9789144136530

Page 1

Bohni

HOS BARN OCH UNGA EN HANDBOK FÖR FÖRÄLDRAR OCH PROFESSIONELLA

MALENE KLINDT BOHNI


Originalets titel: Støt unge med angst © 2019, Straarup & Co Aarhus, Denmark

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40785 ISBN 978-91-44-13653-0 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Johanna Holmberg Sakgranskning: Marja Onsjö Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Printed by Interak, Poland 2020


Innehåll 9 Förord

KAPITEL 1 11

Vad är ångest?

13 Ångest

i ett historiskt perspektiv 16 Ångest och rädsla 16 Normal ångest och sjuklig ångest KAPITEL 2 19

Ångestsyndrom

21 Ångestens

komponenter 21 Tankar 22 Känslor 22 Kroppsliga symtom 22 Beteende 23 Andra symtom 24 Utbredning 25 Ångestsyndrom 26 Social ångest (social fobi) 27 Paniksyndrom och agorafobi 29 Tvångssyndrom (OCD) 31 Generaliserat ångestsyndrom 32 Sjukdomsångest (hypokondri)


34 Posttraumatiskt

stressyndrom (PTSD) och anpassningsstörning (livskris) 35 Tentaångest 36 Specifika fobier 38 Separationsångest 39 Selektiv mutism 40 Dysmorfofobi (BDD) KAPITEL 3 43

Samsjuklighet 45 Depression

46 Tics/Tourettes

syndrom 46 Ätstörningar 47 Adhd (attention deficit/hyperactivity disorder) 48 Autismspektrumstörningar KAPITEL 4 49

Orsaker till ångest 51 Vad

säger forskningen? växande problem 54 Diagnoser 54 Tempo och stress 55 Press från sociala medier 55 Individualisering 55 Prestationssamhället 56 Inte nödvändigt att känna till orsaken 53 Ett


KAPITEL 5 57

Behandling av ångest 60 Kognitiv

beteendeterapi 61 Ångesten är inte den unga 62 Psykoedukation 64 Konkreta mål 65 Kognitiva metoder 69 Beteendeterapeutiska metoder 75 Belöningar 75 Att göra föräldrarna delaktiga 76 Medicinsk behandling 77 Möjligheter till hjälp KAPITEL 6 81

Råd till föräldrar och professionella 83 Hur

upptäcker man ångest? som verbaliserar sin ångest 84 Unga som somatiserar sin ångest 85 Unga som döljer sin ångest 85 Unga som hanterar sin ångest genom förnekelse 87 Vad kan föräldrar och professionella göra? 88 Lyssna på den unga 89 Stå emot reflexen att problemlösa 89 Hjälp till att utforska katastroftankarna 90 Hjälp att trappa ner undvikandebeteenden och säkerhetsbeteenden 92 Tvång är inte okej 92 Var uppmärksam på ditt eget beteende 94 Smid medan järnet är kallt 95 Bekräfta framsteg – även de små 95 Ångest och skolan 96 När en ung med ångest inte kommer till skolan 84 Unga


98 Information

till klasskamrater ämnen 99 Ångest och familjen 99 Samarbete 100 Hur är det för syskon? 102 Ta hand om dig själv 102 Ångest och uppmärksamhet 98 Ångestframkallande

105 Referenser 107 Svenska

webbplatser med information om ångesttillstånd


Förord

”Ångest är bara en del av livet och något man måste ta sig igenom” – det är en utbredd inställning. Men tack vare talrika undersökningar vet vi att ångest dessvärre oftast inte försvinner av sig själv. Ångest drabbar alla åldersgrupper och i synnerhet bland unga är det ett både stort och utbrett problem. Ångest kan vara mycket invalidiserande, och utan rätt hjälp kan obehaget följa den unga in i vuxenlivet – ofta med markant nedsatt livskvalitet som följd. Därför är det viktigt att föräldrar, lärare och andra som kommer i kontakt med unga i sitt yrke har kunskap om ångest. Då har de bättre förutsättningar att upptäcka och hjälpa unga som lider av olika typer av ångestproblematik. Den här boken har skrivits för föräldrar till unga med ångest samt för lärare, mentorer och andra som arbetar med ungdomar. Syftet är att ge alla runt den ångestdrabbade samma kunskaper, så att de kan samarbeta för att stötta och hjälpa den ångest­ drabbade på bästa möjliga sätt. Ångest är så vanligt att alla – i arbetet eller privat – förr eller senare kommer i kontakt med någon som lider av det. Genom mitt arbete vet jag att många föräldrar och professionella som möter ungdomar i arbetet känner sig osäkra på hur de bäst kan stötta och hjälpa. Det kan också vara svårt att veta vad som är ”rätt” sätt att agera, för det som på kort sikt kan framstå som det självklart rätta, kan på längre sikt bidra till att ångesten vidmakthålls. Kunskap om ångest är därför en viktig förutsättning för att kunna hjälpa, och syftet med den här boken är att tillgodose det behovet. Bokens fokus ligger på ungdomar, men eftersom

9


| Förord

© ST U DE N T L I T T E R AT U R

ångest drabbar människor i alla åldrar och tar sig någorlunda likartade uttryck kan den även användas för att förstå ångest hos barn och vuxna. I boken presenteras det vi i dag vet om ångest hos unga, exempel­v is om ångestens olika komponenter, olika typer av ångest och ångestens utbredning och orsaker. Du får inblick i vilka behandlingsmetoder som är mest effektiva, nämligen kognitiv beteendeterapi och vid allvarligare tillstånd även medicinsk behandling.1 Dessutom förmedlas praktiska råd om hur man bäst stöttar en ung människa som lider av ångest. Boken innehåller många exempel från klinisk praxis. Samtliga har anonymiserats så att ingen kan kännas igen.

10

1 När det gäller barn och unga rekommenderas i Sverige psykopedagogiska insatser följda av KBT, och om det inte ger önskad effekt kan medicinering bli aktuellt. Undantaget är mycket svåra ångesttillstånd där medicinering kan påbörjas parallellt med terapi. (Övers. anm.)


K A PITEL 1

Vad är ångest?



Ångest i ett historiskt perspektiv Ångest har förmodligen existerat så länge vi människor har funnits. Men den kunskap om och förståelse för ångest som vi har i dag har utvecklats först under de senaste decennierna. I antikens Grekland – för mer än 2 000 år sedan – användes termen hysteri om ett sinnestillstånd präglat av stark ångest. Ordet kommer från det grekiska hysterikos, som betyder livmoder, och tillståndet ansågs bara drabba kvinnor. Enligt filosofen Platon (427–347 f.v.t.) berodde hysteri på att livmodern började vandra runt i kroppen därför att kvinnan längtade efter att bli gravid. Under renässansen (ca 1300–1600-talet) betraktades ångest­ drabbade kvinnor som häxor. Om kvinnor gav uttryck för sin ångest eller hade fysiska symtom på ångest som inte kunde förklaras på andra sätt, ”behandlades” de genom att torteras eller avrättas. I samband med det amerikanska inbördeskriget (1861–1865) och första och andra världskriget nåddes insikten att även män kan drabbas av ångest. Det som i dag är känt som posttraumatiskt stressyndrom (även kallat PTSD), kallades bland annat irritable heart syndrome och granatchock. Hysteribegreppet avlöstes senare av neurosbegreppet, som framför allt fick spridning genom de teorier om neuroser som lanserades av psykoanalysens grundare Sigmund Freud (1856–1939). I sin ursprungliga teori om ångestneuros menade Freud, precis som de gamla grekerna, att ångest beror på bristande sexuell

13


HO

CH3 NH2 HO

OH

| Kapitel 1 | Vad är ångest?

HO

14

OH HO

FIGUR 1.1 Adrenalin och noradrenalin. Det sympatiska nervsystemet (se slutet på det här kapitlet) skickar ut stress­ hormonerna adrenalin och noradrenalin för att ge kroppen extra energi och öka uthålligheten. Adrenalinet ger en känsla som kan påminna om hur det känns när man blir arg, vilket kan vara förklaringen till att en del uttrycker ångest genom att visa ilska.

FIGUR 1.2 Vi börjar andas snabbare eftersom musklerna behöver mycket syre för att få energi att fly eller slåss. Vissa känner yrsel eller andnöd, medan andra börjar hyperventilera.

FIGUR 1.3 När vi andas snabbare stiger pulsen och hjärtat slår fortare så att blodcirkulationen i armar och ben ökar och vi blir redo att slåss eller ta till flykten.

FIGUR 1.4 Blodet pumpas ut till de stora muskelgrupperna för att kroppen ska bli redo att reagera. Det märker många av som muskelspänningar. De spända musklerna kan trycka mot urinblåsan och göra att man blir kissnödig. De mindre muskelgrupperna får å andra sidan inte så mycket syre, eftersom de inte är så viktiga för att kroppen ska kunna slåss eller fly. Därför kan man få en stickande känsla i exempelvis fingertopparna.

© ST U DE N T L I T T E R AT U R

HN


© ST U DE N T L I T T E R AT U R

FIGUR 1.6 För att göra sig av med den extra värme som produceras svettas kroppen. Det kan också leda till att man rodnar.

tillfredsställelse. Senare utvecklade han en teori om att ångest är ett uttryck för bortträngda känslor. Ännu senare kom teorin om ångest som ett uttryck för en inre konflikt mellan detets drifter och överjagets krav. Den sistnämnda teorin vilade på Freuds tredelade personlighetsmodell, där detet sågs som källan till våra instinkter och drifter, jaget var en reglerande funktion styrd av logik och förnuft och överjaget var den moraliska, kontrollerande och dömande funktionen. Neuroser användes som samlingsbeteckning på ångeststörningar fram till 1980 och utgivningen av DSM-III, den tredje utgåvan av den amerikanska diagnosmanualen för psykiatrin. Där fick olika ångesttillstånd nya beteckningar och specifika kriterier. Det är inte förrän under de senaste decennierna som man har börjat uppmärksamma att även barn och unga kan drabbas av ångest. I synnerhet de senaste åren har fokus riktats mot de många barn och unga som kämpar med ångest och effektiva behandlingar som riktar sig till åldersgruppen har utvecklats.

| Kapitel 1 | Vad är ångest?

FIGUR 1.5 För att spara energi minskar matsmältningsaktiviteten, vilket man kan uppleva som illamående, ”fjärilar i magen” eller magont. Man kan också bli torr i munnen eftersom även saliv­ produktionen minskar.

15


16

Många filosofer och teologer – bland andra den danska teologen Søren Kierkegaard (1813–1855) och den tyska filosofen Martin Heidegger (1889–1976) – skiljer mellan rädsla och ångest, där rädslan är riktad mot en yttre fara, medan ångesten saknar objekt. Den distinktionen görs inte inom modern psykologi och psykiatri. Ångest anses där kunna vara såväl riktad mot något specifikt (både reella faror som till exempel krig eller sjuk­ domar och harmlösa företeelser som hissar eller spindlar) som objektslös. I stället för att skilja mellan rädsla och ångest skiljer man inom psykologin och psykiatrin mellan normal ångest och sjuklig ångest.

Normal ångest och sjuklig ångest Ångest är något vi alla känner. Förmågan att känna ångest är en överlevnadsmekanism som har hjälpt människor i hundratusentals år, och ångest är en naturlig reaktion när vi upplever att det är fara å färde. Ångesten försätter oss i larmberedskap så att vi klarar att fly från eller slåss mot ett hot. Hjärnan signalerar med andra ord till kroppen att den ska vara beredd på fysiska utmaningar. Därför sker flera saker i kroppen när vi känner ångest: Dessa kroppsliga reaktioner kan vara väldigt obehagliga, men allihop syftar till att göra kroppen redo att slåss eller fly när vi står inför ett potentiellt hot – till exempel ett farligt djur eller en plötslig krissituation i trafiken. Sjuklig ångest skiljer sig från normal ångest genom att den bara uppstår i ofarliga situationer eller i situationer där faran kraftigt överskattas. Därför kan ångesten medföra stort lidande och påverka livskvaliteten negativt. Det finns flera olika ångesttillstånd, och dessa beskrivs i kapitel 2, Ångestsyndrom.

© ST U DE N T L I T T E R AT U R

| Kapitel 1 | Vad är ångest?

Ångest och rädsla


Det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet Det autonoma nervsystemet ligger utanför vår medvetna kontroll och består av två skilda system:

| Kapitel 1 | Vad är ångest?

© ST U DE N T L I T T E R AT U R

• Det sympatiska nervsystemet sätter kroppen i stånd att klara en akut påfrestning och gör att kroppen kan reagera snabbt och målinriktat på en fara. • Det parasympatiska nervsystemet hjälper till att normalisera tillståndet i kroppen när faran är över.

17


Malene Klindt Bohni är legitimerad psykolog specialiserad på behandling av ångest och tvångssyndrom. Hon var tidigare verksam vid en specialiserad ångestmottagning inom psykiatrin i Danmark och är nu privatpraktiserande psykolog. Hon arbetar med behandling av personer i alla åldrar som lider av tvångssyndrom och andra ångestsyndrom samt med undervisning och handledning. Malene Klindt Bohni har skrivit flera böcker och artiklar om ångest och tvångssyndrom.

ÅNGEST HOS BARN OCH UNGA EN HANDBOK FÖR FÖRÄLDRAR OCH PROFESSIONELLA Paniksyndrom. Tvångssyndrom. Generaliserad ångest. Social ångest. Många unga drabbas av olika former av ångest och behöver både stöd från sina nätverk och professionell hjälp. Men risken finns att personerna runt den unga i sina försök att hjälpa i stället ger mer näring åt ångesten. Kunskap om hur ångest fungerar och hur man bäst hjälper den som har drabbats är därför av stor vikt.

Malene Klin

Ångest hos barn och unga ger läsaren aktuell kunskap om ångest och ångestsyndrom, om orsaker och effektiva behandlingsmetoder. Författaren beskriver också konkret hur man kan stötta den drabbade på sätt som verkligen hjälper. Fokus här ligger på barn och ungdomar, men eftersom ångest yttrar sig på ganska likartade sätt i alla åldersgrupper kan boken även användas för att förstå ångest hos vuxna. Boken är skriven för föräldrar och lärare men kan också läsas av andra som är i kontakt med unga i sitt arbete.

Art.nr 40785

studentlitteratur.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.