i textbanken: Anette Jelvemark Nordqvist.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Bildkällor: Illustrationer: Anders Lagerdahl: s. 16-17, 53, 57, Johan Hesselstrand s. 23, 26, Jakob Meijling s. 33, 36. Övriga illustrationer: Shutterstock.com Foton: Johanna Norin/TT s. 29, Maskot/TT s. 44. Övriga foton: Shutterstock.com Grafisk form: Helena Alvesalo Layout: Karin Österlund Art.nr 40903 ISBN 978-91-44-13814-5 © Studentlitteratur AB 2020 Upplaga 1:1 Printed by Dimograf, Poland 2020

på texten

Sara Erebrandt Kristina Lundgren Texter: Bim Wikström, Sara Erebrandt och Kristina Lundgren Texterna i textbanken är skrivna av Sara Erebrandt, Maria Heimer, Sofia Johansson, Åsa Kahn, Kristina Lundgren och Bim Wikström. Texterna på nivå 1 och 2 är bearbetade av Sara Erebrandt, Maria Heimer, Kristina Lundgren och Bim Wikström. Övningarna till texterna i textbanken är skrivna av Anette Jelvemark Nordqvist. Texten om upphovsrätt och källhänvisning på sidorna 62–63 är granskad av Maria Heimer, skolbibliotekarie i Kävlinge kommun.

Innehåll i Träff på texten Texttyper s. 2 Arbetsgång i Träff på texten s. 7 Berättande text s. 8

Instruerande text s. 22 Beskrivande text s. 32 Argumenterande text s. 42

Förklarande text s. 52 Upphovsrätt s. 62 Källhänvisning s. 63

Berättande text ELEVBOKEN

DIGITALA LÄROMEDLET

GEMENSAM GENOMGÅNG Kampen om simtiderna

s. 8

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP ÖVA PÅ SAMBANDSORD FÖR TID ÖVA PÅ SAMBANDSORD ÖVA PÅ VERB I PRESENS OCH PRETERITUM ÖVA PÅ DIREKT TAL ÖVA PÅ INDIREKT TAL

ARBETE I PAR Livsviktig loppis

s. 15

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

LÄS TRE BERÄTTANDE TEXTER I TEXTBANKEN Punkteringen

GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT SKRIVANDE Skriva en gemensam text s. 19 Planera en egen text s. 20 Checklista s. 21

Sigrid och drömmarna (Vasatidens Sverige)

Äggtjuven (Deckare)

Instruerande text ELEVBOKEN

DIGITALA LÄROMEDLET

GEMENSAM GENOMGÅNG

LYSSNA PÅ TEXTEN

Vägbeskrivning från skolan till biblioteket s. 22

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP ÖVA PÅ ÖVERGÅNGSORD ÖVA PÅ VERB I PRESENS

ARBETE I PAR Vägen till skatten s. 26

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

LÄS TRE INSTRUERANDE TEXTER I TEXTBANKEN Bedöma källors trovärdighet

GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT SKRIVANDE Skriva en gemensam text s. 29 Planera en egen text s. 30 Checklista s. 31

Göra ett slutet kretslopp

Hitta skatter med geocaching

n t e n

Gulf of Bothnia

SWEDEN

NORGE

arna Shetlandsöarna

Beskrivande text

Orkneyöarna

L. Ladoga

Volga

ESTONIA DIGITALA LÄROMEDLET

Tyskland

LATVIA LYSSNA PÅ TEXTEN LITHUANIA

Ös

Nordsjön

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP Do

DANMARK

ön rsj

ÖVA PÅ JÄMFÖRANDE SAMBANDSORD

Hamburg

NEDERLÄNDERNA English Channel

LUXEMBURG

UKRAINE

Zugspitze A l p e r n a

Sea of Azov

Caucasus Mts. SLOVENIA UNGERN ROMANIA GEORGIA CROATIA BOSNIA Black Sea and ari Danube agl A HERZ. LYSSNA PÅ TEXTEN Ad uD l p o d ria p YUGOSLAVIA Ana tic e ey z u BULGARIA n K Se n a ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP in MACEDONIA TURKEY e Barents Sea Grönlandshavet s ALBANIA ÖVA PÅ SUBSTANTIV ITALY VesuviusJan Mayen Kolgujev tai

SCHWEIZ

MOLDOVA

SLOVAKIEN ÖSTERRIKE

Bodensjön

lga

per

au D o n München

ÖVA PÅ BESKRIVANDE VERB r

est

Dnie

TJECKIEN

FRANKRIKE

ÖVA PÅ EGENNAMN

TYSKLAND

Loi re

ÖVA PÅ SUBSTANTIV

Köln

BELGIEN

BELARUS

Berlin

POLEN

Elb

RUSSIA

Dn iep er

U. K.

s. 32

lga

Kuybyshev Res.

Volga

GEMENSAM GENOMGÅNG

Rybinsk Res.

Gulf of Finland

ELEVBOKEN

Ga nn

Rhon

ro e

Pyr

ARBETE I PAR

ee ORRA s

Island

s. 36

Corsica GRÖNLAND

Sardinia

Danmark ssundet

(Norge)

Kola Pen.

Ionian Sea Sicily

Peloponnesus

M e d i

TUNISIA

Shetlandsöarna

Hebriderna

lga

SAUDI ARABIA

Kuybyshev Res.

RUSSIA

Red Sea

Do n

LUXEMBURG

Sinai Pen.

UKRAINE

Bodensjön Zugspitze

SLOVAKIEN ÖSTERRIKE

Alperna

est

MOLDOVA

Sea of Azov

Caucasus Mts.

SLOVENIA UNGERN ROMANIA CROATIA BOSNIA and Danube A HERZ. Ad p ria p YUGOSLAVIA tic e BULGARIA n Se n a in MACEDONIA e

e Rhon

ene

es Corsica

lga

per

au D o n München

FRANKRIKE

D n ie

TJECKIEN

n tai

Pyr

ANDORRA

SPAIN

JORDAN

BELARUS

Ta gu s Ri ve

TYSKLAND

SCHWEIZ

PORTUGAL

Ri o D ou

Syrien

POLEN

Bay of Biscay

Loir e

Berlin

Elb

Köln

BELGIEN

EGYPT

LITHUANIA

Dead Sea

English Channel

Ös

ön rsj

Hamburg

OCEAN

DANMARK

Nordsjön Skriva en gemensam text s. 39 Planera en egen text s. 40 NEDERLÄNDERNA ATLANTIC Checklista s. 41

Volga

Qattara LATVIA DepressionIngela Korsell Författarporträtt:

LIBYA

U. K.

Volga

ESTONIA

Rybinsk Res.

Dni epe r

GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT SKRIVANDE IRELAND

Cape Finisterre

LÄS TRE BESKRIVANDE TEXTER ISRAEL t IeTEXTBANKEN r r a n e a n S e a L. Ladoga

IRAQ

CYPRUS LEBANON

Gulf of FältstudieFinland om samåkning

Orkneyöarna

Grand Erg Oriental

Rhodes

FINLAND Crete

NORGE

Färöarna

GERIA

Gulf of Bothnia

SWEDEN

rat

A t l a n t e n

SYRIA

White Sea

Aegean Sea

tai

N o r s k Monte a h a v Etna e t

Vatnajökull

ISLAND

Lesbos ÖVA PÅ EGENNAMN

M e d i t e r r a Reykjavík n e a n S e a

GREECE

Tyrrhenian Sea

Majorca

GEORGIA Black Sea ey

Kuz

TURKEY

ari

agl

ol nad

Argumenterande text ELEVBOKEN

DIGITALA LÄROMEDLET

GEMENSAM GENOMGÅNG Gör sommarlovet kortare

s. 42

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP ÖVA PÅ ÅSIKT ÖVA PÅ BAKGRUND ÖVA PÅ ATT SKRIVA ARGUMENT ÖVA PÅ SAMBANDSORD FÖR ORSAK ÖVA PÅ ADJEKTIV

ARBETE I PAR Begränsa barnens skärmtid! s. 47

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

LÄS TRE ARGUMENTERANDE TEXTER I TEXTBANKEN Ge oss en ramp!

GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT SKRIVANDE Skriva en gemensam text s. 49 Planera en egen text s. 50 Checklista s. 51

Gratis busskort till alla under 16 år

Minska mängden kött i skolan

Förklarande text ELEVBOKEN

DIGITALA LÄROMEDLET

GEMENSAM GENOMGÅNG Hur fungerar matspjälkningen?

s. 52

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP ÖVA PÅ ÄMNESSPECIFIKA ORD ÖVA PÅ VERB I PRESENS

ARBETE I PAR Så fungerar andningen

s. 56

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP ÖVA PÅ ÄMNESSPECIFIKA ORD

LÄS TRE FÖRKLARANDE TEXTER I TEXTBANKEN Att anpassa texten efter läsaren

GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT SKRIVANDE Skriva en gemensam text s. 59 Planera en egen text s. 60 Checklista s. 61

Från brott till straff

Snor – så fungerar det

Arbetsgång i Träff på texten ELEVBOKEN

DIGITALA LÄROMEDLET

1. Gemensam genomgång Du får:

Du får:

• • • •

• lyssna på texten som ni har gått igenom gemensamt • titta på instruktionsfilmer • arbeta med digitala övningar.

lära dig syftet med texttypen läsa och analysera en text tillsammans med klassen arbeta med språklig uppbyggnad och språkliga drag delta i förberedda genomgångar.

2. Arbete i par Du får:

Du får:

• läsa och analysera en text tillsammans med en klasskamrat • arbeta med språklig uppbyggnad och språkliga drag.

• lyssna på texten som ni har arbetat med i par • titta på instruktionsfilmer • arbeta med digitala övningar.

3. Läsa/lyssna på tre texter i textbanken

Du får: • läsa varje text och svara på frågor på rätt nivå • öva på läsförståelse och kunskap om texttypen.

4. Gemensamt skrivande Du får:

Du får:

• samtala om och bedöma elevexempel • planera och skriva en text tillsammans med klassen • bedöma en text tillsammans med klassen.

• använda stödstrukturer för planering och bedömning.

5. Individuellt skrivande Du får: • arbeta med ett tydligt syfte och en verklig mottagare • använda stödstrukturer för planering och bedömning • planera och skriva en egen text

• bedöma texten • skapa en multimodal text.

Förklarande text Syftet med en förklarande text är att förklara hur något fungerar eller varför något händer. En förklarande text är en faktatext. I det här kapitlet ska du få arbeta med förklarande texter om människokroppen. Läs och arbeta med den förklarande texten tillsammans i klassen. Ni ska arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen.

LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

Hur fungerar matspjälkningen? Maten bryts ner i mycket små delar med hjälp av enzymer som finns i kroppen. På så sätt kan kroppen ta tillvara alla ämnen som finns i födan. Detta kallas för matspjälkning eller matsmältning. Den processen kan delas in i tre steg. I det första steget hamnar maten i munhålan, där tänderna mal sönder födan. Maten blandas med saliv, som utsöndras från spottkörtlarna. Saliven innehåller ett enzym, som bryter ner kolhydraterna i maten. Saliven gör också att maten blir lättare att svälja. (bild 1) Därefter går maten vidare ner genom svalget och matstrupen till mag säcken. Här finns magsaft som också innehåller ett enzym. Detta enzym bryter ner proteiner. I maten finns också bakterier som dör på grund av att magsaften även innehåller saltsyra. När maten sedan fortsätter ner i tunntarmen är den mycket finfördelad. (bild 2) I tunntarmen sker den sista sönderdelningen av födan. Övre delen av tunntarmen heter tolvfingertarmen. Här finns ett enzym från bukspott körteln, som bryter ner fetter och proteiner. Därefter transporteras näringsämnen med blodet ut i kroppens alla delar. Där kan sedan cellerna i kroppens organ använda dem i sin ämnesomsättning. (bild 3)

GEMENSAM GENOMGÅNG

Skriv och markera i texten

Slutligen fortsätter resterna av maten genom tjocktarmen och transpor teras ut ur kroppen genom ändtarmen. Matens väg genom kroppen går alltså via munhåla, magsäck och tarmar. Enzymer hjälper till att sönder dela maten, så att näringsämnen ska kunna transporteras med blodet ut till kroppens celler.

bild 1

bild 2 svalg matstrupe

spottkörtlar

bild 3

magsäck tunntarm tjocktarm ändtarm

DIGITALA KÄLLOR NE. (u.å). Matspjälkning. Hämtad 2019-09-24, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ matspjälkning Wikipedia. (u.å). Matspjälkning. Hämtad 2019-09-24, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Matspjälkning

Språklig uppbyggnad

UPPGIFTER 1 Leta upp rubrik, definition, förklaring, sammanfattande avslutning, bilder och källhänvisning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i texten. 2 Varför är Hur fungerar matspjälkningen? en passande rubrik?

blå = rubrik grön = definition röd = förklaring svart = sammanfattande avslutning svart = bilder svart = källhänvisning

��

3 En förklarande text inleds med en definition som förklarar vad texten handlar om. Diskutera och stryk under de ord i texten som är viktiga för att det ska bli en definition.

GEMENSAM GENOMGÅNG

Språklig uppbyggnad

4 Textens förklaring talar om hur eller varför något sker och i vilken ordning. Skriv en förklarande mening till varje bild i texten. Bild 1 ��

�� Bild 2 ��

�� Bild 3 ��

��

5 Diskutera i klassen vilka fördelar det finns med att en text är indelad i stycken. Formulera ett gemensamt svar. ��

6 Varför har förklarande texter ofta bilder? Diskutera. 7 Sist i en förklarande text står det var faktauppgifterna är hämtade från. Det kallas källhänvisning. Skriv förslag på en annan trovärdig källa om matspjälkningen och källhänvisa till den. Ta hjälp av sidan 63. ��

Språkliga drag

ÖVA PÅ ÄMNESSPECIFIKA ORD 8 En förklarande text innehåller ämnesspecifika ord. Det är ord som är typiska för ett visst ämne. Ringa in ämnesspecifika ord i textens andra stycke. 9 De ämnesspecifika orden kan användas som stödord. Använd orden i uppgift 8 och turas om att berätta om steg ett i matspjälkningen.

GEMENSAM GENOMGÅNG

Språkliga drag

ÖVA PÅ VERB I PRESENS 10 I en förklarande text skrivs verben i presens och kallas beskrivande verb. Skriv ett beskrivande verb till varje bild.

11 Förklarande texter skrivs i opersonlig form. Det betyder att det inte ska märkas i texten vem som skriver den eller vilken åsikt hen har. Sätt ett kryss vid de meningar som är skrivna i opersonlig form. Först drar jag in luften genom näsan eller munnen. Jag finfördelar maten med hjälp av mina tänder. En person i vila tar ungefär 12 andetag i minuten. Barn får sammanlagt 20 mjölktänder. Barns mjölktänder är finare än vuxnas permanenta tänder. 12 Förklarande texter innehåller meningar som är sammansatta av en huvudsats och en bi sats. En huvudsats bildar ensam en mening medan en bisats används som ett tillägg till huvudsatsen. Huvudsatsen och bisatsen i en mening kan skiljas åt av ett kommatecken. Stryk under de meningar i Hur fungerar matspjälkningen? som innehåller både en hu vudsats och en bisats. 13 Para ihop huvudsatserna med bisatserna genom att dra streck. En del barn har tänder redan vid födseln,

för att följas av fram tänderna i överkäken.

Framtänderna i underkäken kommer först,

eftersom de ofta är gropiga.

Kindtänder är svåra att borsta rena,

även om det är ovanligt.

GEMENSAM GENOMGÅNG

Språklig uppbyggnad

14 Läs texten Så fungerar andningen tillsammans med en klasskamrat och arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen.

LYSSNA PÅ TEXTEN

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

Så fungerar andningen Människor andas via sina lungor för att föra in syre i kroppen. Med hjälp av syret kan kroppens celler tillgodogöra sig näringsämnen från maten vi äter. Genom andningen kan kroppen också göra sig av med koldioxid. Så fungerar det både för människor och för många andra landlevande djur.

Så fungerar ett andetag Först drar man in luft genom munnen eller näsan. Andningsmusklerna mellan revbenen och i mellangärdet spänner ut lungorna, så att luften strömmar in. Sedan fortsätter luften genom luftstrupen och två luftrör till de båda lungorna. (bild 1) Luftrören delar upp sig i allt mindre grenar inuti lungorna. Längst ut på änden av varje luftrör sitter en liten lungblåsa, som också kallas alveol. En alveol är knappt en millimeter stor. (bild 2) Syret i luften vi andas överförs sedan via alveolernas tunna väggar till de små blodkärl som sitter där (blå pilar). Samtidigt transporteras koldioxid bort från blodet till luften i alveolerna (gröna pilar). (bild 3) Slutligen slappnar andningsmusklerna av igen. Lungorna faller ihop och luften med koldioxid pressas ut genom näsa och mun. (bild 4) Så med hjälp av andningsorganen får kroppen ständigt nytt syre till cellerna, för att därefter göra sig av med koldioxiden. Syret och koldioxiden till och från lungorna går via näsan eller munnen och luftrören ut till alveolerna.

ARBETE I PAR

Skriv och markera i texten

bild 1

bild 2 alveol

inandning

bild 4 bild 3

utandning

luftstrupe luftrör mellangärdet

revben lunga

DIGITALA KÄLLOR NE. (u.å). Andning. Hämtad 2019-09-24, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/andning Wikipedia. (u.å). Andning. Hämtad 2019-09-24, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Andning 1177. (u.å). Så fungerar luftvägar och lungor. Hämtad 2019-10-24, från https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/luftvagar-och-lungor/

UPPGIFTER 15 Leta upp rubrik, definition, förklaring, sammanfattande avslutning, bilder och källhänvisning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i texten. 16 Vad får man reda på i definitionen till texten?

Språklig uppbyggnad blå = rubrik grön = definition röd = förklaring svart = sammanfattande avslutning svart = bilder svart = källhänvisning

��

ARBETE I PAR

Språklig uppbyggnad

17 Den förklarande delen talar om hur eller varför något sker och i vilken ordning. Skriv en förklarande mening till två av bilderna i texten. Bild nr:

��

Bild nr:

��

18 Hur syns det i texten att den är indelad i stycken? ��

Språkliga drag

ÖVA PÅ ÄMNESSPECIFIKA ORD 19 Skriv ämnesspecifika ord som passar till bilden. Skriv meningar och använd de ämnesspecifika orden. Ord:

�� Meningar:

��

20 Förklarande texter innehåller meningar med huvudsats och bisats. Skriv klart bisatserna i de påbörjade meningarna. Jag kom sent till skolan, eftersom �� Vi matade hästarna, för att �� Alla på skolan var ute, även om ��

21 Stryk under de meningar i Så fungerar andningen som innehåller både en huvudsats och en bisats.

ARBETE I PAR

Språkliga drag

22 Förklarande texter skrivs i opersonlig form. Det betyder att det inte ska märkas i texten vem som skriver den eller vilken åsikt hen har. Skriv om meningarna från personlig till opersonlig form. Jag gjorde en bra undersökning om sömn på mellanstadiet. Eleverna fick svara på mina frågor om hur många timmar de sover varje natt och när de går och lägger sig. Jag kom fram till ett dåligt resultat som visade att de sover för lite och lägger sig för sent.

��

LÄS TRE FÖRKLARANDE TEXTER I TEXTBANKEN Språklig uppbyggnad och språkliga drag

23 Din lärare har elevexempel på förklarande texter och checklistor. Jämför och bedöm texterna tillsammans. Språklig uppbyggnad och språkliga drag

SKRIVA 24 Planera och skriv tillsammans i klassen en förklarande text om hur hjärtat fungerar. Använd stödstrukturen för att planera ert skrivande. Bedöm texten med hjälp av checklistan. Du får stödstruktur och checklista av din lärare. 25 Planera och skriv en egen förklarande text om ett organ i kroppen. Texten ska passa elever i årskurs 3. Hitta bilder eller rita egna bilder som passar till texten. Var noga med upphovsrätten.

FÖRSLAG • • • • • •

örat ögat blodomloppet tarmarna njurarna musklerna

ARBETE I PAR · TEXTBANK · SKRIVA

Språklig uppbyggnad och språkliga drag

STÖDSTRUKTUR FÖR PLANERING Rubrik: �� Definition: ��

��

Sammanfattande avslutning ��

Källor: ��

SKRIVA

CHECKLISTA

Skrivande och självbedömning

SPRÅKLIG UPPBYGGNAD Den förklarande texten: passar den tänkta läsaren. har en rubrik som talar om vad som förklaras. innehåller en definition som talar om vad texten handlar om. innehåller en förklaring med styckeindelning som förklarar stegvis. innehåller en sammanfattande avslutning. innehåller bilder. avslutas med en källhänvisning som talar om vilka källor som har använts. Stor bokstav och skiljetecken används på rätt sätt.

SPRÅKLIGA DRAG Den förklarande texten: innehåller ämnesspecifika ord. innehåller beskrivande verb. är skriven i opersonlig form. har meningar som innehåller huvudsats och bisats. Vad är du mest nöjd med i din text? Välj utifrån checklistan och motivera ditt svar. ��

Vad har du förbättrat i din text? ��

Gör ett bildspel av dina bilder och din förklarande text. Bildspelet kan du visa för elever i årskurs 3.

på texten

4–6

I Träff på texten får eleverna läsa och skriva texter med stödstrukturer. En arbetsgång som utgår från en förenklad cirkelmodell ger en trygg väg från gemensamt läsande till eget skrivande med verkliga mottagare. I elevboken finns en tydlig arbetsgång för kursplanens fem texttyper. I det digitala läromedlet som nås via koden på bokomslagets insida finns korta filmer, interaktiva övningar och en textbank. Textbanken innehåller tre texter för varje texttyp och varje text finns i tre nivåer. Totalt 45 texter ger god möjlighet att individualisera läsandet. Till samtliga texter finns övningar som tränar kunskaper om texttypen och textens innehåll. Även övningarna finns i tre nivåer. Hela elevboken finns inläst med textföljning och popup-bilder visualiserar ord och uttryck i e-boken. Träff på texten lärarpaket innehåller digitala resurser med förberedda genomgångar, elevexempel på texter i tre nivåer med bedömningsunderlag, lektionsplaneringar och idéer till skrivuppgifter.

Art.nr 40903

studentlitteratur.se