9789144137889 by Smakprov Media AB

HÖGLÄSNING – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling Tarja Alatalo

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40921 ISBN 978-91-44-13788-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning och ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Helena Jansson Formgivning Omslagsbild: Shutterstock Printed by GraphyCems, Spain 2021

INNEHÅLL

FÖRORD

1 Högläsning i en språkutvecklande miljö  Nyfikenhet och intresse  Språkutvecklande miljö  Fysisk miljö  Social miljö  Fysiska och sociala miljöer för språk-, läs- och skrivutveckling   Språkanvändning och språkstödjande undervisning  Aktivitet att prova och reflektera över

11  13  15  16  16  17  17  19

2 Högläsning och läs- och skrivutveckling  Språklig medvetenhet  Fonologisk medvetenhet  Morfologisk medvetenhet  Syntaktisk medvetenhet  Pragmatisk medvetenhet  Hur knäcker barn läskoden?  Aktivitet att prova och reflektera över

23  25  28  29  30  31  32  34

3 Högläsning och ord- och skriftmedvetenhet  Framväxande läs- och skrivförmåga  Studie om barns ord- och skriftmedvetenhet  Undervisning om ord- och skriftmedvetenhet  Aktivitet att prova och reflektera över

37  39  40  42  44

INNEHÅLL

4 Planera för engagerande högläsning  Effektiv högläsning  Val av högläsningsbok  Förbered lässtunden  Förbered läsningen  Exempel på frågor att ställa under högläsningen  Avsluta högläsningen och utvidga lärandet  Aktivitet att prova och reflektera över

47  49  50  52  53  54  55  56

5 Högläsning och ordförrådsutveckling  Barns ordförrådsutveckling  Ordinlärning i samband med högläsning  Högläsning av faktaböcker  Nivå 1-, 2- och 3-ord  Aktivitet att prova och reflektera över

57  59  61  64  65  68

6 Högläsning och läsförståelseundervisning  Vad innebär det att förstå text?  Lässtrategier  Att ställa frågor till texten  Ömsesidig undervisning  Dialogisk läsning  Framväxande förståelse  Läsa med eller för barnen  Kognitivt utvecklande samtal  Kontextualiserade och dekontextualiserade boksamtal  Aktivitet att prova och reflektera över

71  73  75  76  76  78  81  82  83  85  87

7 Högläsning på skärm  Läsning av bilderboksappar  Fyra olika sätt att genomföra högläsningen  Slutsatser

91  93  94  96

INNEHÅLL

Högläsning av EC-bok och pappersbok  Fysisk interaktion vid gemensam läsning på skärm och papper  Mindre av närhet vid läsning på skärm  Aktivitet att prova och reflektera över

100  101

8 Högläsning och multimodalitet  Semiotiska resurser  Visuell läsning  Barns läsning av text och bild  Små barn använder visuella signaler som ledtråd  Aktivitet att prova och reflektera över

103  105  106  107  109  111

9 Högläsning som en social aktivitet  Rika sammanhang för meningsskapande  Praktiker för läs- och skrivutveckling  Kritisk läsning av text  Metod för kritisk läsning  Utmana undervisningspraktikerna  Aktivitet att prova och reflektera över

113  115  116  118  118  121  122

REFERENSLISTA

123

131

97  99

1 HÖGLÄSNING I EN SPR ÅKU TVECKLANDE MILJÖ Språkstödjande och språkstimulerande miljöer gynnar alla barns språk-, läs- och skrivutveckling. Språkstimulans kan handla om att barnen inspireras att enskilt, i grupp eller under temaarbete och i samband med högläsning berätta, återberätta och samtala om händelser och erfarenheter som de varit med om. De tidiga barndomsårens meningsfulla erfarenheter och språkanvändningen i sociala interaktioner främjar den framtida läsförståelsen.

1 H ö g l ä s nin g i en s p r å k u t v e c k l a n d e m il j ö

NÄR BARN FÅR VAR A M E D och utforska textinnehåll och uttrycka

självständiga tankar om text som lästs – vilket exempelvis kan göras i samtal, och i diskussioner före, under och efter högläsning – får de möjlighet att lära sig om både talat och skrivet språk. Då får de också tillsammans med andra barn och vuxna lära och meningsskapa om bokens innehåll i social interaktion. Den språkanvändning och de kulturella erfarenheter som barn har varit med om påverkar deras skriftspråkliga intresse. Högläsning är en aktivitet med stor potential att stärka och stödja barns språk-, läs- och skrivutveckling redan i förskolan och i förskoleklassen, men också i skolans tidigare år. Det talas många gånger om hur bra högläsning är för tidig språkstimulans, och lärare möts av goda råd och förslag på hur högläsning kan gå till – men vad säger forskningen? Den här boken ger en mer komplex bild av högläsningens didaktiska möjligheter och lyfter fram forskning som stödjer olika sätt att använda högläsning i undervisningen.

NYFIKENHET OCH INTRESSE Betydelsen av tidig språkstimulans är väl synlig i läroplanernas formu leringar. I förskolans läroplan (Lpfö 18; Skolverket 2019a, s. 8) står det att ”förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt”. Här nämns också en stimulerande miljö där barnen får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Läroplanen anger att förskolans undervisning ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften för att bygga en grund för en språkutveckling som bär i både utbildning och det fortsatta livet. Undervisning innebär i den här boken att barnen får möjligheter att lära och utvecklas, att läraren medvetet skapar möjligheter till språk-, läs- och skrivutvecklande miljöer, till exempel kontinuerlig högläsning, i syfte att bygga en grund för läs- och skrivutvecklingen. Förskolläraren och läraren behöver alltså göra många didaktiska val i sin undervisning: Vad ska jag göra? Hur ska jag göra det? Och varför?

1 H ö g l ä s nin g i en s p r å k u t v e c k l a n d e m il j ö

Dessa frågor är centrala även i samband med högläsning. Eftersom val av bok och frågor att ställa till texten kan variera utifrån exempelvis barnens erfarenheter och språkutveckling kan det vara betydelsefullt att även ställa sig frågan: Med vilka barn? Läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan (Lgr11; Skolverket 2019b, s. 7) lyfter betydelsen av tidig språkstimulans på liknande sätt: ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” Vidare anförs att elevernas nyfikenhet ska tas tillvara och att de ska få möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt genom att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser. Enligt styrdokumenten ska de pedagogiska verksamheterna stimulera varje barns utveckling och lärande utifrån en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Det innebär att läraren behöver känna till forskning om hur språkstimulans och språkutvecklande undervisning kan genomföras och hur barn lär sig i social interaktion, men också om de kognitiva processer som barnen går igenom i sin skriftspråksutveckling. Forskningen om högläsning lyfter fram sådana aspekter. I den här boken ges exempel på forskningsgrundade metoder som möjliggör en mångsidig och språkutvecklande didaktik och som kan användas till att stötta barnens språkutveckling i samband med hög läsning. Högläsning är ett praktiskt-pedagogiskt redskap: samtidigt som barnen får uppleva intressanta och spännande stunder tillsammans under läsningen, får de stöd i sin språkutveckling i samtal och aktiviteter som läraren utformar. För att skapa möjlighet för lärare att planera och genomföra högläsning och tillhörande språkutvecklande aktiviteter som fungerar i alla barngrupper bygger den här boken på kunskap om barns språk-, läs- och skrivutveckling utifrån olika forsknings inriktningar. Mycket av forskningen är genomförd i USA men eftersom språkstimulans fungerar på liknande sätt oavsett språk är den relevant även i svensk undervisning. De internationella studierna sätts in i en svensk kontext för att visa hur praktiken kan grundas vetenskapligt.

1 H ö g l ä s nin g i en s p r å k u t v e c k l a n d e m il j ö

Bokens inriktning är förskola, förskoleklass och skolans tidiga år, och därför tilltalas du som förskollärare eller lärare. Den forskning som presenteras är i huvudsak giltig för dessa åldrar och metoderna som introduceras kan modifieras och genomföras oavsett barnens ålder. Boken är upplagd på följande sätt: K APITEL 1 framhåller en språkutvecklande fysisk och social

miljö som betydelsefull för barns möjligheter att stärka sitt tal- och skriftspråk. K APITEL 2 knyter högläsning till läs- och skrivutveckling. K APITEL 3 fokuserar på högläsning och ord- och skriftmedvetenhet,

det vill säga bokstäver, ord och skrivriktning. K APITEL 4 beskriver hur högläsning och högläsningsstunder kan

planeras för att bli så bra som möjligt. K APITEL 5 fokuserar på barns ordförrådsutveckling i samband

med högläsning. K APITEL 6 presenterar forskning om högläsningens potential

att stärka barnens möjligheter att utveckla läsförståelse. K APITEL 7 handlar om högläsning på digitala skärmar. K APITEL 8 behandlar multimodal läsning, läsning av skriven

text och bilder i högläsningsboken. K APITEL 9 behandlar högläsning som en social aktivitet.

Varje kapitel avslutas med en aktivitet att prova på och reflektera över.

SPRÅKUTVECKLANDE MILJÖ Professor Laura Justice är en välmeriterad amerikansk förskoleforskare inom området språk-, läs- och skrivutveckling. Hon har tillsammans med några andra forskare skrivit en forskningsartikel i vilken de relaterar till en rad studier som visar att det är betydelsefullt för barns läs-

1 H ö g l ä s nin g i en s p r å k u t v e c k l a n d e m il j ö

och skrivutveckling att förskolan har en språkutvecklande miljö (Guo m.fl. 2012). De beskriver hur studier det senaste årtiondet identifierat specifika kännetecken i verksamheters språkutvecklande miljö som visat sig vara särskilt fördelaktiga för barns läs- och skrivutveckling. Dessa miljöer benämner de fysiska och psykologiska1 miljöer för tidig läs- och skrivutveckling.

FYSISK MILJÖ Den fysiska miljön för barns språk-, läs- och skrivutveckling kan vara exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial samt utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser, i form av bland annat bibliotek och böcker men även skrivhörna med skrivmaterial som främjar barnens olika skrivupplevelser. Även digitala verktyg av olika slag är av betydelse. I en språkutvecklande fysisk miljö förekommer rikligt med text i form av affischer, skyltar samt lärarens och barnens texter. Dessa material är meningsfulla för barnen, de relaterar till olika teman och används under dagen för att berika barnens läs- och skrivlärande.

SOCIAL MILJÖ Den sociala miljön för barns språk-, läs- och skrivutveckling handlar främst om språkutvecklande händelser mellan lärare och elever samt om lärarens didaktiska fokus på språkutvecklande interaktion. Enligt Justices forskargrupp (Guom m.fl. 2012) visar senare års forskning att barnens dynamiska läs- och skrivupplevelser i verksamheten inte handlar om den fysiska miljön och dess möjligheter, utan snarare om kvaliteten på interaktionen mellan lärare och barn och även den interaktion som finns mellan barnen. I verksamheter med en rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling erbjuder läraren positiva och stöttande lärandemiljöer som karaktäriseras av frekventa samtal, lärarens

1 Psykologisk miljö har jag valt att hädanefter benämna social miljö.

1 H ö g l ä s nin g i en s p r å k u t v e c k l a n d e m il j ö

modellerande2, respons som stärker barnens språkutveckling och explicita samtal om vad läs- och skrivrelaterade termer innebär samt hur de används (exempelvis ord, mening och frågetecken).

FYSISK A OCH SOCIALA MILJÖER FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Förskoleforskningen har i högre grad fokuserat på den fysiska språk utvecklande miljön och i mycket mindre grad på den sociala språkutveck lande miljön. Justices forskargrupp (se Guo m.fl. 2012) relaterar till stora studier, bland annat sin egen observationsstudie i 135 förskoleverk samheter, som visar att majoriteten av verksamheterna erbjöd mycket blygsamt med läs- och skrivutvecklande sociala miljöer. Forskarna konstaterar vidare att de båda dimensionerna av förskoleverksamhet är beroende av varandra och understryker att fysiska och sociala språk-, läs- och skrivutvecklande miljöer av hög kvalitet behövs som en integrerad väg i riktning mot barnens läs- och skrivutveckling. Att miljön och materialet är språkstimulerande är inte tillräckligt för att stötta barns språkutveckling, därutöver behövs även lärarens uppmuntran, modellering, instruktioner och respons utifrån en bred kunskapsbas (Guo m.fl. 2012). Förskollärarens roll betonas således om och om igen för att säkra att allt görs för att utforma och skapa språkutvecklande miljöer som främjar barnens läs- och skrivutveckling, vilket pekar på att lärarens ämnesdidaktiska kunskaper inom läs- och skrivområdet är av grundläggande betydelse.

SPRÅKANVÄNDNING OCH SPRÅKSTÖDJANDE UNDERVISNING Forskningen framhåller vikten av att barn redan i förskolan involveras i språkstimulerande, innehållsrik och ändamålsenlig undervisning inom olika ämnesområden, eftersom det främjar förmågor och färdigheter 2 Läraren talar till exempel om hur hen förstår ett förlopp i en text eller hur hen drar slutsatser utifrån innehåll i en text.

1 H ö g l ä s nin g i en s p r å k u t v e c k l a n d e m il j ö

som har samband med deras senare läs- och skrivutveckling. Kunskaper om ord och begrepp inom olika ämnesområden samt omvärldskunskap gynnar barnens ordförrådsutveckling, som i sin tur är central för läsförståelsen. Barns tidiga skriftspråkslärande kan beskrivas som en utveckling där samtalandet, lyssnandet, skrivandet och läsandet går in i varandra (Björk & Liberg 2003) och uppfattas därför i den här boken som språk-, läs- och skrivutveckling. Barn som får vara med och utforska och uttrycka sina självständiga tankar om text som lästs – till exempel genom samtal och vid diskussioner före, under och efter högläsning – ges möjlighet att lära sig om såväl talat som skrivet språk, men de får också tillfälle att tillsammans med andra barn och med läraren meningsskapa om bokens innehåll i social interaktion. Att meningsskapa handlar om att lära sig om omvärlden tillsammans med andra. I interaktion och kommunikation mellan såväl deltagare som mellan deltagare och text, skapas mening och förståelse om omvärlden (Barton 2007). När lärare och barn gemensamt funderar över innehållet i en text och ställer frågor till den lästa texten, exempelvis ”Varför blev det så tror ni?” och ”Vad kommer att hända nu?”, ges barnen möjlighet att skapa mening och förståelse (Barton 2007). När läraren undervisar genom lekfulla exempel om sammansatta ord eller om ords betydelse i meningsfulla sammanhang ges barnen möjlighet att lära i social interaktion. Sådant lärande skedde i teknikundervisning som jag och en kollega observerade, där barnen i samband med utforskande i teknik ämnet erbjöds att lära sig om språket men också om teknik på olika sätt (se Alatalo & Johansson 2019, 2021). Professor David Dickinson är en amerikansk forskare som under årtionden studerat barns tidiga språk-, läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på undervisningens möjligheter att stärka språket hos barn i utsatta områden. I hans studier framkommer tydligt att förskollärare som bjuder in barn till engagerande, språklig interaktion samtidigt stöttar barnen att genom språkanvändningen få känsla för ljud och bokstäver i ord. Språkstödjande och språkstimulerande miljöer gynnar alla barn, men särskilt de barn som kanske inte har en så språkstimulerande hemmiljö (Dickinson & Caswell 2007). Språkstimulans kan handla om att lockas och inspireras att berätta, återberätta, samtala

1 H ö g l ä s nin g i en s p r å k u t v e c k l a n d e m il j ö

och diskutera i samband med högläsning. Därigenom ges små barn möjlighet att engagera sig i meningsfulla erfarenheter som stimulerar användningen av språket, vilket i sin tur kan stödja senare läsförståelse. Förskollärare och lärare har verkligen en viktig uppgift i att möjlig göra situationer där barnen inbjuds att meningsskapa tillsammans. I en lekbaserad didaktik finns förutsättningar att utforma goda sammanhang för meningsskapande inom skriftspråksområdet (jfr Freebody & Luke 1999). Särskilt viktig är tidig språkstimulans, eftersom en språkstimulerande skolförberedande pedagogisk verksamhet kan vara betydelsefull för att minska antalet elever som misslyckas med sin läsutveckling i skolans tidiga år (Lundberg, Larsman & Strid 2012). En språkstimulerande undervisning behöver ta sin utgångspunkt i kunskap om barns tidiga läs- och skrivutveckling men också i hur en systematisk och strukturerad undervisning kan skapas utifrån elever nas lärande och de förmågor som eleverna utvecklar (Dickinson & Caswell 2007, Lundberg, Larsman & Strid 2012). Högläsning ger goda förutsättningar för språkanvändning och meningsskapande i social interaktion, och i kommande kapitel behandlas detta mer ingående.

AKTIVITET ATT PROVA OCH REFLEKTERA ÖVER F YSISK MIL JÖ

Se dig omkring i din verksamhet och notera hur den språkstimulerande fysiska miljön ser ut:

Ǵ Finns det bilderböcker, både berättelser och sagor men också faktaböcker, och är de lättillgängliga för barnen?

Ǵ Finns det ett ställe som är utformat för att barnen ska kunna läsa eller skriva enskilt eller tillsammans, exempelvis en läshörna och en skrivhörna? Ǵ Hur ser det ut med skrivmaterial av olika slag? Pennor, digitala resurser, papper, häften, etiketter och tekniska verktyg som exempelvis häftapparat och hålslagare?

Tarja Alatalo är docent och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Hon har i sin forskning särskilt intresserat sig för språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv i förskolan, förskoleklassen och grundskolan.

Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling Den muntliga språkförmågan utgör grunden för barns läs- och skrivutveckling och behöver därför stimuleras på ett sätt som väcker nyfikenhet, lockar till spännande samtal och erbjuder rika lärtillfällen. Högläsning är en aktivitet med stor potential att just stärka och stödja barns språk-, läs- och skrivutveckling. I den här boken presenteras forskningsgrundade metoder för en mångsidig och språkutvecklande didaktik i samband med högläsning. Genom en mängd exempel och tydliga didaktiska resonemang beskriver författaren högläsning som praktisktpedagogiskt redskap och förklarar hur en väl genomtänkt högläsning kan utformas. Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskolans tidiga år.

Art.nr 40921

studentlitteratur.se