Förstå
Förstå nationalekonomi
nationalekonomi L ou ise Hol m O sva l d o Sa l a s
Andra upplagan
Louise Holm & Osvaldo Salas
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38839 ISBN 978-91-44-13714-8 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin Omslagsbild: Filip Robert/shutterstock.com Illustrationer: Lotta Bruhn (teckningar) och Jonny Hallberg (övriga figurer) Printed by GraphyCems, Spain 2021
3
INNEHÅLL
Förord 7 Förord till andra upplagan 8 Inledning 9 1 Vad är nationalekonomi? 13
Vi måste välja 13 Nationalekonomer tycker om modeller 14 Mikroekonomi och makroekonomi 15 Normativ och positiv analys 16 Oundvikliga begränsningar och val 16 Alternativkostnaden 17 Ett sätt att tänka … 18 Lär dig prata latin 21 Din första nationalekonomiska modell 21 2 Den nyckfulla marknaden 27
Vad menas med marknaden? 27 Varför bryr vi oss om hur marknaden fungerar? 28 Vad ligger bakom efterfrågan? 28 Vad ligger bakom utbudet? 30 Konsumenter och producenter kommer överens 32 Varför är konkurrens bra för konsumenterna? 34 Olika förutsättningar på marknaden 35 Prisdiskriminering 40 När marknaden inte riktigt lyckas 41 3 Den nyttomaximerande konsumenten och den vinstmaximerande producenten 51
Den nyttomaximerande konsumenten 51 Elasticitet – hur känslig är du för prisförändringar? 56 Extrema efterfrågefunktioner 59 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
4
I n ne h å l l
Det vinstmaximerande företaget 67 Marknaden för produktionsfaktorer 74 Arbetsmarknaden 75 4 Att mäta samhällsekonomin 79
Makroekonomi – ett ut-zoomat perspektiv 79 Bruttonationalprodukten 80 Att beräkna BNP 80 Fasta och löpande priser 82 Att beräkna det vi förbrukar 84 BNP per svensk 85 Inkomstfördelning 86 Från välfärdsekonomin till välfärdsstaten 92 Arbetslöshet 95 5 Hur bekämpar vi ekonomiska problem? 99
Är inte mer pengar alltid bra? 99 Balans mellan utbud och efterfrågan 99 Konsumentprisindex 103 Inflation och dess orsaker 106 Ekonomin går upp och ner – vad är en konjunkturcykel? 108 Vad händer i hög- och lågkonjunktur? 109 Vad kan vi göra åt lågkonjunkturen? 110 Hur fungerar finanspolitik? 111 Hur fungerar penningpolitik? 114 6 Internationell ekonomi 119
Varför börjar länder handla med varandra? 119 Teorin om komparativa kostnadsfördelar 120 Heckscher-Ohlin-modellen 125 Globalisering av ekonomin 126 Tullpolitik 126 Importkvot 128 Valutamarknaden 128 Utrikeshandel i siffror 131
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
I nnehåll 5
7 Det är bara roligt när man vinner 135
Spelteori 135 Fångarnas dilemma 136 Kooperativa spel 141 8 Ett samhällsekonomiskt perspektiv på hållbar utveckling 145
Varför uppstår miljöproblem? 145 Allmänningarnas tragedi 148 Ekologisk ekonomi och miljöekonomi 149 Vad menas med hållbar utveckling? 151 Att styra mot ett hållbart samhälle 153 Vad menar vi med tillväxt? 156 Ett tankeexperiment 158 Spelet om klimatet 160 Svar till instuderingsfrågor 163
Ordlista 179
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Vad är nationalekonomi?
1
Vad handlar ämnet nationalekonomi om? Hur tänker nationalekonomer? I det här kapitlet behandlar vi några av nationalekonomins grundläggande begrepp.
Vi måste välja Nationalekonomi handlar om människans strävan att uppnå det bästa möjliga i en värld full av begränsningar. Det finns aldrig tillräckligt med tid eller pengar för att människor ska kunna göra allt som de vill. Nyckelordet är att vi måste göra avvägningar. Eftersom du inte kan få allting måste du göra val. Du måste till exempel välja mellan att spara eller spendera dina pengar eller om du ska skaffa ett arbete eller fortsätta studera. Staten måste bestämma sig för om den ska använda sina pengar på universitet eller satsa på höghastighetståg. Att behöva välja är något vi gör varje dag, det är en naturlig del av våra liv. Ämnet nationalekonomi är läran om hur människor bör välja bland alla begränsade resurser. Den här boken är skriven så att du snabbt och lätt kan förstå ämnet nationalekonomi. Nationalekonomi är en vetenskap som studerar hushållens, företagens och statens ekonomiska beteenden, det vill säga hur dessa tre aktörer agerar när de ställs inför olika val. Du får också svar
Hushåll Konsumenter
Staten
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Företag Producenter
En avvägning, eller en trade-off som nationalekonomer säger, innebär en situation då du förlorar något eller en del av något för att i gengäld få något annat.
Figur 1.1 Ekonomins aktörer.
14
1 Va d ä r n at i o n a l e konomi?
på hur konsumenter, producenter och staten förhåller sig till varandra och hur samhällsekonomin hänger ihop. Nyttan av att läsa denna bok är alltså stor. I den här boken hittar du flera viktiga nationalekonomiska teorier vilka förtydligas med hjälp av olika exempel. Exempel som: Hur gör staten och riksbanken när de bekämpar lågkonjunktur och arbetslöshet med finans- och penningpolitik? Varför är internationell handel bra? Hur kan vi komma till rätta med olika miljöförstöringsproblem med hjälp av skatter? Varför är en marknad med flera konkurrerande företag bättre än ett monopol? Hur kan en så enkel modell som ”utbud och efterfrågan” förklara priset på allt ifrån den här boken till en knäledsoperation? I boken finns det ett antal ikoner som hjälper dig att orientera dig samt att läsa boken på det sätt som passar dig bäst.
Utropstecken Denna ikon signalerar att här är något mycket viktigt. Här förklaras något fundamentalt inom nationalekonomin. Detta är de stycken eller meningar som du normalt skulle ha markerat med överstrykningspenna. Verklighetsexempel Ett exempel som visar hur teorin fungerar i vår värld. Ekvation Detta markerar ett avsnitt som du utan att tappa tråden kan hoppa över, så kallad överkurs. Det kan vara en uträkning eller något mer fördjupande avsnitt.
Nationalekonomer tycker om modeller
En ekonomisk modell är en förenkling av verkligheten som försöker beskriva ett verkligt fenomen.
Nationalekonomer tycker om att vara logiska och exakta. Det är anledningen till att nationalekonomer använder mycket algebra och matematik i sina modeller. Men de tycker också om att presentera dem på ett sätt som är lätt att förstå och därför använder de många figurer och grafer. Figurerna som ritas är ofta representationer av ekonomiska modeller. En modell är en förenkling av verkligheten som tillåter oss att fokusera på det som är viktigt. En modell är en teoretisk avbild av ett verkligt förhållande.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
1 Vad är nationalekonomi? 15
Som exempel kan vi ta en karta. En karta är en modell av verkligheten. När vi ska köra bil från Göteborg till Tranemo måste vi veta åt vilket håll vi ska köra och vad vägen har för nummer, men vi behöver inte veta var alla träd står och om det är backigt eller plant. När vi gör en modell av verkligheten kan modellen aldrig exakt avspegla verkligheten. Vi måste förenkla den genom att ta bort vissa egenskaper och förhoppningsvis är det de egenskaperna som vi klarar oss utan när vi ska använda vår modell för att förstå verkligheten.
Mikroekonomi och makroekonomi Förenklat kan vi säga att nationalekonomer ser på världen utifrån två perspektiv: det mikroekonomiska och det makroekonomiska. Inom mikroekonomin utgörs helheten av marknaden. Här fokuserar vi på individer, hushåll, företag och branscher och studerar deras val, medan vi inom makroekonomin studerar den stora bilden av ekonomin, det vill säga ett helt lands ekonomi. Här studeras ekonomin från ovan. I makroekonomi ser vi på ekonomin som om den var en stor organism där vi fokuserar på räntenivå, inflation, arbetslöshet, konjunkturen och internationell handel. Vi studerar också tillväxt och hur staten och riksbanken använder penning- och finanspolitik för att minska den skada lågkonjunkturer åsamkar ekonomin. I både mikro- och makroperspektivet används begrepp som ”produktionsnivå”, ”pris”, ”inkomst” och ”sysselsättning” men de syftar på lite olika saker. Tabell 1.1 är ett försök att förklara. Mikro- och makroekonomi utgör alltså huvuddelar av national ekonomin. Man kan säga att makroekonomi handlar om aggregerade (summerade) storheter som baseras på aktörernas (företag, individer och staten) agerande på mikronivån. Tabell 1.1 Mikroekonomi och makroekonomi.
Mikroekonomi
Produktion
Pris
Inkomst
Hur mycket som produceras i enskilda företag och branscher.
Priser på enskilda varor och tjänster.
Fördelning av Sysselsättnings inkomst hos nivån i enskilda invånarna. branscher.
Makroekonomi Hur mycket som produceras i ett land.
Den allmänna Hela landets prisnivån i hela inkomst. landet.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Sysselsättning
Sysselsättnings nivån och arbets lösheten i ett land.
Mikroekonomi fokuserar på individer, hushåll, företag och branscher och studerar deras val. Makroekonomi studerar den stora bilden av ekonomin och fokuserar bland annat på räntan, inflationen och arbetslösheten i en region.
16
1 Va d ä r n at i o n a l e konomi?
Normativ och positiv analys
Nytta är ett begrepp som nationalekonomer använder för att beskriva behovstillfredsställelse.
Nationalekonomin försöker besvara två typer av frågor: normativa och positiva. Med normativ analys menas den del av nationalekonomin som exempelvis beskriver hur konsumenter bör välja för att uppnå största nyttan vid ett val och hur producenter bör välja för att uppnå den högsta vinsten. Frågan är alltså ”hur någonting bör vara”. Positiv analys handlar om fakta. Här försöker man förstå beteenden och händelser i det ekonomiska systemet utan att ha en åsikt om huruvida de är bra eller dåliga. Om det påstås att priset på saffran är 30 kronor per gram är det ett positivt påstående. Om det sägs att priset på saffran är för högt är det ett normativt påstående.
Oundvikliga begränsningar och val Knapphet beskriver ett grundläggande ekonomiskt problem: människors obegränsade behov och önskemål i en värld som består av begränsade resurser.
Knapphet eller begränsade resurser är det grundläggande och oundvikliga fenomen som skapar behovet av nationalekonomi. Utan knapphet av tid, resurser, information, varor, fred och vänliga människor på jorden skulle människan inte sakna någonting. Men tyvärr är begränsade resurser ett faktum. Livet är nämligen fullt av begränsningar. Tid, till exempel, är alltid begränsad, precis som naturens resurser. Dessa begränsningar gör att du måste fatta beslut och välja. Till exempel så kan olja användas till att värma upp sjukhus som kan rädda många liv, men det kan också användas till att göra bränsle som kan användas till att köra ambulanser, som också räddar liv. (Vi bortser här från att man inledningsvis måste göra ett val mellan olja och alternativa bränslen – det valet är än mer komplicerat eftersom man måste ta hänsyn till effekter på även kommande generationer.) Både uppvärmning av sjukhus och bränsle till ambulanser är bra användningsområden för olja, så samhället måste komma på ett sätt att bestämma sig för hur mycket olja som ska bli bränsle och hur mycket olja som ska gå till uppvärmning, samtidigt som man vet att den droppe olja som använts till bränsle inte kan användas till uppvärmning. • De mest uppenbara begränsningarna som vi stöter på är fysiska
begränsningar i naturen, till exempel utbudet av olja, vatten, fisk och så vidare. Det finns helt enkelt inte resurser så att alla kan få så mycket som de vill.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
1 Vad är nationalekonomi? 17
• Det finns också teknologiska begränsningar. Det finns inte mer olja
eller solsken eller träd jämfört med för 1 000 år sedan, men vi har mycket högre levnadsstandard jämfört med dem som levde då. Du har ett bekvämare liv på grund av den teknologiska utvecklingen. Bara under de senaste 200 åren så har människor listat ut hur de ska vaccinera barn mot dödliga sjukdomar, hur de ska använda elektricitet för att få ljus, hur de ska bygga raketer och resa till månen. Bara de senaste 20 åren har internet och billiga mobil telefoner revolutionerat världen inom allting från underhållning till hur staten kommunicerar med sina medborgare. Du har kanske någon gång deklarerat via din mobiltelefon? När teknologin förbättras över tid kan människor producera mer utifrån sitt begränsade utbud av resurser på vår planet. Eller så kan man säga att när teknologin förbättras har vi fler och bättre alternativ att välja mellan.
• Tidsbegränsningar. Tid är en mycket dyrbar resurs. Tid är också
fullständigt konstant därför att även om vi lever längre än våra förfäder kan vi inte vara på två ställen samtidigt. Begränsningen i tid tvingar oss att välja.
Kort sammanfattat är livet fullt av begränsningar och därför måste vi välja. Begränsningar vi ofta stöter på är fysiska begränsningar, teknologiska begränsningar och tidsbegränsningar.
Alternativkostnaden Människan måste hantera alla dessa begränsningar. Du kommer att märka att nationalekonomi finns överallt. Till exempel, du skulle kunna göra något helt annat just nu i stället för att läsa den här boken. Du skulle kunna vara på gymmet och träna, titta på en film eller prata med kompisar. Anledningen till att du just nu valt att läsa boken är att du kommit fram till att detta är det bästa du kan göra med din tid just nu. Nationalekonomi går till botten med detta problem, problemet du ställs inför när du ska göra sådana val. Även staten gör dessa val. Du hoppas att staten valt att göra det bästa med skattebetalarnas pengar och inte lagt dem på det näst bästa alternativet. Den nationalekonomiska idén om alternativkostnader kan förklaras just med tidsbegränsningar. Som vi beskrev ovan, när du genomför en
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Alternativkostnaden för en aktivitet är den nytta du skulle fått av det bästa av alla andra alternativ (som du inte valde).
18
1 Va d ä r n at i o n a l e konomi?
aktivitet innebär det att du låter bli att genomföra andra aktiviteter eftersom du bara kan utföra en åt gången. Anta att du har rangordnat dina alternativ för just den här timmen enligt följande: 1 2 3 4 5
läsa den här trevliga boken träna på gymmet sova jobba fika med kompisar.
Alternativkostnaden för en viss aktivitet är värdet på det bästa alternativet av de alternativ du inte valde. I ditt fall är det ”träna på gymmet” eftersom det är ditt näst bästa alternativ. Alternativkostnaden beror bara på värdet av det näst bästa alternativet. Det spelar alltså ingen roll om du har 5 eller 5 000 alternativ att välja mellan. Alternativkostnaden kan tala om för dig när du inte bör göra något liksom den kan tala om när du bör göra något. När din sambo eller mamma säger åt dig att du ska gå och diska kan du svara att det kan du absolut inte göra just nu därför att du har för höga alternativkostnader. Detta därför att ”diska” inte är det bästa du kan göra med din tid just nu (det är naturligtvis att läsa klart den här boken). Alternativkostnaden är en oundviklig kostnad eftersom du alltid måste ge upp något när du gör ditt val. Du kommer därför att välja det alternativ som gör att din oundvikliga kostnad blir så låg som möjligt. Kostnader bör hållas låga …
Ett sätt att tänka … Det finns flera anledningar till att du bör studera ämnet national ekonomi. Några anledningar är att • det är ett sätt att tänka
• du förstår mer om hur samhället fungerar • du förstår den aktuella samhällsdebatten.
Nationalekonomistudier lär dig ett sätt att tänka som hjälper dig att fatta beslut. Även då människor är fullständigt informerade om sina alternativ gör de logiska fel då de ska utvärdera kostnader för och nyttor från alternativen. De vanligaste felen följer här.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
1 Vad är nationalekonomi? 19
LÅTER TIDIGARE KOSTNADER PÅVERK A BESLUTET
Anta att du just spenderat 495 kronor för att få komma in på Liseberg där du på din biljett kan åka obegränsat med attraktionsåk och berg-ochdal-banor. Hur länge skulle du stanna och åka berg-o-dal-banor? Eller lite mer specifikt, när du bestämmer dig för hur länge du ska stanna, bryr du dig då om hur mycket du har betalat? För en nationalekonom är svaret på den första frågan: ”Jag stannar precis så länge och åker precis så många berg-och-dal-banor som gör mig lyckligast.” Och svaret på andra frågan blir: ”Hur mycket det kostade har ingen betydelse eftersom ett åk kostar lika mycket som tre åk.” Kostnaden för åkpasset ligger bakom dig. Det är nu historia och borde därför inte påverka dina beslut framåt i tiden, det vill säga hur mycket du ska åka. Håller du med? Säg att du blev erbjuden 5 000 kronor för att lämna Liseberg och besöka en annan nöjespark. Skulle du då tacka nej för att du betalat 495 kronor och kände att du måste åka en massa för att få valuta för pengarna? Eller säg att du plötsligt blev fruktansvärt åksjuk och började må väldigt illa. Skulle du fortsätta att åka? Nej, vi tänkte väl det … Naturligtvis inte. Du väljer att stanna så lång tid som ger dig den största nyttan. Olyckligt nog tar många människor med kostnader från det förflutna, så kallade sunk costs, i sina beräkningar när de ska fatta beslut. Men du vet nu att det är helt fel!
Sunk costs ska inte räknas med när du ska fatta beslut om framtiden.
RÄKNAR PÅ PROCENT I STÄLLET FÖR PENNINGMÄNGD
I dagens tidning hittar du en annons. Det står att surfplattan du länge tänkt köpa kostar 900 kronor i stället för 1 000 kronor, som den kostar i affären närmast din bostad. Anta att du bestämmer dig för att spara 10 procent på din nya surfplatta genom att köra en timme med bil till butiken med annonsen och köpa den på det billigare stället. Sedan ska du fråga dig själv om du skulle vara villig att köra en timme för att köpa en trådlös musikanläggning för 19 900 kronor i stället för 20 000 kronor i affären nära din bostad. Om du räknar så inser du att du då skulle spara 0,5 procent genom att göra denna resa.1 1 Ett hundra kronor är 0,5 procent av 20 000 kronor.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Sunk costs är kostnader som är förbi, det vill säga oåterkalleliga, när ett beslut ska fattas.
20
1 Va d ä r n at i o n a l e konomi?
Du bestämmer dig därför för att gå till butiken som ligger nära och köpa musikanläggningen där den kostar 20 000 kronor. Du kanske tror att du är smart, men du har just varit otroligt inkonsekvent och irrationell. Först är du villig att köra en timme för att spara 100 kronor och sedan är du det inte. Tänk på att nyttan av att köra en timme i detta fall inte är andelen du sparar utan pengarna du sparar. I båda fallen sparar du 100 kronor. Låt dig inte luras av procentsiffror i annonser.
Exemplet ovan visar oss att 0,5 procent må vara mindre än 10 procent men 100 kronor är alltid 100 kronor. Det är mängden pengar som spelar roll. Inte andelen pengar.
BLANDAR IHOP GENOMSNIT T OCH MARGINAL Genomsnittskostnaden är den totala kostnaden delat med antalet enheter, det vill säga samma sak som styckkostnad.
Marginalkostnaden är den extra kostnad som uppstår vid ett beslut. Marginalnyttan är den extra nytta som uppstår vid ett beslut.
Anta att Göteborgs stad nyligen har byggt två nya spårvagnslinjer genom staden för 20 miljoner kronor totalt. Det är en genomsnittskostnad på 10 miljoner per linje. En lokal nationalekonom gör en analys och uppskattar att den totala nyttan av dessa linjer är 26 miljoner kronor, eller ett genomsnitt på 13 miljoner per linje. Politikerna börjar bygga en tredje spårvagnslinje och argumenterar att eftersom genomsnittskostnaden är 10 miljoner kronor och genomsnittsnyttan är 13 miljoner kronor så vore det dumt att inte bygga en till. Vad säger du? Litar du på politikerna? Ligger det något i detta? Om varje spårvagnslinje ger samhället en nettovinst på 3 miljoner kronor, ska vi då bygga spårvagnslinjer i all oändlighet? Naturligtvis inte. Vad som egentligen spelar roll är marginalkostnaden och marginalnyttan, inte genomsnittsbegreppet. Vem bryr sig om nyttan och kostnaden för alla de linjer som redan byggts? Vi måste naturligtvis jämföra kostnaden för ytterligare en linje med nyttan för ytterligare en linje, och det är detta som nationalekonomer kallar marginalkostnad och marginalnytta. Om marginalkostnaden för den tredje spårvagnslinjen överstiger marginalnyttan för denna spårvagnslinje, skulle du då bygga den? Svaret blir ”nej”. Nu antar vi att ytterligare en linje kostar 15 miljoner kronor att bygga och att marginalnyttan för den linjen är 8 miljoner kronor. Vi skulle alltså inte bygga den tredje linjen. När du väger kostnader och nyttor mot varandra är det viktigt att bara väga de kostnader och nyttor som skapas av beslutet. Det är vanligt att vi blandar ihop genomsnittsbegreppet med marginalbegreppet. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
1 Vad är nationalekonomi? 21
Det som verkligen spelar roll vid beslutsfattande är marginalkostnaden och marginalnyttan. Inte genomsnittet. Vem bryr sig om alla de kostnader och nyttor som tidigare beslut gav upphov till?
Lär dig prata latin Vad du än försöker förklara med en modell är det nästan alltid så att det beror på fler än en sak. Anta, till exempel, att den mängd äpplen du efterfrågar varje månad inte enbart beror på priset på äpplen. Förmodligen spelar även andra faktorer in, som din inkomst, vad du är sugen på, om du ska baka äppelkaka eller inte, priset på andra frukter och så vidare. Uppenbarligen är det flera saker som påverkar hur många äpplen du önskar köpa varje månad. Väldigt ofta vill vi isolera eller separera dessa olika anledningar till att vi önskar köpa en större eller mindre mängd av någonting. För att isolera effekten av en förändring eller en händelse använder vi oss av det latinska uttrycket ceteris paribus som betyder ”allt annat lika”. Vi frågar oss vad som händer med önskan att köpa äpplen när priset går upp, ceteris paribus, det vill säga samtidigt som vi antar att inget annat ändrar sig, och med ”inget annat” menas alltså din inkomst, vad du är sugen på och så vidare.
Din första nationalekonomiska modell Anta att ett gäng nationalekonomer går ut och undersöker konsumenter genom att fråga dem hur många liter mjölk de skulle konsumera varje månad vid tre hypotetiska priser: • 10 kr/liter
• 20 kr/liter
• 30 kr/liter.
Resultatet från deras svar summeras i tabell 1.2. Tabell 1.2 Priser och efterfrågade kvantiteter. Pris
Liter
10
10
20
5
30
0
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Ceteris paribus är ett latinskt uttryck som betyder ”allt annat lika” eller ”allt annat hålls konstant”.
22
1 Va d ä r n at i o n a l e konomi?
Lagen om efterfrågan säger att när priset sjunker kommer en större kvantitet att efterfrågas.
Nationalekonomer kallar kvantiteter som konsumenter är villiga att köpa vid olika priser för efterfrågad kvantitet. Som du ser i tabell 1.2 så finns det ett motsatsförhållande mellan pris och efterfrågad kvantitet. Med det menas att när den ena går upp, går den andra ner. Detta förhållande är så universellt att nationalekonomer kallar det för lagen om efterfrågan. Nu skapar vi en kurva av denna tabell för att få efterfrågekurvan (se figur 1.2). Pris 35 30 25 20 15 10 5 0
Figur 1.2 Efterfrågan.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 Kvantitet
Priset sätts i figur 1.2 på den vertikala axeln och efterfrågad kvantitet på den horisontella axeln och varje rad i tabell 1.2 blir en punkt i vårt koordinatsystem. Axlarna ritas endast från origo eftersom vi varken är intresserade av negativa priser eller negativa kvantiteter. Det förekommer inte här. Sedan drar vi en linje mellan punkterna, det vill säga vi gissar att vi skulle haft observationer här om vi frågat konsumenterna om deras efterfrågade kvantitet vid dessa priser. Den här linjen uppskattar vad konsumenternas efterfrågan är för de priser vi inte undersökte. Denna linje kallas för efterfrågekurva. Som du ser är det ingen kurva, men för enkelhetens skull kallar vi alla linjer och kurvor, oavsett om de är linjer eller kurvor, för kurvor. Anledningen till att vi inledningsvis använder räta linjer är att göra det lite enklare. Förmodligen är inte dessa samband linjära i verkligheten. I figur 1.2 kan du ännu tydligare se att när priset på mjölk stiger, kommer efterfrågad kvantitet att minska. Eller omvänt, när priset på mjölk sjunker, kommer efterfrågad kvantitet att öka. Anta att våra nationalekonomer ger sig ut ännu en gång och nu i stället frågar ett antal producenter av mjölk en liknande fråga, nämligen hur många liter mjölk de skulle producera varje månad vid samma hypotetiska priser. Resultatet från deras svar summeras i tabell 1.3. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
1 Vad är nationalekonomi? 23
Tabell 1.3 Priser och utbjudna kvantiteter. Pris
Liter
10
0
20
5
30
10
Pris 35 30 25 20 15 10 5 0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 Kvantitet
Figur 1.3 Utbudet.
Nationalekonomer kallar kvantiteter som producenter är villiga att bjuda ut vid olika priser för utbjuden kvantitet. Här syns i stället ett positivt förhållande mellan pris och (utbjuden) kvantitet. Med det menas att när den ena går upp, går den andra också upp. Om vi markerar varje talpar (det vill säga raderna i tabell 1.3) i en figur får vi kurvan i figur 1.3 som kallas utbudskurvan. Även här väljer vi att sätta priset på den vertikala axeln och kvantiteten på den horisontella. Om vi kombinerar utbudet med efterfrågan får vi en figur som visar hur konsumenternas önskan att köpa mjölk ser ut tillsammans med producenternas önskan om att sälja mjölk (se figur 1.4). Pris 35 30 25 20 15 10 5 0
0
1
2
3
4 Utbud
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
5
6 7 Efterfrågan
8
9
10 Kvantitet
Figur 1.4 Utbud och efterfrågan.
24
1 Va d ä r n at i o n a l e konomi?
Som du säkert la märke till redan i tabellerna ovan så är det vid priset 20 kronor som efterfrågad kvantitet och utbjuden kvantitet är lika. Vid priset 20 kronor både efterfrågas och bjuds det ut 5 enheter mjölk.
Jämvikt är den marknadssituation då utbjuden och efterfrågad kvantitet är lika stora vid samma pris.
Där konsumenter och producenter kommer överens, det vill säga där utbud och efterfrågan sammanfaller, bildas priset och den avsatta kvantiteten på marknaden. Eller uttryckt på ett annat sätt: där utbudskurvan och efter frågekurvan skär varandra finns jämviktspriset.
Utbud och efterfrågan är nationalekonomins mest kända bidrag till förståelsen och tolkningen av mänskligt beteende. Modellen har blivit så känd för att den är så användningsbar på så många områden och belyser exakt hur marknaden sätter priser och fördelar resurser. Om du bara har tid att lära dig en sak i nationalekonomi så är det modellen om utbud och efterfrågan som du ska lära dig. Teorin är användbar i många sammanhang.
Hushållen erbjuder sin arbetskraft och lånar ut pengar till företagen genom att köpa obligationer.
Resurser såsom arbetskraft och kapital används av företagen för att producera varor och tjänster.
Utbud
MARKNADEN Mötesplatsen för hushåll och företag
Efterfrågan
Företagen bjuder ut varor och tjänster för att de vill tjäna så mycket pengar som möjligt.
Figur 1.5 Översikt över nationalekonomins aktörer.
Hushållen efterfrågar varor och tjänster för att de vill bli så lyckliga som möjligt.
Staten tillhandahåller offentliga varor och tjänster såsom skolor och sjukvård.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
1 Vad är nationalekonomi? 25
SAMMANFAT TNING
I detta kapitel har vi lärt oss: • innebörden av begreppet nationalekonomi
• innebörden av begreppet normativ och positiv analys
• att knapphet eller begränsade resurser är en central utgångs
punkt i samhällsekonomin
• att alternativkostnaden påverkar beslutsfattande
• att viktiga pelare i nationalekonomin är mikroekonomi
och makroekonomi
• att makroekonomi handlar om aggregerade (summerade)
storheter och att mikroekonomi analyserar beteende och hur ekonomiska aktörer (individer, företag och staten) interagerar • hur utbud och efterfrågan kan illustreras i en figur.
INSTUDERINGSFRÅGOR
• Förklara innebörden av begreppet nationalekonomi.
Vad studeras?
• Förklara skillnaden mellan normativ och positiv analys. • Vad menas med knapphet inom ämnet?
• Förklara och ge ett exempel (ur ditt vardagsliv) på
alternativkostnad.
• Förklara skillnaden mellan mikroekonomi och
makroekonomi.
• Vad menas med jämvikt mellan utbud och efterfrågan? • Vad menas med sunk costs?
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Louise Holm är ek.dr i nationalekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon är universitetslektor vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, har omfattande undervisningserfarenhet inom matematik och nationalekonomi och har belönats med flera pedagogiska priser.
Osvaldo Salas är ek.dr i nationalekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Förvaltningshögskolan och vid Högskolan i Borås. Han har lång erfarenhet inom ämnet som lärare och läroboksförfattare.
Förstå nationalekonomi Varför ska du läsa nationalekonomi? Kanske tror du att det är ett mystiskt, förvirrande och tekniskt ämne. Bäst att låta bli. Nej, nationalekonomi är oftast enkelt och logiskt, och du kan förmodligen redan mycket eftersom ämnet handlar om dig och den värld du lever och fattar beslut i varje dag. Nationalekonomi handlar om vem som gör vad, åt vem och hur vi interagerar och samarbetar. Alla med ett intresse för vår omvärld bör känna till grunderna i ämnet! Denna andra upplaga har två nya kapitel och flera nya och uppdaterade avsnitt. Exempelvis får du veta varför du bör tillhöra en kriminell organisation med mycket makt, om du nödvändigtvis ska vara skurk, och varför diamanter är dyrare än vatten trots att vi klarar oss enkelt utan diamanter men inte utan vatten. Förstå nationalekonomi vänder sig till dig som läser en introduktionskurs i nationalekonomi, bara är nyfiken på ämnet eller vill förstå hur olika delar av samhällsekonomin hänger ihop. Här förklaras grundläggande nationalekonomiska modeller med ett enklare språk och utan matematiska uttryck, vilket gör att inga särskilda förkunskaper krävs.
Andra upplagan
Art.nr 38839
studentlitteratur.se