9789144136370

Page 1

Kommunikation

med vĂĽrdnadshavare En professionell kompetens i fĂśrskolan

Linn Eckeskog


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40759 ISBN 978-91-44-13637-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsillustration: Kent Wisti Illustrationer inlaga: Mina Larsson Printed by Dimograf, Poland 2020


Innehåll

1 Kommunikation som professionell kompetens 9 Varför en bok om kommunikation med vårdnadshavare? 11 Begreppet medierad kommunikation 13 Två perspektiv på kommunikation 16 Kommunikation som arbetsuppgift 18 Sammanfattning 19 Tips för fortsatt läsning 20 Centrala begrepp 21 Förskolechef och rektor 21 Föräldrar och vårdnadshavare 21 2 Kontext och nutida policy 23 Riktlinjer för samverkansuppdraget då 23 Riktlinjer för samverkansuppdraget nu 27 Sammanfattning 31 Tips för fortsatt läsning 32 3 Kommunikationens funktioner i förskolan 33 En synkroniserande funktion 34 En ansvarsfördelande funktion 35 En demokratiserande funktion 38 En statushöjande funktion 40 Sammanfattning 41 Tips för fortsatt läsning 42

© Författaren och Studentlitteratur


4 Omgivning, målgrupp och förhållningssätt 43 Omgivningens betydelse för organisationer 43 Målgrupper och mottagargrupper 45 Olika föräldragrupper – olika möjligheter 48 Resursstarka vårdnadshavare som målgrupp 50 Resurssvaga vårdnadshavare som målgrupp 50 Att känna och förstå sin föräldragrupp 52 Gränsdragning och balansakter: förhållningssätt till vårdnadshavare 55 Ditt ansvar, och mitt 59 Din gräns, och min 61 Sammanfattning 67 Tips för fortsatt läsning 67 5 Mål, tajmning och medieval 69 Målsättningar 69 Platsen och tajmningen 70 Medier och medieval 75 Mediers styrkor och svagheter 80 Sammanfattning 84 Tips för fortsatt läsning 84 6 Bilden av förskolan formas 85 Förskolan i nyheterna 85 Betydelsen av vad som visas upp 88 Det berättansvärda: Finns plats för fördjupade berättelser? 92 Sammanfattning 95 Tips för fortsatt läsning 96

© Författaren och Studentlitteratur


7 Fotografier, språk och formgivning som resurser 97 Betydelsen av fotografier 97 Vetenskapliga experiment eller ulliga mjukdjur 99 Relationen mellan text och bild 101 En fråga om insyn och integritet 104 Betydelsen av språk och ton 109 Språkriktighet och trovärdighet 110 Ton och tilltal 111 Exempel på ton och tilltal 113 Betydelsen av formgivning 116 Sammanfattning 122 Tips för fortsatt läsning 122 Vad innebär GDPR i praktiken?  123 8 Avhandlingen i kortformat 127 Syfte och frågeställningar 127 Metoder och material 128 Tidigare forskning 129 Teoretiska perspektiv 130 Introduktion till kommunikationsmiljöerna 131 Kommunikationsarbetets förutsättningar och utmaningar 133 Bland lappar och bloggar: goda föräldrar och professionella pedagoger 135 ”Man vill inte ha lappar på förskolan”: Krabaten får en lärplattform 136 Slutdiskussion 138 Slutord 141 Referenser 143 Sakegister 153

© Författaren och Studentlitteratur



1 Kommunikation som professionell kompetens Det här är en bok om en arbetsuppgift som lätt hamnar i skymundan, trots att den ingår i alla förskollärares och barnskötares arbets­vardag – nämligen kommunikation med vårdnadshavare. Mer precist är det här en bok om vardagens lite undanskymda men betydelsefulla kommunikation: anslagstavlorna, lapparna och veckobreven, men också den där bloggen som någon startade upp och den där lärplattformen som blev obligatorisk. Vilken funktion fyller de egentligen? Varför sitter lappar på torkskåpen och hur kommer det sig att många av dessa lappar är skrivna just i typsnittet Comic Sans? Det här är en bok som rör sig mellan detaljerna och helheten, och i fokus står förskolors medierade kommunikation. Medierad är ett trubbigt begrepp – egentligen är även rösten en form av medium – men det är samtidigt ett användbart begrepp för att ringa in all den kommunikation som inte sker ansikte mot ansikte. Den medierade kommunikationen ökar och den ställer höga krav på personalen, samtidigt som den är mindre utforskad än det fysiska mötet. Rektorer och arbetslag förväntas kunna kommunicera på sätt som ger vårdnadshavare likvärdiga möjligheter till delaktighet i förskolan – oavsett deras socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt visar forskning att utmaningarna vad gäller samverkan med hemmen är starkt kopplade till just föräldragruppernas sociala situationer; sådant som kan vara enkelt och relativt oproblematiskt i ett

© Författaren och Studentlitteratur

9


1 Kommunikation som professionell kompetens bostadsområde, kan upplevas närmast omöjligt i ett annat. Men trots att förmågan till målgruppsanpassad kommunikation är central för samverkansuppdraget (Skolverket 2002), uppger sig många anställda i förskolan inte ha förberetts för denna typ av arbetsuppgifter genom sina utbildningar (Bouakaz 2009; Kolfjord 2011; Tallberg Broman 2013). Bristen på utbildning, riktlinjer och överväganden angående den medierade kommunikationen var något som Skolverket uppmärksammade i en utredning redan 2002. Utredarna varnade för att klyftorna mellan engagerade och oengagerade vårdnadshavare skulle fortsätta att öka och att den lagstadgade rätten till inflytande över förskolan skulle bli ett privilegium för några få. Sedan utredningen publicerades 2002 har medielandskapet genomgått omfattande förändringar. Dessa förändringar har inneburit både möjligheter och hinder vad gäller vårdnadshavares delaktighet, samtidigt som kraven på personalens kommunikationsförmågor har ökat (Eckeskog 2019). Det behov av riktlinjer, kunskap och ref lektion som Skolverket identifierade då, är sannolikt ännu större nu. Men arbetet med kommunikation i förskolan är inte enbart en fråga om vårdnadshavares lika rätt till inflytande och delaktighet, utan också om förskolepersonalens strävan efter professionalisering. Det här är en bok om hur förskolans personal kan utveckla sina kommunikationskompetenser och därigenom underlätta relationerna till hemmen, undvika missförstånd och öka förståelsen mellan förskola och hem. Det är även en bok om hur personalen kan föra fram sina bilder av förskolan, så som de själva känner den. Att uppmärksamma och reflektera över kommunikations­ arbetet i förskolan är inte en fråga om att utöka det administrativa arbetet, utan om att underlätta och höja kvaliteten i det kommunikationsarbete som redan sker.

10

© Författaren och Studentlitteratur


1 Kommunikation som professionell kompetens

Varför en bok om kommunikation med vårdnadshavare? Jag är medie- och kommunikationsvetare, men jag är också förskoleforskare. Faktum är att förskolan gjorde sitt intåg i mitt liv redan innan jag föddes. Mina föräldrar är båda förskollärare och träffades, som många gör, på jobbet. Snart föddes jag och som ettåring skolades jag in på avdelningen Kotten. I ett hem där båda vuxna är förskollärare är förskolan ett ständigt samtalsämne. Ändå var det först när jag som tjugoåring vikarierade en längre tid på min mammas arbetsplats som jag började förstå och utveckla ett intresse för förskolan. Jag såg hur hon hade format både rummet och rutinerna på ett sätt som skapade lugn och möjliggjorde lärande i vardagens mellanrum. Jag påmindes om hennes inlevelse när hon läste sagor och hur det var att som barn ryckas in i de världar som hon målade upp. Som tillfällig kollega kunde jag se smidigheten i hennes konfliktlösning och hennes tålamod med barn som utmanade henne. Att för första gången se min mamma i hennes yrkesroll var som att lära känna henne på nytt. Ytterligare tio år senare var jag nyantagen doktorand i medieoch kommunikationsvetenskap med inriktning mot skol- och utbildningsfrågor. Jag följde ett par förskolor på Twitter, en plattform som vid tiden var relativt ny och smal. Jag var nyfiken på varför förskolorna valt just Twitter, men också på vem inläggen riktades till och vad personalen valde att visa upp. Verkligt engagerad blev jag när en av förskolorna i den publika kanalen tillrättavisade föräldrar som inte lämnat in barnens vistelsetider. Hur såg maktrelationen mellan förskolans personal och föräldrar egentligen ut? Jag tänkte på mammas handskrivna brev till föräldrarna, som hon hävdade var särskilt uppskattade i en tid av digitalisering. Vad utmärkte förskolors kommunikation med hemmen? Med det inte så blygsamma målet att bli klokare, började jag sätta mig in i forskningen om föräldrasamverkan i förskolan. I mina litteraturläsningar fann jag gedigna studier och vägled-

© Författaren och Studentlitteratur

11


1 Kommunikation som professionell kompetens ningar för utvecklingssamtal och dokumentation, men också om förhållningssätt till vårdnadshavare, maktförhållanden, inflytande och gränsdragningar. Vad jag inte fann var beskrivningar och analyser av den typ av kommunikation som först väckt mitt intresse, det vill säga den mer informella och ofta medierade kommunikationen – den som varje enskild förskola behöver hitta egna former för. Inte heller fann jag ordet kommunikation i forskningen om föräldrasamverkan. Istället talades det om samverkan (Lpfö 98/10/16) eller samarbete (Lpfö 18). Många skulle nog instämma i att begreppen samverkan och samarbete syftar på något större än enskilda möten. Begreppen antyder ett kontinuerligt utbyte mellan förskola och vårdnadshavare och förväntas inbegripa någon form av samförstånd och förtroende. Men, om samverkan är summan av de många formella och informella interaktionerna mellan för­ skole­personal och vårdnadshavare, handlar då inte all samverkan i grunden om kommunikation? Dessa planlösa utforskningar och funderingar blev början på ett forskningsprojekt som jag 2019 sammanfattade i en avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap. Den gavs titeln Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap (2019). Boken du just nu läser bygger på denna avhandling, men berör också ytterligare aspekter av kommunikation och innehåller exempel och övningar som inte ryms inom en doktorsavhandling. I denna boks sista kapitel finns avhandlingen sammanfattad. Båda böckerna är skrivna utifrån ett perspektiv som delvis utomstående betraktare. God kännedom och ett genuint intresse för förskolan har varit en förutsättning för att studien skulle kunna genomföras, men med en alltför god kännedom hade det varit omöjligt att betrakta och analysera förskolors kommunikationspraktiker på det sätt som jag har gjort. Jag hade inte kunnat studera min egen arbetsplats vid Umeå universitet på samma sätt som jag har analyserat förskolan. När man marinerats i strukturerna, som Magnus Linton (2019) beskriver det, är det svårare

12

© Författaren och Studentlitteratur


1 Kommunikation som professionell kompetens att med ett mått av distans betrakta och beskriva det som sitter i väggarna och som tas för givet inom en organisation. Generösa förskollärare, barnskötare, förskolechefer och it-­ pedagoger har gjort det möjligt för mig att blicka in i de verksamheter där deras yrkesliv utspelar sig. Till grund för denna bok ligger observationer, intervjuer och analyser insamlade inom en kommun som kan beskrivas som medelstor och relativt genomsnittlig. Förskolorna har olika inriktningar och ägandeformer och ligger i bostadsområden befolkade av olika socioekonomiska grupper. Eftersom föräldragruppernas sammansättning sätter villkoren för arbetslagens kommunikationsarbete, har målet varit att fånga upp så många olika erfarenheter och praktiker som möjligt. Ändå kan de perspektiv som kommer till uttryck i denna bok givetvis inte spegla alla de erfarenheter som förskollärare och barnskötare har av att kommunicera med vårdnadshavare. Skillnaderna mellan föräldrasamverkan vid exempelvis en innerstadsförskola i ett höginkomsttagarområde och en byaförskola i Norrbottens inland, är lika stora som de sociala klyftorna är djupa. Det är min förhoppning att den här boken ska kunna ge perspektiv på en typ av arbete som många känner igen sig i och ägnar sig åt men sällan ges tillfälle att reflektera över. I bästa fall kan boken och övningarna fungera som ett stöd och reflektionsmaterial för den enskilda medarbetaren eller studenten, men även som grund för kollegiala samtal. Det är också min förhoppning att boken ska kunna bidra till att utveckla förskolors kommunikationsmiljöer med hänsyn till varje förskolas unika förutsättningar.

Begreppet medierad kommunikation I de kapitel som följer kommer fokus att ligga på hur förskolor i vardagen kommunicerar med omgivningen i allmänhet och för­ä ldra­g rupperna i synnerhet. I centrum står den informella kommunikationen, snarare än den formella. Medan formell kommunikation är mer styrd sett till innehåll, form och omfång, är informell kommunikation mer spontan, håller en vardagligare ton

© Författaren och Studentlitteratur

13


1 Kommunikation som professionell kompetens och saknar många gånger en satt agenda. Till den formella kommunikationen hör i förskolans fall utvecklingssamtal, för­ä ldraråd och föräldramöten. Medan utvecklingssamtalet kan sägas styras av förskolläraren och de mallade underlag som föräldrarna i förväg förväntas fylla i (Markström & Simonsson 2017), saknas i regel riktlinjer och formalia för vad som publiceras i lärplatt­ formen, i veckouppdateringarna och på lappar. Begreppet kommunikationsmiljö används här för att beskriva vad som utmärker förskolors kommunikationsrutiner och kommunikationsmönster: vilka medier som används, vad de används till, i relation till vilka föräldragrupper, i vilka syften, på vilka sätt och utifrån vilka förutsättningar. Att förskolor relativt fritt kan utforma sina kommunikationsmiljöer har fått till följd att kommunikationssätten skiljer sig påtagligt åt mellan olika förskolor. Medan den ena förskolan nås via lärplattformar, Instagram och sms, nås den andra förskolan enklast via en fast telefon och distribuerar veckobrev i pappersformat på barnens hyllor. Den medierade kommunikationen vinner generellt mark i förskolor, vad gäller både mer traditionella medier (lappar och brev) och digitala medier (lärplattformar, sociala medier, applikationer etc.). En orsak är förändringar i medielandskapet och människors medievanor. När jag påbörjade mitt avhandlingsprojekt 2012 hade omkring 55 procent av den vuxna befolkningen en smart mobil. Bara ett år tidigare hade andelen varit 30 procent (Findahl 2012). När projektet avslutades 2019 var siffran uppe i 92 procent (Findahl 2019). Många har idag en vana och förväntan om att kunna kommunicera med organisationer oberoende av tid och rum. En annan orsak till den ökade medierade kommunikationen är en allt mer hektisk vardag för både personal och föräldrar och ett upplevt minskat utrymme för meningsfulla samtal i vardagen. En tredje orsak är att personalen använder digitala medier som ett strategiskt redskap för att synliggöra förskolans verksamhet för nya och bredare publiker än barnens föräldrar. Kontakten i samband med lämningar och hämtningar är högt värderad och värnad i förskolan. En barnskötare jag intervjuat

14

© Författaren och Studentlitteratur


1 Kommunikation som professionell kompetens uttrycker det som att hen inte tror på ”fler lappar, brev, telefon och sms” utan på ”personlig kontakt”. I den personliga kontakten, menar barnskötaren, kan föräldrarna se att ”jag bryr mig, att det är därför jag är så här jobbig. De lär känna mig bättre och ser att jag är en bra person”. Vidare menar barnskötaren att hen i mötet kan förklara att barnen ”har frusit idag och det är svårt när de inte har några extrakläder … och då blir det bättre än om man får ett mejl om att ta med kläder”. Barnskötaren uttrycker också en ovilja att framstå som ”tjatig” i sina påminnelser till föräldrar. De fysiska mötena ger en upplevelse av att man kan nyansera och motivera sina krav och förväntningar, förtydliga, läsa av reaktioner och anpassa sina förhållningssätt – på sätt som personalen saknar i den medierade kommunikationen. Medierad kommunikation framträder i många medarbetares beskrivningar som något av ett substitut för fysiska möten ansikte mot ansikte. Jag vill genom denna bok utmana föreställningar om medierad kommunikation som substitut och uppmuntra till en syn på medierad föräldrakommunikation som en möjlighet och ett professionellt redskap i arbetslivet. Fysiska möten och medierad kommunikation konkurrerar inte – de kompletterar varandra. Precis som verktygen i en verktygslåda är olika bra på olika uppgifter, beror styrkan hos olika kommunikationsformer på vilken information som förmedlas och vilka problem som ska lösas. Medierad kommunikation är något som man kan lära sig om, som kan man bli bra på och som, för att låna Ingegerd Tallberg Bromans ord, ”betyder mycket för verksamhetens kvalitet och ytterst för barnet” (2017, s. 76). Den som reflekterat över och fått redskap för att arbeta med medierad kommunikation, kommer att uppleva en större trygghet och mindre osäkerhet angående hur ett med­ delande landar hos vårdnadshavarna. Men innan vi går in på hur man som förskollärare och barnskötare kan arbeta medvetet och aktivt med kommunikation, vill jag ägna ett kort avsnitt åt vad kommunikation egentligen är.

© Författaren och Studentlitteratur

15


1 Kommunikation som professionell kompetens

Två perspektiv på kommunikation Vi människor kommunicerar inte alltid, men nästan. En studie som fastnat hos mig genomfördes av en kommunikationsvetare som följde en avdelningschef och fann att 97 procent av chefens arbetstid ägnades åt kommunikation av olika slag (Johansson 1997). Vi kommunicerar utan att tänka på att vi kommunicerar. Inte sällan talar vi också om konflikter som visade sig vara ”kommunikationsmissar”; det fanns kanske aldrig någon reell konflikt, utan bara en svårighet att föra fram sin egentliga mening på ett sätt som den andre kunde förstå. Men trots att vi kommunicerar mycket, och trots att vi pratar ofta och flyktigt om kommunikation, formulerar vi sällan vad vi egentligen menar med kommunikation. Jag ser på kommunikation ur två perspektiv: det ena kan beskrivas som praktiskt och det andra som symboliskt. Utifrån ett praktiskt perspektiv handlar kommunikation om att överföra information från en part till en annan. Kommunikation är alltså processen och information är den artefakt som förmedlas i kommunikations­ processen. Det kan förekomma störningsmoment (som exempelvis språkförbistringar eller dålig mobilmottagning) och kommunikationen kan vara mer eller mindre effektiv. Om målet med en lapp i grannskapets brevlådor är att få alla att delta i en städdag, är insatsen mindre framgångsrik om ingen läser lappen eller om de läser lappen men inte motiveras att delta. Förenklat kan sägas att kommunikationens effektivitet beror på sammanhanget (var och när informationen förmedlas), mottagarens behov och drivkrafter, avsändarens kännedom om målgruppen (det vill säga kunskap om målgruppens drivkrafter och drivkrafter), avsändarens kommunikationsförmågor (exempelvis språkliga förmågor, formgivningskunskaper, förmåga till målgruppsanpassning) och slutligen hur mottagarna tar emot, (om)tolkar informationen och agerar utifrån den. Det symboliska perspektivet kan ses som en ytterligare nivå eller dimension av kommunikationens funktioner, betydelser och effekter. Utifrån det symboliska perspektivet analyseras

16

© Författaren och Studentlitteratur


1 Kommunikation som professionell kompetens kommunikation som en slags konstruktionsplats och ett förhandlingsutrymme. Genom att kommunicera förmedlar vi något om vilka vi är, om de grupper vi tillhör och de organisationer vi representerar. I kommunikationen pågår ständiga förhandlingar och kamper – inte sällan mellan raderna. Vi kan ana, men inte sätta fingret på dem. Utifrån detta perspektiv är organisationer (som förskolan), våra identiteter (som förskoleförälder eller förskollärare) och saker vi gör (som hur en hämtning går till) inte självklara, konstanta eller av naturen givna. Istället är de under ständig uppbyggnad, förhandling och omvandling när vi kommunicerar med andra. Benämningen av förskola som dagis kan vara ett klargörande exempel. Begreppen förskola och dagis är på ett praktiskt plan synonyma, i den meningen att de flesta skulle förstå innebörden i meningen ”Jag kommer direkt efter att jag hämtat barnen på förskolan” även om ordet förskola byttes ut mot dagis. Skillnaden mellan orden är symbolisk. Kommunikationens symboliska nivå kan sägas sträcka sig djupare än den rent praktiska betydelsen. För många yrkesverksamma i förskolan är benämningen dagis nedlåtande och uppfattas reducera verksamheten till simpel barnpassning. Det provocerande i att benämnas dagisfröken knyter an till större frågor, som är kopplade till den egna professionella identiteten och samhällets värdering av verksamheten. Vad förskolepersonalen kommunicerar om den egna verksamheten handlar utifrån det symboliska perspektivet både om att överföra information för att få det praktiska att fungera och om att förhandla sina respektive roller, ansvar och hur förskolan ska förstås. Annorlunda uttryckt gestaltar personalen i kommunikationen ”sin” version av förskolan, sig själva, barnen och vårdnadshavarna.

© Författaren och Studentlitteratur

17


Linn Eckeskog är verksam som lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, där hon undervisar i strategisk kommunikation. Som författare och föreläsare tar Linn avstamp i ett livslångt intresse för den svenska förskolan.

Kommunikation med vårdnadshavare En professionell kompetens i förskolan ”Treåring kvarglömd på dagis” Rubriker som dessa får dig antagligen att stanna upp. Kanske suckar du över att rapporteringen om förskolan så ofta handlar om problem. Kanske skaver benämningen dagis. Och när grannen en stund senare lite skämtsamt frågar varför du behövde läsa vid universitetet för att vinna över fyraåringar i Fånga ballongerna – ja, då knyter du kanske näven i fickan och frågar dig varför omgivningen inte förstår ditt yrke och din organisation. Går det att omförhandla fördomar om förskolan? Finns det sätt att berätta om ditt arbete som ökar omgivningens förståelse? Kan du i kommunikationen med andra upprätta dig själv som professionell pedagog – och samtidigt öppna upp för vårdnadshavares inflytande? Hur kan du förstå din föräldragrupp och bjuda in till delaktighet, men ibland också markera gränser? I Kommunikation med vårdnadshavare bygger Linn Eckeskog vidare på slutsatser från sin doktorsavhandling Kommunikation i förskolan, som är en av de mest lästa monografierna i Sverige 2019 och 2020. Med fokus på den medierade kommunikationen varvar Eckeskog forskningsresultat med konkreta övningar. Boken vänder sig främst till yrkesverksamma och studenter vid utbildningar kopplade till förskolan, men resonemangen och råden är även överförbara på fritidshem och skola. Art.nr 40759

studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.