9789144137261 by Smakprov Media AB

HÅLLBAR VÅRD KLIMATET OCH HÄLSAN Anna Anåker

Boken är tryckt på 100 procent returbaserat papper (Nautilius Classic och Nautilius SuperWhite).

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40806 ISBN 978-91-44-13726-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Ania Willman Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: shutterstock.se Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 11

1. Utmaningar i en ny värld

2. Hållbar utveckling

3. Klimatförändringar och en global värld

Introduktion  Interdisciplinär kunskap  Tre centrala begrepp: hälsa, miljö och klimat  Miljö som kärnbegrepp inom omvårdnad  Arvet från Florence Nightingale

Introduktion  Vår gemensamma framtid  Hållbarhet  Mot en utvidgad tolkning av begreppet hållbarhet  Hållbar omvårdnad  Hållbarhet som etisk princip inom omvårdnad

Introduktion  Åren som förändrade världen  Klimatförändringar  Planetens gränser

15  17  21  26  28

31  32  40  42  45  49

51  52  54  61

FN:s miljö- och klimatkonferenser – hälsans intåg på den internationella arenan  De globala utvecklingsmålen – Agenda 2030  Hållbar vård – god hälsa och välbefinnande

4. Klimatet och hälsan

Introduktion  Direkt och indirekt påverkan på hälsan  Mildra och anpassa – två nyckelbegrepp för hälso- och sjukvården  Riskområden  Hälsofördelar av att minska vårdens klimatpåverkan  Planetary health  Sjuksköterskor – klimatet och hälsan

5. En hållbar vård

Introduktion  Hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan  Resilient och hållbar hälso- och sjukvård  Sjukhuset som medel och mål  Sju vägar mot ett hållbart sjukhus  Stärkt lokalsamhälle och primärvård som en väg till hållbar vård

64  68  72

77  78

98  101  104  107  108

111  111  113  114  118  121  130

Telemedicin – e-hälsa  Sjuksköterskans roll och ansvar  Ett avstamp mot framtiden

133  135  138

Efterord 141 Förkortningar 143 Referenser 145 Appendix I 165 Agenda 2030

165

Appendix II 171 Sjukvårdens klimat- och miljöpåverkan – internationella aktörer

171

Kapitel 1.

Utmaningar i en ny värld

Hälso- och sjukvården står inför nya utmaningar. De mest tydliga förväntade hälsoeffekterna av ett förändrat klimat är effekter på luftvägarna, värmeslag, allergier, infektionssjukdomar, förgiftning, effekter på hjärtkärlsystemet, personskador och inverkan på mental hälsa. Ett förändrat klimat med fler och längre perioder av extremt höga temperaturer påverkar framför allt sårbara grupper såsom äldre personer och personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Under de senaste tio åren har det globala samtalet kring klimatförändringarnas konsekvenser för människors hälsa alltmer handlat om hur hälsofrämjande arbete kan vara en viktig del i klimatarbetet, men också om det motsatta: hur klimatåtgärder ger hälsovinster. Insikten om att människors hälsa och vår planets hälsa är sammankopplade, att vår civilisations fortlevnad är beroende av minskade utsläpp av växthusgaser, ett blomstrande ekosystem och ett klokt förvaltande av naturresurser, växer sig i dag allt starkare i sam hället såväl som inom hälso- och sjukvården.

Introduktion En sjuksköterska har många arbetsuppgifter: ställa omvårdnads diagnoser, utföra behandlingar, administrera läkemedel, samtala med patienter och anhöriga, hålla sig uppdaterad kring de senaste riktlinjerna. Dagligen finns där nya uppdrag som behöver utföras och nya frågor att ta ställning till. Samtidigt som det vardagliga

1. Utmaningar i en ny värld

arbetet ska fortgå befinner sig sjuksköterskan i en alltmer globaliserad värld – en värld som mer och mer påverkas av klimatförändringar. FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) (se vidare kapitel 3: faktaruta IPCC), har dokumenterat allvarliga, långvariga och oåterkalleliga följder av pågående klimatförändringar för människor och natur (IPCC, 2014a). Sambandet mellan klimatförändringar och hälsa är i dag väl känt, och arbetet med att både minska sjukvårdens egna utsläpp av växthusgaser och anpassa sjukvården till klimatförändringarnas konsekvenser har bara börjat (Costello et al., 2014; Watts et al., 2015; Watts et al., 2017). I det tredje globala målet för hållbar utveckling i Agenda 2030 konstateras att hälso- och sjukvården har ett tydligt uppdrag i ”att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar” (FN/Regeringen, 2018, s. 12). Detta uppdrag, tillsammans med de andra 16 globala utvecklingsmålen (däribland mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna), kommer att kräva en omställning av hela samhället på både individ- och gruppnivå. Som ett led i det gemensamma samhällsansvaret att förverkliga målen i Agenda 2030 kommer sjuksköterskor att alltmer inlemmas i arbetet med en hållbar vård. International Council of Nurses (ICN) uppmanade nyligen sjuksköterskor att agera som ledare inom hälso- och sjukvården. Enligt ICN spelar sjuksköterskor en central roll i arbetet med att bygga en vård som kan möta de konsekvenser för hälsan som klimatförändringarna förväntas innebära. Vidare menar ICN att sjuksköterskor har ett gemensamt ansvar att upprätthålla och skydda den naturliga miljön från utarmning, förorening, nedbrytning och förstörelse (International Council of Nurses [ICN], 2018). Till detta kommer arbetet med att mildra den miljöbelastning som orsakas av sjukvården. En hållbar vård förutsätter en balans mellan det som är bra för klimatet och vår planet och arbetet med att upprätthålla en hög kvalitet gällande omvårdnaden. Forskning visar dock att sjuksköterskor som arbetar med att rädda liv – i ett hektiskt sammanhang med ekonomiska utmaningar

– inte anser sig kunna prioritera klimat- och miljöfrågor (Anåker, Nilsson, Holmner & Elf, 2015). För att förstå sambanden mellan klimat och hälsa måste sjuksköterskor, som profession, ha bredare kunskaper inom områden som resursanvändning, mat, hälsofrämjande, global hälsa, sjukdomshantering och miljökonsekvenser av hälso- och sjukvårdens verksamhet (Lopez-Medina et al., 2019). För att uppnå en hållbar vård måste därför sjuksköterskor ha kunskaper dels om grundläggande fakta kring sambanden mellan klimat förändringar och hälsa, dels om hur vi ska bygga en hållbar vård inför framtiden. En hållbar vård ska även rymmas inom planetens gränser. Inom vården behövs dessutom kunskap och olika verktyg för att möjliggöra förändringar i klinisk praxis mot en hållbarare vård.

Interdisciplinär kunskap Hållbar vård är ett stort och komplext område. Ett område som omfattar flera olika ämnen och vetenskapliga discipliner. Traditionellt sett präglas ämnesindelningen på högskolor och universitet av en hög grad av specialisering, medan ämnesöverskridande och interinstitutionellt samarbete ofta lyser med sin frånvaro. Inom ett så pass brett område som hållbar vård är emellertid behovet av interdisciplinär kunskap centralt. Hållbarhet spänner över flera olika ämnesområden, varav samtliga behövs för att fullt ut förstå hur vården ska arbeta med frågor som berör olika aspekter av hållbar vård – klimatet och hälsan. Att lära sig vad hållbar vård är bygger därför på acceptansen av att den kunskapen måste gå tvärs över de vetenskapliga disciplinerna. Bryter vi ner frågan om vad interdisciplinär kunskap är kan vi konstatera att interdisciplinär kunskap är kunskap som syftar till att lösa ett problem med olika metoder och angreppssätt. Där problemets lösning kan vara både deskriptiv och normativ, det vill säga både hur något är och hur något bör vara. Den tyske socialpsykologen och författaren Harald Welzer förklarar varför just klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser 1. Utmaningar i en ny värld

1. Utmaningar i en ny värld

behöver interdisciplinär kunskap och metoder från olika vetenskapliga traditioner för att komma fram till lösningar på de problem som jorden står inför (Welzer, 2013). Enligt honom gör klimatförändringarnas komplexitet området till det perfekta, olösliga problemet. Skälen tycks finnas i det långa tidsavståndet mellan orsak och verkan. Detta gör klimatförändringarna svåra att förstå. En annan förklaring till den bristande förståelsen, hävdar Welzer, är själva det orsakssammanhang som ligger bakom klimatförändringarna. Orsakerna till förändringarna är många och spänner över breda kunskapsfält. I dag finns ingen kunskap om hur, eller med vilka regler, regeringar kan hantera klimatförändringarna. De återkommande internationella klimatförhandlingarna havererar ständigt på grund av motstridiga intressen hos länder som aldrig tycks vara i fas med varandra. Dessutom ter sig klimatförändringarna abstrakta och avlägsna den vardag i vilken vi lever, vilket gör att ämnen som klimat och hälsa blir ogripbara och svåra att ta till sig på allvar. Som människor kan vi inte se eller ta på koldioxid. Det är först när vi själva drabbas som vi agerar (Welzer, 2009, 2013). Hållbarhet handlar generellt om ett grundläggande villkor eller en uppsättning av olika förhållanden där människor och naturliga system kan fortsätta på obestämd tid i ett tillstånd av ömsesidigt välbefinnande, säkerhet och överlevnad (Barth, 2015; Schroeder, Thompson, Frith & Pencheon, 2012). Kortfattat utgör hållbarhet ett övergripande och komplext social-ekologisk-ekonomiskt sammanhang, där den interdisciplinära kunskapen måste utgå från ett holistiskt sätt att förstå och organisera kunskap (Schroeder et al., 2012). Här spelar sjuksköterskeutbildningarna en viktig roll med sin traditionellt holistiska syn på människan och hälsan. I grunden är förutsättningarna för hållbarhet desamma som för hälsa, nämligen en gemensam känsla av ansvar, framtidstro, fred, utbildning, mat, stabila ekosystem, jämlikhet och sociala nätverk (Anåker et al., 2015; Anåker & Elf, 2014). Den interdisciplinära kunskapen går att dela upp i fem olika områden eller kompetenser, där de enskilda delarna tillsammans

kan vara en hjälp att stärka förmågan att gå mellan olika discipliner eller ämnen för att uppnå en allt större kunskap och förmåga att förstå området hållbarhet, klimat och hälsa. Dessa fem kompetenser är: systemtänkande, förutseende, normativ kompetens, strategisk kompetens och interpersonell kompetens (Wiek, Withycombe & Redman, 2011). Systemtänkande: förmågan att kollektivt analysera komplexa system, hållbarhetsutmaningar och lösningar som spänner över olika områden (exempelvis samhälle, miljö, hälsa och ekonomi) och över hela världen. Förmågan att identifiera olika aktörer och orsakssamband. Systemtänkande omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa data, vilket betyder att en individs erfarenheter av faktiska händelser behöver analyseras tillsammans med statistiska avvikelser. Systemtänkande kräver förståelse och förmåga att empiriskt verifiera och formulera frågor och svar. Förutseende: förmågan att förutse hur olika hållbarhetsproblem och lösningar kan utvecklas över tid med avseende på olika utvecklings trender. Förutseende kompetens är förmågan att kollektivt analysera, utvärdera och utforma beskrivande ”bilder” av en framtid som är relaterad till hållbarhetsfrågor. Normativ kompetens: förmågan att kartlägga, specificera, tillämpa, förena och förhandla kring hållbarhetsvärderingar, principer och målsättningar. Förmågan att ställa frågor om normer, praxis och uppfattningar, att reflektera över sina egna värderingar, intryck och handlingar, och självständigt ta ställning i diskussioner om hållbarhet och agera i enlighet med sin övertygelse. Normativ kompetens är en förmåga att inkludera begrepp som rättvisa, jämlikhet, socio ekonomisk bakgrund och etiska perspektiv. Strategisk kompetens: förmågan att kollektivt utforma och genomföra interventioner för att stärka hållbarhetsarbetet, samt förmågan att 1. Utmaningar i en ny värld

Interpersonell kompetens: förmågan att lära av andra, att förstå andras behov, perspektiv och handlingar (empati), att hantera konflikter inom grupper, samt att underlätta gemensam problemlösning i grupp. Interpersonell kompetens är förmågan att motivera, aktivera och underlätta samarbete och deltagande i arbetet för en hållbarare värld. I detta ingår färdigheter i kommunikation, samarbete, ledarskap samt pluralistiskt och transkulturellt tänkande.

F E M KO M P E T E N S E R F Ö R I N T ER DISCI PLI NÄ R K U NSK A P 1. Systemtänkande 2. Förutseende 3. Normativ kompetens 4. Srategisk kompetens 5. Interpersonell kompetens

Dessa fem kompetensområden går i linje med FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kulturs (Unesco) syn på hur världens länder ska bedriva utbildning (både på grundskolenivå och inom högre utbildning) för att uppnå hållbar utveckling (Wals, 2012). För att uppnå de globala målen för hållbar utveckling behövs ämnesövergripande och holistisk utbildning, där lärande för hållbar utveckling är integrerat i hela utbildningsplanen och inte utgör ett 20

1. Utmaningar i en ny värld

planera de omställningar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling. För att utveckla strategisk kompetens behöver både individer och organisationer ha en förståelse av strategiska begrepp (såsom beroende, hinder, allianser, livskraft, genomförbarhet, effektivitet), metoder för att designa, testa, implementera, utvärdera och anpassa policyer, program och åtgärder som involverar olika samhällsaktörer. Enkelt uttryckt handlar det om att kunna se till att ”få saker gjort”.

separat ämne eller en separat kursplan. Enligt Unesco ska undervisningen vara värdegrundad, och det är viktigt att de underliggande värderingarna är uttalade så att de kan granskas, debatteras, testas och tillämpas. Kritiskt tänkande och problemlösning kan skapa tillförsikt när man ska ta itu med dilemman och utmaningar för en hållbar utveckling. Andra områden som Unesco pekar ut är metodpluralism, där en varierad pedagogik ska forma processerna och deltagarna (studenter och elever) är med och fattar beslut om sin egen inlärning. Gemensamt för alla dessa områden av undervisning om hållbar utveckling är att de ska var lokalt relevanta och att all utbildning ska ta upp såväl lokala som globala problem på det språk som talas i respektive land (Rieckmann, 2017; Wals, 2012).

Tre centrala begrepp: hälsa, miljö och klimat Hälsa, miljö och klimat utgör tre centrala begrepp i denna bok och kommer i det följande att belysas utifrån olika aspekter och inom olika områden. Begreppens innebörder är ofta komplexa och kräver ibland ett förtydligande kring innehåll och användning, även om det inte går att ge ett heltäckande svar om deras betydelse. Ett begrepp som hälsa är exempelvis delvis filosofiskt och har under många år varit ämne för djupa och delvis konfliktfyllda samtal och diskussioner inom vården och omvårdnadsvetenskapen. Miljöbegreppet är svårdefinierat. När vi ska definiera ordet ”miljö” hamnar vi ofta i beskrivningar av platsens och omgivningens betydelse för män niskan. Det kan vara komplicerat att verkligen förstå vad miljö är, och många gånger ser olika vetenskapliga discipliner på begreppet ur olika perspektiv. Då är ett begrepp som klimat mer empiriskt och lättare att beskriva. Det är ett faktiskt tillstånd som kan mätas genom observationer.

1. Utmaningar i en ny värld

Anna Anåker är sjuksköterska, med.dr och lektor vid Högskolan Dalarna. Hon arbetar med utbildning och forskning, främst kring den fysiska miljöns utformning och roll inom hälso- och sjukvården, samt klimatförändringarnas konsekvenser för hälsan och hur vården ska anpassas till ett förändrat klimat.

HÅLLBAR VÅRD

KLIMATET OCH HÄLSAN

Hälso- och sjukvården står inför nya utmaningar. Klimatförändringarna påverkar redan i dag människors hälsa och kommer att vara en bidragande faktor vad gäller hur vården ska utformas i framtiden. Ett syfte med denna bok är att ge en fördjupning inom området hållbar vård, med fokus på klimat och hälsa. Ett annat är att positionera sjuksköterskans roll, funktion och ansvar inom det nationella såväl som internationella arbetet med hållbar vård. För detta arbete behöver sjuksköterskor ha kunskaper om grundläggande fakta kring sambanden mellan klimatförändringar och hälsa och även om hur vi ska bygga en hållbar vård. Boken vänder sig främst till studenter i grundutbildningen till sjuksköterska, men kan med fördel även användas på avancerad nivå. Den kan också användas av kliniskt verksamma inom hälsooch sjukvården och andra som vill bredda sin kunskap kring hållbar vård.

Art.nr 40806

studentlitteratur.se